111-2011-29004 EUROPEISKA ÅTERVÄNDANDEFONDEN Årligt program 2012 Reviderad version 2014-03-26 SVERIGE
Ursprunglig version 2012-08-24 Version som reviderats (datum xx/xx/xx) efter dialog med kommissionen Version som reviderats av annan orsak MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska återvändandefonden (Återvändandefonden) ANSVARIG MYNDIGHET: Migrationsverket ÅR: 2012 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR URVAL AV PROJEKT SOM SKA FINANSIERAS GENOM DET ÅRLIGA PROGRAMMET A. Allmänna bestämmelser Intern organisation och partnerskapets konstruktion Migrationsverket har av regeringen utsetts till ansvarig myndighet för Europeiska återvändandefonden. Återvändandefonden förvaltas av fondenheten, en särskilt inrättad enhet vid Migrationsverket. Fondenheten har en oberoende ställning i förhållande till de verksamhetsområden inom myndigheten som kan komma att ansöka om projektbidrag. I enlighet med Europarlamentets och rådets beslut om inrättandet av fonderna har Migrationsverket inrättat ett partnerskap i två nivåer som består av dels en nationell samrådskommitté, dels en expertgrupp. Genom Migrationsverkets samråd med partnerskapet garanteras en öppenhet och parternas insyn och möjligheter att påverka Migrationsverkets arbete med Återvändandefonden. Den nationella samrådskommittén består av företrädare på hög nivå från de myndigheter och organisationer som utgör fondens intressenter. Kommittén ska ge synpunkter på fondens fleråriga program, de årliga programmen samt slutrapporterna innan dessa sänds till kommissionen. Samrådskommittén delges även information om de projekt som beviljats stöd från Återvändandefonden. Migrationsverkets generaldirektör är kommitténs ordförande. Från augusti 2009 omfattar den nationella samrådskommittén alla fyra fonder inom SOLIDprogrammet. Expertgruppen består av sakkunniga som en del av partnerskapets intressenter ställt till förfogande i arbetet med Återvändandefonden. I gruppen ingår även verksamhetsexperter från Migrationsverket. Experterna har bland annat till uppgift att bidra med underlag till de fleråriga och årliga programmen för Återvändandefonden. Vidare ska experterna delta i urvals- och beredningsprocessen och bedöma projektansökningarnas relevans i förhållande till målen som anges i det fleråriga programmet. Experterna ska även följa projektens utvecklingsprocess och verka för att resultaten från avslutade projekt utvärderas och sprids. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EU- 2
instrument och förebyggande arbete för att undvika dubbelfinansiering Som redan beskrivits ovan omfattar den nationella samrådskommittén alla fyra fonder inom SOLID-programmet. Övergripande säkerställs att fonderna kompletterar varandra. Genom samrådskommitténs delaktighet och insyn i framtagandet av både de fleråriga och årliga programmen för alla fyra fonder inom SOLID-programmet minskas riskerna för dubbelfinansiering. Motsvarande effekt har att flera av ledamöterna i expertgruppen även ingår i Gränsfondens expertgrupp. Då det kan finnas otydligheter i gränsdragningen mellan delar av Återvändandefonden och Gränsfonden kompletteras samrådskommitténs insatser med ett kontinuerligt informationsutbyte mellan fondenheten och Rikskriminalpolisen som förvaltar Gränsfonden. Information delas om både ansökningar och beslutade projekt inom respektive fond. Om det av en ansökan uppenbart framgår att det finns kopplingar till Gränsfonden, kontaktar ansvarig handläggare ansvarig vid Rikskriminalpolisen. Motsvarande tillvägagångssätt sker inom övriga SOLID-fonder. Tidsplan för genomförandet av det årliga programmet Den ordinarie utlysningen av 2012 års medel genomfördes under tiden 7 mars till 2 maj 2011. Utlysningen offentliggjordes genom information som publicerades på Migrationsverkets hemsida 1 och genom ett nyhetsbrev 2 som utkommer regelbundet och skickas elektroniskt till cirka 800 prenumeranter. 3 I februari informerade Migrationsverket om Återvändandefonden och den planerade utlysningen vid ett seminarium i Stockholm, vid vilket ca 90 intressenter från hela Sverige deltog. Utöver det som nämnts ovan har ett faktablad tagits fram som beskriver Återvändandefondens mål samt dess prioriterade områden. Faktabladet ger även information om villkoren för att kunna beviljas medfinansiering från fonden, till exempel vilka som kan ansöka om medfinansiering, vilka målgrupper som ingår, minimikriterier för urval, råd om ansökningsförfarandet, uppgift på kontaktpersoner samt sista dag för inlämnande av ansökan. Samtliga ansökningshandlingar som ska användas finns som mallar och hämtas via Migrationsverkets hemsida. För ekonomisk information och bestämmelser kring exempelvis utgifter som är stödberättigade hänvisas till en handbok Fondhjälpredan. Handboken finns att ladda ner från Migrationsverkets hemsida. Parallellt med den ordinarie utlysningen skedde under samma tidsperiod en intern utlysning för Migrationsverket. Utlysningen offentliggjordes via myndighetens intranät. Ett separat faktablad som, utöver det innehåll som beskrivs ovan, även omfattar de särskilda villkor/krav som ställs för att ansvarig myndighet ska få genomföra projekt med verkställande metod togs fram. Migrationsverket deltog därmed inte i den ordinarie öppna utlysningen. Urvalet av projekt fram till beslut om tilldelning av medel pågick parallellt för ansökningar i den öppna och i den interna utlysningen under perioden 3 maj till 22 1 Se www.migrationsverket.se/fonder 2 Se Nyhetsbrevet nr 1 februari 2011. 3 2011-10-13 var 821 prenumeranter registrerade som mottagare av Nyhetsbrevet. 3
september 2011. Majoriteten av ansökningar avgjordes av beslutsfattaren den 23 september 2011. I några ärenden begärde beslutsfattaren i samråd med expertgruppen att fondenheten skulle kräva in ytterligare förtydliganden och kompletteringar för att kunna ta ställning till ansökningarnas relevans för det fleråriga programmet. De ansökningar som omfattades av detta krav avgjordes den 26 och den 27 september 2011. Processen att teckna bidragsöverenskommelse med de projekt som beviljats medel inleddes vid datumet för beslut, det vill säga den 23, 26 27 september 2011. Målsättningen är att bidragsöverenskommelse ska ha tecknats med varje enskilt projekt inom sex månader efter beslut. Ansökningar som avslogs i den öppna och i den interna utlysningen har meddelats projektägaren skriftligt med motivering till avslaget. Projekt som beviljats medel ur Återvändandefonden i 2012 års program startar tidigast 1 januari 2012 och kan som längst pågå i 30 månader. Rutinerna som tillämpas för urval av beslut och tilldelning av medel från Återvändandefonden bygger på svensk förvaltningsrättslig lagstiftning och på de av kommissionen godkända förfaranden som anges i Beskrivning av kontroll- och förvaltningssystem för Flyktingfonden och Återvändandefonden och säkerställer likabehandling och icke-diskriminering av ansökningar och projektförslag genom hela processen från utlysningen till tecknandet av bidragsöverenskommelse. Samtliga projektansökningar, såväl i den öppna som i den interna utlysningen, administreras, granskas och bedöms utifrån samma rutiner och kriterier. Inom ramen för detta arbete granskar fondenheten om projektansökningarna uppfyller de kriterier som anges i artikel 15.5 i rådsbeslutet, som handlar om situationen och kraven som föreligger i Sverige, utgifternas kostnadseffektivitet och om den sökande organisationen eller myndigheten har den erfarenhet, sakkunskap och trovärdighet som krävs för att genomföra åtgärden. Det kontrolleras också om den sökande organisationen/myndigheten är ekonomiskt solid (granskning av medfinansieringsintyg och eventuella årsredovisningar) samt om åtgärden kompletterar andra EU-finansierade åtgärder. Efter att beslut om medfinansiering har fattats delges alla projektägare samma information om den fortsatta processen samt ges lika långa svarstider för kompletteringar. Vid tidpunkten för den ordinarie utlysningen av 2012 års medel hade de tre fokusområden som pekats ut för Återvändandefonden ännu inte meddelats, varför styrning mot dessa fokusområden inte exklusivt har skett. I avsnitt 1. B nedan redovisas ett antal identifierade utvecklingsbehov som kan kopplas till fokusområdena. Dessa kommer särskilt att beaktas när kvarvarande medel för 2012 ska fördelas. En extra utlysning av kvarvarande medel för programår 2012 genomfördes under perioden den 15 juli-26 augusti 2013. Vid denna utlysning beslutades det att ett projekt ska belasta programår 2012. Migrationsverket som verkställande organ 4
Migrationsverket har genom lag 4 det operativa ansvaret för asylprövning vilket även omfattar att verket företräder staten om asylbeslut överklagas i domstol asylmottagning, vidarebosättning, frivillig återvandring samt självmant återvändande. I egenskap av förvaltningsmyndighet har Migrationsverket en monopolställning vad avser myndighetsutövningen inom dessa områden men ska även verka för samordning och samarbete mellan samtliga berörda myndigheter så att verksamheten bedrivs effektivt. Inom ramen för det årliga programmet kan Migrationsverket endast fungera som verkställande myndighet inom områden där myndigheten har en monopolställning eller när dess uppdrag att samordna eller samarbeta med andra myndigheter är nödvändig för att genomföra uppdraget. Sekretess- och säkerhetsskäl kan också motivera att Migrationsverket blir projektägare och ensam stödmottagare. Under programår 2012 genomför Migrationsverket projekt som verkställande myndighet under åtgärd 1. Motiveringen till att myndigheten är verkställande organ redovisas under åtgärden i kapitel 2, avsnitt 3. B. Lägesbeskrivning rörande de tre strategiska prioriteringarna 2012-2013 Fortsatt utveckling och förbättring av arbetet kring frivilligt återvändande Migrationsverket strävar i första hand mot att den som fått ett avlägsnandebeslut förstår och accepterar beslutet samt återvänder självmant och inom fastställd tid. Sedan flera år tillbaka har återvändandearbetet hos Migrationsverket varit ett prioriterat område och verket arbetar fortlöpande med att förstärka och strukturera arbetet med det självmana återvändandet. En insats i detta arbete är att införa ett leaninspirerat arbetssätt där centrala faktorer som enhetlighet, kvalitet, kundvärde, effektiva processer och nöjda och involverade medarbetare ingår. En annan del i utvecklingsarbetet kring frivilligt återvändande är bland annat den kartläggning och utvärdering som Migrationsverket genomför av de reintegreringsavtal som Sverige tecknat med ett antal länder. Denna kartläggning ska ge svar på vilka stödinsatser som återvändande personer efterfrågar samt om efterfrågade stödinsatser överensstämmer med genomförda och befintliga stödinsatser i ursprungsländerna. Dessa insatser, liksom det stöd som frivilligorganisationer såsom Svenska Röda korset ger i tredjeland till återvändande personer, kan bidra till att utveckla och stärka ett mer varaktigt och långsiktigt återvändande. Inom ramen för detta arbete finns ett övergripande mål om att hitta nya former för återvändandeprogram och att utveckla och pröva nya eller förbättrade metoder till stöd för återvändande. Ett exempel på en sådan ny metod är att svenska organisationer, i samarbete med frivilligorganisationer och myndigheter i tredjeländer, som till exempel nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar och migrationsorgan såsom IOM International Organization for Migration, initierar och utvecklar verksamheter i ursprungslandet för de människor som återvänder. Aktiviteter inom ramen för dessa verksamheter kan vara stöd i juridiska frågor, i förmedling av arbetsgivare, av lokala och statliga myndigheter och i bostadsrådgivning. 4 Se SFS 2007:996 Förordning med instruktion till Migrationsverket. 5
Inom ramen för arbetet med frivilligt återvändande har ett fortlöpande behov av utvecklingsinsatser identifierats. Dessa insatser bör rikta in sig på bland annat identitetsfrågor och att utöka olika typer av stöd i tredjeland utifrån individens behov, där hänsyn tas till särskilt utsatta grupper såsom ensamkommande barn och ensamstående föräldrar. Främjande av ett mer strategiskt fokus på EU-standarder genom genomförandet av åtgärder kopplade till kraven i återvändandedirektivet Återvändandedirektivet infördes i svensk lagstiftning den 1 maj 2012. För svensk lagstiftning innebär lagändringen störst förändringar när det gäller reglerna om inreseförbud och tidsfrist för frivillig avresa samt när det gäller reglerna om hur länge en person får sitta i förvar. Såsom anges i ovan avsnitt är återvändandearbetet prioriterat hos Migrationsverket sedan flera år tillbaka. I detta arbete finns ett behov av att samarbeta med andra myndigheter och organisationer gällande främst kunskapsoch erfarenhetsutbyte. Migrationsverket tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården har fått i uppdrag av regeringen att samarbeta kring verkställighetsfrågor. Uppdraget syftar till att de tre myndigheterna ska effektivisera arbetet med att verkställa av- och utvisningsbeslut samt öka andelen verkställda beslut. Detta arbete har påbörjats genom medel från Återvändandefonden och fortsätter genom årets program (åtgärd 1). Inom ramen för uppdraget är givetvis de EU-gemensamma normerna som tagits fram vägledande och styrande. Återvändandet av ensamkommande barn kompliceras av att det ska finnas en mottagare, förälder eller annan anhörig i mottagarlandet. Svårigheter råder främst gällande att hitta bra och hållbara metoder för efterforskning av anhöriga. Tidigare erfarenheter, från bland annat projekt genomförda inom ramen för Återvändandefonden, har påvisat ett behov av samarbete med flera aktörer i mottagarlandet där även anhöriga kan ingå, till exempel i ett gemensamt stödprogram med barnet. För att underlätta ett återvändande för de ensamkommande barnen och för att få ett bättre mottagande i mottagarlandet bör fungerande samarbetsformer med olika aktörer etableras även nationellt. Viktiga aktörer i återvändandearbetet är förutom Migrationsverket, kommuner, landsting och frivilligorganisationer. Vidare finns det även behov av en central kunskapsbank inriktad på återvändande för ensamkommande barn och andra särskilt utsatta grupper. En sådan kunskapsbank skulle med fördel tas fram i samarbete med andra medlemsstater. Nationell kapacitetsökning genom samarbete med andra medlemsstater En av de viktigaste delarna i Migrationsverkets utvecklingsarbete är behovet av att bygga in ett kontinuerligt lärande för dem som arbetar operativt med återvändandefrågor. Detta till följd av frekventa förändringar inom återvändandeområdet. Ett sätt att tillgodose behovet av kompetensutveckling och en ökad förståelse för återvändandearbetet är att utveckla utbytesprogram dels mellan berörda nationella myndigheter och frivilligorganisationer, dels mellan olika medlemsstater. Genom en för medlemsstaterna gemensam webbportal kan man också få kunskap om bland annat erfarenheter i återvändandefrågor, vilka 6
projekt som bedrivs inom EU samt resultat av olika projekt. 2. ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET Det övergripande målet som Sverige har angivit i det fleråriga programmet är att handläggningstiden mellan lagakraftvunnet beslut och utresa för personer som fått avslag på sin ansökan om asyl ska minska. Detta mål kommer under programperioden att ha hög prioritet och verksamheten i de projekt som beviljas medfinansiering från Återvändandefonden ska därför i hög grad bidra till att detta mål nås. Det årliga programmet 2012 omfattar liksom tidigare års program åtgärder som framförallt syftar till att nå detta mål. Vid utlysningen av 2012 års medel ur Europeiska återvändandefonden inkom totalt tre ansökningar om medfinansiering, två ansökningar inkom inom ramen för den öppna utlysningen och en ansökan inkom i den interna utlysningen. Endast en av ansökningarna var föremål för beredning av expertgruppen, vilken också bifölls och blev föremål för beslut enligt de rutiner som beskrivs i kapitel 1. De två andra ansökningarna uppfyllde inte kraven i Återvändandefonden och avslogs på denna grund. En sammanfattande bild av utlysningsomgången inför 2012 är att antalet ansökningar var få och att endast en ansökan höll sådan kvalitet att den gick att pröva i sak. Till följd av att det efter den ordinarie utlysningen av 2012 års medelsram fanns medel kvar att besluta om omfattas ytterligare ett projekt av 2012 års program. Projektet beviljades inom ramen för den extra utlysning som genomfördes under juli och augusti 2013. Projektet genomförs inom åtgärd 2. De öppna åtgärderna i årliga programmet 2012 ryms inom prioritering 1 samt prioritering 4. Till följd av att det inte beviljats medel till projektansökningar som ryms inom prioritering 3 samt att det i dagsläget inte finns några åtgärder inom prioritering 3 som fortsätter från tidigare programår, finns det inom ramen för 2012 års program inte några åtgärder som genomförs inom nämnda prioritering. Den första åtgärden bygger delvis på erfarenheter och resultat från insatser som genomförts inom ramen för tidigare programår, 2009. Åtgärden genomför delvis de förbättringsförslag som framkom av den förstudie som genomfördes inom ramen för årliga programmet 2009. I den genomlysning som gjordes då av verkställighetsprocessen från första myndighetskontakt till utresa ur landet framfördes en rad faktorer som påverkar effektiviteten i verkställighetsarbetet. Några av faktorerna och förbättringsförslagen som aktuell åtgärd utgår ifrån handlar om ärendenas prioriteringsordning i verkställighetsprocessen och arbetsprocessernas standardisering och enhetlighet över landet. Den andra åtgärden i aktuellt program omfattar forskningsinsatser som svarar mot Återvändandefondens fleråriga ansats, att befintliga metoder och arbetssätt ska utvecklas genom utvärderings- och forskningsprojekt för att stödja återvändandearbetet. 7
De slutliga målgrupperna är de som ingår i den grundläggande rättsakten för Europeiska återvändandefonden. 2.1. Åtgärder som genomför prioritering 1 (1) Åtgärder för att förbättra samarbetsmetoder mellan myndigheter på nationell nivå - verkställande 1. Åtgärdens mål och tillämpningsområde Åtgärdens övergripande målsättning är ett utvecklat samarbete mellan nationella myndigheter och att inom ramen för detta hitta och pröva metoder som syftar till effektivisering, förbättring och utveckling av återvändandearbetet. Åtgärden anknyter till det fleråriga programmet för Återvändandefonden där en central åtgärd är att verka för utökad och tätare samverkan mellan myndigheter som berörs av återvändandearbetet. Myndigheterna som berörs är främst Migrationsverket, Polisen och Kriminalvårdens transporttjänst. I förlängningen kan ett utökat samarbete mellan berörda myndigheter och förbättrade samverkansmetoder leda till ökad förståelse myndigheterna emellan och att arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut effektiviseras, blir mer rättssäkert och humant och att andelen verkställda beslut ökar. Inom ramen för åtgärden ryms bland annat aktiviteter som syftar till att se över återvändandeärendenas prioriteringsordning i verkställighetsprocessen inom de myndigheter som arbetar med återvändande. Andra aktiviteter syftar till att skapa en standardisering och enhetlighet av processerna i återvändandearbetet genom att införa leanbaserade arbetsmetoder i olika delar av verkställighetskedjan. Exempelvis innebär detta att en gemensam samtals- och utredningsmetodik införs. Inom ramen för åtgärden kommer också förvarens kapacitet att hantera personer som ska av- och utvisas att ses över. Insatsen innebär till exempel att utveckla ett så kallat transitförvar som ska fungera som ett korttidsboende för förvarstagna inför avresa från Sverige. I anslutning till detta kommer också en granskning göras av strukturerna för transporter av förvarstagna mellan förvaren som görs i samband med att av- eller utvisningar ska verkställas. Dessa transporter genomförs av Kriminalvårdens transporttjänst. Den slutliga målgruppen för åtgärden är de tredjelandsmedborgare som ännu inte fått slutgiltigt besked i sin begäran om internationellt skydd och som får utnyttja möjligheten till frivilligt återvändande och de tredjelandsmedborgare som inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och/eller vistelse i Sverige och som återvänder frivilligt, eller med tvång. En direkt målgrupp för åtgärden är de som arbetar med återvändande och verkställigheter av av- och utvisningsbeslut inom exempelvis Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdens transporttjänst. Åtgärden kan på så sätt att man arbetar med att främja samarbetet mellan nationella myndigheter i verkställighetsarbetet och att man bland annat ser över tiden förvarstagna sitter i förvar anses koppla till fokusområdet nummer två 8
(Främjande av ett mer strategiskt fokus på EU-standarder genom genomförandet av åtgärder kopplade till kraven i återvändandedirektivet). 2. Förväntade stödmottagare Stödmottagare kan vara nationella myndigheter såsom Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Migrationsverket är central förvaltningsmyndighet för verksamhet inom migrationsområdet och ska verka för samverkan och samordning mellan berörda myndigheter så att verksamheten inom detta område är effektiv. I egenskap av förvaltningsmyndighet har verket en monopolställning inom asylområdet, vilket inkluderar processen från ansökan om asyl till uppehållstillstånd eller självmant återvändande. Utan verkets aktiva medverkan i utvecklingsprocessen är det inte möjligt att åstadkomma en meningsfull och bestående utveckling. Polisen som också verkar inom området att verkställa av- och utvisningsbeslut har å sin sida monopolställning i förhållanden där det är fråga om ett påtvingat återvändande. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Ett förväntat långsiktigt resultat är att en större andel av verkställigheterna av avlägsnandebeslut är rättssäkra, effektiva och humana. Förväntade resultat är bland annat: Minst ett projekt har genomförts. Minst två insatser för utökad samverkan har genomförts mellan berörda nationella myndigheter som gagnar verkställighetsarbetet av av- och utvisningsbeslut. Ett nytt standardiserat och enhetlig arbetssätt har införts i verkställighetsprocessen. Antalet verkställda av- och utvisningsbeslut har ökat i förhållande till startdatum för åtgärden med 5 procent. Antalet transporter mellan förvar för personer vars av- eller utvisningsbeslut ska verkställas har minskat med 2 procent. Den genomsnittliga vistelsetiden i förvar har minskat genom utvecklandet av transitförvar med 2 procent. Exempel på indikatorer som ska användas: Antal projekt. Minst 1. Antal genomförda samverkansinsatser mellan nationella myndigheter som är involverade i verkställighetsarbetet. Minst 3 har genomförts. Framtagandet av handlingsplan för hållbar samverkan mellan nationella myndigheter inom verkställighetsarbetet. Minst 1 handlingsplan har tagits fram. Antal nya arbetssätt för hanteringen av verkställighet av avlägsnandebeslut. Minst 1. Antal verkställda av- och utvisningsbeslut. En ökning har skett med minst 5 procent. 9
Antal transporter mellan förvar för personer vars av- eller utvisningsbeslut ska verkställas. En minskning har skett med minst 2 procent. Antal dagar för förvarstagna i förvar. En minskning har skett med minst 2 procent. 5. Synliggörande av EU-medel Samtliga stödmottagare informeras om kravet på att i både tal och skrift tydliggöra att den Europeiska återvändandefonden är medfinansiär till deras projekt. Kravet på tydlig information om fondens medfinansiering finns även med i bidragsöverenskommelsen som upprättas mellan Migrationsverket och den slutliga stödmottagaren vid beviljande av projektmedel. En EU-logotyp i olika filformat kan hämtas av stödmottagarna på Migrationsverkets hemsida. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument Bestämmelserna rörande komplementaritet redovisas i kapitel 1. 7. Finansiell information Åtgärden kommer huvudsakligen att genomföras genom projekt som beviljats förhållandevis mycket medel. I dessa fall ställs i beslut upp krav på att projekt granskas av externa revisorer för att minska risken för stora avvikelser i både verksamhet och finansiering. Risken för dubbelfinansiering genom avgränsningsproblematik mellan enskilda delvis samverkande projekt (som drivs av samma projektägare och inom samma verksamhetsområden) hanteras både genom krav på riskhantering i besluten och genom särskilda villkor i besluten om medfinansiering och i bidragsöverenskommelse med respektive projektägare. För programåret avsätts cirka 43 123 715 miljoner SEK för projekt som medfinansieras med maximalt 50 % av de stödberättigande kostnaderna inom denna åtgärd, vilket motsvarar cirka 4 684 967 EUR. 5 5 Beloppet är beräknat med den valutakurs som KOM publicerade juli 2011 (9,2047). 10
8. Indelning av åtgärden i enlighet med Återvändandefondens typologi NIVÅ 1 FRIVILLIGT ELLER PÅTVINGAT ÅTERVÄNDANDE TYPOLOGI A Frivilligt återvändande Andel (enbart då både A och B har valts): 50 % TYPOLOGI B Påtvingat återvändande Andel (enbart då både A och B har valts): 50 % NIVÅ 2 (DE TIO TYPOLOGIERNA) Typologi (1 to 10) Andel (%) 2. Frivilligt återvändande 50 % 3. Påtvingat återvändande 50 % 2.2. Åtgärder som genomför prioritering 2 För närvarande inte tillämplig i Sverige. 2.3. Åtgärder som genomför prioritering 3 För närvarande inte aktuell under programår 2012. 2.4. Åtgärder som genomför prioritering 4 (2) Ökad samverkan och kompetens kring återvändande tilldelande 1. Åtgärdens mål och tillämpningsområde Åtgärden syftar övergripande till att höja kompetensen i återvändandearbetet för att trygga rättssäkerheten och att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden. Som en del i dess övergripande mål riktas åtgärden mot att åskådliggöra gemenskapens standarder genom att belysa nationella strategier och bästa metoder för hanteringen av återvändande. Åtgärden knyter an till den centralt utpekade åtgärden i Återvändandefondens fleråriga program Utvärderings- och forskningsprojekt avseende de metoder och program som finns/utvecklas för att stödja återvändande. Åtgärden inriktar sig på att ta fram kunskap om hur återvändande- och verkställighetsarbetet ser ut kring till exempel ärenden som rör ensamkommande barn och ungdomar. Mer specifikt kan det handla om att nå ökad kunskap om olika organisationers och myndigheters arbete och samverkan i situationer där ensamkommande barn ska återvända till hemlandet, både självmant men också genom tvång. Inom ramen för åtgärden lyfts olika perspektiv i återvändandearbetet fram, såsom tjänstemännens perspektiv respektive den återvändande personens perspektiv. Genom att kritiskt granska den nationella strategin för verkställighet av ut- och avvisningar, bland annat i förhållande till EU:s gemensamma riktlinjer, kan insatsen exempelvis bidra till att ge 11
myndigheter och organisationer ökad insikt om hur väl deras rutiner uppfyller de nationella strategierna för återvändande och på vilka sätt rutiner kan utvecklas i önskad riktning. Som en del i detta arbete kan insatsen medverka till att utveckla metoder som på sikt ger de återvändande en värdig återvändandeprocess. Åtgärden som är särskilt prioriterad syftar till att de gemensamma normerna för återvändande ska genomföras på ett rättvist och effektivt sätt, genom att till exempel bidra till kunskapshöjande insatser för personal som är involverade i återvändande- och verkställighetsarbetet. Andra exempel på aktiviteter som ingår i åtgärden och som kan bidra till att återvändandet genomförs på ett rättvist och effektivt sätt är undersökningar av målgruppens upplevelser, studier och kartläggningar av myndigheters och organisationers insatser och strategier. Åtgärden kan på så sätt genom att man arbetar för att belysa nationella strategier och bästa metoder för hanteringen av återvändande anses koppla till fokusområdet nummer två (Främjande av ett mer strategiskt fokus på EU-standarder genom genomförandet av åtgärder kopplade till kraven i återvändandedirektivet). 2. Förväntade stödmottagare Stödmottagare kan exempelvis vara kommuner, universitet och högskolor. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Ej tillämpligt vid genomförande av denna åtgärd. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Åtgärdens långsiktiga förväntade resultat är exempelvis att nya metoder för att skapa en värdig och hållbar återvändandeprocess har utvecklats. Förväntade resultat är bland annat: - Minst en förstudie har genomförts. - Minst en kartläggning har genomförts av återvändandearbetet på nationell nivå. - Minst en studie av hur samverkan fungerar mellan olika regionala aktörer, såsom myndigheter och organisationer, i återvändande- och verkställighetsarbetet har genomförts. - Minst en kartläggning av lokala myndigheters insatser och strategier i återvändandearbetet. - Minst en undersökning av hur målgruppen upplever återvändandet. Exempel på indikatorer som ska användas: - Antal förstudier. Minst 1. - Antal kartläggningar som genomförts av återvändandearbetet på nationell nivå. Minst 1. - Antal studier av samverkan mellan regionala myndigheter och organisationer i återvändande- och verkställighetsarbetet. Minst 1. - Antal kartläggningar av lokala insatser och strategier, totalt och per typ av insats. Minst 1 kartläggning och minst 4 intervjuer med fokusgrupper samt minst 20 individuella intervjuer. 12
- Antal undersökningar av hur målgruppen upplever återvändandet, totalt och per typ av insats. Minst 1 undersökning och minst 20 individuella intervjuer. 5. Synliggörande av EU-medel Samtliga stödmottagare informeras om kravet på att i både tal och skrift tydliggöra att den Europeiska återvändandefonden är medfinansiär till deras projekt. Kravet på tydlig information om fondens medfinansiering finns även med i bidragsöverenskommelsen som upprättas mellan Migrationsverket och den slutliga stödmottagaren vid beviljande av projektmedel. En EU-logotyp i olika filformat kan hämtas av stödmottagarna på Migrationsverkets webbplats. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument Bestämmelserna rörande komplementaritet redovisas i kapitel 1. 7. Finansiell information För programåret avsätts cirka 1 490 729 miljoner SEK för projekt som medfinansieras med maximalt 75 % av de stödberättigande kostnaderna inom denna åtgärd, vilket motsvarar 161 953 EUR. 6 8. Indelning av åtgärden i enlighet med Återvändandefondens typologi NIVÅ 1 FRIVILLIGT ELLER PÅTVINGAT ÅTERVÄNDANDE TYPOLOGI A Frivilligt återvändande Andel (enbart då både A och B har valts): 50 % TYPOLOGI B Påtvingat återvändande Andel (enbart då både A och B har valts): 50 % NIVÅ 2 (DE TIO TYPOLOGIERNA) Typologi (1 to 10) Andel (%) 8. Kapacitetsuppbyggnad forskning/bästa metoder 3. TEKNISKT BISTÅND 3.1. Syftet med det tekniska biståndet Det tekniska biståndet kommer i huvudsak att användas för att finansiera fondenhetens verksamhet inklusive personalkostnader, vilket framgår av framtagna kontroll- och förvaltningssystem för Flykting- samt Återvändandefonden. Enheten är särskilt upprättad för att verkställa uppgifterna som ansvarig myndighet för Återvändandefonden och Flyktingfonden (ERF I, II och III) och har inga andra uppgifter. Tekniskt bistånd kommer även att användas 6 Beloppet är beräknat med den valutakurs som KOM publicerade juli 2011 (9,2047). 13
för att finansiera kostnader som uppstår inom partnerskapet, exempelvis vid möten med expertgrupper och med nationella samrådskommittén. Genom att Återvändandefonden samförvaltas med Flyktingfonden görs betydande samordningsvinster. Kostnaderna fördelas mellan fonderna enligt en i förväg fastställd fördelningsnyckel. Vidare kommer det tekniska biståndet även att användas för att finansiera direkta kostnader som den attesterande myndigheten har. Det tekniska biståndet ska även användas för de direkta kostnader som uppstår i arbetet med den utvärderingsrapport som ska presenteras för kommissionen under 2012. Detta kan till exempel inkludera kostnader för en extern utvärderare. Så som nämnts i kapitel 1 genomförs en rad informationsaktiviteter med syftet att sprida och få återkoppling på de fleråriga och årliga programmen för Återvändandefonden. Aktiviteterna finansieras i allmänhet av det tekniska biståndet. Under 2012 kommer fondenheten att på följande sätt anordna ett antal informationsinsatser riktade till media och allmänheten i stort för att offentliggöra programmen inom Återvändandefonden och deras resultat: I samband med att beslut om tilldelning av medel har fattats publicerar fondenheten denna nyhet på Migrationsverkets webbplats, skriver en större artikel i nyhetsbrevet som fondenheten publicerar samt kontaktar riksmedia och lokalmedia tidningar, radio och TV. Information om enskilda projekt skickas till lokala media och regionala nyhetsbyråer som rapporterar om projekten. Fondenheten sprider också information om pågående projekt till media. Fondenheten arrangerar ett uppstartsmöte för samtliga nystartade projekt och ett informationsmöte för presumtiva projektägare. Informationsmötena riktar sig exempelvis till landets kommuner, länsstyrelser, universitet och högskolor, studieförbund och frivilligorganisationer. Som ett led i att sprida de årliga programmens resultat till en bredare allmänhet planeras frukostmöten under hösten 2012. Dessutom genomförs ett erfarenhetsseminarium i Norrköping under november, främst riktat till pågående projekt. Inom ramen för programår 2012 planerar fondenheten att delta vid ett antal regionala informationsträffar som arrangeras av länsstyrelserna runt om i Sverige, bland annat vid en nationell mässa om integration i Göteborg (västra Mellansverige). Fondenheten medverkar också vid seminarier som arrangeras av projektägare inom Flykting- eller Återvändandefonden där det finns möjlighet till spridning av information om fonderna till många intressenter. Under året planerar fondenheten att delta vid minst fem regionala träffar som arrangeras av projektägare eller länsstyrelser runt om i Sverige. Utöver ovanstående aktiviteter förankras och sprids det årliga programmet genom flera andra aktiviteter. Genom den nationella samrådskommitténs möten sprids programmet till viktiga aktörer. Även expertgruppen har i uppdrag att sprida och förankra programmets syfte och innehåll. Därutöver annonseras det fleråriga och de årliga programmen på Migrationsverkets webbplats och i det nyhetsbrev som 14
utges av fondenheten. Programmen finns i sin helhet att ta del av på webbplatsen. På Migrationsverkets webbplats publiceras också regelbundet relevant och värdefull information om fonden och programmens förverkligande. En fullständig förteckning över de projekt som medfinansieras med stöd av Återvändandefonden finns på webbplatsen. I förlängningen bidrar det ständigt pågående utvecklingsarbetet på fondenheten samt dessa insatser som finansieras av det tekniska biståndet till att nå fondenhetens mål att relevanta, effektiva och verkningsfulla åtgärder har genomförts inom ramen för fonderna samt att nyttjandet av fonderna är högt. 3.2. Synliggörande av EU-medel Medfinansiering från Europeiska återvändandefonden framgår i all dokumentation och utskick från den ansvariga myndigheten. Fondenhetens kontorslokaler skyltar med EU-logotypen och Migrationsverket använder EU-logotypen i all information som går ut om Återvändandefonden och dess verksamhet, både på faktablad och genom elektroniska informationskanaler. I bidragsöverenskommelsen mellan Återvändandefonden och de projekt som beviljas medfinansiering skrivs kravet på att synliggöra EU-finansieringen in. Det innebär att alla projekt som arbetar med stöd av medel från Återvändandefonden har EU-logotypen med på presentationer, rapporter, inbjudningar med mera. Projektägarna kan hämta EU-logotypen i olika format på Migrationsverkets webbplats. 15
4. UTKAST TILL FINANSIERINGSPLAN Medlemsstat: Sverige Berört årligt program: 2012 Fond: Europeiska återvändandefonden (alla siffror i euro) Åtgärd 1: Åtgärder för att förbättra samarbetsmetoder mellan myndigheter på nationell nivå - verkställande Åtgärd 2: Ökad samverkan och kompetens kring återvändande - tilldelande Årligt program - Utkast till finansieringsplan Ref. prioriter ing Ref. särskild prioritering (1) Tabell 1 Översiktstabell Gemenskapens bidrag (a) Offentliga anslag (b) Privata anslag ( c) TOTALT (d=a+b+c) % EU (e=a/d) Andel av totalbelopp (d/tot d) 1 4 684 967,45 4 684 967,45 0,00 9 369 934,89 50,0% 95,4% 4 2 161 953,51 53 984,50 0,00 215 938,02 75,0% 2,2% Tekniskt bistånd Övriga insatser (2) 233 205,04 233 205,04 100,0% 2,4% TOTALT 5 080 126 4 738 952 0 9 819 078 51,7% 100,0% 1 Om tillämpligt 2 Särskilda åtgärder som i den grundläggande rättsakten definieras som krisåtgärder Elisabeth Lundin, Biträdande enhetschef för fondenheten, på delegation av Monika Wendleby, verksamhetsområdeschef Europeiskt och internationellt samarbete, (i enlighet med VCA 31/2013 och ECA7/2014)