Verksamhetsplan 2015-2017 Ordförande: Förvaltningschef: Arnold Carlzon (KD) Gunnel Lundgren Innehållsförteckning Sidnr Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1 Mål och riktlinjer för verksamheten 2 Organisationsbeskrivning 2 Verksamhetsbeskrivning 3 Förändring, utveckling och trender 3 Nämndens äskanden utöver budgetram 5 Ekonomi driftbudget 2015-2017 9 Omsättningstal och nyckeltal 9 Investeringsplan 2015-2019 10 Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys En ny SOSFS 2013:27 En ny SOSFS 2013:27 träder ikraft 31 mars 2015, med krav på utredning och uppföljning av individärenden samt krav på bemanning inom särskilda boenden generellt. Inom äldreomsorgen har socialstyrelsen tagit fram en metod Äldres behov i centrum (ÄBIC) som kommer att införas i kommunen. E-hälsa och välfärdsteknologin, ett område som kan påverka för den enskilde i form av ökad trygghet och självständighet. Ålders- och behovsutveckling SoL Antalet äldre förväntas öka under planperioden samtidigt som andelen med behov av hemtjänst ökar och andelen med behov av särskilt boende minskar eller är oförändrat: Andel med behov av Antal invånare Hemtjänst Särskilt boende 2013 2017 2013 2017 2013 2017 90 år och äldre 407 461 34,9% 40,0% 27,8% 25,0% 80-89 år 1634 1654 17,9% 17,0% 9,7% 9,5% 65-79 år 4826 5102 2,6% 2,6% 1,4% 1,4% Prognosen för planperioden innebär att det förväntade behovet av hemtjänst ökar medan behovet av särskilt boende i stort sett är oförändrat. Ett oförändrat behov av platser i särskilt boende utesluter inte att omstruktureringar kan behöva göras. Utöver de 558 äldre som har hemtjänst år 2013 har ytterligare 52 personer som är yngre än 65 år hemtjänstinsatser. Behovsutvecklingen för denna åldersgrupp är osäker. Behovsutveckling LSS 2014-01-01 fanns det 116 brukare i boende med särskild service enligt LSS. 13 personer bedöms kunna vara aktuella för boende med särskild service under planperioden. Detta kan jämföras med att det finns 11 brukare i åldern 70-79 år och 4 brukare som är 80 år och äldre samt lediga lägenheter. Behov hos nya brukare kan medföra behov av anpassning, omstrukturering och specialisering av verksamheterna. En översyn av lokalresurserna kan också vara önskvärt. 1
Under senaste åren har behovet av personlig assistans ökat. Jämfört med budget 2014 överstiger antalet beslutade timmar med ca 379 timmar per vecka. Antalet personer totalt är ungefär oförändrat däremot är det färre personer som får ersättnings från Försäkringskassan. En kostnadsförskjutning mot kommunen har därför skett. Mål och riktlinjer för verksamheten För 2014 har omsorgsnämnden beslutat om följande sex förvaltningsmål: Medborgar/kundmål trygghet, attraktivitet 1. Brukaren ska alltid uppleva ett gott bemötande. Visionen är att år 2014 ska frågan om personalens bemötande vara maxvärdet. 2. Antalet män i personalen inom äldre- och handikappomsorgen ska öka med 100% till 2018 3. Informationen till medborgaren och brukaren om omsorgsförvaltningens insatser ska vara så utformad att det tydligt framgår vad den enskilde kan förvänta sig Resursmål ekonomi, personal 4. Budgeten i alla chefsområden ska vara i balans 5. Medarbetarna i omsorgsförvaltningen ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som rör delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling Miljömål 6. Matsvinnet ska minska. Det kostar pengar, ger upphov till avfall samt är ett slöseri med naturens resurser. Organisationsbeskrivning 2
Verksamhetsbeskrivning Omsorgsnämndens del av socialtjänsten omfattar omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Från och med 2013 ansvarar omsorgsnämnden för hemsjukvård och hemrehabilitering. Större delen av omsorgsnämndens verksamhet är lagstadgad och styrs främst av Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL). Socialtjänstens utgångspunkt är att alla insatser så långt som möjligt ska kunna ges i den enskildes egna hem. I socialtjänstlagen anges omsorgsnämndens särskilda ansvar för äldre, personer med funktionsnedsättning och personer som vårdar eller stödjer närstående. Omsorgsnämnden ska enligt nationell handlingsplan för äldrepolitiken verka för att äldre människor ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg och rehabilitering. För gruppen äldre och personer med funktionsnedsättning finns särskilda boenden, korttidsboende, hemtjänst som består av både omsorgs- och serviceinsatser, larmservice och matdistribution. Boendestöd är en insats för personer med psykisk funktionsnedsättning som bor i ordinärt boende. Insatser enligt LSS omfattar boende, korttidsvistelse, korttidstillsyn, biträde av kontaktperson, personlig assistent, avlösarservice, ledsagarservice och daglig verksamhet. Omsorgsnämnden har för personer inom särskilda boenden (SoL) samt inom boende med särskild service (LSS) ansvar för hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå. Landstinget har ansvaret för läkarinsatser. Förändring, utveckling och trender Vård och rehab. Vid årsskiftet 2012/2013 gjordes en skatteväxling mellan landsting och kommun då kommunerna övertog ansvaret för hemsjukvården och rehabilitering i hemmet. Det finns en tydlig trend att mer vård och rehabilitering av olika skäl överförs till kommunen. Den medicinsk tekniska utvecklingen möjliggör en alltmer avancerad vård i hemmet. Det ställer krav på kompetens, personella resurser, medicinsktekniska produkter och hjälpmedel, väl fungerande IT-stöd, bilar och materiella resurser i övrigt för att kunna utföra uppdraget. Statistik visar att antalet inskrivna i hemsjukvård har ökat med 30 % sedan övertagandet 1 januari 2013. Därtill kommer en lika stor andel så kallade enstaka besök, som ökat stadigt sedan övertagandet. Det finns ett behov av ytterligare förstärka i organisationen för att möjliggöra en god och säker vård enligt Socialstyrelsens krav och riktlinjer. Hög arbetsbelastning under lång tid medför risk för ökad personalomsättning, vilket påverkar kontinuitet och utvecklingsarbete negativt samt medför onödiga kostnader. Omfattningen av hemsjukvård har alltså ökat markant och allt tyder, i dagsläget på, att ökningen kommer att fortgå. Vid skatteväxlingen 130101 överfördes inga resurser för hjälpmedelstekniker och därtill hörande verksamhet. Då kommunen övertagit hantering och kostnadsansvar för huvuddelen av förskrivna hjälpmedel är det en verksamhet i stort behov av resursförstärkning, främst personellt, men även vad gäller tillgång till ändamålsenliga lokaler. Kompetens. Omsorgsnämnden bedriver, med delfinansiering av statsbidrag för omvårdnadslyftet, utbildning för anställda inom äldreomsorgen som inte har undersköterskeutbildning. Den beräkning som är gjord för att utbilda flertalet av dem som inte har undersköterskeutbildning inom äldreomsorgen till undersköterska visar att ytterligare resurser kan behöva avsättas under planperioden för att täcka utbildningsbehovet. 3
Ökad vård/rehabilitering i hemmet påverkar i hög grad hemsjukvården och verksamhetens kompetensbehov. De ökade krav på kompetens som finns gäller i hög grad även omvårdnadspersonal. Utbildning kan genomföras av personal inom Vård och Rehab, men omfattningen det finns behov av ryms inte i nuvarande personalstat. För att få till en bra utbildning krävs ändamålsenligt utrustad lokal där undervisningen kan bedrivas, gärna i anslutning till hjälpmedelsförrådet. Det råder brist på sjuksköterskor och en möjlighet att möta de behov som finns är att låta utbilda redan anställd personal. För att göra det attraktivt, måste de som studerar erbjudas ersättning under utbildningen. Diskussioner pågår med Campus om att förlägga en utbildning till Värnamo. Om allt går i lås kan start bli tidigast år 2016. Ny författning (SOSFS 2013:27) När denna författning träder ikraft innebär det ökade krav på biståndshandläggare gällande utredning, beslut och uppföljning. I beslutet ska framgå tydligt vad som kan förväntas för insatser i det särskilda boendet, både gällande service och omvårdnad. Regelbundna uppföljningar ska göras på dessa beslut, varav det första bör ske inom 5-7veckor och där efter minst 1ggr/år, vilket inte varit fallet hittills. Det innebär en kraftig ökning för biståndshandläggarna. Författningen innebär också ökade krav på kommuner att säkra att det finns sådan bemanning dygnet runt i särskilt boende, att man kan säkerställa att den enskildes behov tillgodoses. Socialnämnden ska säkerställa att ett särskilt boende är bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person är i behov av hjälp och utan dröjsmål kan ge honom eller henne sådant stöd och sådan hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Som exempel ska man inte behöva vänta på att stiga upp eller gå och lägga sig för tidigt. Personal ska finnas tillgänglig för insatser vid behov, så att man kan leva ett gott liv hela livet. Hemtjänstutvecklingen. Enligt prognos kommer hemtjänsten att fortsätta öka i omfattning. Det är dock inte möjligt att göra en rätt uppskattning. Situationen kan vända igen som det gjort tidigare år. Men med en ökad andel äldre är det troligt att efterfrågan på hemtjänst inte minskar till samma låga nivå som tidigare. Psykiatrin. Ökat behov föreligger av att anordna insatserna på ett mer individanpassat sätt för brukare med diagnoser inom autismspektrum/ neuropsykiatri. Det traditionella sättet att verkställa insatser för denna målgrupp är inte fullt ut tillfredsställande. Ett förbättringsarbete kring detta kommer att pågå under 2014 och kommer med all säkerhet, utifrån den kunskap vi har idag, resultera i att vi behöver förändra inom befintlig verksamhet. Det krävs anpassade lokaler och personal med kompetens inom området. Det berör korttidstillsyn, korttidsvistelse, boendestöd samt ledsagning. Målgruppen, personer med psykiatriska diagnoser, med behov av insatser från kommunen förväntas öka p g a flera planerade hemflyttningar från andra kommuner. Detta leder till att nuvarande boendeformer och boendestöd behöver ses över och vid behov förändras, t ex kan trapphusboende och ett på sikt utökat och mer flexibelt boendestöd behövas. Ytterligare en målgrupp som planeras flytta till hemkommun är personer inom rättspsykiatrin. Samverkan med psykiatriska kliniken, Värnamo sjukhus pågår och former för att bättre gemensamt möta brukarens behov diskuteras. Det kan i ett antal av dem det berör, vara nödvändigt att köpa platser. Kostnader som inte finns i kommunens budget idag, då landstinget ansvarar för personernas insatser. Inom daglig verksamhet har det sedan 2011 genomförts ett förbättringsarbete för att vidareutveckla verksamheten. Flera grupper från dagcentret Gläntan har flyttat ut och mindre grupper har bildats utifrån brukarnas intresse och behov. En större valmöjlighet för målgruppen finns och möjligheten att utvecklas har stärkts. En fortsatt utvecklingsplan finns när det gäller att hitta strukturer som kan 4
möjliggöra att individer ska kunna gå från daglig verksamhet till anställning. Kvarvarande grupper på Gläntan kommer också att ses över och planer finns att fortsätta utflyttningen. Anhörigstöd. Det finns ett alltmer uttalat behov av att det finns behov av någon att vända sig till när det är svårt i vardagen. Särskilt kan man se behov när det sviktar i vardagslivet och beslut måste fattas om stora förändringar i livet som till exempel att flytta till särskilt boende. Det kan också handla om praktiska råd, och frågor som rör det existentiella i livet. Att inom verksamheten tillföra en funktion som kan ge råd och stöd till personer innebär en möjlighet till förbättrad livskvalité för både den anhörige och den som är i behov av olika kommunala insatser. Behov finns av att anställa en person för ändamålet. E-hälsa. Inom organisationen finns en väl fungerande organisation runt larm, telefoni och låssystem. Nationella beslut om övergång från analogt till digitalt påverkar samtliga områden. Under planperioden kommer mycket kraft att behöva läggas inom området. Det handlar om ren administration och om utbildning av personal, samt att ta fram en organisation som förvaltar systemet framöver. Leasing kan vara aktuellt. Exakt vilken organisation och teknik som kommer att behövas är i dagsläget osäkert Välfärdsteknologin är på framfart och olika hjälpmedel testas i landet. För många funktionsnedsatta personer är vinsterna stora. Exempel kan vara att e-post gör det möjligt för blinda att sköta sin skrivna kommunikation självständigt. Telefonen har bidragit till att döva kan skriva och läsa sms, istället för att använda särskilda texttelefoner. Ny teknik gör det möjligt att i flera omvårdnadssituationer bidra till en bättre individuellt anpassad omsorg och ett mer självständigt liv för den enskilde. Möjlighet att kommunicera vid behov med personal, finns när teknik kan användas. Tid frigörs för personal för mänskligt umgänge. Möjligheter finns med kognitiva hjälpmedel, men det kommer att öka kostnaderna i kommunen. Inom Strategin för Nationell ehälsa och strategin för Nationell Informationssäkerhet har kommunernas socialchefer träffat en överenskommelse, ehälsa 2013. Där har man fastställt en genomförandeplan med fem tydliga mål: 1. Införa e-tjänster för invånarna. 2. Säker roll- och behörighetsidentifikation 3. Införa mobil dokumentation 4. Säkerställa trygghetslarm, analoga till digitala. 5. Påbörja producentskap och öka användningen av NPÖ. SITHS-kort och dess medarbetaruppdrag kommer så småningom införas för alla inom omsorgsförvaltningen. Då är vi på väg mot att säkerställa ett av målen under ehälsa. Det är viktigt att kommunens IT- avdelning säkerställer tekniken så att inloggning i våra system med hjälp av SITHSkort kommer fungera. IT-system som NPÖ, Pascal, RoS och Meddix är i behov av vidareutveckling för säkrare och mer användarvänlig informationsöverföring. Detta arbete pågår i ett länsperspektiv där omsorgsförvaltningen deltar. Nämndens äskanden utöver budgetram Vård och rehab Verksamheten har behov av ytterligare hjälpmedelstekniker, arbetsterapeut motsvarande 1,5 årsarbetare (åa), 850 kkr, sjuksköterskor, 5 åa, 3 200 kkr, undersköterskor, 2 åa, 1 000 kkr samt kostnader för bilar 250 kkr. Totalt beräknas behovet uppgå till 5 300 kkr för år 2015. För år 2016 respektive 2017 tillkommer behov av ytterligare 2 åa per år, ca 1 200 kkr, samt för 2016 kostnader för komplettering av lokaler och bilar, ca 200 kkr. 5
600 Hemsjukvård antal personer 400 200 0 April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Särskilt boende 10 Ord boende inskrivna Enstaka besök Ålders- och behovsutveckling SoL (hemtjänst) Prognosen för hemtjänst år 2014 är ett underskott med 5 300 kkr motsvarande ca 11,3 åa men består behovet som det ser ut i februari 2014 blir underskottet större. Det är svårt att sia om vad som är tillfälliga toppar och bestående trender. Enligt prognosberäkningen (se sid. 1) kommer behovet öka under planperioden. För delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter som inte sker i anslutning till planerade hemtjänstinsatser, finns behov av 3,6 åa, 1 800 kkr år 2015. I budgetramen äskas ytterligare medel motsvarande 8 åa år 2015, 4 000 kkr samt ytterligare medel för 3 åa för åren 2016 och 2017. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Hemtjänst timmar per vecka 2009 2013 med prognos 2014-2018 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Bemanning särskilt boende - ny lag SOSFS 2013:27 Det beräknade utökade behovet för bemanning i särskilt boende till följd av SOSFS 2013:27 uppgår till ca 6 åa, 3 100 kkr. Biståndshandläggning - ny lag SOSFS 2013:27 Biståndshandläggningen beräknas behöva utökas med ca 3 åa, 1 450 kkr till följd av de nya riktlinjerna. Personlig assistans LSS Beslutade timmar som inte ersätts från försäkringskassan är jämfört med budget 379 fler per vecka samtidigt har timmar som ersätts från försäkringskassan minskat med 73 per vecka. Totalt beräknas behovet uppgå till ca 4 000 kkr 2015. Trenden med ökad personlig assistans beräknas hålla i sig och ytterligare resurs motsvarande 1 åa äskas per år för 2016 och 2017. 6
3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 LASS och LSS personlig assistans 2013-01 - 2014-02 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 PersAss LASS LASS avser de 20 första timmarna per vecka, som kommunen ansvarar för. Priskompensation En prisökning med 2,5 % för de köpta platser och privata utförare enligt LOV som omsorgsnämnden har budgeterat med 2014 innebär en årlig kostnadsökning med ca 450 kkr. En prisökning med 1,5% på befintlig nettokostnad för lokaler innebär en årlig kostnadsökning med ca 500 kkr. Totalt äskas årligen 950 kkr för kompensation av prisökningar. Anhörigstödet Utveckling av anhörigstödet, 1 åa år 2015, 530 kkr. Neuropsykiatri ny målgrupp Behovet beräknas till 2 åa samt övriga driftskostnader för bl.a. lokaler, totalt ca 1 200 kkr 2016 samt ytterligare 1 åa 2017. Boende för personer med LSS-insatser, trapphusmodell Ytterligare en gruppbostad i trapphusmodell kan komma att behövas. Kostnaden beräknas för ca fem åa, 2 700 kkr och 110 kkr för ökad hyreskostnad avseende gemensamhetslägenhet. Verksamheten beräknas kunna starta fr.o.m. halvårsskiftet 2016. Teknikutveckling, E-hälsa Den nya välfärdstekniken/e-hälsan med digitala trygghetslarm och hjälpmedel kommer att kräva extra resurser. Exakt vilken organisation och teknik som kommer att behövas är i dagsläget osäkert. Redan 2015 planeras utbytet från analoga till digitala trygghetslarm. I budget äskas 500 kkr 2015 och 1 000 kkr för åren 2016 och 2017. 7
BUDGETRAMAR 2015-2017 Belopp i kkr 2015 2016 2017 Föregående års ram 504 005 504 005 504 005 Tillskott och avdrag: Kompensation ökad ersättning förtroendevalda 4 8 12 Ökat anslag för hemsjukvården (KOMHEM) 780 1 560 2 340 BUDGETRAM VÅRBUDGET 504 789 505 573 506 357 Omsorgsnämndens äskande utöver preliminär ram: 2015 2016 2017 Ökade behov vård och rehab 5 300 6 700 7 900 Ålders- och behovsutveckling SoL (hemtjänst) 5 800 7 300 8 900 Ny lag SOSFS 2013:27 - personalbemanning särskilt boende 3 100 3 100 3 100 - biståndshandläggning 1 450 1 450 1 450 Personlig assistans LSS 4 000 4 500 5 000 Priskompensation privata utförare, köpta platser, lokaler 950 1 900 2 850 Anhörigstöd 550 550 550 Neuropsykiatri - ny målgrupp 1 200 1 800 Ny gruppbostad trapphusmodell, LSS 1 400 2 800 Teknikutveckling, E-hälsa 500 1 000 1 000 SUMMA ÄSKANDE 21 650 29 100 35 350 OMSORGSNÄMNDENS FÖRSLAG BUDGETRAM 526 439 534 673 541 707 8
Ekonomi driftbudget 2015-2017 (belopp inkl ev. äskanden) DRIFTVERKSAMHET Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget Nettobelopp i kkr 2012 2013 2014 2015 2016 2017 70 Gemensam verksamhet 45 282 30 251 32 641 32 285 32 285 32 285 Kompensation ökad ersättning förtroendevalda 4 8 12 Priskompensation lokaler 500 1 000 1 500 Teknikutveckling, E-hälsa 500 1 000 1 000 71 SOL-verksamhet 284 713 296 216 291 651 291 651 291 651 291 651 Anhörigstöd 550 550 550 Ny lag SOSFS 2013:27 -personalbemanning särskilt boende 3 100 3 100 3 100 -biståndshandläggning 1 450 1 450 1 450 Ålders- och behovsutveckling SoL (hemtjänst) 5 800 7 300 8 900 Priskompensation LOV hemtjänst 50 100 150 73 LSS-verksamhet 142 519 129 693 128 845 128 845 128 845 128 845 Personlig assistans 4 000 4 500 5 000 Ny gruppbostad, trapphusmodell 1 400 2 800 Neuropsykiatri - ny målgrupp 1 200 1 800 Priskompensation köpta platser vuxna och unga 400 800 1 200 74 HSL-verksamhet 0 50 563 51 224 51 224 51 224 51 224 Ökat anslag hemsjukvården (KOMHEM) 780 1 560 2 340 Ökade behov vård och rehab 5 300 6 700 7 900 76 Övrig verksamhet 4 684 8 412-356 0 0 0 NETTOKOSTNAD 477 198 515 134 504 005 526 439 534 673 541 707 * På grund av ny indelning av verksamheter fr.o.m. 2013 är jämförelsen med bokslut 2012 svår att göra. Omsättningstal och nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget 2012 2013 2014 2015 2016 2017 SÄRSKILT BOENDE (SoL) Antal lägenheter - servicelägenheter 39 38 0 0 0 0 - särskilt boende 350 347 337 337 337 337 - korttidsplatser 35 31 27 27 27 27 Antal beslut - servicelägenheter 39 34 0 0 0 0 - särskilt boende platser 336 341 337 337 337 337 HEMTJÄNST - antal tim/vecka 4 061 4 486 4 085 4 326 4 421 4 506 - antal personer med hemtjänst 628 610 611 623 631 643 9
Investeringsplan 2015-2019 Budget Budget Budget Budget Budget Belopp i kkr Projektnr Projektblad 2015 2016 2017 2018 2019 Informationsteknologi 1 1 061 3 751 3 231 1 406 906 Larm och säkerhet 2 5 180 1 800 990 1 484 1 484 Inventarier och köksutrustning 3 2 970 2 912 2 965 3 477 3 477 Arbetstekniskt, medicintekniskt, teknisk utrustning 4 1 290 1 290 1 290 1 290 1 290 SUMMA INVESTERINGAR 10 501 9 753 8 476 7 657 7 157 10