Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde

Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Rapport från samverkansprojekt mellan Västerås, Enköping och Sala kommuner. Oktober 2011 maj 2012 1

Innehållsförteckning Sammanfattning.3 Bakgrund...4 Syfte och mål 5 Metod och genomförande.5 Resultat och diskussion..6 Referenser..9 Bilagor 10 2

Sammanfattning Sagån är en å som rinner genom Sala, Västerås och Enköpings kommuner innan den mynnar ut i Mälaren. Åns omgivning består till största delen av lantbruksbygd. Vattendrag inom Sagåns avrinningsområde har av vattenmyndigheten klassats som övergödda och är därmed känsliga för ytterligare tillförsel av fosfor och kväve. Vattenmyndigheten har i sitt åtgärdsprogram angett att kommuner inom sin tillsyn behöver prioritera de verksamheter som kan ha negativ inverkan på vattenförekomster som inte uppnår miljökvalitetsnormerna. Miljöförvaltningarna i Enköping, Sala och Västerås kommuner genomförde en gemensam tillsynsinsats på lantbruk med djurhållning inom Sagåns avrinningsområde. Projektet genomfördes från oktober 2011 till och med maj 2012. Tillsynen koncentrerade sig på läckage av växtnäringsämnen och omfattade bland annat regler för lagring och spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Men även hanteringen av kemiska bekämpningsmedel, animaliska biprodukter, cisterner, övriga kemikalier och avfall kontrollerades. Varje kommun valde själv ut de lantbruk som deltog i projektet. Enköpings kommun genomförde en inspektion, Sala kommun fem och Västerås kommun 25 inspektioner. Vid inspektionerna uppmärksammades 30 brister som rör stallgödselhanteringen. De vanligaste bristerna var att aktuell markkartering för åkermark som ingår i växtföljden saknas (11 lantbruk), lagringsutrymmen för gödsel är inte utformade så att avrinning eller läckage till omgivningen förhindras (4 lantbruk) och tillgång till tillräcklig lagringskapacitet för stallgödsel saknas (2 lantbruk). Syftet med projektet var att få ett helhetsgrepp över lantbrukens bidrag till övergödningsproblematiken inom Sagåns avrinningsområde samt att ställa krav där vi upptäckte brister i stallgödselhanteringen. Projektet gav ett helhetsgrepp och krav på åtgärder har ställts för 30 brister. Projektgruppen har tagit hjälp av IVL,Svenska Miljöinstitutet för att utvärdera projektet och uppskatta vad tillsynen har gett i fråga om minskade växtnäringsförluster. IVL:s arbete är ännu inte slutfört och kommer därför att presenteras separat under hösten 2012. 3

Bakgrund Sagån är en å som rinner genom Sala, Västerås och Enköpings kommuner innan den mynnar ut i Mälaren. Åns omgivning består till största delen av lantbruksbygd. Vattendrag inom Sagåns avrinningsområde har av vattenmyndigheten klassats som övergödda och är därmed känsliga för ytterligare tillförsel av fosfor och kväve. Vattenmyndigheten har som miljökvalitetsnorm satt upp att vattendraget ska uppnå god ekologisk status senast år 2021. För att uppnå detta behöver enligt vattenmyndigheten tillförseln av fosfor till vattenförekomsterna minska. Vattenmyndigheten Norra Östersjön har i sitt åtgärdsprogram angett att kommuner inom sin tillsyn behöver prioritera de verksamheter som kan ha negativ inverkan på vattenförekomster som inte uppnår miljökvalitetsnormerna. Naturvårdsverket skriver att utsläppsminskningen, som huvudsakligen skett inom jordbruksoch avloppssektorn, har varit liten och att minskningstakten på senare år även stannat av. Med den minskningstakten uppnås inte målet förrän år 2030-2040, se miljömålsportalen. Sveriges riksdag fattade år 1999 beslut att anta 15 nationella miljömål som ska genomsyra allt miljöarbete i landet. Ett av dessa miljömål är ingen övergödning vilket bland annat definieras som att sjöar och vattendrag ska uppnå god status enligt vattenförvaltnings-förordningen (SFS 2004:660). Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Dessa näringsämnen hamnar i miljön till exempel genom nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk men också från andra källor som ammoniak från jordbruket och fosfor i utsläpp från avloppsreningsverk och industrin. Ämnena förs i sin tur via vattendragen ut i sjöar och hav. I havsmiljön är övergödning ett av de allvarligaste hoten. Den orsakar algblomning, som leder till att vattnet blir grumligt, tångbältena minskar och artsammansättningen förändras. I värsta fall uppstår syrebrist på havsbottnen. Även många sjöar och vattendrag är kraftigt övergödda där effekterna är i stort sett samma som i havet. 4

Syfte och mål Syftet med en gemensam tillsyn på lantbruk med djurhållning inom Sagåns avrinningsområde var att kartlägga och ställa krav på eventuella brister som kan bidra till Sagåns övergödning. Metod och genomförande Tillsynen koncentrerade sig på läckage av växtnäringsämnen och omfattade bland annat regler för lagring och spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Men även hanteringen av kemiska bekämpningsmedel, animaliska biprodukter, cisterner, övriga kemikalier och avfall kontrollerades. Projektet avgränsade sig till de lantbruk som bedriver djurhållning i Sagåns avrinningsområde. Varje kommun valde själv ut de lantbruk som ingår i projektet. Antal genomförda inspektioner inom projektet: Enköping 1 Sala 5 Västerås 25 Inspektion på lantbruken har utförts med en gemensamt framtagen checklista med frågor gällande växtnäring. Projektet har genomförts under tiden oktober 2011 till och med maj 2012. Västerås och Enköping kommun ligger inom nitratkänsligt område med särskilda lagkrav som inte gäller för Sala kommun. 5

Resultat och diskussion I projektet har 31 lantbruk besökts. Vid besöken uppmärksammandes 30 brister som rör stallgödselhanteringen. De vanligaste bristerna var att: aktuell markkartering för åkermark som ingår i växtföljden saknas (11 lantbruk) lagringsutrymmen för gödsel är inte utformade så att avrinning eller läckage till omgivningen förhindras (4 lantbruk) tillgång till tillräcklig lagringskapacitet för stallgödsel saknas (2 lantbruk) Övriga brister som rör stallgödselhanteringen och som uppmärksammades var: påfyllning av urin eller flytgödsel till gödselbehållare sker inte under täckning dokumentation som krävs vid mottagande eller bortförsel av stallgödsel saknas beräkningar över behovet av spridningsareal saknas två meter gödslingsfri zon från kant som gränsar mot vattendrag eller sjö saknas lagring av gödsel sker i stuka under vinterhalvåret uträkning av behovet av lagringskapacitet för stallgödsel saknas urinbrunn saknar täckning uträkning av gödslingsbehovet med avseende på fosfor saknas Syftet med projektet var att få ett helhetsgrepp över lantbrukens bidrag till övergödningsproblematiken inom Sagåns avrinningsområde samt att ställa krav där vi upptäckte brister i stallgödselhanteringen. Syftet med projektet nåddes och krav på åtgärder har ställts för 30 brister. Någon uppföljning av hur åtgärderna har vidtagits har ännu inte gjorts utan redovisning till projektgruppen kommer att göras löpande under året. Projektgruppen har tagit hjälp av IVL, Svenska Miljöinstitutet för att utvärdera projektet och uppskatta vad tillsynen har gett i fråga om minskade växtnäringsförluster. IVL:s arbete är ännu inte slutfört och kommer därför att presenteras separat under hösten 2012. Ökad medvetenhet Projektet har även lett till en ökad medvetenhet om problemet med läckage av näringsämnen och med övergödning som följd. Det har funnits tid för diskussioner mellan lantbrukare och inspektörer om frågorna och en insikt om att problemen är komplexa. Lantbruken tillsammans med avloppsreningsverk, enskilda avlopp och dagvatten står för 97 procent av den antropogena bruttotillförseln av fosfor i Norra Östersjöns vattendistrikt där Sagån ingår. Andelen från lantbruken är störst och en del av förklaringen till det är att det finns mycket jordbruksmark i området samt att marken består av lerhaltiga jordar som är mer benägna att läcka fosfor. Även om tillförseln från enskilda avlopp är lägre så kan dess betydelse för övergödningen vara stor eftersom att fosforn från avloppen är mer biotillgängligt och att tillförseln är som störst under perioder med störst tillväxt och biologisk aktivitet, dvs. från försommar till tidig höst. Läckaget från jordbruksmark sker däremot främst under perioder med hög avrinning och lägre biologisk aktivitet, dvs. från sen höst till vår. Alla tre kommuner i 6

projektet arbetar även aktivt med att ställa krav på åtgärder för att minska utsläppen från enskilda avlopp inom avrinningsområdet. Markkartering I Statens jordbruksverks allmänna råd i SJVFS 2010:55 står att spridning av gödsel ska grunda sig på aktuell markkartering avseende växttillgängligt fosfor (P-AL). Markkartering ska göras minst vart tionde år. På jordar som uppnått de högsta fosforklasserna (P-AL klass 4 B samt 5) bör ingen ytterligare fosfor tillföras. Markkartering av åkermark som ingår i växtföljden bör enligt allmänna råden i SJVFS 2010:55 göras regelbundet med avseende på fosforhalt. Enligt jordbruksverkets vägledning bör åkermark normalt markkarteras vart 10:e år. Provtagningsintervall bör dock anpassas till jordartsförhållanden, odlingens inriktning under växtföljden, utförd gödsling och annan information som kan visa på fosfortillståndet i marken, t ex växtnäringsbalanser och tidigare markkarteringar. Intervallet för när en ny markkartering bör göras kan därför variera. Enligt jordbruksverkets allmänna råd till SJVFS 2010:55 bör förrådsgödsling av fosfor undvikas samt bör inte mer fosfor tillföras än den mängd som förs bort via grödan när P-AL klass III och högre har uppnåtts. Enligt jordbruksverket rekommenderas ingen fosforgödsling för fält med P- AL klass 4B eller 5, undantag görs för fodermajs, potatis och sockerbetor. Enligt P:3 i Åtgärdskatalog För minskade fosfor- och kväveförluster från jordbruk till vatten, utgiven av SLU, är en av åtgärderna för att minska läckaget till vatten att minska markens fosforreserver. Jordbruksverket skriver i sin Jordbruksinformation 17-2010 att erosion från mark med höga P- AL klasser även ökar miljörisken. Av samma skrift anger jordbruksverket även att högre P-AL klasser än III-IVa inte heller är ekonomiskt motiverat. Jordbruksverket anger även i sin rapport 2008:31 att det finns goda grunder att anta att risken för fosforförluster ökar vid höga P-AL-tal. Av Sveriges lantbruksuniversitets artikel Fakta Jordbruk nr 4 2006 skrivs att den fosfor som finns lagrad i åkermark är en viktig källa till övergödningen och att det är speciellt viktigt att minska tillförseln av löst fosfor. Vidare framgår att fosforn bara kan bindas upp till en viss gräns och att det därefter riskeras stora problem med fosforläckage. För att minska risken för den här typen av läckage bör lantbrukaren kartera sina åkrar för att därefter kunna reglera gödselgivorna till en lagom nivå. Lagringskapacitet I 6 förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav om minsta lagringskapacitet för stallgödsel. I föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring finns bestämmelser för verksamheter inom känsliga områden och allmänna råd för verksamheter utanför känsliga områden hur lagringskapaciteten ska/bör beräknas. Tillgång till tillräcklig lagringskapacitet är viktig för att kunna lagra gödseln under den tid på året då det inte är lämpligt eller förbjudet att sprida gödseln. Till exempel så är det generellt sett bättre att styra spridningen av framför allt flytgödsel till våren då risken för kväveläckage minskar. Kraven som ställts är minimum, verkligheten kan se annorlunda ut och det är därför viktigt att beräkningarna av behovet av lagringskapacitet utgår från verkliga förhållanden. 7

I beräkningarna över behovet av lagringskapacitet bör hänsyn tas till utsöndrad mängd träck och urin, tillsats av strömedel, vattentillskott, omsättningsförluster. Ovanliga väderförhållanden som år med mycket regn eller långa vintrar bör också tas med i beräkningarna. Lagringsutrymmens utformning Förutom krav på lagringsutrymmens storlek finns även krav på dess utformning. Av 7 förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket framgår att lagringsutrymmen för stallgödsel ska var utformade så att avrinning eller läckage till omgivningen inte kan ske. Lagringsutrymmen som inte uppfyller kravet på täthet ökar risken för läckage av näringsämnen genom ytavrinning och läckage genom markprofilen. Både yt- och grundvatten riskerar därmed att förorenas av lakvatten från lagringsutrymmen som inte uppfyller kraven. 8

Referenser Vattenmyndigheten, www.vattenmyndigheterna.se Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se Jordbruksinformation 17-2010 Jordbruksinformation 19-2010 Jordbruksverkets rapport 2008:31 Sveriges lantbruksuniversitets artikel Fakta Jordbruk nr 4 2006 Jordbruksverkets skrift Gödsel & Miljö 2011 Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015 9

Bilagor 1. Informationsbrev 2. Vi kommer på besök - brev 3. Checklista 4. Karta över inspekterade lantbruk 10

Bilaga 1 Informationsbrev Datum 2011-10-06 Tillsyn inom Sagåns avrinningsområde Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås kommer under hösten 2011 vintern 2012, tillsammans med miljöförvaltningarna i Sala och Enköpings kommuner, arbeta med tillsyn på lantbruk inom Sagåns avrinningsområde. Tillsynen koncentrerar sig på läckage av växtnäringsämnen och omfattar bland annat regler för lagring och spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Vi kommer även att kontrollera hanteringen av kemiska bekämpningsmedel, animaliska biprodukter, cisterner, övriga kemikalier och avfall. Syftet med tillsynen är att minska läckage av växtnäring inom Sagåns avrinningsområde. Sagån är en av de vattenförekomster i Västerås som är mest påverkat av näringsämnen och har bedömts ha måttlig till otillfredsställande ekologisk status av Vattenmyndigheten. I första hand kommer lantbruksföretag som har djur att besökas. Om ert företag valts ut för inspektion kontaktar miljö- och hälsoskyddsförvaltningen er per telefon eller brev för bokning av tid. Vid frågor kontakta: Susanna Grystad susanna.grystad@vasteras.se 021-39 13 20 Roger Lind roger.lind@vasteras.se 021-39 13 42 Maria Lundin maria.lundin@vasteras.se 021-39 26 24 Svante Larsson svante.larsson@vasteras.se 021-39 24 63 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN 11

Bilaga 2 Brev för bokning av inspektion [AktuellHandl] [AktuellHandlTelefon] [AktuellHandlEpost] Datum [Händelsedat] Dnr [Diarienr]- Mhf[Ärendetyp] Vi kommer på besök Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen planerar att göra en inspektion av ditt lantbruk på fastigheten XXXXXXXXXX, den XXXXXX 2012, klockan XX.XX. Har du förhinder vid detta tillfälle, var vänlig kontakta undertecknad snarast. Inspektionen är en del av det samverkansprojekt som ni tidigare fått information om. För att kunna utnyttja tiden på bästa sätt är det en fördel om följande dokumentation finns tillgänglig vid inspektionen: Aktuell markkartering samt markkartor. Eventuella beräkningar av lagringskapacitet för stallgödsel. Växtodlings-/Gödslingsplan. Övriga anteckningar som rör hanteringen av stallgödsel. Sprutjournal för kemiska bekämpningsmedel. Anteckningar om farligt avfall. Eventuell rapport för återkommande kontroll av cistern. För tillsyn uttas en timavgift om 850 kronor enligt miljö- och konsumentnämndens taxa, fastställd av kommunfullmäktige. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN XXX XXX Miljö- och hälsoskyddsinspektör 12

Datum XXXX-XX-XX Frågor som kan tas upp vid inspektionen Följande punkter är exempel på frågor som kan komma att ställas vid inspektionen. Hur många djur hålls stadigvarande i verksamheten och hur många djurenheter motsvarar detta? Vilka gödselslag ger djurhållningen upphov till? Finns tillräckliga lagringsutrymmen för att uppfylla lagkraven? Finns det dokumentation om hur lagringsvolymerna har beräknats? Hur planeras det för att klara lagringsbehovet då spridning inte är tillåtet? För liten kapacitet riskerar att tvinga fram spridning vid olämpliga tidpunkter, t.ex. sena höstspridningar och tidig vårvinterspridning. Vilka risker medför lagringen av stallgödsel? Är lagringsutrymmena utformade på ett sätt som förhindrar spill eller läckage till omgivningen? Hur har kvävegivorna beräknats? Hur har fosforgivorna beräknats? Finns en växtodlingsplan där gödselgivorna är beräknade? Finns tillräcklig spridningsareal? Vilka risker finns vid spridning av stallgödsel? Finns det områden på spridningsarealerna där större mängder vatten blir stående eller där rinnande vatten uppstår under höst eller vår? Om ja hur motverkas erosion från dessa marker? MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN 13

Bilaga 3 Checklista Checklista lantbrukstillsyn ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Fastighet: Adress: E-post: Verksamhetsutövare: Tel: Personnr/Org.nr: Inspektionsdatum: Inspektör: Närvarande: Avrinningsområde: Fastighetsägare (om annan än VU): VERKSAMHETEN Anmälningspliktig Tillståndspliktig U-verksamhet Anmäld till kommunen, datum: Tillstånd från länsstyrelsen, datum: Saknar tillstånd/ anmälan Spannmålsodling Djurhållning Egen areal: Arrenderad areal: Djurslag: Antal DE: Konventionell odling Ekologisk odling, certifierad Medverkar i rådgivningsprogram Verksamhet inom vattenskyddsområde Primär zon Sekundär zon 14

IP Sigill Tertiär zon Stallgödselhantering Vilken typ av gödsel hanteras i verksamheten? Flytgödsel Fastgödsel Kletgödsel Annat: Hur sker lagringen av stallgödseln? Gödselplatta: Lagun: Flytgödselbrunn: På mark Stuka Container/vagn Djupströbädd, utgödslingsintervall: mån Annat: Urinbrunn: Finns beräkningar över lagringsbehovet? (SJVFS 2010:55 4a-b ) Om ja, hur har beräkningarna gjorts? STANK Egen beräkning Schabloner enligt bilaga 7 SJVFS 2010:55 Annat: Finns tillräcklig lagringskapacitet? m 2 Upplever du att din lagringskapacitet räcker till? Kan du påverka gödselvolymen som bildas? (t.ex. tillfälligt avleda disk- /regnvatten, övergå till annat gödselslag, etc) Finns beredskap för onormala väderförhållanden? (t.ex. mycket nederbörd) Finns risk för läckage eller avrinning till omgivningen? (SFS 1998:915 7 ) 15

Vilka risker ser du med din lagring när det gäller näringsläckage? (Hur motverkas dessa, finns det dokumenterat (>100 de)?) Finns täckning på urin- och/eller flytgödselbehållare? (SFS 1998:915 7, SJVFS 2010:55 5a ) Sker påfyllning under täckning? (SFS 1998:915 7, SJVFS 2010:55 5b-c ) Stallgödselspridning Vem utför spridningen av stallgödsel? Hur är fördelningen mellan vår- och höstspridning? Upplever du att det kan vara problem att hinna köra ut den gödsel som planerats under sensommaren/hösten? Är spridningsarealen markkarterad? (SJVFS 2010:55 Allmänna råd) Egen regi, datum för senaste karteringen: Entreprenör: Om nej: Hur kontrolleras markens innehåll av näringsämnen? Finns skiften som uppnått högsta fosforklass (IVb,V)? Om ja, hur hanteras detta? Finns tillräcklig spridningsareal? (SJVFS 2010:55 8, 10-12, 18-19, allmänna råd) MSA Ej aktuellt ha Finns en växtodlings/gödselplan? Hur anpassar du din gödselgiva utifrån följande punkter? Förväntad skörd Långtidseffekt av stallgödsel 16

Förfruktseffekt Mulljord Stallgödselgiva/andra organiska gödselmedel/mineralgödsel Hur beräknas stallgödselns innehåll av kväve? (Allmänna råd) Hur beräknas stallgödselns innehåll av fosfor? (Allmänna råd) Tillförs max 170 kg tot-n per ha och år? (SVJFS 2010:55 19a ) Tillförs max 22 kg tot-p per ha och år under en 5-årsperiod? (SVJFS 2010:55 8 ) Förs stallgödsel bort från företaget? Om ja, finns dokumentation? (SJVFS 2010:55 14 ) Stallgödselanalys Annat: Balansberäkning Annat: Schablonvärden Schablonvärden MSA Tillförs det gödsel utifrån? Om ja, finns dokumentation? (SJVFS 2010:55 13 ) MSA Sparas anteckningarna minst 6 år? (SJVFS 2010:55 13-14 ) Vilka risker ser du med din gödselspridning? Kommentarer: Försiktighetsmått vid spridningen Hålls en gödslingsfri zon på, hur Ej aktuellt 17

minst 2 meter från kant som gränsar mot vattendrag eller sjö? (SJVFS 2010:55 24a ) Undantas mark som lutar mer än 10 % mot vattendrag eller sjö från gödselspridning? (SJVFS 2010:55 24b ), hur: Ej aktuellt Finns permanent bevuxna skyddszoner? (Ej lagkrav), bredd: m Kontrolleras och justeras gödselspridaren regelbundet? (Allmänna råd) Om ja, hur? Följs reglerna om spridningstidpunkter och nedbrukning? (se bilaga 1) Sprids gödsel enbart i växande gröda eller före höstsådd under perioden 1/8 31/10? N.K.O. Brukas fasta gödselslag (ej från fjäderfä) ned inom 12 timmar om det sprids på obevuxen mark under perioden 1 31/10? N.K.O. Hur minimeras risken för ytavrinning (yterosion av P)? Vintergrön mark? Vårbearbetning? Dränering? Skyddszoner där de behövs? Anpassad gödsling? 18

Bilaga 1 Spridningstidpunkter för stallgödsel Månad n Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Inom nitratkänsligt område Alla gödselslag Växande gröda Obevuxen mark Totalt spridningsförbud Tillåtet Fastgödsel (ej från fjäderfä) får spridas om nedbrukning sker inom 12 h. Flytgödsel får inte spridas. Tillåtet i växande gröda (EJ fånggröda) eller inför höstsådd Utanför nitratkänsligt område Månad n Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Alla gödselslag Växande gröda Obevuxen mark Tillåtet Tillåtet, nedbrukning/myllning inom 12 timmar 19

Bilaga 4 Karta över inspekterade lantbruk 20