EESK: en bro mellan EU-institutionerna och det organiserade civila samhället Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
2
3 1. Inledning Ordföranden har ordet 4 2. Vad är Europeiska ekonomiska och sociala kommittén? 6 2.1 En unik roll: varför är kommittén så speciell? 2.2 Kommitténs uppdrag 2.3 Kommitténs verksamhet 2.4 Samarbetet med kommitténs motsvarigheter i medlemsstaterna 3. EESK:s sammansättning 14 3.1 Grupperna 4. Hur fungerar EESK? 18 4.1 Ordförandeskapet och presidiet 4.2 Plenarförsamlingen 4.3 Facksektionerna 4.4 Budgetgruppen, kommunikationsgruppen och kvestorsgruppen 4.5 Generalsekretariatet 5. Utblick mot omvärlden 30 6. Kontaktuppgifter 32 6.1 Adress 6.2 Välkommen att besöka EESK! 6.3 Webbplatsen 6.4 Publikationer och referensmaterial
4 1. Inledning Ordföranden har ordet Dags för verkningsfulla insatser I detta "konstitutionella" skede i Europa är det ytterst viktigt att vi med kraft inriktar oss på att blåsa nytt liv i EESK:s rådgivande funktion. Vi måste se med nya ögon på vår uppgift att medla och kompromissa, så att vi kan hjälpa EU:s verkställande och lagstiftande organ att på ett verkningsfullt sätt bemöta de europeiska medborgarnas krav och oro i en tid av ökande social osäkerhet. Vi har en svår uppgift att utföra eftersom den svåra politiska situation och det historiska skede vi befinner oss i kräver en djupgående omvandling av det europeiska institutionella och politiska landskapet. Unionen har alltför ofta varit oförmögen att bemöta förväntningarna och hitta lösningar på problemen i vårt samhälle. Detta skapar osäkerhet och oro som ofta leder till slutenhet och protektionistiska tendenser inom ekonomin och ofta främlingsfientlighet på det sociala planet. Vi kommer att inrikta oss på tre prioriterade mål: att fullfölja ratificeringen och genomförandet av Lissabonfördraget, att befästa den europeiska sociala modellen och att blåsa nytt liv i Lissabonstrategin. Lissabonfördraget berör oss direkt eftersom det väcker frågan om deltagar - demokratin, som måste omsättas i lagstiftning. Inom ramen för de europeiska institutionerna kommer EESK att driva en debatt om denna fråga i det civila samhället i samarbete med de nationella ekonomiska och sociala råden. Fördraget innehåller stadgan om de grundläggande rättigheterna som innefattar unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter, vilka för första gången åtföljs av tillhörande skyldigheter. Vi bör nu insistera på att dessa rättigheter tillämpas, på att diskriminering inte ska accepteras och på att rättigheterna ska vara vägledande när man löser invandringsrelaterade problem. Den europeiska sociala modellen är djupt förankrad i Europas historia alltsedan EU:s grundare undertecknade Romfördraget 1957. Den måste utgöra själva kärnan i EESK:s ansvar vad gäller att bidra till att uppnå full och bättre sysselsättning och skydda miljön. Den utgör också kärnan i mitt ordförandeskap som har som motto rättigheter och solidaritet som ledstjärna för globaliseringen.
5 Genomförandet av Lissabonstrategin kräver ett aktivt deltagande av aktörerna i det civila samhället. Med sitt interaktiva nätverk av nationella ekonomiska och sociala råd och liknande organisationer bidrar EESK därför på ett avgörande sätt till ekonomiska och sociala framsteg i medlemsstaterna. Dessa prioriteringar kräver en stor ansträngning från EESK och allt större åtaganden från ledamöternas sida. Det är viktigt att vi alla, ledamöter och anställda, är medvetna om kommitténs roll och med ödmjukhet framhåller den inför omvärlden, samtidigt som vi är medvetna om värdet av vårt arbete och uppdrag. Vårt arbete måste bygga på kommunikation om vi vill kunna utöva ett inflytande på det civila samhället och den allmänna opinionen. Detta är viktigt om vi ska kunna främja det civila samhällets uppbyggnad och för att det civila samhället ska rådfrågas i viktiga frågor. Det institutionella landskapet rymmer även våra kontakter med de ekonomiska och sociala råden i medlemsstaterna och liknande institutioner. Tillsammans kan vi alla bli mer effektiva i vår rådgivande roll och i vår analys och övervakning av EU-beslutens konkreta inverkan på den sociala situationen i våra länder. Mario Sepi Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande, 2008 2010
6 2. Vad är Europeiska ekonomiska och sociala kommittén? Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är ett rådgivande organ inom EU och företräder olika ekonomiska och sociala grupperingar i det organiserade civila samhället. Kommittén inrättades 1957, det år då Europeiska unionens grundare undertecknade Romfördraget. Deras mål var att engagera ekonomiska och sociala intressegrupper i utvecklingen av inre marknaden och att göra det möjligt för Europeiska kommissionen och ministerrådet att hålla mer omfattande samråd om EU:s politik. Kommitténs första plenarsession ägde rum i Bryssel i maj 1958. 50 år senare, i maj 2008, markerade EESK ett halvt sekels arbete med en rad festligheter, debatter och kulturella evenemang, där tonvikten lades vid frågan om hur nästa generation ungdomar i EU ska involveras i EU-projektet. Ytterligare information kan fås få: http://www.eesc.europa.eu/eesc-50/index_fr.asp?id=100150en 2.1 En unik roll: varför är kommittén så speciell? Ett framgångsrikt EU måste ha människan i centrum, och det är Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs målsättning att se till att alla olika grupper och intressen i samhället får göra sig hörda och att deras synpunkter beaktas på allra högsta nivå i EU:s beslutsprocess. Kommitténs ledamöter kommer från många olika samhällsgrupper och utnämns av de nationella regeringarna vid ett sammanträde i rådet. De har således erfarenheter från en lång rad områden och har daglig kontakt med sina landsmän och med olika ekonomiska sektorer och samhällssektorer. De förstår därför medborgarnas konkreta önskemål och farhågor.
7 I egenskap av rådgivande organ och som länk mellan det verkställande organet (kommissionen) och de lagstiftande organen (Europaparlamentet och rådet) har EESK en särskild roll i Europeiska unionens beslutsprocess. Kommittén är ett unikt forum för att företräda, sprida information till och fungera som språkrör för organisationerna i det civila samhället. Att skapa konsensus Kommitténs ledamöter bidrar aktivt i den process där EU-politiken utformas och EUbesluten förbereds. Som företrädare för allmänintresset avger kommittén yttranden till EU-institutionerna och strävar efter att uppnå positivt samförstånd mellan ofta skilda och tidvis oförenliga ståndpunkter. I denna ständiga strävan efter samförstånd och kompromiss deltar företrädare för såväl offentliga som privata arbetsgivarorganisationer och arbetstagare, men också och häri ligger EESK:s särart andra intressegrupper i det organiserade civila samhället som jordbrukare, arbetstagare inom fria yrken, konsumenter, miljöskyddsorganisationer, organisationer som bekämpar fattigdom och utestängning, som företräder ungdomar, familjer, äldre, kvinnor, funktionshindrade m.m. Genom att rådfråga kommittén kan EU:s beslutsfattande organ skaffa sig en uppfattning om både den inverkan som kommissionens förslag förväntas få på dem som är direkt
8 berörda och vilka förändringar som kan behövas för att vinna ett bredare stöd bland allmänheten. Enligt fördragen måste EESK rådfrågas om förslag på många områden i EU:s verksamhet. Utöver detta ger kommittén i form av yttranden på eget initiativ eller informationsrapporter sin syn på ämnen som EU-institutionerna inte eller i otillräcklig grad har behandlat. Ökad insyn Kommitténs sakkunskap, debatter och förhandlingar, dess kartläggning av olika synsätt och strävan efter samförstånd ökar kvaliteten och trovärdigheten i EU:s beslutsprocess och gör det lättare för EU-medborgarna att förstå och godta dessa beslut och ger dem den insyn som är oumbärlig för demokratin. Den representativa demokratin kompletteras på detta sätt av deltagardemokratin, där ekonomiska, sociala och det civila samhällets aktörer verkligen kommer till tals. De utmaningar som EU står inför i dag ger kommittén en ökad betydelse och ett mervärde bland EU-institutionerna. Dessa utmaningar kräver att alla medborgare deltar, i synnerhet de som är väl insatta i de ekonomiska och sociala förhållandena i det egna landet och som är drivkraften bakom det europeiska samhället. Som ett institutionellt forum för både dialog och samråd har EESK en dubbel funktion: att stärka demokratins röster i den europeiska integrationsprocessen och att föra EU
9 närmare medborgarna. Därigenom bidrar kommittén till att stärka EU:s demokratiska legitimitet och skapa en medvetenhet om europeiska frågor, och den utgör en bro mellan EU och organisationerna i det civila samhället i Europa. Att knyta kontakter Det civila samhällets europeiska och nationella organisationer, däribland de ekonomiska och sociala intresseorganisationerna arbetsgivare och fackföreningar sammanträder regelbundet vid EESK och deltar aktivt i konferenser och hearingar som kommittén anordnar. Europeiska och nationella experter bidrar med sin sakkunskap och sina praktiska erfarenheter för att berika diskussionerna under utarbetandet av yttrandena. Kontakter mellan EESK-ledamöter och de nationella organisationer i det civila samhället som de tillhör sörjer för ett brett informationsflöde om EESK:s initiativ och verksamhet och om Europeiska unionen i stort. Ledamöterna gör stora insatser för att öka medvetenheten om EU och skapa opinion i dessa organisationer. Kommittén är även angelägen om att i större utsträckning och på ett bättre sätt vara ett organ som tar emot och lyssnar på det organiserade civila samhället. Viljan till öppenhet och utbyte tar sig uttryck i olika initiativ seminarier, hearingar, konferenser och forum i vilka kommittén involverar olika organisationer i det civila samhället, också europeiska, som inte är representerade eller i varje fall inte direkt representerade i EESK. EESK har också inrättat en kontaktgrupp med organisationer och nätverk i det europeiska civila samhället. Genom dessa initiativ, av vilka några har anordnats på begäran av andra EUinstitutioner, framför allt kommissionen, kan EESK bättre återspegla det organiserade civila samhällets mångfald och utveckling. Kommittén verkar också för en omfattande strukturerad dialog mellan det organiserade civila samhället och EU-institutionerna, respektive mellan det civila samhällets organisationer. 2.2 Kommitténs uppdrag EESK har tre viktiga uppgifter: Att utöva en rådgivande funktion till kommissionen, rådet och parlamentet i fråga om politiska förslag genom att stödja sig på ledamöternas speciella sakkunskap och praktiska erfarenheter och på så sätt bidra till EU:s beslutsprocess. Att göra det möjligt för det organiserade civila samhället att i större utsträckning delta i och därmed stödja EU-projektet på både nationell nivå och EU-nivå, och föra EU närmare sina medborgare.
10 Att stärka det organiserade civila samhällets roll i de länder (eller grupper av länder) som inte är medlemmar i EU med vilka kommittén har kontinuerliga kontakter, genom en strukturerad dialog med det civila samhällets organisationer, framför allt arbetsmarknadsparterna, och genom att främja rådgivande modeller med EESK som förebild. 2.3 Kommitténs verksamhet Det är obligatoriskt att rådfråga EESK när det enligt fördragen krävs att rådet eller kommissionen ska höra kommittén om ett bestämt förslag. I andra fall är samrådet frivilligt. EESK kan också anta yttranden på eget initiativ. I och med Europeiska enhetsakten (1986) och Maastrichtfördraget (1992) utökades det spektrum av frågor där kommittén måste höras, särskilt inom de nya politikområdena (regional- och miljöpolitik). Amsterdamfördraget (1997) breddade ytterligare det obligatoriska samrådet och gjorde det möjligt för Europaparlamentet att för första gången formellt höra EESK. EESK kan avge följande typer av yttranden: Yttranden om frågor på remiss från kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Initiativyttranden, där EESK yttrar sig i olika frågor där detta bedöms lämpligt. Förberedande yttranden när kommissionen, parlamentet eller EU:s ordförandeskap ber kommittén att diskutera och lägga fram förslag i en viss fråga. Dessa förslag kan senare leda till ett lagförslag från kommissionen. Kommittén kan också besluta att utarbeta en informationsrapport om frågor av betydelse för EU:s politik. Slutligen kan kommittén på förslag från en facksektion, en av grupperna eller en tredjedel av ledamöterna utarbeta resolutioner i aktuella frågor. Enligt EU:s lagstiftning måste rådet, när det fattar sina slutgiltiga beslut, beakta EESK:s yttranden, oavsett om det rör sig om en obligatorisk eller en icke-obligatorisk remiss. Som ett led i strävan att förbättra kontakten mellan EU-institutionerna undertecknade kommissionen och EESK ett samarbetsavtal i november 2005. Där fastställdes ett antal viktiga områden där kommittén har särskild sakkunskap och kan erbjuda ett väsentligt mervärde för EU:s verksamhet: Lissabonstrategin, hållbar utveckling, struktur - omvandlingar, konsekvensanalyser av EU-lagstiftningen och EU:s yttre förbindelser. För att stärka samarbetet på EU-nivå inrättade EESK och de europeiska organisationerna och nätverken i det civila samhället en kontaktgrupp i september 2004. Gruppen fungerar som ett forum för politisk dialog och har till uppgift att:
11 säkerställa en samordnad hållning från EESK:s sida gentemot de europeiska organisationerna och nätverken i det civila samhället, följa upp gemensamma initiativ. Med detta initiativ bidrar EESK till att öka det organiserade civila samhällets synlighet och inflytande på EU-nivå och till att ytterligare stärka sin roll som den institutionella företrädaren och språkröret för det organiserade civila samhället. 2.4 Samarbetet med kommitténs motsvarigheter i medlemsstaterna EESK har regelbunden kontakt med de ekonomiska och sociala råden i EU:s medlemsstater i syfte att stärka den strukturerade dialogen mellan det organiserade civila samhällets samtliga aktörer och främja medborgarnas deltagande i byggandet av Europa. EESK och dess motsvarigheter i medlemsstaterna delar övertygelsen att ekonomisk och social politik som har ett direkt inflytande på medborgarnas liv (sysselsättning, sociala rättigheter och social dialog, kunskapssamhället, offentliga tjänster och Lissabonstrategin), kräver ett tätare samarbete mellan de rådgivande institutionerna på både nationell nivå och EU-nivå. I denna anda har gemensamma konferenser anordnats i de länder som innehar ordförandeskapet i EU. Dessutom möts ordförandena och generalsekreterarna i de ekonomiska och sociala råden och EESK vid regelbundna sammankomster, som de nationella råden turas om att anordna. Vid dessa möten diskuteras centrala frågor på
12 EU:s politiska dagordning. 2006 och 2008 lades exempelvis gemensamma rapporter fram vid Europeiska rådets vårtoppmöte. Rapporterna, som fokuserade på genomförandet av Lissabonprocessen i alla medlemsstater, överlämnades till EU:s stats- och regeringschefer. Kommittén stöder de initiativ som tagits av olika organisationer, arbetsmarknadsparterna, andra organisationer i det civila samhället eller regeringarna för att upprätta ekonomiska och sociala råd, särskilt i de medlemsstater och kandidatländer som ännu inte har sådana organisationer. Ett liknande stöd ges också till regeringar utanför Europeiska unionen med syftet att inte bara upprätta ekonomiska och sociala råd utan också rundabordssamtal för att underlätta den civila dialogen, t.ex. rundabordssamtalet EU Indien. EESK är dessutom medlem i Internationella sammanslutningen för ekonomiska och sociala råd och liknande institutioner (AICESIS), som inrättades 1999 och i vilken nära 50 länder är fullvärdiga eller anslutna medlemmar. Sammanslutningens syfte är att öka det civila samhällets inflytande mot bakgrund av globaliseringen.
13 EESK gör en viktig insats I en rapport om effekten av EESK:s arbete mellan åren 2002 och 2006 bekräftades att kommittén tillför en viktig och konstruktiv dimension till EU:s beslutsprocess och att kommittén utgör ett värdefullt stöd för det organiserade civila samhället i samtliga medlemsstater. Två typer av yttranden har särskilt stor genomslagskraft när det gäller att klargöra EESK:s ståndpunkter för beslutsfattarna: Initiativyttranden ökar ofta beslutsfattarnas medvetenhet särskilt inom kommissionen om ämnen som kanske har förbisetts. De leder också till att åtgärder vidtas i tid. Förberedande yttranden utarbetas på begäran av andra institutioner innan kommissionen utformar sina egna lagförslag och låter de olika berörda aktörerna i det civila samhället föra fram sina krav och hjärtefrågor. De gör det också möjligt för EESK att peka på områden där det krävs insatser från EU:s sida. EESK:s yttranden har en genomslagskraft som sträcker sig långt utöver räckvidden för kommissionens förslag, och kommittén ses alltmer som en "expertgrupp" som har kännedom om centrala frågor och är lyhörd för de vanliga medborgarnas ståndpunkter. Grafisk framställning från rapporten om genomslaget 2002 2006. På basis av Europeiska kommissionens kvartalsrapporter kan man sluta sig till att 81 % av EESK:s yttranden har haft inverkan på institutionens lagstiftande eller verkställande arbete under 2005. Totalt antal yttrande Genomslag: 81 % Den fullständiga rapporten finns på: http://www.eesc.europa.eu/documents/follow-up/index_en.asp Vill du veta mer om vår verksamhet? Besök http://www.eesc.europa.eu
14 3. EESK:s sammansättning I fördraget anges att kommittén "skall vara sammansatt av företrädare för de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället, särskilt företrädare för tillverkare, jordbrukare, transportföretag, arbetstagare, köpmän, hantverkare, fria yrken, konsumenter och allmänna samhällsintressen". EESK har i dag 344 ledamöter som utses av medlemsstaternas regeringar för en mandatperiod på fyra år med möjlighet att utses för fortsatta mandatperioder. Ledamöterna kommer från olika ekonomiska och sociala intressegrupper i hela Europa. Fördelningen på medlemsstaterna är följande: Belgien...........................12 Bulgarien.......................12 Tjeckien.........................12 Danmark..........................9 Tyskland........................24 Estland..............................7 Grekland.......................12 Spanien..........................21 Frankrike.......................24 Irland.................................9 Italien.............................24 Cypern...............................6 Lettland............................7 Litauen..............................9 Luxemburg......................6 Ungern...........................12 Malta.................................5 Nederländerna...........12 Österrike........................12 Polen...............................21 Portugal.........................12 Rumänien......................15 Slovenien.........................7 Slovakien.........................9 Finland..............................9 Sverige...........................12 Förenade kungariket..24
15 12 9 7 9 9 7 9 24 12 21 24 12 6 24 12 12 7 9 12 15 24 12 12 21 12 5 6
16 3.1 Grupperna Enligt arbetsordningen består kommittén av tre grupper som företräder arbetsgivare, arbetstagare och andra ekonomiska och sociala grupper i det civila samhället. Varje grupp har sitt eget sekretariat. Ledamöterna väljer själva vilken grupp de vill tillhöra. (Ibland väljer ledamöterna att inte tillhöra någon av grupperna). Arbetsgivargruppen (Grupp I) Ordförande: Henri Malosse (FR) Medlemmarna i arbetsgivargruppen (Gr. I) kommer från det privata och offentliga näringslivet, småföretag, handelskamrar, parti- och detaljhandel, banker och försäkringsbolag samt transport- och jordbrukssektorerna. Grupp I upprätthåller regelbundna kontakter med Businesseurope (Europeiska samarbetsorganisationen för nationella arbetsgivarföreningar och industriförbund), ECPE (Europeiskt centrum för offentliga företag), Eurochambers (den ständiga europeiska konferensen för handelskamrar och industriförbund), Eurocommerce (detaljhandlarnas, grossisternas och importörernas intresseorganisation), och vid behov även med ett stort antal sektorsanknutna arbetsgivarorganisationer på europeisk nivå. Allmänt sett företräder grupp I en politik som återspeglar arbetsgivarorganisationernas åsikter. Den eftersträvar en fri marknadsekonomi i EU, med frihandel och fri rörlighet på inre marknaden. Enligt gruppens uppfattning är det detta som ger bäst förutsättningar att skapa tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Grupp I anser att EESK med sin trepartssammansättning på ett unikt sätt kan uppnå samförstånd om EU:s politik och fungerar som förebild för det europeiska samhället i stort. Arbetstagargruppen (Grupp II) Ordförande: Georgios Dassis (EL) Arbetstagargruppen (Gr. II) består av företrädare för nationella fackföreningar, centralorganisationer och enskilda fackföreningar. Medlemmarna kommer från över 80 fackföreningsorganisationer en övervägande majoritet av dem är anslutna till Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) eller till någon av dess sektorsavdelningar. Vissa medlemmar kommer också från Europeiska samorganisationen för tjänstemän (CES).
17 Även om de europeiska sociala strukturerna är en förebild för stora delar av världen är det alltjämt alltför många människor som lider nöd eller är utestängda från samhället på grund av fattigdom, diskriminering, bristande utbildning eller andra handikapp. För grupp II har det alltid varit ett prioriterat mål att förbättra de europeiska arbetstagarnas levnads- och arbetsvillkor och att säkra välbefinnandet för alla EUmedborgare, men också för arbetstagare och deras familjer i andra delar av världen. Grupp II har en fast vilja att utvidga och stärka EU som ett område med välstånd, frihet och demokrati, ömsesidigt stöd, solidaritet och social sammanhållning, och dess mål är att säkerställa att arbetstagarna verkligen kan delta i EU:s beslutsprocess. Gruppen för övriga intressegrupper (Grupp III) Ordförande: Staffan Nilsson (SE) Ekonomiska och sociala kommitténs sammansättning avspeglar det europeiska samhället och dess förändringar. Tack vare denna tredje grupp vid sidan av arbetsgivar- och arbetstagargrupperna kan kommittén fungera som språkrör för det breda spektrum av sociala, yrkesmässiga, ekonomiska och kulturella organisationer som utgör det civila samhället. Det som gör grupp III så unik är den mångfald av kategorier som gruppen består av: jordbrukare, små och medelstora företag, hantverkare, fria yrken, kooperativ, ideella organisationer, konsumentorganisationer, miljöorganisationer, icke-statliga organisationer, familjeorganisationer, handikapporganisationer, den vetenskapliga och akademiska världen m.m. Dessa grupper förenas av sin ansvarskänsla gentemot EU-medborgarna, vilkas intressen de företräder. De anser att alla sociala och ekonomiska aktörer måste medverka i utformningen av EU:s beslut om dessa intressen verkligen ska tillvaratas. Gruppens gemensamma mål är att genomföra en verklig ekonomisk och social demokrati inom EU.
18 4. Hur fungerar EESK? 4.1 Ordförandeskapet och presidiet Vartannat år väljer kommittén en ordförande och två vice ordförande, vilkas uppgift är att leda EESK och företräda kommittén i möten med EU-institutioner, nationella regeringar, internationella organisationer och civilsamhällesorganisationer både i Europa och i övriga världen. Ordförande: Mario Sepi (IT Gr. II) Vice ordförande: Irini Ivoni Pari (EL Gr. I) och Seppo Kallio (FI Gr. II) EESK:s presidium har 39 medlemmar och organiserar EESK:s arbete. Förutom ordföranden (som leder presidiet) och de båda vice ordförandena, består presidiet av ordförandena för de tre grupperna (Arbetsgivare, Arbetstagare och Övriga intressegrupper) och för de sex facksektionerna, plus en medlem från varje medlemsstat som väljs direkt av plenarförsamlingen. De två vice ordförandena leder kommitténs kommunikations- och budgetgrupper. 4.2 Plenarförsamlingen Kommitténs plenarförsamling sammanträder nio gånger per år. Under plenarsessionen antar kommittén yttranden med enkel majoritet och översänder dem därefter till rådet, kommissionen och parlamentet. I genomsnitt avger EESK 170 rådgivande dokument och yttranden per år (av vilka omkring 15 % är yttranden på eget initiativ).
19 4.3 Facksektionerna Kommittén har sex facksektioner som utarbetar yttranden till plenarsessionerna. Varje facksektion ansvarar för specifika politikområden som omfattas av EUfördragen. För varje yttrande bildar facksektionen i regel en studiegrupp, som bistås av sakkunniga, och utnämner en föredragande. Om frågorna rör flera facksektioners ansvarsområden kan EESK inrätta en tillfällig underkommitté. Underkommittéerna fungerar ungefär som facksektionerna men har endast mandat att studera en specifik fråga inom en given tidsperiod. Därutöver har ett antal observationsgrupper inrättats i syfte att följa vissa större frågor under längre tid. Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning (ECO) Ordförande: Krzysztof Pater (PL Gr. III) ECO-sektionens ansvarsområde täcker budgetplanen, EU:s egna medel och budget samt statistiska frågor. Sektionen behandlar problem som rör skattemässig harmonisering liksom frågor kring finansmarknaderna och integreringen av dessa. På EMU-området, särskilt samordningen av den ekonomiska politiken, säkerställer en permanent grupp inom ECO-sektionen uppföljandet av EU:s allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och andra ärenden som rör de ekonomiska styresformerna, bl.a. Lissabonstrategin. På den ekonomiska, territoriella och sociala sammanhållningens område hör regionalpolitik, strukturpolitik och
20 sammanhållningspolitik till ECO-sektionens befogenheter. Slutligen täcker ECOsektionen områdena fysisk planering, stadsfrågor och storstadsområden. Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion (INT) Ordförande: Bryan Cassidy (UK Gr. I) INT-sektionen ägnar sig åt (allmän eller sektorsrelaterad) näringspolitik, konkurrenspolitik, marknadspolitik, tjänstepolitik (som omfattar banker, handel, försäkringar och turism, men inte tjänster i allmänhetens intresse, t.ex. vatten- och elförsörjning, posttjänster etc.), små och medelstora företag, den sociala ekonomin (kooperativ, ömsesidiga försäkringsbolag, föreningar och stiftelser), fria yrken, bolagsrätt, forskning, immaterialrättigheter, konsumentskydd och tullunionen. Facksektionen anordnar även den årliga Europeiska konsumentdagen.
21 10 th Anniversary European Consumer Day 13 March 2009 Brussels 6 th floor JDE 62 Consumer rights www.eesc.europa.eu Europeiska konsumentdagen Europeiska konsumentdagen äger rum i mars varje år och då anordnas aktiviteter i alla medlemsstater. Det anordnas bl.a. konferenser, utställningar, informations - evenemang där kända personligheter deltar, konsumentdebatter, frågesport på nätet, presentationer i skolor, "mobila informationscenter" och många andra aktiviteter som syftar till att förmedla budskapet att konsumenterna bör "känna till och utnyttja sina rättigheter". Kommittén ser förstärkta konsument - rättigheter i Europa som en viktig prioritet och samarbetar i detta syfte med andra EU-institutioner, t.ex. kommissionen och Europaparlamentet. Den 8 oktober 2008 antog kommissionen, efter samråd med EESK och andra instanser, ett förslag till direktiv om konsumenträttigheter som syftar till att skapa en hög konsumentskyddsnivå i hela EU och samtidigt värna företagens konkurrenskraft. Förslag till direktiv om konsumenträttigheter: http://ec.europa.eu/consumers/rights/docs/directive_final_en.pdf Observationsgruppen för inre marknaden (OIM) Ordförande: Jorge Pegado Liz (PT Gr. III) Under INT-sektionen finns Observationsgruppen för inre marknaden (OIM). Observationsgruppen, som inrättades 1994, har till uppgift att bevaka hur inre marknaden fungerar i praktiken för aktörer och användare, ringa in eventuella brister och föreslå förbättringar. Gruppen har en databas över EU-initiativ till sam- och självreglering som EESK har utvecklat i nära samarbete med Europeiska kommissionens generalsekretariat ( HYPERLINK "http://eesc.europa.eu/self-andcoregulation/index.asp" http://eesc.europa.eu/self-and-coregulation/index.asp). Databasen är i dag den enda samlade kontaktpunkt som finns på nätet vad gäller EU-initiativ till sam- och självreglering.
22 Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället (TEN) Ordförande: János Tóth (HU Gr. III) TEN-sektionens ansvarsområde omfattar alla transportsätt, större transeuropeiska infrastrukturnät, energi, informationssamhället, tjänster i allmänhetens intresse samt EU:s politik på det audiovisuella området. Facksektionen anordnar alltfler hearingar om viktiga frågor och under 2005 inrättade man även en permanent studiegrupp om tjänster i allmänhetens intresse samt en permanent studiegrupp om alleuropiska transportkorridorer. Sektionen har avgett ett flertal initiativyttranden och förberedande yttranden, i synnerhet på energiområdet (inklusive förnybara energikällor, energieffektivitet, fossila bränslen och kärnkraft).
23 Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna (SOC) Ordförande: Leila Kurki (FI Gr. II) SOC-sektionens arbete rör en rad olika politikområden som t.ex. sysselsättning, arbetsvillkor, utbildning, sociala rättigheter och medborgarnas rättigheter, social integration, jämlikhet mellan män och kvinnor, fri rörlighet, invandring och integration samt folkhälsa. Arbetet täcker en rad områden som behandlas inom olika utskott i Europaparlamentet och i kommissionens generaldirektorat och utgör ett omfattande bidrag till EU:s sociala dimension. Den europeiska sociala modellen har stått i centrum för SOC-sektionens verksamhet under senare tid och varit föremål för livliga debatter på gräsrotsnivå och utmynnat i EESKyttranden på ministernivå. Det gäller i synnerhet EESK:s förslag om ett nytt europeiskt socialt handlingsprogram, som har blivit ett viktigt referensdokument. SOC-sektionen har utarbetat en imponerande mängd ämnesspecifika yttranden som har bidragit till att driva på den sociala agendan, häribland frågor som sysselsättningsriktlinjer, sysselsättning bland unga, fortbildning och livslångt lärande, företagens sociala ansvar, flexicurity, modernisering av arbetsrätten, främjande av värdigt arbete för alla, arbetsproduktivitet och arbetskvalitet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, utlokalisering av arbetstagare, lika möjligheter och löneklyftor, äldre arbetstagare, möjligheter för funktionshindrade, social trygghet och social integration, förena arbete och familj, solidaritet mellan generationerna, demografiska förändringar, äldre och långvård, barnets rättigheter, patienträttigheter, åtgärder mot diskriminering, interkulturell dialog, integration av minoriteter, invandring och integration. Hearingar om dessa frågor hålls regelbundet med sakkunniga och det civila samhällets organisationer.
24 Observationsgruppen för arbetsmarknaden Ordförande: Josly Piette (BE Gr. II) Observationsgruppen för arbetsmarknaden inrättades nyligen för att kartlägga och analysera tendenser och utmaningar på arbetsmarknaden. Därmed kan gruppen tillföra ett mervärde till SOC-sektionens och kommitténs verksamhet. Observationsgruppen har främst till uppgift att: samla in exempel på välfungerande metoder, anordna hearingar med intressenter inom institutioner, samhälle och näringsliv, organisationer inom det civila samhället och universitetsvärlden, utarbeta föregripande undersökningsrapporter om utvalda ämnen. Observationsgruppen för arbetsmarknaden har hållit omfattande rådfrågningssessioner och debatter om äldre arbetstagare, kvinnors möjligheter att delta på arbetsmarknaden, funktionshindrades situation på arbetsmarknaden och frågan om tillväxt, yrkeslivskvalitet och hållbar produktivitet.
25 Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö (NAT) Ordförande: Hans-Joachim Wilms (DE Gr. II) NAT-sektionens verksamhet omfattar i första hand den gemensamma jordbrukspolitiken och reformen av denna, landsbygdsutveckling, livsmedelssäkerhet, den gemensamma fiskeripolitiken och reformen av denna, skogspolitik och miljöskydd i vid bemärkelse. För de flesta lagförslag på dessa områden krävs obligatorisk rådfrågning av EESK. Som ett led i arbetet med yttrandena organiseras hearingar och möten i Bryssel och på annan ort. Sektionen utarbetar också yttranden på eget initiativ och förberedande yttranden om viktiga politiska frågor och organiserar omfattande samråd om aktuella ärenden såsom vinreformen, skogarnas betydelse och den globala livsmedelsproblematiken. Observationsgruppen för hållbar utveckling Ordförande: Stéphane Buffetaut (FR Gr. I) Under NAT-sektionen finns Observationsgruppen för hållbar utveckling. Observationsgruppen inrättades i oktober 2006 i syfte att främja det civila samhällets inflytande på politiken om hållbar utveckling. Den bistår kommittén i arbetet med att utarbeta dynamiska kompromisser som förenar miljörelaterade, sociala och ekonomiska intressen. Stöd till hållbar utveckling Miljöfaktorer och kampen mot klimatförändringarna får allt större inflytande på EU:s beslutsfattande. EESK har en viktig funktion att fylla när det gäller att finna praktiska lösningar på dessa områden. År 2005 anordnade kommittén ett rådgivande forum om hållbar utveckling och utarbetade då ett förberedande yttrande om Utvärdering av strategin för hållbar utveckling, som utgjorde en solid grund för en översyn av EU:s strategi. Europeiska rådet erkände värdet av EESK:s insatser och uppmanade kommittén i juni 2006 att spela en aktiv roll för att skapa egenansvar bl.a. genom att fungera som katalysator för att stimulera debatten inom EU. Observationsgruppen för hållbar utveckling inrättades i syfte att stödja EESK:s breda arbete på området. Under perioden 2006 2010 fortsätter kommittén att bredda och fördjupa sin sakkunskap för att kunna etablera sig som trovärdig och auktoritativ representant för det civila samhället i debatten om hållbar utveckling. Observationsgruppen har utarbetat ett flertal yttranden om viktiga hållbarhetsfrågor, exempelvis om de internationella förhandlingarna om klimatförändringarna och vartannatårsrapporten om framsteg i EU:s strategi för hållbar utveckling.
26 Facksektionen för yttre förbindelser (REX) Ordförande: Filip Hamro-Drotz (FI Gr. I) REX-sektionens främsta verksamhetsområden är unionens utvidgning, förbindelserna med tredjeländer och i synnerhet deras civila samhällsorganisationer samt internationell handel och utveckling. Sektionen avger i första hand initiativyttranden, men i allt större utsträckning också förberedande yttranden på begäran av andra EU-institutioner. När dessa yttranden utarbetas har sektionen ett nära samarbete med företrädare för det organiserade civila samhället som inte är representerade i sektionen samt med företrädare för det civila samhället i tredje land. Gemensamma rådgivande kommittéer har inrättats med länder som ingår i associeringsavtal och med länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och kontaktgrupper har inrättats för samarbete med länder i västra Balkanområdet och grannländerna i öst. Dessutom arbetar uppföljningskommittéer med sina motsvarigheter inom ramen för förbindelserna med Afrika, Västindien, Stillahavsområdet och Latinamerika och inom ramen för partnerskapet EU Medelhavsområdet. Rundabordssamtal har upprättats med Kina och Indien.
27 Rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI) Ordförande: Joost van Iersel (NL Gr. I) Med utgångspunkt i Europeiska kol- och stålgemenskapens (EKSG) rådgivande kommitté, som har över 50 års erfarenhet av samråd, sträcker sig CCMI:s mandat längre och täcker alla industrisektorer. Detta gör CCMI till ett unikt organ inom EUinstitutionerna. CCMI:s uppdrag är planera för framtiden genom att förutse, förebygga och analysera. Det rådgivande utskottet har som ambition att etablera en konstruktiv gemensam strategi för att hantera industriella förändringar och tillgodose behovet av en socialt godtagbar strategi samtidigt som den europeiska industrins konkurrensfördelar bevaras. Observationsgruppen för Lissabonstrategin Ordförande: Staffan Nilsson (SE Gr. III) EESK har sett Lissabonstrategin som en prioriterad fråga ända sedan Europeiska rådet lanserade den år 2000, och dess ledamöter har satt stort värde på möjligheten att framföra sina yttranden till institutionerna, i synnerhet i samband med den nylanserade strategin 2005. Kommissionen har formellt begärt kommitténs synpunkter i samband med det årliga övervakningsarbetet och observationsgruppen, som består av ett lika stort antal medlemmar från EESK:s tre grupper, har inrättats för att bistå i arbetet med att samla in åsikter från olika intressenter i Europa.
28 4.4 Budgetgruppen, kommunikationsgruppen och kvestorsgruppen EESK har tre grupper som ansvarar för specifika administrativa uppgifter. Budgetgruppen utses av presidiet och har i uppgift att bistå detta i finansiella och budgetrelaterade beslut. Kommunikationsgruppen utses av presidiet och har till uppgift att styra och övervaka kommitténs kommunikationsstrategi. God kommunikation är av grundläggande betydelse för EESK:s roll och möjligheterna att vinna EUmedborgarnas stöd för utvecklingen av ett starkt och förenat Europa. Kommittén har ett nära samarbete med de andra institutionerna för att kunna möta den gemensamma utmaning som kommunikationen utgör. Kvestorsgruppen utses av plenarförsamlingen för att följa upp och övervaka att ledamöternas mandatvillkor tillämpas på ett riktigt sätt.
29 4.5 Generalsekretariatet Generalsekreterare Martin Westlake är chef för EESK:s sekretariat och kommitténs lokaler ligger mitt i EU-kvarteren i Bryssel. http://www.eesc.europa.eu/organisation/secretarygeneral/index-en.asp Utarbetande av ett yttrande från kommittén Ett yttrande från kommittén utarbetas normalt på följande sätt: 1. Det är oftast rådet eller kommissionen som lämnar en begäran om yttrande till kommitténs ordförande men remissen kan även komma från parlamentet. 2. Kommitténs presidium utser den facksektion som ska ansvara för det förberedande arbetet. 3. Facksektionen inrättar en studiegrupp (i genomsnitt nio personer) och utser en föredragande som biträds av sakkunniga (högst fyra till antalet). 4. På basis av studiegruppens arbete antar facksektionen sitt yttrande med enkel majoritet och lämnar det vidare till kommitténs ordförande. 5. Efter att ha gått igenom facksektionens text antar kommittén yttrandet med enkel majoritet under sin plenarsession. 6. Detta yttrande överlämnas till rådet, kommissionen och Europaparlamentet och offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Kommitténs initiativyttranden utarbetas enligt samma förfarande, men plenarförsamlingen måste först, på förslag av presidiet, ge sitt godkännande innan facksektionen kan inleda sitt arbete.
30 5. Utblick mot omvärlden Effekterna av globaliseringen och den växande betydelsen av internationella förbindelser mellan EU och resten av världen har lett till ett ökat behov av en parallell utveckling av förbindelser mellan samhällen. De "nya aktörerna" i de internationella relationerna, närmare bestämt företrädarna för det civila samhället, får alltså en allt viktigare roll att spela vid sidan av de traditionella aktörerna i gränsöverskridande ärenden. Jämsides med rådet, kommissionen och Europaparlamentet tillför således kommittén ett unikt bidrag till EU:s utrikespolitik, genom att ägna sig åt det civila samhällets dimension. Kommitténs uppgift är inte bara att lägga fram yttranden och rekommendationer till övriga EU-institutioner. Kommittén har också, på begäran av politiska myndigheter eller med utgångspunkt i internationella fördrag, direkta kontakter med tredjeländer genom sin dialog med företrädare för det civila samhällets organisationer och genom att bidra till uppbyggnaden av det civila samhällets rådgivande strukturer i dessa länder. EESK fungerar således som länk mellan medborgarna i dessa länder och EU och bidrar till att förankra ett pluralistiskt system med deltagardemokrati i partnerländerna. EESK samarbetar med det civila samhället i många olika områden, bland annat kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna i västra Balkanområdet, grannländerna i öst (häribland Ryssland), Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), länderna i Medelhavsområdet, länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet (AVS-länderna), Latinamerika, Indien och Kina.
31
32 6. Kontaktuppgifter 6.1 Adress EESK:s lokaler ligger på rue Belliard 99, 1040 Bryssel, i omedelbar närhet till de övriga institutionerna (Europaparlamentet, kommissionen och rådet). 1 Europeiska Ekonomiska och sociala kommittén Rue Belliard 99 2 Europaparlamentet Rue Wiertz 43 3 Europeiska unionens råd Rue de la Loi 175 4 Europeiska kommissionen Rue de la Loi 200 5 Regionkommittén Rue Belliard 101
33 6.2 Välkommen att besöka EESK! Varje år tar EESK emot besökare från alla EU:s 27 medlemsstater. Många är medlemmar i civila samhällsorganisationer eller sammanslutningar eller studenter med inriktning på EU-frågor. Det gläder oss särskilt att ta emot besökare från EU:s nyare medlemsstater. Om Du är intresserad av att besöka EESK vänligen skicka ett meddelande till e- postadressen visitescese@eesc.europa.eu eller ring telefonnummer (32-2) 546 81 82. Förfrågningar bör skickas minst tre veckor i förväg med uppgifter om språk och datum för presentationen samt antal besökare. Om inga andra önskemål framförs (t.ex. presentation med särskild inriktning) tar vi under våra presentationer med frågestund upp EESK:s struktur och verksamhet och dess roll i Europeiska unionens beslutsprocess. Presentationen varar mellan en och två timmar. För mer information se http://www.eesc.europa.eu/activities/visitors/docs/how-to-obtain-a-visit-en.pdf 6.3 Webbplatsen Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs webbplats är ett viktigt kommunikationsverktyg: http://www.eesc.europa.eu 6.4 Publikationer och referensmaterial Kommitténs yttranden publiceras i Europeiska unionens officiella tidning. EESK publicerar en informationstidning "CESE Info" som kommer ut en gång i månaden, en sammanfattande rapport av EESK:s arbete efter varje plenarsession (9 stycken om året) samt en PM om EESK:s prioriteringar inför varje unionsordförandeskap (2 PM per år). Alla dessa dokument och dessutom alla yttranden finns tillgängliga på Internet http://www.eesc.europa.eu
34 De viktigaste publikationerna EESK:s roll och funktion Vademecum 2008 2010 EESK: en bro mellan EU-institutionerna och det organiserade civila samhället Tio frågor om Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Ordförande Dimitris Dimitriadis rapport 2006 2008 Välkommen till kommittén! Arbetsordning Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs inflytande The priorities of the EESC during the (...) Presidency of the Council of the European Union History of the EESC, Fifty years of participatory democracy Det organiserade civila samhället A Better Partnership for a Better Development How to organise a Stakeholders Forum CESlink online-samarbete mellan ekonomiska och sociala råd Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion The contribution of the EESC to the EU consumer policy The Committee on the Reform of the Structural Funds and the Strategic Guidelines for Cohesion Policy 2007 2013 Förbättringen av EU:s regelverk i faserna före och efter lagstiftningen Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning The committee on reform of the Structural Funds and the strategic guidelines for cohesion policy 2007 2013 Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna Immigration: the role of civil society in integration European Citizens' Forum Conclusions: Towards a Europe of Solidarity Youth, Intergenerational Solidarity and Tomorrow's Europe Den europeiska sociala modellen Towards a new European Social Action Programme Yttre förbindelser The EESC and the Mediterranean Study on Organised civil society in Armenia, Azerbaijan and Georgia, including their relations with the European Neighbourhood Policy
35 Leaflet on the EESC External Relations activities Leaflets on the EESC activities in Euromed, Latin America, ACP, Western Balkans, Eastern Neighbours, Asia, Trade, Turkey Transporter, energi, infrastruktur, informationssamhället TEN Section: Transport TEN Section: Energy TEN Section: Infrastructure TEN Section: Information Society TEN Section: Activities in the field of services of general interest and infrastructure TEN Section: Recent Achievements Europe's Energy Transformation What Energy Policy for Europe? Key points of recent EESC opinions Conference Public services: The role of civil dialogue in provision of quality economic and social services Industriell omvandling Relocation Challenges and opportunities The Consultative Commission on Industrial Change (CCMI) The Future of the Textile, Clothing and Footwear sectors in Europe Kommunikation om Europa Living Europe What NEXT Forever Young Lissabonstrategin 58 Concrete Measures to ensure the success of the Lisbon Strategy Implementation of the Lisbon Strategy: Summary Report for the European Council (23 and 24 March 2006) Renewed Lisbon Strategy 2008 2010: The role of organised civil society (Summary report to the European Council 13 and 14 March 2008) Hållbar utveckling SDO Sustainable Development Observatory Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö NAT Section for Agriculture, Rural Development and the Environment The EESC and the framework directive review: New Challenges in Water Policy
Presentation av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, ett rådgivande EU-organ med företrädare för det organiserade civila samhället. I denna broschyr beskrivs kommitténs roll, verksamhet och genomslagskraft. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Enheten för besök och publikationer Tfn +32 25469604 Fax +32 25469764 Rue Belliard 99 1040 Bruxelles / BELGIQUE www.eesc.europa.eu Katalognummer: EESK-2009-01-SV QE-80-09-496-SV-C EUROPE DIRECT är en tjänst som ger möjlighet att hitta svar på alla frågor om Europeiska unionen. Samtalet kostar ingenting och numret kan nås överallt 00 800 6 7 8 9 10 11 10.2864/98413