Ansökan om förlängning av bearbetningskoncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter för Isovuoma, Övertorneå kommun, Norrbottens län

Ansökan om förlängning av bearbetningskoncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter för Isovuoma, Övertorneå kommun, Norrbottens län Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder

Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 2(13) Ansökan om förlängning av bearbetningskoncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter för Isovuoma, Övertorneå kommun, Norrbottens län Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder Innehåll Täktplan 3 Produktionsförhållanden 3 Iordningställande för torvproduktion 4 Torvproduktion 5 Stycketorvsproduktion 5 Frästorvsproduktion 6 Produktionsintensitet 7 Underhållsarbeten 8 Maskinbehov och transporter 8 Hantering av miljöfarliga produkter, avfall mm 8 Brandskydd 9 Vattenhantering 9 Avskärande diken 9 Avvattning av produktionsytor 9 Sedimentationsdammar 10 Översilning 11 Dikeserosion 11 Skyddsåtgärder med hänsyn till underliggande sulfidjord 11 Efterbehandling 12 Sid

Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 3(13) Täktplan Torvproduktionen på Isovuoma kommer att bedrivas i enlighet med framtagen täkt- och produktionsplan, se ritning -02a. I figur 1 ges ett exempel på hur ett torvproduktionsområde kan gestalta sig med tegdiken, kantdiken etc. Exemplet kommer från Norrbomuren i Gävle kommun. Figur 1. Produktionsområde med tegdiken och stackplatser på Norrbomuren, Gävle kommun. Produktionsförhållanden De huvudsakliga produktionsmetoderna kommer att vara stycketorv och frästorv men även urgrävning kan bli aktuellt. Det ansökta koncessionsområdet innefattar en yta på ca 152 ha. Produktionsområdet utgör ca 62 ha. Torvmäktigheten bedöms uppgå till ca 1,7 m i medeltal. Torvvolymen råtorv uppgår därmed till ca 1 miljon m 3. Med utgångspunkt från detta beräknas mängden energitorv, räknat som stycketorv efter torkning och stackning, uppgå till ca 400 000 m 3. Den genomsnittliga årsproduktionen för leverans beräknas uppgå till ca 25 000 m 3 /år. Vid stycketorvsproduktion kan värmevärdet beräknas till 1,15 MWh/m 3. Energivärdet i den årligt producerade torven uppgår till i medeltal ca 29 GWh. Totalt uppgår därmed energimängden i torven vid Isovuoma till ca 0,5 TWh. Torvproduktionen på Isovuoma kommer att medföra sysselsättning för helårsanställda, säsongsanställda och inhyrda entreprenörer. Totalt uppskattas torvproduktionen ge ca 3-4 årsarbetstillfällen under den period verksamheten pågår.

Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 4(13) Iordningställande för torvproduktion Iordningställandet av området för torvproduktion har delvis gjorts tidigare och kommer att fortsätta under 2015. Sannolikt kan produktion påbörjas 2016-2018. Generellt består arbetet med iordningsställning av skogsavverkning, vägbyggnation, anläggande av sedimenteringsdamm och översilning, dikning, fräsning, mm. Tiden från att arbetet påbörjas till att produktionen kan starta varierar mellan ca 1-3 år. Bland annat kan förskjutningar ske p g a att vissa moment måste ske på tjälad mark och att dikningsarbeten inte får utföras under perioder med hög avrinning. Vid skogsavverkning nyttjas konventionell avverkningsteknik. Sedan anläggs avskärande diken, sedimentationsdammar, översilning, kant- och tegdiken i nämnd ordning. I samband med detta anläggs även transportvägar, vändplaner och upplagsplatser för producerad torv. Torvfälten bereds och utjämnas. Detta sker med maskinell utrustning som utrustas med dikesskruv, fräs och planeringssnäcka för de olika beredningsmomenten. Under beredningen djupfräses myren för att sönderdela stubbar, kvistar och ris så att detta material inte stör produktionen. Vidare tas tegdikena upp och tegarna mellan dikena bomberas med det uppfrästa materialet. Avståndet mellan tegdikena är normalt 20 m. Utförd provtagning av underlagrande minerogent material visade på förekomst av sulfidjord inom det lägre intervallet inom klassificeringsgränsen medelhög försurningspotential. Då iordningsställandet färdigställs kommer därför skyddsåtgärder vid behov att vidtas. Vid iordningsställandet är torvmäktigheten intakt. Vid upptagning av diken kommer därför inte dessa att nå ner till underliggande finmaterial. Även vid det avskärande diket norr om vägen är torvmäktigheten betydande och schaktning behöver endast ske i torven. Vid schaktning för sedimentationsdammar kan schakten nå ner i underliggande lera. För att så långt möjligt undvika detta kommer schaktdjupet på dammarna att begränsas, se rubrik Sedimentationsdammar. I det fall att lermassor likväl skulle uppkomma vid anläggandet av dammarna kommer en parallell schakt att göras i intilliggande torv där uppschaktade lermassor omedelbart placeras då de grävts upp. Därefter täcks massorna med torv. Detta förfarande kan senare under produktionstiden även användas vid kantdike om dikningen når underliggande lermassor. Vad gäller åtgärder under produktionstiden, se rubrik Skyddsåtgärder med hänsyn till underliggande sulfidjord nedan.

Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 5(13) Torvproduktion Torvproduktionen pågår under tiden april-september med den huvudsakliga verksamheten förlagd till tiden maj-augusti. Då torvproduktion är starkt väderleksberoende kan produktionsintensiteten variera mellan olika år. Uttransport av torv sker främst under vintermånaderna. Arbetet med torvproduktion kommer under perioder att äga rum under hela dygnet. Nedan följer en beskrivning av de olika produktionsmetoderna. Stycketorvsproduktion Stycketorvsmaskiner har en upptagande del som skruvar torven till en malande, ältande och transporterande del, från vilken torvmassan pressas genom munstycken till formade stycken som läggs av på tegen för att torka, se figur 2. Figur 2. Stycketorvsproduktion. Torvstyckena torkar på 2-3 veckor, beroende på styckestorlek och väderlek. Vändning sker med pinnförsedda redskap för att förbättra torkningsprocessen. Då torven börjar bli tillräckligt torr sker strängläggning, se figur 3, som även tjänar som en sista vändning. Figur 3. Stränglägging, stycketorv Figur 4. Lastning av stycketorv

Isovuoma Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 6(13) Lastning sker med en transportör som lyfter upp torvstyckena i strängen och för dessa på ett transportband till en traktordragen vagn. I figur 4 visas ett exempel på lastning. Transportören har en sållande funktion så att finmaterial sorteras ut. Den hopsamlade torven körs till stackupplag, se figur 5, där uppläggning görs med hjullastare. Då stacken färdigställts täcks den med plast. Figur 5. Ilandkörning av stycketorv Frästorvsproduktion Vid frästorvsproduktion lösgörs ett 10-30 mm tjockt skikt från myrytan med olika typer av fräsar eller harvar. För att påskynda och åstadkomma en jämnare torkning vänds torven 1-3 gånger och alltid efter regn. Till strängläggning används i regel ett schaktblad med 5-9 m arbetsbredd. Vändning och strängläggning framgår av figur 6 och figur 7. Figur 6. Vändning av frästorv Figur 7. Strängläggning frästorv

Isovuoma Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 7(13) Tekniken för ihopsamling baseras huvudsakligen på den sk HAKU-metoden. Eventuellt kan även s k sugvagn bli aktuell för ihopsamling. HAKU-metoden innebär att torven lyfts upp och förflyttas i en lång transportör. Lastning sker genom att torvsträngen på en teg lastas upp med transportören och förs till intilliggande teg där torven lastas i en traktordragen vagn. Alternativt kan successiv förflyttning ske av torven mellan tegarna d v s torven förs teg för teg till en större sträng. Från denna lastas sedan materialet på vagn. Den hopsamlade torven körs till stackupplag där uppläggning och packning görs. Då stacken färdigställts täcks den med en tunn plast. Lastning framgår av figur 8. Figur 8. Lastning av frästorv Produktionsintensitet Eftersom verksamheten är mycket väderberoende varvas perioder med hög aktivitet med perioder då aktiviteten helt ligger nere. Då väderförhållandena är goda bedrivs verksamheten dygnet runt. Även om vädret är gynnsamt ligger dock verksamheten nere då torkning sker. En produktionscykel för stycketorv under goda väderförhållanden innefattar; upptagning av torvstycken, två till tre vändningar, strängläggning samt ilandkörning. Normalt ligger antalet skördar av stycketorv i intervallet 1-3 skördar per år. En produktionscykel för frästorv innefattar fräsning, två till tre vändningar, strängläggning samt ilandkörning. Tiden för en produktionscykel under goda väderförhållanden uppgår till ca 6 dygn. Produktion av frästorv ligger normalt i intervallet 10-15 skördar per år.

Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 8(13) Underhållsarbeten Före och efter produktionssäsongen utförs underhållsarbeten på produktionsfälten och vid behov på övriga anläggningar. Arbetet på produktionsytorna inför produktionssäsongen kräver vanligen ca 2 traktortimmar per hektar och arbetet efter produktionssäsongen kräver ca 4 traktortimmar per hektar. Maskinbehov och transporter Vid torvproduktionen används jordbrukstraktorer (100-150 HK). Maskinbehovet är i stort sett lika för stycke- och frästorvsproduktion. Vid stycketorvsproduktion tillkommer 1-2 torvupptagare samt en hjullastare för stackning. Används frästorvsproduktion tillkommer en jordbrukstraktor för strängläggning. Placeringen av torvstackar framgår av ritning -02a. Uttransporten av torv kommer att ske via skogsbilväg öster om Isovuoma till riksväg 99 och sedan vidare till värmeverk i regionen. Transporterna kommer att ske kontinuerligt under hela året, dock mer frekvent under vintermånaderna. Trafiken till och från Isovuoma består under produktionssäsongen av personaltransporter (personbilar), leveranser av reservdelar och drivmedel, traktorer och produktionsutrustning. Trafiken bedöms uppgå till ca 5 fordon per dygn då produktionen pågår och något enstaka fordon under tork- eller regnperioder. Under eldningssäsongen (september till och med april) består trafiken till och från Isovuoma mestadels av transportbilar (flisbilar) som levererar torven till värmeverken. Den totala leveransvolymen beräknas till i medeltal ca 25 000 m 3 /år. Med en lastkapacitet på ca 90 m 3 per bil innebär detta ca 280 transporter per säsong. Uttransporten är mest intensiv under de kallaste månaderna. För transporterna används lastbil med släp (24 m). Fordonets bruttovikt uppgår maximalt till 60 ton. Bilarna är byggda för flistransporter och därför försedda med kapell för övertäckning av lasten. Uttransporten kommer att ske dygnet runt. Hantering av miljöfarliga produkter, avfall mm Drivmedel (diesel) kommer att förvaras i ADR-godkänd cistern eller i besiktad, godkänd och dubbelmantlad cistern. Övriga petroleumprodukter, exempelvis oljor, kommer att förvaras i containerskåp med spillskydd (så kallad miljöcontainer). I denna förvaras även eventuellt uppkommet farligt avfall. Hanteringen av drivmedel, service av maskiner etc kommer att ske på iordninggjord uppställningsyta. Det kommer inte att byggas några personalbyggnader eller verkstad vid Isovuoma. Utrustning för sanering av oljespill kommer att finnas lätt tillgänglig inom täktområdet. Om tankning och service utförs på annan plats i torvtäkten än på uppställningsytan kommer utrustning för uppsamling av oljespill att användas.

Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 9(13) Efter utlastningssäsongen kommer kvarvarande plast att samlas ihop och lagras i ordnade former vid stackplatserna tills hämtning sker för material- eller energiåtervinning. Brandskydd Anställda och entreprenörer genomgår utbildning om bl a säkerhet och åtgärder för brandskydd. Detta innebär bl a att produktionsarbeten inte får förekomma vid torr väderlek då vindstyrkan överstiger 8 eller 11 m/s för frästorv respektive stycketorv. Vidare ställs krav på bl a branddammar, skydds- och släckningsutrustning, bevakning mm. En brandskyddsplan kommer att upprättas för Isovuoma i samråd med räddningstjänsten. Vattenhantering Avskärande diken Nordväst och sydost om produktionsområdet finns befintliga diken, se ritning - 02a. Fördjupning dessa kan bli aktuell men kommer att ske så att så mycket som möjligt av befintlig vegetation bibehålls. Detta kommer så långt möjligt att undvikas i inledningsskedet av produktionen för att behålla fastläggningsförmågan i vegetationen. Nordost om transportvägen anläggs ett avskärande dike med avrinning mot befintliga diken. Diket förses med slamgropar och översilning innan vattnet leds till de äldre dikena. De avskärande dikena görs ca 1,0 m djupa. Med hänsyn till torvdjupen kommer därför kontakt med underliggande minerogen jord inte att finnas. Avvattning av produktionsytor Avvattningen av produktionsområdet kommer inledningsvis att ske genom självfall. Pumpning kommer sannolikt att bli aktuellt efter viss tid av produktion. Produktionsvattnet samlas i tegdiken som normalt ligger med ca 20 m mellanrum. Från dessa leds vattnet till ett kantdike (samlingsdike). Med hänsyn till varierande förhållanden under produktionstiden kan ändring komma att ske av dikesplaceringen. Sannolikt kommer exempelvis kompletterande kantdiken att erfordras efter en tids produktion.

Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 10(13) Tegdikena kommer vara försedda med slamfickor vid trummorna. I kantdiken anläggs flödesbegränsare. Åtgärderna gynnar sedimentationen av suspenderat material i dikena samt minskar flödestoppar. Produktionsvattnet leds sedan till sedimentationsdammar innan vattnet förs till ett översilningsområde och vidare mot Leipiöjoki, se nedan. Sedimentationsdammar Sedimentationsdammarnas främsta uppgift är att minska halterna av suspenderat material. Med det suspenderade materialet avskiljs också vissa andra ämnen. Dammarnas läge framgår av ritning -02a. Utformningen av sedimentationsdammen baseras på projektrapport 42, Utformning och dimensionering av sedimentationsdammar, Stiftelsen Svensk Torvforskning. Dimensionering av sedimentationsdammar utgår från en dimensionerande avrinning från täktområdet på ca 120 l/s*km 2 och en ytbelastning av 0,8 m/h. Utifrån detta ska storleken på dammarna därmed sammantaget uppgå till minst ca 340 m 2. För att så långt möjligt undvika schakt i underliggande lera kommer istället något grundare sedimentationsdammar att byggas. Med ett vattendjup på ca 1,5 m, istället för 2 m, behöver den sammanlagda dammytan ökas med ca 35 % för att bibehålla motsvarande slamlagringskapacitet. Storleken på dammarna vid Isovuoma kommer därför sammantaget att uppgå till minst ca 460 m 2. Sedimentationsdammarna byggs i serie och utformas för att så långt möjligt gynna sedimentation. Första dammen utformas med ytläns alternativt med utlopp under vattenytan för att kvarhålla flytande material. Utloppet från andra dammen utformas så att endast det ytliga vattnet förs vidare till översilningsområdet, se ritning -06. Ett exempel på sedimentationsdamm framgår av figur 9. Dammarna rensas vid behov till 1,5 m vattendjup. Djupet i dammarna föreslås i medeltal inte få understiga 0,75 m. Materialet från dammarna kommer att läggas i ett invallat område eller i en grop i dess närhet så att det inte riskerar att återföras. Rensning kommer att ske vid vattenflöden som understiger medelvattenflödet. Vid pumpning av produktionsområdet ska rensning och underhåll av sedimentationsdammarna ske när pumparna är avstängda.

Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 11(13) Figur 9 Exempel på sedimenteringsdamm. Översilning Vatten från sedimentationsdammarna leds till en översilning från vilket det diffust leds mot recipienten. Översilningen byggs som ett grunt dike. Det förläggs på samma marknivå för att säkerställa att hela diket vattenfylls och att en jämn fördelning sker av vattnet utefter dikessträckningen. För att uppnå detta kommer avvägning och utsättning att ske. Översilningsdiket kan därför komma att få en något annan form än på ritning -02a. Dikeserosion Utformningen av dikena är av stor betydelse för hur känsliga dessa blir för erosion. För att minimera erosion i dikessystemen (avskärande diken, kantdiken och tegdiken) kommer diken att utföras så raka som möjligt. Vidare kommer alla dikeshörn att rundas av. Dikeslutningar skall om möjligt understiga 1,5 och dikena utförs så grunt som möjligt. Dessutom skall en lämplig arbetsordning användas. Skyddsåtgärder med hänsyn till underliggande sulfidjord Utförd provtagning av underlagrande minerogent material visade på förekomst av sulfidjord inom det lägre intervallet inom klassificeringsgränsen medelhög försurningspotential. Hanteringen av eventuell sulfidjord vid det fortsatta arbetet med iordningsställning redovisas ovan under rubrik Iordningställande för torvproduktion.

Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 12(13) Under produktionstiden kommer följande skyddsåtgärder att vidtas. Problematiken med sulfidjord uppkommer om sulfidjorden utsätts för syre och oxideras. I det inledande skedet av torvproduktionen kommer inte dikena att nå ner till leran varför inga effekter kan uppkomma. Då torvmäktigheten minskat inom produktionsområdet ska teg- och kantdiken anläggas så grunt som möjligt för att undvika kontakt med underlagrande lerjord. Vidare kommer som säkerhet en torvmäktighet på ca 0,2 m lämnas för att förhindra eventuell oxidation. I samband med detta kommer även en tätare provtagning av ph och eventuellt sulfat att utföras för att tidigt notera eventuell oxidation. I det fall provtagningen indikerar oxidation kommer bolaget att väta hela eller delar av området genom exempelvis dämning i diken. Om det i detta skede finns områden med större torvmäktighet kvar isoleras de färdigbrutna ytorna och väts för att förhindra oxidation under återstående produktionstid. Eventuellt kan även urgrävning av torven ske vilket kan ske vid våtare förhållanden och lägre bärighet. Efterbehandling Efterbehandling och -användning av produktionsytorna kan generellt ske genom: Återbeskogning Våtmark Annan användning (jordbruk, vattenbruk, bärodlig etc) Isovuoma kommer inledningsvis att avvattnas med självfall. Sannolikt kommer dock pumpning att behövas efter en viss tid. Utifrån avvattningsförhållandena kommer därför området sannolikt att efterbehandlas till våtmark. Våtmark är också positivt vad gäller att långsiktigt säkerställa att området inte torkar ut med risk för oxidation av underliggande sulfidjord. Ett förslag till efterbehandlingsplan redovisas i ritning -05. Efterbehandlingen inleds generellt med att området städas av genom att fasta och rörliga maskinredskap, upplag och dylikt avlägsnas. Täktslänterna ges en flack lutning vid behov och en mjuk anpassning görs till omgivande terräng. Efterbehandling till våtmark sker främst genom självsådd från våtmarksväxter i området. Färdigproducerade ytor ställs i ordning direkt efter att produktionen inom delområdet avslutats och inga ytterligare arbeten som kan skada etablerad vegetation utförs därefter. Efterbehandlingen kommer därför att ske successivt.

Isovuoma Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder 13(13) Vid den slutliga efterbehandlingen avbryts pumpningen och vattennivån kommer att ställa in sig efter vald utloppsnivå. Den tidigare etablerade vegetationen i de djupare delarna kommer nu att ge en god miljö för växter och smådjur som utgör föda för våtmarksfåglar av olika slag. Tillförseln av vatten sker via nederbörd inkl grundvatten samt kan ske genom att de avskärande dikena leds in i området. Ett exempel på del av torvtäkt som efterbehandlats till våtmark, några år efter avslutad pumpning, framgår av figur 10. Figur 10 Exempel på del av torvtäkt som efterbehandlats till våtmark. Hur vattentillförseln, vattenomsättningen och vattennivån i våtmarken skall regleras i detalj bör studeras när tidpunkten för avslutningen närmar sig. Neova AB har anlagt våtmarker på andra platser i Sverige och har därför omfattande erfarenhet av efterbehandling. Detaljutformningen föreslås ske i samråd med länsstyrelsen och fastighetsägarna när produktionen närmar sig sitt slut. I samband med detta bör en avstämning ske av de då gällande förhållandena och en mer detaljerad efterbehandlingsplan tas fram på grundval av dessa.