Myndighet 2013-12-11 Naturvårdsverket Diarienummer NV-04602-13 Översyn av föreskrifter för Blå Jungfruns nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker hanteras kommersiell verksamhet olika. Inom 17 av nationalparkerna finns idag förbud mot eller tillståndsplikt för kommersiell verksamhet. Övriga nationalparker kan ha föreskrifter som indirekt, i varierande grad, begränsar kommersiell verksamhet. Regeringen vill främja besöksnäringen, bland annat naturturism, samt regional utveckling. Av friluftspropositionen (prop. 2009/10:238) framgår bland annat att naturturism har stor betydelse för hälsa, rekreation och regional utveckling. Naturvårdsverket har därför fått i uppdrag att se över förbuden mot kommersiell verksamhet i våra nationalparker. Syftet med översynen är att de föreskrifter som uttryckligen förbjuder kommersiell verksamhet ska ändras så att sådan verksamhet istället möjliggörs. Effekten av detta förutses vara att besöksnäringen stärks, bland annat naturturismen. Samtidigt har en utgångspunkt i översynen varit att värna syftet med inrättandet av respektive nationalpark och de värden som ska skyddas. Även andra föreskrifter än de som förbjuder kommersiell verksamhet har ingått i översynen. Syftet med regeringsuppdraget Grunden till detta regeringsuppdrag finns att hämta i prop. 2009/10:238 Framtidens friluftsliv. Regeringen betonar i propositionen att Sveriges natur utgör en stor tillgång för såväl inhemska som utländska besökare. Friluftsliv och natur-, kultur- och landsbygdsturism har stor och ökande betydelse för ett livskraftigt näringsliv i hela landet, landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Skyddade områden såsom nationalparker, naturreservat och kulturreservat är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare där så är lämpligt. Vid sidan av skötsel för att bevara natur- och kulturvärden är skötsel och förvaltning inriktad på rekreation och tillgänglighet av stor vikt. Även andra underlag beskriver regeringens politik om regional utveckling respektive friluftsliv, t.ex. finns i regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik grundtankarna kring den nya politiken för naturvården samlade. I propositionen 2008/09:124 Hållbart skydd av naturområden skriver regeringen om nationalparksarbetet att det är angeläget att Naturvårdsverket i det fortsatta arbetet fäster stor vikt vid såväl områdenas nationella betydelse från bevarandesynpunkt som deras möjligheter att som besöksmål ge nytta åt lokalsamhället. Enligt den nationella strategin för svensk besöksnäring 2010 2020 är Sverige ett av Europas mest attraktiva resmål. Det framgår vidare av strategin att Sverige är känt som ett modernt, 1 (11)
spännande, naturnära och hållbart besöksmål med en svårslagen kombination av storstad och naturupplevelser. Besöksnäringen bedöms vara en av Sveriges mest värdefulla näringar för ekonomin, sysselsättningen och regional livskraft. Naturturism och friluftsliv som bedrivs på ett hållbart sätt bidrar till social och ekonomisk hållbar utveckling. Vistelse i naturen väcker intresse och kan bidra till ökad förståelse för biologisk mångfald, naturvärden och bevarandefrågor. Förutsättningarna i Blå Jungfruns nationalpark Blå Jungfruns nationalpark är en granitkupol som reser sig 86,5 meter över havet i Kalmarsunds norra del, två mil öster om Oskarshamn och knappt en mil från Öland. Nationalparken avsattes 1926 och är 189,5 hektar stor, varav själva ön utgör 66,7 hektar. Ön är 1 150 meter lång och 840 meter bred. Blå Jungfrun ger goda möjligheter till geologiska studier. Ön består till största delen av en grovkornig ljusröd granit av rapakivityp med en ålder av 1 300 miljoner år. Graniten är förhållandevis lättvittrad. Den röda färgen kommer av mineralet kalifältspat. I nordväst finns stråk av mycket löst berg, där sprickor holkats ur och är så breda att det är möjligt att gå in i dem. För ca 500 miljoner år sedan var granitkupolen täckt av sediment bestående av skiffer- och kalksten (som också bildat Öland). Rester av sedimenten kan ses som sprickfyllnader på södra delen av ön. Blå Jungfruns runda profil skapades inledningsvis genom inlandsisarnas slipande för någon miljon år sedan och finputsades därefter mellan år 7 000 och år 5 000 f.kr. då Östersjön var ett innanhav med avsevärt högre vattennivå än idag. På ön finns även grottor av geologiskt intresse samt flera jättegrytor. Olaus Magnus omnämnde redan år 1555 namnet Jungfrun. Han skrev På detta berg lär vissa tider av året nordiska häxor hålla möten för att pröva sina konster och signerier. Carl von Linné var den första som beskrev ön 1745, efter att ha besökt den under sin Öländska och Gothländska resa. Han beskrev bl.a. labyrinten på öns södra del som kallas Trojeborgen. Dess ursprung är än idag okänt. Troligtvis har fast befolkning aldrig funnits på Blå Jungfrun. Trots det avskilda läget började man 1904 att bryta sten på ön. Under den här tiden sprängdes öns mäktigaste jättegrytor sönder. Spår av stenbrytningen kan idag ses på öns södra del i form av stenbrott och det finns även rester kvar av den räls som man fraktade stenen till båtarna med. Efter första världskriget började starka krafter verka för att rädda ön. Genom en donation av Torsten Kreuger kunde Blå Jungfrun friköpas och överlämnas till staten, för att 1926 avsättas som nationalpark. Nationalparken försågs med föreskrifter1960, vilka har reviderats 1968, 1987, 1988, 1990, 1991 och 1994. 1988 utökades nationalparken med vattenområdet. Nästan två tredjedelar av ön består av hällmarker, medan resterande delar beroende på jordlagrets tjocklek utgörs av hällmarkshed, hällmarksskog och ädellövskog. Norr om toppen växer en vindpinad tallskog med inslag av björk. I sluttningarna söder om toppen finns en ädellövskog som består av ek med inslag av lind, lönn och asp. De grövre ekarna är flera hundra år gamla, liksom många av de mindre träden som växer i de vindpinade zonerna. Längst i sydost finns områden med linddominerad skog. Ädellövskogen har en artrik flora med bl.a. myska, tandrot, vippärt, vårärt och getrams. Mer än tvåhundra lavarter har påträffats på Blå Jungfrun, varav ett tjugotal är rödlistade. Förutom den stora artdiversiteten och den rikliga förekomsten av lavar knutna till gamla ekar, växer även flera rödlistade s.k. suboceaniska lavar (arter som annars bara trivs i det fuktiga klimatet på Sveriges västkust) som örtlav och blå halmlav på ön. Den goda tillgången på gamla och ihåliga träd ger även goda förutsättningar för en rik insektsfauna, med arter som t.ex. svart guldbagge, mindre ekbock och brun trädmyra. Fåglar som förekommer på och i anslutning till ön är exempelvis tobisgrissla, ejder, svärta, skarv, skärpiplärka och havsörn. I ädellövskogen häckar flera av våra vanligare fågelarter, som t.ex. bofink, rödstjärt och flera sångare. 2 (11)
Öns stränder är till stora delar branta och kan bli mycket hala när de är blöta. När båtarna mellan Gotland och Oskarshamn passerar Blå Jungfrun uppstår kraftiga och plötsliga svallvågor, som förutom den uppenbara risken för besökare som befinner sig i strandkanten, även innebär risk för skador på privata båtar som lagts till vid ön. Terrängen på själva ön är också bitvis mycket besvärlig för besökare, och lämpar sig till exempel inte för barnvagnar, rullstolar eller liknande. Blå Jungfruns nationalpark har ca 3000 besökare årligen. De flesta besökare tar sig till ön med de turbåtar som avgår dagligen från slutet av juni till slutet av augusti och mer oregelbundet under för- och eftersäsong. Turister av flera olika nationaliteter besöker Blå Jungfrun. Nationalparken har tillståndsplikt för kommersiell verksamhet sedan revideringen av föreskrifterna 1990. Handläggningen av tillstånd delegerades 1991 från Naturvårdsverket till länsstyrelsen eller, efter länsstyrelsens bestämmande, till förvaltaren för nationalparken. Länsstyrelsen tog 1994 över som förvaltare av nationalparken efter Domänverket. 2012 bedrevs organiserad kommersiell verksamhet i nationalparken i form av båttrafik för turister till ön, dels från Oskarshamn, dels från Byxelkrok på Öland. Den kommersiella båttrafiken är nödvändig för att hålla nationalparken tillgänglig för allmänheten. Turisttrafiken sker i privat regi utan ekonomiskt bidrag från länsstyrelsen. Blå Jungfrun är bemannad under turistsäsongen från och med söndagen efter midsommar till och med sista söndagen i augusti. Verksamheten finansieras av Naturvårdsverket och administreras av länsstyrelsen genom att en entreprenör upphandlas. Det övergripande målet med verksamheten på Blå Jungfrun är att ge besökare information och vägledning om nationalparken, men även att ge naturupplevelser. En stor del av arbetet är inriktat för att öka besökarnas säkerhet, bl.a. tar personalen emot besökarna från turbåtarna och hjälper dem vid behov i land. Besökarna informeras innan de ger sig av ut på ön, och personalen håller sig tillgänglig under den tid besökarna är där. Personalen finns sedan på plats för att hjälpa besökarna med ombordstigningen. Personalen ska även informera alla besökare som anländer med egen båt, framförallt om risken för svall från Gotlandsbolagets båtar. Vissa tillkommande arbeten, som en del reparationer, beställs separat av länsstyrelsen. Tillstånd för kommersiell verksamhet För den kommersiella verksamheten söks ungefär ett tillstånd årligen. De tillstånd som har beviljats beskrivs nedan. Inga ansökningar har avslagits, utan tillstånden har istället villkorats så att de inte strider mot syftet med nationalparken. 1996 gavs tillstånd för kommersiell verksamhet för båttrafiken fr.o.m. 1996 t.o.m. 1999 både från Oskarshamn och från Byxelkrok. Motiveringen i de bägge besluten var att möjligheterna för allmänheten att kunna besöka Blå Jungfrun bör tillgodoses så länge inga allvarliga störningar uppstår i nationalparken. 1999 gavs, i och med att en ny entreprenör tog över verksamheten, nytt tillstånd t.o.m. 2003 för båttrafiken från Oskarshamn. Motiveringen var att; Då passagerartrafik är en nödvändighet för att hålla nationalparken tillgänglig för allmänheten föreligger inget hinder för att medge undantag från föreskrifterna för nationalparken. 2000 gavs nytt tillstånd t.o.m. 2004 för båttrafiken från Byxelkrok med motiveringen möjligheterna för allmänheten att kunna besöka Blå Jungfrun bör tillgodoses så länge inga allvarliga störningar uppstår i nationalparken. 2003 gavs nytt tillstånd t.o.m. 2009 för båttrafiken från Oskarshamn med motiveringen möjligheterna för allmänheten att kunna besöka Blå Jungfrun bör tillgodoses så länge inga allvarliga störningar uppstår i nationalparken. 3 (11)
2009 gavs nytt tillstånd t.o.m. 2014 för båttrafiken från Oskarshamn med motiveringen möjligheterna för allmänheten att kunna besöka Blå Jungfrun bör tillgodoses så länge inga allvarliga störningar uppstår i nationalparken. 2008 gavs två äventyrsbolag en gemensam dispens från föreskrifterna (inklusive tillståndsplikt för kommersiell verksamhet) för en kajakexpedition till ön med övernattning. Åtgärderna bedömdes inte motverka syftet med nationalparken. 2009 gavs ett äventyrsbolag dispens från föreskrifterna (inklusive tillståndsplikt för kommersiell verksamhet) för en kajakexpedition till ön med övernattning. Åtgärderna bedömdes inte motverka syftet med nationalparken. 2010 gavs ett äventyrsbolag dispens från föreskrifterna (inklusive tillståndsplikt för kommersiell verksamhet) för en kajakexpedition till ön med övernattning och användning av gasolkök. Åtgärderna bedömdes inte motverka syftet med nationalparken. 2011 gavs ett amerikanskt TV-bolag dispens från föreskrifterna (inklusive tillståndsplikt för kommersiell verksamhet) för en filminspelning på ön inklusive övernattning. Åtgärderna bedömdes inte motverka syftet med nationalparken. 2013 gavs ett företag tillstånd att bedriva kommersiell verksamhet i form av dykturer samt att kunna sätta iland eventuellt medföljande familjemedlemmar på ön. Konsekvenser av lättnad för kommersiell verksamhet Organiserad verksamhet i form av bemanning samt turisttrafik kommer även fortsättningsvis att ske inom nationalparken. Genom förslaget till ändring av föreskrifterna blir det enklare för turismaktörer. Istället för tillståndsplikt för kommersiell verksamhet föreslås samrådsplikt för organiserad verksamhet vilket är en smidigare och mindre formell hantering. Det finns därför en förhoppning om att nationalparken i högre grad ska kunna användas av kommersiella aktörer inom besöksnäringen, vilket i sin tur skulle kunna leda till fler besökare. Om inte föreskrifterna ändras får företag inom besöksnäringen det inte lättare att använda nationalparkerna för sin verksamhet. Detta kan i sin tur påverka arbetet med landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Aktörer som kan tänkas få ökad vilja att bedriva kommersiell verksamhet i nationalparken, om lättnad sker i tillståndsplikten för detta, är entreprenörer som sysslar med äventyrs- eller friluftsarrangemang, t.ex. kajakexpeditioner. Andra aktörer som kan förutses få ökad vilja att bedriva kommersiell verksamhet i nationalparken är mindre företag inom utvecklad natur- och kulturguideverksamhet. Turisttrafikbåten från Oskarshamn har, om vädret är för dåligt för att resa till och/eller angöra Blå Jungfrun, möjlighet att istället göra utflykter i skärgården vilket förbättrar lönsamheten. Entreprenören som har hand om turisttrafiken från Oskarshamn har under 2013, som försöksverksamhet att även kört turisttrafiken från Byxelkrok. Den kommersiella verksamheten som eventuellt kan etablera sig om man tar bort tillståndsplikten bedöms inte påverka områdets naturvärden, det oorganiserade friluftslivet eller ideella organisationer negativt i någon större omfattning, då antalet besökare inte förväntas öka så mycket. Bedömningen görs att nationalparken kan ta emot många fler besökare innan risken för ett försämrat upplevelsevärde och negativa konsekvenser för områdets naturvärden uppstår. Verksamheter som eventuellt skulle kunna påverka nationalparken negativt regleras genom övriga föreskrifter. 4 (11)
2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon ändring av föreskrifterna inte kommer till stånd Alternativa lösningar Det finns ett antal olika alternativ för att reglera kommersiell verksamhet i nationalparker. Rimligen är problemet dock inte i normalfallet att verksamheten är kommersiell. Problemet kan i vissa fall istället definieras inom ramen för organiserad verksamhet oavsett om den är kommersiell. Om man gör bedömningen att kommersiell verksamhet utan tillstånd kan utgöra ett hot mot syftet kan dagens situation med tillståndsplikt för kommersiell verksamhet kvarstå. Ett annat alternativ är att ändra föreskrifterna så att tillståndsplikt krävs för organiserad verksamhet för alla eller vissa typer av organiserade arrangemang. Länsstyrelsen kan då avslå ansökan eller anpassa verksamheten genom villkor utifrån hur den påverkar syftet. Med detta upplägg uppnås dock inte det grundläggande syftet med översynen, d.v.s. att underlätta för bl.a. naturturism i nationalparkerna. Om man bedömer att kommersiell och/eller organiserad verksamhet i nationalparken i grunden är acceptabel men att det behövs kontroll över den verksamhet som bedrivs i området, kan samrådsplikt för kommersiella och/eller organiserade verksamheter införas. Detta ger möjligheter till dialog mellan verksamhetsutövaren och förvaltaren, vilket kan vara lämpligt om förvaltaren ser ett behov av att kunna upplysa om speciella förutsättningar för verksamheten. Konsekvenser av att inte ändra föreskrifterna Beträffande Blå Jungfruns nationalpark bedöms konsekvensen av att inte ändra föreskrifterna om tillståndsplikt för kommersiell verksamhet vara att få företagare kommer att vilja bedriva natur- och upplevelseturism på ön, och att det på sikt möjligen kan bli svårare att hitta en entreprenör för turisttrafiken. De positiva effekter som deras verksamhet bidrar med skulle därmed utebli, exempelvis ett ökat antal besökare av fler målgrupper och att kännedomen och kunskapen om Blå Jungfruns nationalpark ökar. Om det blir enklare för turismaktörer att bedriva kommersiell verksamhet i parken kan det leda till att fler företagare kan utveckla sin verksamhet kring nationalparken, vilket främjar besöksnäringen och kan bidra till regional utveckling. Konsekvenser av att helt ta bort tillstånds- och samrådsplikt Att helt ta bort tillstånds- och samrådsplikt för kommersiell och/eller organiserad verksamhet skulle kunna leda till minskad säkerhet för besökare samt fler konflikter mellan olika besökskategorier och företag. Samrådsplikt kan därför vara bra genom att det ger möjlighet att informera aktörerna om vad som är lämpligt ur säkerhetssynpunkt eftersom ön är brant, hällarna kan vara hala och öns stränder dessutom med jämna mellanrum översköljs av svallet från Gotlandsbåten. Länsstyrelsen får också möjlighet att informera om vilka platser som av olika skäl inte är lämpliga att besöka under vissa delar av året. Slutsats om bästa alternativet Slutsatsen blir att det bästa alternativet för att uppnå syftet med översynen och samtidigt inte riskera säkerheten för besökare är att införa samrådsplikt för organiserade arrangemang. Förslaget om samrådsplikt istället för tillståndsplikt öppnar upp möjligheterna för fler aktörer i kommersiell organiserad form och på så sätt även möjligheten att fler besökare kan få uppleva nationalparken. För att entreprenörer inom äventyrs- eller friluftsarrangemang med t.ex. kajakexpeditioner ska kunna verka i nationalparken, och därmed kunna dra nytta av att tillståndsplikten tas bort, behöver det finnas möjlighet till övernattning. Även för andra besökare kan ett stort mervärde skapas genom att övernattning på ön under enkla förhållanden tillåts. Därför föreslår vi att övernattning på ön ska få ske på anvisad plats och under högsäsong. Med hänsyn till öns 5 (11)
förutsättningar kommer antalet övernattningsplatser vara få. Övernattningsmöjligheten gynnar även det ideella organiserade och det oorganiserade friluftslivet. För att besökare ska kunna tillaga mat och varm dryck föreslås att friluftskök ska kunna användas i anslutning till övernattningsplatser. Eftersom det kan vara torrt på ön under sommaren och en brand skulle äventyra nationalparkens värden, är det nödvändigt att begränsa användning av öppen låga till övernattningsplatser där släckningsutrustning ska finnas. Idrottstävlingar och träningsarrangemang kan påverka områdets naturvärden negativt om de genomförs på fel sätt. Därför föreslås tillståndsplikt för denna typ av verksamhet. Med hänsyn till att upplevelsevärdet för besökare på ön inte ska försämras, den dykverksamhet som förekommer inom området ska kunna bedrivas säkert, och med hänsyn till djurlivet, föreslås även en hastighetsbegränsning till 8 knop inom vattenområdet. Det kan i framtiden även bli aktuellt med persontranporter till ön med s.k. ribbåtar (höghastighetsbåtar), vilket föranleder att begränsa hastigheten i anslutning till ön. 3. Uppgifter om vilka som berörs av ändringen av föreskrifterna Länsstyrelsen berörs i egenskap av förvaltare. De entreprenörer som utför turisttrafik och transporter eller dykverksamhet samt den entreprenör som på länsstyrelsens uppdrag sköter vaktverksamheten under sommaren berörs också av föreslagen ändring av föreskrifterna. Oskarshamns och Borgholms kommuner, Kustbevakningen, turismorganisationer, turistbyråer, hembygdsföreningar, föreningar inom ideell naturvård, båtklubbar samt skärgårdsföreningar är några av de tänkbara intressenter som kan beröras av ändringen av föreskrifterna. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser ändringen av föreskrifterna medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda alternativen Ändring av tillståndsplikt för kommersiell verksamhet till samråd för organiserat arrangemang: För turisttrafiken kommer ändring av föreskrifterna innebära ett förenklat förfarande då enbart samråd måste ske med länsstyrelsen istället för att söka tillstånd. Däremot kommer ändringen inte innebära någon tidsbesparing för entreprenören i den kontinuerliga kontakten mellan turisttrafiken och nationalparksvakterna. För förvaltaren kan det bli en ökad tidsåtgång om fler företag börjar köra turistturer till ön med anledning av det enklare förfarandet. För övriga företag verksamma inom natur- och upplevelseturism bedöms ändringen medföra positiva konsekvenser. Tillstånd behöver inte sökas vilket medför minskad tidsåtgång och arrangemang kan genomföras med kortare varsel eftersom enbart ett samråd måste ske med länsstyrelsen. Övernattning och användande av friluftskök blir möjligt, vilket också är positivt för det oorganiserade friluftslivet. Eventuellt kan viss konkurrens uppstå om flera företag eller det ideella organiserade och oorganiserade friluftslivet vill använda övernattningsmöjligheten på ön samtidigt då ett begränsat antal övernattningsplatser finns. I och med att det enligt förslaget blir lättare att övernatta på Blå Jungfrun kan arbetsmängden komma att öka för de av länsstyrelsen upphandlade nationalparksvakterna. Vakterna ska hålla ordning på besökare och hänvisa till övernattningsplats samt ge annan information av betydelse till besökare. Vakterna kan även behöva avråda från båt- eller kajakturer vid olämplig väderlek. Arbetsmängden för länsstyrelsen kan öka något då samråden för organiserad verksamhet ska hanteras, eftersom vi bedömer att fler verksamhetsutövare kommer att vilja bedriva verksamhet i nationalparken om tillståndsplikten ändras till samrådsplikt. Samråd anses dock lämpligt ur 6 (11)
säkerhetssynpunkt eftersom ön är brant, hällarna kan vara hala och öns stränder dessutom med jämna mellanrum översköljs av svallet från Gotlandsbåten. Länsstyrelsen får också möjlighet att informera om vilka platser som av olika skäl inte är lämpliga att besöka under vissa delar av året. Med anledning av eventuellt nya verksamheter inom nationalparken och i samband med en mer generell uppdatering av föreskrifterna föreslås ytterligare två justeringar som påverkar friluftlivet. Idrottstävlingar och träningsarrangemang bedöms kunna påverka områdets naturvärden negativt om de utförs på fel sätt. Därför föreslås tillståndsplikt för denna typ av verksamhet. Eftersom det bedöms vara en aktivitet med mycket låg omfattning bedömer vi inte att detta kommer att utgöra något problem för eventuella aktörer. Med hänsyn till att den dykverksamhet som förekommer inom området ska kunna bedrivas säkert, att upplevelsevärdet för besökare på ön inte ska försämras och med hänsyn till djurlivet i nationalparken föreslås en hastighetsbegränsning för båtar m.m. till 8 knop inom vattenområdet. Det kan i framtiden även bli aktuellt med persontranporter till ön med s.k. ribbåtar (höghastighetsbåtar), vilket föranleder att begränsa hastigheten i anslutning till ön. Eftersom vattenområdet i nationalparken endast omfattar 300 meter från land så bedömer vi att detta inte påverkar båttrafiken i någon större omfattning. Behållande av tillstånd för kommersiell verksamhet: Konsekvensen av att inte ändra bestämmelsen om tillståndsplikt för kommersiell verksamhet kan leda till att aktörer inom natur- och upplevelseturismen undviker att använda nationalparken för sin verksamhet. Detta medför att det inte blir fler personer som får uppleva nationalparken och att kunskapsspridning om naturskydd och värdefull natur inte ökar. I dagsläget finns en etablerad entreprenör som bedriver turisttrafik men på sikt kan det möjligen bli svårare att hitta företagare som bedriver turisttrafiken om tillståndsplikten behålls. Det är heller inte rimligt utifrån syftet med nationalparken att göra åtskillnad på kommersiell och icke-kommersiell verksamhet. Borttagande av tillstånd för kommersiell eller organiserad verksamhet: Att helt ta bort tillståndsplikten för kommersiell verksamhet utan att ersätta den med något annat skulle kunna leda till minskad säkerhet för besökarna samt konflikter mellan olika besökare eller mellan olika företag. 5. Bedömning av om ändringen av föreskrifterna överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Naturvårdsverket anser att en regel som innebär att samråd krävs för att få utöva tjänsteverksamhet i nationalparken överensstämmer med gällande EU-rätt. Samrådsförfarandet är motiverat med hänsyn till skyddet för miljön och är därmed förenligt med tjänstedirektivet 2006/123/EG. Förslaget bedöms inte heller anmälningspliktigt enligt direktiv 98/34/EG. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser De nya föreskrifterna behöver särskilt diskuteras med de nuvarande entreprenörerna samt kommunerna och deras turistkontor. Vi bedömer att det utöver detta inte finns något behov av speciella informationsinsatser. Tidpunkten för ikraftträdande bör om möjligt anpassas så att man kan informera om föreskrifterna i god tid innan de ska börja tillämpas. 7 (11)
B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Ändringen av föreskrifter bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. (X) Ändringen av föreskrifter bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen På lokal/regional nivå berörs direkt operatören av turbåtar, företaget som driver vaktverksamheten och ett företag som bedriver dykresor till nationalparken. Operatören av turbåtar kör turisttrafik från Oskarshamn med upp till fyra säsongsvis anställda från mitten av april till oktober. Cirka 60 % av omsättningen baseras på turistnäringen och resten på charterverksamhet. Bolaget kommer under 2013 att på försök även köra turisttrafik från Byxelkrok. Företaget som driver vaktverksamheten på entreprenad åt länsstyrelsen med omkring femton korttidsanställda (ca 1-2 veckor var) som parvis bemannar Blå Jungfrun under turistsäsongen. Företaget är upphandlat t.o.m. 2013, varför förändring eventuellt kan ske fr.o.m. 2014, då ny upphandling ska ske. Ett annat företag har för 2013 fått tillstånd att utföra dykresor till Blå Jungfrun. Länsstyrelsen har inga uppgifter om antalet anställda. Aktörer som kan tänkas få ökad vilja att bedriva kommersiell verksamhet i nationalparken om lättnad sker i föreskrifterna (enligt A2) är t.ex. mindre företag som sysslar med äventyrs- eller friluftsarrangemang, t.ex. kajakexpeditioner och dykarrangemang (se A1), eller andra företag verksamma inom naturturism. 2. Beskrivning av vilken tidsåtgång ändringen av föreskrifter kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Ändringen av föreskrifterna från tillståndsplikt till samrådsplikt för organiserat arrangemang bedöms för ett par av de berörda företagen som bedriver återkommande verksamhet medföra mindre tidsåtgång och något mindre administrativa kostnader jämfört med idag. 8 (11)
Ändringen av föreskrifterna bedöms för entreprenörer som bedriver verksamhet vid mer enstaka tillfällen (exempelvis mindre företag som sysslar med äventyrs- eller friluftsarrangemang) innebära betydligt mindre tidsåtgång och administrativa kostnader jämfört med idag. Ändringen av föreskrifterna bedöms för nationalparksvakterna medföra viss ökad tidsåtgång vad gäller att hantera besökare, turisttrafiken och övriga företagare. Detta kan medföra något ökade administrativa kostnader, vilket i slutänden leder till något högre kostnader för Naturvårdsverket som bekostar verksamheten. 3. Beskrivning av vilka andra kostnader eller vinster den föreslagna ändringen av föreskrifter medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna ändringen av föreskrifter. Förändringarna kommer inte medföra några andra kostnader eller förändringar i verksamheten för företag. Det mest uppenbart positiva för aktörer är att de med kort framförhållning kan bedriva verksamhet i nationalparken. Dessutom kan det anses vara någonting exklusivt att ha möjlighet att bedriva sin verksamhet i en nationalpark. En kajakexkursion eller guidad tur i en nationalpark skulle kunna ha ett större marknadsmässigt värde än motsvarande i vilket annat naturområde som helst. Att underlätta för turismaktörer att bedriva verksamhet i nationalparken skulle kunna innebära att värdet på deras verksamhet stiger. 4. Beskrivning av i vilken utsträckning ändringen av föreskrifter kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Konkurrensen inom turisttrafiken kan möjligen öka då förfarandet förenklas med samråd. I det fall förändringarna leder till att många besökare vill övernatta på ön kan konkurrens om tillgängliga övernattningsplatser möjligen uppstå mellan privatpersoner och företag eller mellan olika företag med anledning av att antalet övernattningsplatser är mycket begränsat. 5. Beskrivning av hur ändringen av föreskrifter i andra avseenden kan komma att påverka företagen Ändringarna i föreskrifterna innebär en lättare och snabbare process när och om företagen gör förändringar i sin verksamhet. De kan då bara samråda istället för att behöva göra en ny ansökan om tillstånd. 6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid utformningen av de ändrade föreskrifterna De föreslagna ändringarna gynnar små företag med enstaka besök i nationalparken eftersom tidsåtgången för ett samråd blir betydligt mindre än idag. Det bedöms därför att ingen speciell hänsyn behöver tas till små företag. 9 (11)
C Andra verksamhetsutövare (ideella organisationer, enskilda) Med andra verksamhetsutövare avses organisationer, myndigheter och enskilda som bedriver någon form av organiserad verksamhet utan egentligt vinstintresse, men där gränsdragningen mellan kommersiell eller ideell verksamhet ibland kan vara svår att dra. Med ideell organisation avses en sammanslutning som har till uppgift att främja medlemmarnas gemensamma ideella strävanden och som inte primärt arbetar för deras ekonomiska intressen. En uppdelning av andra verksamhetsutövare kan göras så här: Oorganiserade verksamhetsutövare (enskilda, det spontana, familjebaserade eller kompisgäng) Ideella organisationer (scouter, friluftsfrämjandet, klätterklubben, orientering osv) Det offentligt organiserade (friluftsstiftelser, skola, barnomsorg, osv) Det kommersiellt organiserade (naturturism, entreprenörer och branschorganisationer, osv). Denna grupp hanteras under punkt B. 1. Beskrivning av andra verksamhetsutövare som berörs, vilka inriktningar dessa har samt deras storlek Övriga verksamhetsutövare som berörs av införande av samrådsplikt för organiserat arrangemang är ideella organisationer och offentligt organiserade arrangemang såsom till exempel besök från skolor. Dessa har tidigare enbart i liten omfattning använt Blå Jungfrun som besöksmål. 2. Beskrivning av hur ändringen av föreskrifter påverkar andra verksamhetsutövare En förändring av föreskrifterna skulle innebära att organiserad verksamhet som inte är kommersiell och som tidigare inte har reglerats nu kommer att omfattas av samrådsplikt. Detta påverkar ideella organisationer som vill ordna aktiviter och andra arrangemang inom nationalparken. Det kan exempelvis handla om verksamheter inom skolan, flora- och faunaföreningar eller Friluftsfrämjandet. Syftet med samrådsplikten är främst att länsstyrelsen och vakterna ska kunna informera om vilka säkerhetsaspekter som behöver iakttas när man anordnar ett organiserat arrangemang på ön. Delar av ön är brant, hällarna kan vara hala och öns stränder översköljs med jämna mellanrum av svallet från Gotlandsbåten, vilket kan innebära vissa risker för besökare. Mat och vatten måste tas med av besökarna själva då detta inte finns på ön. En förändring av föreskrifterna så att övernattning kan ske ger det oorganiserade och organiserade friluftslivet möjlighet att kunna uppleva Blå Jungfrun under hela dygnet vilket tidigare inte varit möjligt. 10 (11)
Om förändringarna av föreskrifterna leder till ett ökat antal övernattande besökare, kan konkurrens tänkas uppstå mellan det oorganiserade och det organiserade friluftslivet med anledning av att antalet övernattningsplatser är mycket begränsat. D Samråd Beskrivning av samrådsprocessen Samråd har i länsstyrelsens regi skett med ett antal intressenter. Ett flertal diskussioner har skett med företrädare för förvaltningen av nationalparken inom länsstyrelsen. I oktober 2012 hölls ett möte med den entreprenör som är upphandlad av länsstyrelsen för att bedriva vaktverksamhet i nationalparken. I mars informerades Oskarshamns kommun och turistbyrån i Oskarshamn kort om de förestående förändringarna. I april hölls ett nytt möte med entreprenören som bedriver vaktverksamhet i nationalparken med anledning av vissa justeringar i föreskrifterna som kan påverka deras verksamhet. Föreskrifterna har även översänts för synpunkter. I april fördes samtal med Solkustturer AB och förslag till nya föreskrifter skickades till företaget för att de skulle kunna lämna synpunkter. I maj hölls ett möte med Oskarhamns och Borgholms kommuner där förslag till föreskrifter och konsekvenser av justeringar diskuterades. E Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Stefan Henriksson, Naturvårdsverket, 010-698 13 40, stefan.henriksson@naturvardsverket.se Johan Thorsén, Länsstyrelsen i Kalmar län, 010-223 85 36, johan.thorsen@lansstyrelsen.se 11 (11)