Miljösamverkan Sverige

Transkript

1 Miljösamverkan Sverige Ett samverkansprojekt mellan länsstyrelserna, med stöd av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen

2 Bakgrund Miljövårdsdirektörernas Tillsynsgrupp tog våren 2004 initiativ till ett informellt samarbete varvid idén om att bilda ett Miljösamverkan Sverige kom till uttryck Projektplan presenterades för Länsråd och Naturvårdsverket och godkändes i juni 2005 Beslut om finansiering sträcker sig idag t o m 2009 Socialstyrelsen medverkar under 2009 med ett delprojekt

3 Projektorganisation Styrgrupp bestående av miljövårdsdirektörer från 5 länsstyrelser samt representanter från Naturvårdsverket och Socialstyrelsen 3 projektledare, Ingela Höök i Västra Götaland och Elin Fornbacke i Uppsala samt Gudrun Thörnqvist (Sos-projekt) Projektgrupper bildas för varje separat delprojekt. De består av projektledare, handläggare från länsstyrelserna (frivilliga) samt ibland representant från centralt verk eller organisation 14 delprojekt så här långt

4 Utvärdering Syfte Utveckla projektet vidare Arbetet så här långt Tillfrågade 21 st miljövårdsdirektörer 30 st kontaktpersoner till projektet 30 st projektgruppsmedlemmar 30 st miljöbalkshandläggare utan omedelbar koppling till projektet

5 Resultat 77 av 111 svarat Övervägande positiva omdömen! 90% känner till Miljösamverkan bra eller mycket bra 98% tycker att projektet är ganska eller mycket bra 99% vill att det fortsätter efter 2008 Rapporten finns på webbarbetsplatsen

6 Vår styrka Snabba resultat Medinflytande Nätverk

7 Energitorvtäkter

8 Projekt- och referensgrupp Projektgrupp Länsstyrelserna i Kronoberg, Västerbotten, Örebro, Västra Götaland och Jämtland Referensgrupp Naturvårdsverket, CBM, Länsstyrelsen Västerbotten, Västra Götaland samt Gävleborg, Svenska Torvproducentföreningen, Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt, Svenska Naturskyddsföreningen och Bergsstaten

9 Syfte & Mål Syfte: sammanställa kunskaper om tillsyn samt skapa förutsättningar för ökad samsyn, kompetens och kvalitet i länsstyrelsernas arbete Mål: ta fram juridisk utredning, checklistor, goda råd och bra exempel, villkorsbank och villkorsanalys, litteraturgenomgång samt anordnande av seminarium

10 Genomgång av bakgrunden och historien bakom torvlagen Peo Martinsson Länsstyrelsen i Västra Götaland

11

12 Innan Lagen (1974:146) om vissa mineralfyndigheter Gruvlagen (1938:314) - upphävd 1992 Lagen (1886:46) angående stenkolsfyndigheter m.m. - upphävd 1975 Uranlagen (1960:679) - upphävd 1975 Lagen om kontinentalsockeln - gäller fortfarande Före 1974 tillkom mineral som inte omfattades av dessa lagar jordägaren Ingen av dessa lagar omfattade torv Tillgrepp av torv var straffbart enligt brottsbalken. Torvtäkt ingick inte i allemansrätten utan var förbehållen markägaren

13 Lagen (1974:146) om vissa mineralfyndigheter Bränntorv hänförs till fossila bränslen Koncessionstvång för torv för energiändamål införs Motivering Torvtäkt i stor skala innebär problem med Fastighetssplittring Skadeverkningar Värdestegring på torvmark

14 Fastighetssplittring

15 Skadeverkningar

16 Komplicerat prövningsförfarande Koncession enligt lagen om vissa mineralfyndigheter Täkttillstånd enligt naturvårdslagen + eventuellt tillstånd enligt miljöskyddslagen (> m 3 /år) + eventuellt tillstånd enlig vattenlagen

17 Lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter Minerallagskommittén har - med hänsyn till att torv i flera hänseenden skiljer sig från övrig mineral enligt minerallagen - haft att överväga en särskild reglering av torvutvinning. Slopande av reglerna om undersökningskoncession skulle få synnerligen negativa konsekvenser för benägenheten att engagera sig i torvutvinning.

18 Genomgång av rapporten Elin Fornbacke, MSS Peo Martinsson, Västra Götaland Urban Westbye, Jämtland Ann-Sofie Sidgren, Kronoberg

19 Kap 2. Torv och torvproduktion 15 % av Sveriges landareal 2/3 av marken i Norrland Myr botaniskt begrepp, torvmark geologiskt Dikning sedan 1600-talet, i större omfattning sedan 1800-talet Bränsle, odling och strö 3,5 TWh årlig produktion

20 Produktionsmetoder Stycketorv Frästorv PECO HAKU Självlastarvagn Sugvagn

21 Klimataspekter på torvbruk Valt att återberätta delar av Näringsdepartementets utredning utan egentligt ställningstagande Tydliggjort att avsikten inte varit att ta ställning

22 Kap 3. Lagar och förarbeten Översikt Tillsynen bygger på prövningen och det arbete man gjort där

23 Kap 4. Prövning och villkor Koncessionsprövningen ska omfatta all verksamhet som krävs för att genomföra exploateringen Hela det berörda området (inklusive tillfartsvägar) ska ingå i koncessionsområdet Bedömning av miljöpåverkan enligt 6 kap MB ska alltid göras utifrån kriterierna i bilaga 2 i förordningen

24 Avgifter Exploatören betalar 6000:- i prövningsavgift för varje koncessionsområde Länsstyrelsen bekostar kungörelser

25 Vattenverksamhet Markavvattningsfrågor hanteras inom ramen för koncessionsprövningen Tillstånd till markavvattning upphör normalt att gälla när koncessionen upphör Kvarstående vattenanläggningar som kräver nyttjanderätt och/eller underhållsskyldighet ska prövas av miljödomstol

26 Förlängning av koncession Ny avgift kan inte tas ut vid sådan prövning

27 Natura 2000 Prövning enligt 28a MB bör genomföras innan koncessionsprövningen

28 Säkerhet Beräknas i första hand enligt modeller i Miljösamverkan Sveriges rapport Efterbehandling av täkter en förtäkt vägledning

29 Bilagor Förslag till villkor Sammanställning av allmänna skyldigheter

30 Beslut Kungörelsedelgivning i dagspressen innebär att beslutet med säkerhet kan komma att vinna laga kraft Beslut överklagas till regeringen, som kan meddela inhibition

31 Kap 5. Tillsyn

32 Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen, enligt 36 torvlagen Kan inte delegeras till kommun! Täkter, utom sådana som klassas som vattenverksamhet punkt B 12 Ej tillståndspliktiga täkter (Ö) Länsstyrelsen

33 Kontroll och egenkontroll Verksamhetsutövaren är skyldig att iaktta villkor samt att lämna uppgifter för tillsynen (torvlagen) 26 kap 19 miljöbalken bör gälla för energitorvtäkter Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll inte tillämplig på energitorvtäkter

34 Årsredovisning miljörapport Täkter för brytning av energitorv omfattas inte av balkens krav enligt 26 kap 20 på årlig miljörapport. Länsstyrelsen kan dock föreskriva villkor om att koncessionsinnehavaren ska lämna en årsrapport i motsvarighet med miljöbalkens bestämmelser med stöd av 36 lag om vissa torvfyndigheter.

35 Annat syfte än att producera energitorv Undersökning och bearbetning får ske för annat syfte än att utvinna energi om det behövs för att bryta energitorv (23 torvlagen) Markägaren ska, inom sex månader, hämta torven och ersätta koncessionsinnehavaren för kostnader, annars kan torven tas av koncessionsinnehavaren Vid uttag av stora mängder växttorv under en längre tid bör detta ses som ett fristående projekt i förhållande till en bearbetningskoncession prövas enligt 9 kap. miljöbalken

36 Avgift Finns inte inskrivet i avgiftsförordningen, torvlagen eller förordningen om vissa torvfyndigheter om möjlighet för länsstyrelsen att debitera avgift för tillsynen Slutsats: Staten får stå för dessa kostnader!

37 Villkors-, miljöbrott och åtalsanmälan Om skyldigheter inte uppfylls har länsstyrelsen möjlighet att förelägga - kan förenas med vite Länsstyrelsen har möjlighet att återkalla koncessionen med stöd av 17 torvlagen. Straffsanktion enligt torvlagen påbörjat arbete utan att ha ställt säkerhet eller bearbetar en torvfyndighet utan koncession Straffsanktion enligt miljöbalken villkorsöverträdelse eller annat skyldig till miljöbrott enligt 29 kap 1 miljöbalken Torvlagen sätter ramen för tillämpningen miljöbalken

38 Kontrollprogram Provtagningarna ska kunna jämföras utvärderas Mättillfällen och tidpunkter bör bestämmas utifrån förhållandena OBS! Tänk på opåverkad referenspunkt! Certifierad personal, eller motsvarande Kemiska analyser på ackrediterat laboratorium Redovisas i en kommenterad sammanställning

39 Sedimenteringsdamm Samla upp suspenderat material från tegarna Få ned vattnets flödeshastighet så att löst material hinner sedimentera Seriekoppla dammar minimerar risken att löst material sprids vidare i samband med rensningar och höga vattenflöden 5 m² bassängyta/hektar produktionsyta vid stycketorvsbrytning och 10 m² bassängyta /hektar bassängyta vid frästorvsbrytning

40 Dämpskärm

41 Ytlänsar

42 Munkar/ståndare/överfall/utlopp

43 Utloppet utgörs ofta av rör, brunnar eller överfall Möjliggör avrinning, dämpar hastighet och behåller djupet i sedimenteringsdammen Höjden bestämmer vilken lägsta nivå som vattennivån kommer att ligga på

44 Serviceplatser

45 Bränsle, petroleumprodukter och avfall Plats som är anpassad för ändamålet, inte diken, bäckar där ett spill eller läckage kan ledas Lagring i täta behållare på ogenomsläpplig invallad yta under tak eller i tätt utrymme med invallning, till exempel en container. Utrymmet bör vara låst. Uppsamlingsvolym, motsvarar den största behållarens volym plus tio procent av övriga behållares samlade volym Påkörningsskydd Hämtning av godkänd transportör

46

47 Exempel: Härjedalens Mineral AB

48 Buller Saknas praxis för torvtäkter Riktvärden enligt Externt industribuller allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) Länsstyrelsen ställa krav på att en bullerberäkning genomförs och redovisas i ansökan om koncession Åtgärder för motverka och uppkomst bör finnas dokumenterat i ansökningshandlingar samt följs upp i tillsynen Dialog mellan verksamhetsutövare, tillsynsmyndighet och närboende viktigt

49 Säkerhetsaspekter Diken Brand Allemansrätt

50 Checklista tillsyn Finns i bilaga 4 resp. 5

51 Tillsyn - Efterbehandling I och med att täkten avslutas och efterbehandlingen godkänts övergår ansvaret för området till markägaren Om markägaren (eller länsstyrelsen) inte tar på sig ansvaret för annat bör efterbehandlingen innebära att området blir underhållsfritt Allmänna miljö- och naturvårdsmässiga aspekter bör vara styrande för utformningen av efterbehandlingen

52 Efterbehandling i de bästa av världar Efterbehandlingen är väl beskriven men inte för detaljerad och reglerad i samband med prövning av koncessionen En väl förankrad efterbehandlingsplan beslutas i god tid innan avslutandet Om beslut/tillstånd krävs för genomförandet av planen söks och beslutas dessa innan tillståndstiden går ut Efterbehandlingen genomförs och godkänns i samförstånd innan tillståndstiden löpt ut

53 Val av efterbehandlingsmetod Skog, våtmark, odling, golfbana Vilka tillstånd behövs? Vad är möjligt? Vad medger området? Markägarens inflytande?

54 Skog

55 Våtmark

56 De sista kapitlen Kap 6. Epilog Ordlista Litteraturlista Källförteckning

57 Synpunkter Vad kunde vi gjort annorlunda? Är balansen mellan olika avsnitt i rapporten ok? Kommer rapporten att vara till hjälp i ditt arbete? Vad saknar ni nu inom ämnet torvtäkter? Tack för hjälpen!

58 Att tänka på i samband med tillsynsbesök Innan: Vad står det i tillståndsbeslutet, vilka villkor gäller? Anmärkningar från tidigare tillsynsbesök? Uppföljning av uppgifter i årsrapport? Anmälningar från grannar om olägenheter mm? Kamera, gps, bullermätare m.m.!! Under: Gå igenom tillstånd och villkor! Hur efterlevs de? Gå igenom pärm eller motsvarande med kontrollprogram: Ansvarig, rutiner, rensning av sedimenteringsdamm, olje- och bränslehantering, buller? Uppdaterade uppgifter? Gå igenom service-/uppställningsplan Hur är tankar/cisterner placerade? Närhet till diken? Förvaring av oljor, bränsle, kemikalier och avfall? Allmän ordning? Undersök om möjligt sedimenteringsdammar. Välj gärna den som det var längst tid sedan den rensades alt. välj ut en som är besvärlig att komma till. Hur hanteras rensningsmassor? Grumlingar, färghalt m.m. i diken och närbelägna bäckar? Delge eventuella synpunkter och funderingar på plats. Ta bilder! Använd gps!