Riktlinje Fotsjukvård



Relevanta dokument
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES

2. Uppdragsbeskrivning medicinsk fotvård

Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind

4. Uppdragsbeskrivning medicinsk fotvård

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Uppföljningsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens Bilaga Sid 1(5) i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara.

Bilaga 5. Förslag till Regelbok för Fotsjukvård, 2009

Registreringshandbok för fotsjukvårdsverksamhet Avdelningen för Närsjukvård

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Din rätt att må bra vid diabetes

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO , reviderad GN/PH

Fotvårdsspecialist Nybesök

Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård

Riktlinje för bedömning av egenvård

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutin fast vårdkontakt

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Fotsjukvårdsverksamhet

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Praktiska anvisningar Egenvård

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Lagstiftning kring samverkan

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR MEDICINSK FOTVÅRD

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Fotsjukvårdsverksamhet

Munhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Patientlag

Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

MAS riktlinje Munhälsa och tandvård

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Transkript:

2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens, funktionsnedsättning samt fysiskt, psykiskt och socialt lidande. ska ske samordnat med annan vård, stöd, behandling och funktionsbevarande vård som patienten har behov av. skall utmärkas av kvalitet, kontinuitet, professionellt bemötande och en god service. Målgrupper. I målgruppen ingår personer som bor i särskilda boenden för äldre. en ska bedrivas för följande patientgrupper: Diabetespatienter typ 1 och 2 med befintlig eller begynnande komplikation i riskgrupp 2* och ytliga och läkta sår på foten i riskgrupp 3** enligt nationella diabetesregistret. Diabetespatienter i riskgrupp 1 sköts i huvudsak av boendepersonal och vanlig fotvård men ska ha remiss för fotsjukvård en gång per år för fotstatus och riskbedömning/alternativt att boendets läkare utför fotstatus och riskbedömning i samband med den årliga hälsokontrollen. Patienter med cirkulationsrubbningar som förorsakat eller riskerar att förorsaka sårbildningar Patienter med grava fotproblem inklusive missbildningar och felställningar förorsakat av reumatiska, neurologiska och ortopediska sjukdomar. Andra fotsjukvårdsfall av uttalad medicinsk natur, t ex svårare nageltrång eller psoriasis med fotkomplikation Riskbedömning och beställning av fotsjukvård vid diabetes typ 1 och 2 Referens: LUCD/ landstingets undervisningscentrum för Diabetes Grupp 1- Låg risk Diabetes. Friska fötter. Undervisning för regelbunden egenvård och kontroll av fötter Beställning av kontroll, fotpuls, ankeltryck, Vibrationssinne, Monofilament samt fotstatus. Remiss till fotvårdsspecialist 1 gång per år

2010-02-1 2(5) Grupp 2- Medelhög risk *Nedsatt känsel. Perifer neuropati eller förändringar som deformiteter, förhårdnader, hallux valgus, hammartå, torrhud, rodnader föreligger. Palpabel fotpuls eller ankeltryck är över 0 mm Hg. Patienten kräver regelbunden fotsjukvård och eventuellt ortopediska hjälpmedel efter bedömning. Remiss till fotvårdsspecialist rekommenderad till 4 gånger per år Grupp 3- Hög risk **Perifer neuropati, uttalade fotdeformiteter, fotödem, bristande förmåga till egenvård, allvarligt nedsatt syn på grund av diabetes föreligger. Palpabel fotpuls eller ankeltryck är över 0 mm Hg. Nedsatt känsel. Nedsatt arteriell cirkulation. Amputerad på grund av diabetes. Fotsår aktuella eller tidigare fotsår förekommer. Täta kontroller hos fotterapeut och behandlande läkare och ortopedtekniska hjälpmedel rekommenderas. Ortopediska hjälpmedel. Rekommenderad fotsjukvård 1 gång per månad. Remiss undertecknas av både läkare och sjuksköterska. Remiss skickas till enhetens ansvarige fotsjukvårdare Det vill säga den medicinska fotsjukvårdare som verksamhetschef på äldreboendet anger i sin lokala instruktion ( B). Medicinsk fotsjukvårdare ska ha avtal/uppdrag av Sundbybergs Stad att utföra behandlingar, uppdragsgivare är äldreförvaltningens medicinskt ansvarige sjuksköterska. Uppdraget godkänns efter kontroll av kompetens och kvalitet enligt Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnd regelbok för fotsjukvård. sterapeutens uppdrag sterapeuten skall självständigt bedöma och behandla patienter i målgrupperna utifrån anvisningar på remiss och utefter patientens behov/remittentens begäran genomföra ***fotstatus Bedöma behov av avlastande material samt fortlöpande utvärdera effekterna Om förskrivna och utprovade ortopediska hjälpmedel inte är anpassade utifrån patientens behov, tag kontakt med omvårdnadsansvarig sjuksköterska (remittenten)/på våningsplanet tjänstgörande sjuksköterska Ge information/rådgivning om egenvård till patienten, ev anhörig och kontaktperson

2010-02-1 3(5) Dokumentera utförda åtgärder som förvaras enligt lokal rutin Utföra behandling på remissen på anvisad plats inom äldreboende. Utföra behandling i hemmet ( i den boendes egna rum) i de fall medicinska skäl till detta föreligger ex MRSA eller annan smittsam sjukdom. *** via pulspalpation, stämgaffel och monofilament Remiss och remittent Inom Sundbybergs stad ska remiss för begäran om fotsjukvård användas. Vid remittering sker Riskbedömning och beställning av fotsjukvård enligt riktlinjer. Remittent skall vara namngiven/ansvarig läkare eller omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) verksam i Sundbybergs stads äldreboenden. När det gäller diabetespatienter med medelhögrisk (grupp 3) ska alltid läkarbedömning ske och remissen ska undertecknas av både läkare och sjuksköterska. Remiss skall ange relevanta medicinska basfakta och ha en tydlig frågeställning inför fotsjukvårdsbehandling Remiss krävs för nybesök. Oklar remiss skall sändas tillbaka till remittent för förtydligande. Remiss för fotsjukvård får ha en varaktighet om högst ett år. Fotterapeuten ska konsultera remittenten vid försämrad fotstatus och vid sår på foten Efter avslutad behandling skall fotterapeut utfärda remissvar. Svaret skall innehålla resultat av den utförda behandlingen. Remiss samt remissvar är en journalhandling. Insatsen fotsjukvård kan omfatta tre olika alternativ: 1. Fotstatus, information och rådgivning 2. ande behandling, information och rådgivning 3. Fotstatus, fotsjukvårdande behandling, information och rådgivning Information och samråd med boende/patient och ev anhörig Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att närstående informeras om när fotsjukvårdbehandling är planerad i den utsträckning som behövs. Vårdprogram aren skall följa för uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer, SBU-rekommendationer, regional samt lokala vård- och behandlingsprogram.

2010-02-1 4(5) Hygien sterapeuten ska ha rutiner för att garantera en god hygien som följer gällande dokument Vårdhygien inom särskilda boendeformer inom Stockholms län samt SOSFS 2 006:4 Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet. Tillgänglighet Fotterapeuten skall vid behov akut kunna besöka patient inom äldreboende. Fotterapeuten skall kunna nås per telefon under vardagar. Telefonsvarare skall finnas. Den som lämnar meddelande till fotterapeuten på telefonsvarare skall bli uppringd så snart som möjligt. Samverkan sterapeuten skall samverka med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vårdoch omvårdnadsbehov. Med relevanta aktörer avses bland annat, remitterande läkare, sjuksköterska, verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska () och den boendes/ patientens kontaktperson samt äldreförvaltningens fotsjukvårdsgrupp. Verksamhetsrapportering Vårddokumentation sbehandlingen skall dokumenteras så att kontinuitet och säkerhet i vården uppnås. Dokumentationen ska följa patienten och vara tillgänglig för behörig vårdpersonal Dokumentationen skall förvaras på ett för patienten säkert sätt. Skall arkiveras i omvårdnadsjournal enligt rutin. Uppföljning Uppföljning syftar till att granska om fotterapeuten uppfyller kraven i avtalet, samt syftar även till att skapa en grund för utveckling av det gemensamma uppdraget. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att uppföljning sker en gång per år.. Egenkontrollen skall finnas och bör inkludera rutiner för att säkerställa en god och säker vård. I uppföljningen kan verksamhetsrapportering ingå.

2010-02-1 5(5) Lokal instruktion ens verksamhetschef () ansvarar för att lokalinstruktion upprättas inom sin verksamhet utifrån framtagen mall se B Mall för lokal instruktion för fotsjukvård. Till sin hjälp har verksamhetschefen den sjuksköterska inom enheten som ingår i äldreförvaltningens fotsjukvårdsgrupp. Referenser Riktlinjen utgår från Regelbok för fotsjukvård framtagen inom Stockholms läns landtings Hälso- och sjukvårdsnämnd.