MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

Relevanta dokument
Hur argumentera för genomslag för funktionsrätt med hjälp av internationell rätt?

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnkonventionen kort version

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnkonventionen i korthet

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Barn- och utbildningsförvaltningen

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Kort om Barnkonventionen

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Barnrättsbaserad beslutsprocess

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY


Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Barnrättsbaserad beslutsprocess

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

PTSD och Dissociation

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN. Kort version

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

Barnrättsbaserad beslutsprocess

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors


När barnkonventionen blir svensk lag vad innebär det för kommunen? Titti Mattsson Juridiska fakulteten Lunds universitet

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Mänskliga rättigheter

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter

Handläggare:... Dnr:... Ärende:...

Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800)

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

Mänskliga rättigheter och konventioner

Kort om Barnkonventionen

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FNs Konvention om Barnets rättigheter


Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Arbetsmiljö och hälsa som mr-fråga -tankar från SDF Östra Göteborg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Barnkonventionen och kulturen

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Artikel 1. I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

internationell folkrätt

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet.

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Transkript:

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionen om barnets rättigheter Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

BARNKONVENTIONEN ARTIKEL 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.

BARNKONVENTIONEN ARTIKEL 23 2. Konventionsstaterna erkänner det handikappade barnets rätt till särskild omvårdnad och skall, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får ansökt bistånd som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet. 3. Med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda behov skall det bistånd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet och skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling.

CRPD ARTIKEL 7 3. Konventionsstaterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på lika villkor som för andra barn, och att de för att utöva denna rättighet erbjuds stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder.

FN:S KÄRNKONVENTIONER Medborgerliga och politiska Rätten till liv Förbud mot tortyr Förbud mot slaveri och träldom Rätten till frihet och personlig säkerhet Likhet inför lag och domstol Rätten till yttrande- och åsiktsfrihet Rätten till fredliga sammankomster Rätten till föreningsfrihet Rätten att ingå äktenskap och bilda familj Rätten att välja och ingå i landets styre Ekonomiska, sociala och kulturella Rätten till arbete Rätten till utbildning Rätten till att delta i det kulturella livet Rätten till socialt och ekonomiskt stöd Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, att vara tryggad från hunger och svält Skydd för familjen Rätten till vila och fritid

KULTUR ELLER POLITISKT DELTAGANDE? En kommun har beslutat att bygga en helt ny kulturverksamhet som dessutom ska göras tillgänglig för människor med olika funktionsnedsättningar. Av ekonomiska skäl tvingas dock kommunen att vänta med att sätta in en hörselslinga i salen där fullmäktige har sina möten.

SIMHALL ELLER SKOLA? I en kommun har fullmäktige beslutat att bygga en ny simhall. Beslutet välkomnas av många men för att kunna bygga simhallen måste den planerade ombyggnationen av en skola läggas på framtiden. Skolan är i dagsläget inte tillgänglig för elever som använder rullstol.

CRPD ARTIKEL 4 2. Med avseende på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter åtar sig varje konventionsstat att vidta åtgärder och till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete, för att trygga att rättigheterna gradvis förverkligas i sin helhet, utan att det ska inkräkta på de åtaganden i denna konvention som är omedelbart tillämpliga enligt internationell rätt.

UR SOU 2010:70 Normalt förutsätts det inom rättstillämpningen att nationell rätt harmonierar med Sveriges internationella åtaganden. Rättstillämparen jämför inte nationell rätt med internationella konventioner utan särskild anledning, t.ex. att en part i ett mål har åberopat en konvention eller att en oklarhet finns om hur nationell rätt ska förstås.

EUROPEISKA KONVENTIONEN OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GRUNDLÄGGANDE FRIHETER Rätten till liv Förbud mot tortyr, grym och förnedrande behandling Förbud mot slaveri, slavliknande förhållanden och tvångsarbete Förbud mot godtyckligt frihetsberövande Religionsfrihet Yttrandefrihet Föreningsfrihet Rätten att ingå äktenskap och bilda familj Tillgång till effektiva rättsmedel Rätten till en rättvis rättegång Respekt för privatlivet

TILLÄGGSPROTOKOLL TILL EUROPAKONVENTIONEN Dessa tilläggsprotokoll innehåller bland annat: Rätten till egendom Rätten till undervisning Rätten att rösta Rörelsefrihet

UR REGERINGSFORMEN: 19 Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).

ARTIKEL 31 - ALLMÄN REGEL OM TOLKNING 1. En traktat skall tolkas ärligt i överensstämmelse med den gängse meningen av traktatens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrunden av traktatens ändamål och syfte.

ARTIKEL 31:3 - ALLMÄN REGEL OM TOLKNING Utöver sammanhanget skall hänsyn tagas till a) efterföljande överenskommelser mellan parterna rörande traktatens tolkning eller tillämpningen av dess bestämmelser; b) efterföljande praxis vid traktatens tillämpning som ådagalägger enighet mellan parterna om traktatens tolkning; c) relevanta internationella rättsregler som är tillämpliga i förhållandet mellan parterna.

DEMIR OCH BAYKARA MOT TURKIET 85. The Court, in defining the meaning of terms and notions in the text of the Convention, can and must take into account elements of international law other than the Convention, the interpretation of such elements by competent organs, and the practice of European States reflecting their common values. The consensus emerging from specialised international instruments and from the practice of Contracting States may constitute a relevant consideration for the Court when it interprets the provisions of the Convention in specific cases.

DEMIR OCH BAYKARA MOT TURKIET 86. In this context, it is not necessary for the respondent State to have ratified the entire collection of instruments that are applicable in respect of the precise subject matter of the case concerned. It will be sufficient for the Court that the relevant international instruments denote a continuous evolution in the norms and principles applied in international law or in the domestic law of the majority of member States of the Council of Europe and show, in a precise area, that there is common ground in modern societies.

TACK FÖR ATT NI LYSSNADE! Annika Jyrwall Åkerberg LEGAL ADVISER

Join us at www.crd.org @crdefenders