Studielånsavdrag

Studielånsavdrag 21.09.2016

Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Rätt och villkor... 2 1.3.1 Examen som berättigar till låneavdrag... 2 1.3.2 Studietid... 4 1.3.3 Godtagbara omständigheter som förlänger tiden för avläggande av examen... 5 1.3.4 Studielån som berättigar till avdrag... 7 1.3.5 Studerande som omfattas av Ålands eller EU-/EES-staters studiestödssystem... 8 1.4 Förhållande till andra förmåner... 8 1.5 Ansökan... 8 1.5.1 Hur ett ärende inleds... 9 1.5.1.1 Avsändarens ansvar... 11 1.5.1.2 Överföring av handlingar... 11 1.5.2 Vem kan söka förmåner?... 11 1.5.2.1 Intressebevakare... 11 1.5.2.2 Intressebevakningsfullmäktig... 12 1.5.2.3 Ombud, dvs. befullmäktigad... 12 1.5.2.4 Nära anhörig eller annan person... 13 1.5.3 Ansökningstid... 13 1.5.4 Begäran om tilläggsutredningar... 14 1.6 Belopp... 16 1.7 Utbetalning... 17 1.7.1 Studielånsavdrag vid beskattningen... 17 1.8 Avgörande... 18 1.8.1 Handläggningsställe... 18 1.8.1.1 Ansvarig enhet... 21 1.8.2 Jäv... 22 1.8.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 22 1.8.2.2 Konstaterande av jäv... 22 1.8.3 Hörande... 23 1.8.3.1 När ska kunden höras?... 23 1.8.3.2 Hur går hörandet till?... 24 1.8.4 Meddelande av beslut... 24 1.8.4.1 Meddelande av beslut vid satskörning... 25 1.8.4.2 Beslut på basis av begäran om ny behandling... 26 1.8.4.3 Beslut på basis av ansökan... 27 1.9 Anmälningsskyldighet... 28 1.10 Rättelse och undanröjande av beslut... 28 i

1.11 Sökande av ändring... 28 ii

1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. På grund av den tekniska utformningen förekommer några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1.1. God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat fall avgörs ärendet utgående från de uppgifter som FPA har till sitt förfogande. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har inlett. 1

1.2. Syfte Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003). Syftet med studielånsavdraget är att uppmuntra studerande att utnyttja studielån som finansieringsform för studierna. Målet är att förkorta studietiderna för högskolestuderande och försnabba övergången till arbetslivet. 1.3. Rätt och villkor En högskolestuderande kan få studielånsavdrag i beskattningen om han eller hon avlägger högskoleexamen inom en bestämd tid och har inlett dessa studier 1.8.2005 eller senare och har inlett sina första högskolestudier före 1.8.2014. Den studerande kan ha rätt till studielånsavdrag också på basis av högskoleexamen som påbörjas 1.8.2014 eller senare om han eller hon inlett sina första högskolestudier före 1.8.2014. Om den studerande varit närvaroanmäld och inlett sina första högskolestudier 1.8.2014 eller därefter kan den studerande få studielånskompensation. För att studielånsavdrag ska kunna beviljas förutsätts dessutom att den studerande har avlagt examen som berättigar till avdrag inom föreskriven tid och den studerande vid slutet av den termin då examen avlagts har ett studielån på minst 2 500 euro som berättigar till avdrag. 1.3.1. Examen som berättigar till låneavdrag Rätt till studielånsavdrag kan beviljas på grund av bara en högskoleexamen. Examen som berättigar till avdraget är följande som har inletts 1.8.2005 eller senare och som är den första examen som avlagts: högre högskoleexamen yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen lägre högskoleexamen, om den studerande har antagits för att avlägga endast lägre högskoleexamen. Om den studerande har antagits för att avlägga en högre högskoleexamen berättigar inte avläggande av en lägre högskoleexamen till studielånsavdrag. Högskoleexamina som avlagts vid Försvarshögskolan och Polisyrkeshögskolan berättigar också till låneavdrag. 2

Studielånsavdrag beviljas i regel dock inte studerande vid Försvarshögskolan. Från läsåret 2007 2008 har de flesta av dem som studerar vid Försvarshögskolan antagits för att avlägga lägre och högre högskoleexamen, varvid rätten till studielånsavdrag inte utreds och avdrag inte kan beviljas när den studerande har avlagt den lägre högskoleexamen. Studielånsavdrag kan inte heller beviljas efter att den studerande har avlagt den högre högskoleexamen eftersom studietiden är längre än den tid för avläggande av examen som berättigar till avdrag. Detta beror på att den studerande efter avlagd lägre högskoleexamen måste arbeta vid ett truppförband 3 10 år innan han eller hon kan inleda studier för att avlägga en högre högskoleexamen. Detta arbete är ingen sådan omständighet på basis av vilken den tid för avläggande av examen som berättigar till avdrag kan förlängas. Den studerande kan inte själv välja på basis av vilken examen låneavdraget beviljas. Då den studerande har avlagt den första examen som berättigar till studielånsavdrag förlorar han eller hon sin rätt att få studielånsavdrag efter detta. Så också om den första examen inte berättigar till låneavdrag på grund av att den studerande har för litet studielån (eller inget studielån alls) eller om det har räckt för länge att avlägga examen. Om den studerande enligt examensuppgifterna har avlagt två examina av olika omfattning samma dag, avgörs rätten till avdrag i samband med satskörningen enligt den examen som först har registrerats vid FPA (teknisk ordning). Det är möjligt att den studerande inte får studielånsavdrag utifrån denna examen eller att avdraget är mindre. Den studerande måste då göra en begäran om ny behandling eller omprövning. När ärendet avgörs vid transaktionshandläggningen avgörs rätten till avdrag utifrån den examen som är fördelaktigare för kunden. Tillämpad lagstiftning (StSL 65/1994 16 c ) Inledande av studier Med inledande av studier avses att ta emot en studieplats som är förknippad med antagningen av studerande. För att vara berättigad till studielånsavdrag ska den studerande alltså ha deltagit i antagningen av studerande till högskolan och meddelat att han eller hon tar emot studieplatsen 1.8.2005 (i praktiken för läsåret 2005 2006) eller senare. Den som har inlett sina studier på något annat sätt (t.ex. bytt huvudämne eller utbildningsprogram) har inte rätt till studielånsavdrag. Rätt till studielånsavdrag har även de studerande som vid antagningen av studerande tog emot en studieplats redan före 1.8.2005, men som första gången anmälde sig som närvarande för dessa studier först 1.8.2005 eller senare. Studielånsavdrag kan endast beviljas de studerande som på ovannämnda sätt påbörjat sina första högskolestudier före 1.8.2014 (första läsåret som närvaroanmäld är 2013 2014 eller tidigare). Om den studerande inlett sina första högskolestudier 1.8.2014 eller därefter kan den studerande eventuellt få studielånskompensation. Den studerande kan ha rätt till studielånsavdrag också på basis av högskoleexamen som påbörjas 1.8.2014 eller senare om han eller hon inlett sina första högskolestudier före 1.8.2014. Exempel En studerande avbryter sina högskolestudier som inletts hösten 2013 och tar emot en ny studieplats vid en högskola hösten 2014. Den studerande avlägger en yrkeshögskoleexamen som omfattar 210 studiepoäng. Den målsatta studietiden för examen är 3,5 år och den föreskrivna tiden 4,5 läsår. Den studerande utexamineras i december 2017 och har rätt till studielånsavdrag. 3

Ett separat magistersprogram betraktas som inledande av högskolestuderande om den studerande har tagit emot sin studieplats i magistersprogrammet genom urvalsprov. 1.3.2. Studietid För att den studerande ska ha rätt till studielånsavdrag måste han eller hon inom föreskriven tid avlägga en högskoleexamen som berättigar till avdraget. Den som har avlagt högre högskoleexamen har rätt till låneavdrag om tiden för avläggande av examen överskrider tiden för examens omfattning enligt universitetslagen med högst två läsår. Den tid som berättigar till låneavdrag för högre högskoleexamen fastställs enligt den sammanlagda tiden för lägre och högre högskoleexamen. Den vanligaste sammanlagda omfattningen för en lägre och en högre högskoleexamen är 300 studiepoäng och den målsatta tiden för avläggande av examen är 5 läsår. En sådan examen ska avläggas inom 7 läsår för att den studerande ska ha rätt till studielånsavdrag. Om den studerande har avlagt endast högre högskoleexamen utan tillhörande lägre högskoleexman (magistersprogram eller motsvarande) fastställs den tid för avläggande av examen som berättigar till låneavdrag enligt den sammanlagda omfattningen av den lägre och den högre högskoleexamen. Om definitionen av motsvarande lägre högskoleexamen inte är entydig, kan dess omfattning fastställas till 180 studiepoäng (3 läsår). Den som har avlagt yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen har rätt till låneavdrag om tiden för avläggande av examen överskrider tiden för motsvarande examens omfattning enligt yrkeshögskolelagen med högst ett läsår. Exempelvis är den målsatta tiden för en yrkeshögskoleexamen som omfattar 240 studiepoäng 4 läsår, vilket innebär att examen måste avläggas inom högst 5 läsår. Exempelvis är den målsatta tiden för en högre yrkeshögskoleexamen som omfattar 90 studiepoäng 1,5 läsår, vilket innebär att examen måste avläggas inom högst 2,5 läsår. Den som har avlagt lägre högskoleexamen har rätt till studielånsavdrag bara om han eller hon har blivit antagen för att avlägga enbart lägre högskoleexamen. Den som har avlagt en sådan examen har rätt till studielånsavdrag om tiden för avläggande av examen överskrider tiden för motsvarande examens omfattning med högst ett läsår. Den målsatta tiden för lägre högskoleexamen som omfattar 180 studiepoäng är 3 läsår. Därmed är den tid för avläggande av en examen som berättigar till låneavdrag högst 4 läsår. I fråga om examina som avlagts vid utländska högskolor fastställs tiden för avläggande av examen på motsvarande grunder. Beräkning av tiden för avläggande av examen Den tid för avläggande av examen som berättigar till låneavdrag räknas från början av den termin då den studerande för första gången har tagit emot en studieplats vid högskolan (1.8.2005 eller senare) och 4

slutar vid utgången av den termin då den första examen avläggs som berättigar till låneavdrag. Beräkningen av tiden börjar alltså alltid 1.8/1.1 och slutar 31.7/31.12. Beräkningen av tiden för avläggande av examen börjar då den studerande tar emot studieplatsen även om han eller hon de facto inleder studierna först senare. Exempelvis inleder också anmälan om frånvaro beräkningen av tiden för avläggande av examen. Övergångsskede. Om den studerande har tagit emot sin studieplats före 1.8.2005, men anmäler sig första gången som närvarande 1.8.2005 eller senare, beräknas tiden för avläggande av examen alltid från 1.8.2005. Beräkningen av tiden för avläggande av examen börjar alltid då den studerande tar emot sin första studieplats (1.8.2005 eller senare) också i det fall att den studerande senare har bytt examen. Den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånsavdrag fastställs alltid på basis av den målsatta tiden för den första examen som berättigar till avdrag (inledd 1.8.2005 eller senare). Högskolestudier som bedrivits före 1.8.2005 beaktas inte då den tid för avläggande av examen som berättigar till låneavdrag beräknas. Tillämpad lagstiftning (StSL 65/1994 16 d ) 1.3.3. Godtagbara omständigheter som förlänger tiden för avläggande av examen Tiden för avläggande av examen kan vara högst två läsår längre än den föreskrivna tiden om studierna för att avlägga den examen som berättigar till låneavdrag har fördröjts på grund av tjänstgöring enligt militärtjänstlagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor eller på grund av egen sjukdom. Tiden för avläggande av examen kan vara längre än föreskrivet också om studierna har fördröjts på grund av vård av eget barn. På den grunden kan den tid man har på sig att avlägga examen förlängas med mer än två år. Beaktas kan endast sådana terminer då den studerande har fullgjort beväringstjänst, frivillig militärtjänst för kvinnor eller civiltjänst (tjänstgöringsdagar beaktas) fått sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av sjukdom, eller rehabiliteringsstöd, pension eller ersättning på basis av full arbetsoförmåga haft moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av vården av ett barn Motsvarande tjänstgöring enligt utländsk lagstiftning eller motsvarande förmån från utlandet kan också betraktas som godtagbar grund för förlängning. Omständigheter som har förlängt den tid det tar att avlägga examen kan beaktas bara om tjänstgöringstiden eller den period för vilken en förmån betalas har fortgått utan avbrott i minst en månad. Under en termin kan man beakta endast en period som berättigar till förlängning. Perioden kan dock innefatta olika förlängningsgrunder förutsatt att det är fråga om en oavbruten period (till exempel tjänstgörings- och sjukdagpenningdagar). En period på minst en månad berättigar till en termins förlängning av den tid man har på sig att avlägga den examen som berättigar till studielånsavdrag. 5

Månad har inte definierats i lagen om studiestöd och därför avgörs gränsfall till kundens fördel. En sedvanlig och godtagbar definition på månad är en oavbruten tidsperiod från periodens första dag till dagen före den dag som har samma nummer i följande månad. Man måste däremot också godkänna en period som varat en hel kalendermånad (till exempel 28/29 dagar i fråga om februari). När det är fråga om beviljande av dagpenning eller annan förmån avses med en period med beviljad förmån på minst en månad en oavbruten period för vilken den studerande beviljats dagpenning eller annan förmån, räknat från periodens första dag till dess sista dag. Man beaktar alla kalenderdagar i perioden med beviljad förmån även om dagpenningen eller förmånen i enlighet med reglerna för fastställande av förmånen inte betalas för alla dagar. Även en sådan period beaktas för vilken dagpenning eller annan förmån har beviljats, men beloppet har varit 0 euro. Däremot beaktas inte sådana perioder för vilka dagpenning eller annan förmån inte beviljats till exempel på grundval av självrisk- eller karenstider. Tillämpad lagstiftning (StSL 65/1994 16 e ) Exempel Om en studerande hösten 2013 inleder studier för en lägre och en högre högskoleexamen som sammanlagt omfattar 300 studiepoäng ska han eller hon, för att få studielånsavdraget, i regel slutföra studierna senast vid utgången av vårterminen 2020. Om den studerande emellertid inom den tid som berättigar till studielånsavdrag har fullgjort frivillig militärtjänst för kvinnor under två terminer, under en termin beviljats sjukdagpenning under en period på minst en månad och fått barn så att moderskapsoch föräldrapenningen under två terminer har betalats i minst en månads tid per termin, är hon berättigad till avdrag ännu om hon avlägger examen före utgången av år 2022. Hon får alltså förlängning på 5 terminer under förutsättningen att de olika förlängningsgrunderna har infallit under olika terminer. Beaktande av förlängningsgrunder Om en omständighet som berättigar till förlängning gäller två terminer så att grunden för förlängning inte under någondera terminen varat minst en månad, kan tiden för att avlägga examen med rätt till studielånsavdrag förlängas med en termin. Förlängningen hänförs till den termin under vilken grunden har längre giltighet. Om en sådan grund för förlängning gäller lika länge under vardera terminen, hänförs förlängningen till den termin som infaller först. Om en förlängningsgrund som varar längre än en månad är aktuell under två terminer, så att den varar minst en månad den ena terminen och mindre än en månad den andra, hänförs förlängningsgrunden till den termin då den varat minst en månad. Om det finns flera förlängningsgrunder som är aktuella minst en månad under en och samma termin, beaktas i första hand en förlängningsgrund som bygger på vård av eget barn. Tillämpad lagstiftning (StSF 260/1994 15 ) Utredning av förlängningsgrunder För att få förlängd tid för avläggande av en examen som berättigar till studielånsavdrag måste studielånstagaren framföra en begäran. Begäran ska innehålla en utredning om orsakerna till att studierna dragit ut på tiden. Begäran ska framföras antingen i samband med en begäran om ny behandling efter ett förslag till beslut om avslag eller i samband med ansökan om studielånsavdrag. 6

På låntagarens begäran kontrollerar FPA i sina register om den tid som berättigar till studielånsavdrag kan förlängas. Om grund för ansökan är uppgifter som gäller fullgörande av värnplikt, civiltjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor eller någon annan omständighet som inte kan anses vara känd av FPA, ska den sökande lämna FPA en utredning om den (till exempel en kopia av militärpasset eller av tjänstgöringsintyget). Uppgifter om dagpenningar m.m., som kan utredas med hjälp av FPA:s register, kan efterfrågas i sex års tid räknat från den dag då förmånen upphörde. Äldre uppgifter kan efterfrågas per e-post hos studiestödsgruppen vid Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster. Om det är fråga om militär- eller civiltjänst som fullgjorts i utlandet eller en förmån från utlandet, ska låntagaren lämna in tillräckliga utredningar om tjänstgöringsperioden eller den tid som förmånen beviljats för samt om att det är en godtagbar förlängningsgrund. Tillämpad lagstiftning (StSF 260/1994 14 ) 1.3.4. Studielån som berättigar till avdrag I slutet av den termin under vilken den studerande avlägger sin examen ska han eller hon ha över 2 500 euro i studielån som berättigar till avdrag. Även statsgaranterade studielån som beviljats i anslutning till vuxenutbildningsstöd omfattas av rätten till studielånsavdrag. Med studielån som berättigar till avdrag avses studielån som uppkommit under högskolestudier som berättigar till låneavdrag. Härmed avses beloppet av studielån för sådana högskolestudier som ska beaktas (som inletts 1.8.2005 eller senare), dvs. lån som uppkommit mellan slutet av terminen före studierna första gången inleddes och slutet av den termin under vilken den examen som berättigar till avdrag avlades. Låneräntor som kapitaliserats under denna tid beaktas emellertid inte. (ISkL 1535/1992 127 d 2 mom.) Under perioden i fråga beaktas alla lyfta studielån oavsett för vilka studier lånet har beviljats (också exempelvis studielån som beviljats för studier på andra stadiet eller för avbrutna högskolestudier). Läs mera om beräkning av beloppet av studielån som berättigar till studielånsavdrag och om beräkning av avdragsbeloppet Studielånsavdrag > Belopp. FPA har betalat lånet på grund av borgensansvar Studielånsavdrag beviljas inte om FPA som borgenär har betalat den studerandes alla studielån före utgången av den termin då examen avläggs. I så fall har den studerande inte studielån som berättigar till avdrag vid utgången av den termin då examen avläggs. Däremot påverkas rätten till studielånsavdrag inte av om FPA som borgenär betalar den studerandes studielån efter den termin då examen avlagts. FPA meddelar då de amorteringar som gjorts som borgensansvarsbetalningar till skattemyndigheten och den studerande har på basis av den amortering han eller hon betalat till borgensmannen rätt till studielånsavdrag på samma villkor som om han eller hon skulle amortera på det egentliga studielånet enligt lagen om studiestöd (ISkL 1535/1991 127 d 5 mom.). 7

1.3.5. Studerande som omfattas av Ålands eller EU-/EESstaters studiestödssystem Studerande som är skattskyldiga i Finland och som fått studiestöd av Ålands landskapsstyrelse eller som avlagt examen på motsvarande sätt inom studiestödssystemet i en annan stat inom EU/ EES omfattas också av rätten till studielånsavdrag. En förutsättning är att de under skatteåret har amorterat på ett studielån som motsvarar ett studielån i enlighet med lagen om studiestöd och som garanterats eller beviljats av ett offentligt samfund (ISkL 1535/1991 127 d 6 mom.). Sådana studerande ska ansöka om studielånsavdrag. Läs mera om ansökan om rätt till studielånsavdrag under Studielånsavdrag > Ansökan. 1.4. Förhållande till andra förmåner Beviljande av studielånsavdrag inverkar inte på andra förmåner från FPA. Andra förmåner som FPA beviljar hindrar inte beviljande av studielånsavdrag och påverkar inte heller beloppet. Då faktorer som förlänger tiden för avläggande av examen bedöms har det ändå betydelse om den studerande har fått förmåner som betalas av FPA, t.ex. sjukdagpenning eller föräldradagpenning. Läs mer om godtagbara omständigheter som förlänger tiden för avläggande av examen Studielånsavdrag > Rätt och villkor > Godtagbara omständigheter som förlänger tiden för avläggande av examen. 1.5. Ansökan FPA kontrollerar i regel på tjänstens vägnar rätten till studielånsavdrag för studerande som har avlagt högskoleexamen i Finland utifrån studieuppgifterna från högskolorna och låneuppgifterna från banken. Den studerande ska alltså inte uppmanas att lämna in ansökan utan i stället att vänta på beslutet som ges efter satskörning. Notera följande undantag: Rätten till studielånsavdrag för dem som avlagt högskoleexamen utomlands utreds på basis av en utredning som den studerande lämnar in gällande inledande av studier och avläggande av examen. För detta ändamål får de som studerar utomlands ett meddelande och en blankett där de kan anmäla uppgifterna om den examen de avlagt. OT29r (Anmälan om examen som avlagts vid en utländsk läroinrättning) Det kan hända att den studerande ansöker om studielånsavdrag genast efter att ha avlagt examen innan FPA fått de låneuppgifter som behövs för avgörandet om avdrag. Ansökan avgörs inte förrän låneuppgifterna erhållits. Den studerande informeras om detta med ett kundbrev. Ansökan ska lämnas in till FPA. Om den studerande lämnar in ansökan till läroanstalten anses den ha blivit anhängig den dag då läroanstalten tog emot ansökan. Denna dag är även ankomstdatum för ansökan i förmånssystemet. Om en studerande som omfattas av studielånskompensation ansöker om studielånsavdrag (eller tvärtom), ges han eller hon ett avslagsbeslut om studielånsavdrag. I samband med detta prövas om den studerande har rätt till studielånskompensation. Man kan informera den studerande om 8

situationen per telefon, med funktionen Meddelanden eller med ett kundbrev. Om den studerande kan beviljas studielånskompensation görs det utan en ny ansökan. Läs mer om förfarandet för meddelande av beslut (Ratkaiseminen > Päätöksen antaminen eräajossa). Ansökan om rätt till studielånsavdrag Följande gruppers rätt till studielånsavdrag kan dock inte utredas på tjänstens vägnar, utan de ska ansöka om rätt till studielånsavdrag. Studerande som omfattats av Ålands landskapsstyrelses studiestödssystem Studerande som omfattats av ett EU-/EES-lands studiestödssystem och som är skattskyldiga i Finland och betalar amorteringar på lån som motsvarar de finländska studielånen. Andra som anser sig ha rätt till studielånsavdrag men som inte fått något beslut eller förslag till beslut om avslag senast vid utgången av terminen efter den termin när examen avlades. (T.ex. en högskoleexamen som avlagts utomlands har inte anmälts till FPA eller FPA har inte uppgift om ett studielån som beviljats enligt ett utländskt studiestödssystem) Studielånsavdrag kan sökas på blanketten OT20r Ansökan om studielånsavdrag. Den som har fått studielån enligt studiestödssystemet i landskapet Åland eller enligt studiestödssystemet i ett EU-/EES-land ska lämna in en ansökan till FPA om beviljande av studielånsavdrag och en utredning om att han eller hon har studielån som motsvarar ett studielån i enlighet med lagen om studiestöd. Dessutom ska han eller hon lämna in en utredning om lånebeloppet och amorteringarna. I samband med ansökan ska den studerande också lämna in en utredning om eventuella omständigheter som förlängt tiden för avläggande av examen. (StSF 260/1994 20 ) Gällande avgörande av ansökan, se 7.3.3 Beslut på basis av ansökan Bilagor till ansökan en kopia av examensbeviset samt en översättning av beviset till finska, svenska eller engelska om det är utfärdat på något annat språk utredningar om eventuella grunder för förlängningen ett intyg över tjänstgöringstiden (till exempel en kopia av militärpasset eller av tjänstgöringsintyget) ett intyg av den inrättning som beviljat en förmån, om det inte är fråga om en FPA-förmån ett intyg från den bank eller en annan inrättning som har beviljat lånet över lånebeloppet i slutet av den termin examen avlades över lånebeloppet före den termin då de högskolestudier som beaktas för studielånsavdraget inleddes över de räntor som kapitaliserats under dessa studier över amorteringar som betalats efter det år examen avlades (kan också lämnas in senare) 1.5.1. Hur ett ärende inleds Ett förmånsärende inleds (blir anhängigt) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan handling som inleder ärendet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare betalat, se förmånsanvisningen) inkommer till FPA eller till någon annan behörig mottagare, t.ex. ett samserviceställe eller en arbetspensionsanstalt. När ansökan eller en annan handling tas emot, 9

skannas den in i OIWA. En verifierbar uppgift om när ansökan inkommit måste sparas hos FPA eftersom den kan inverka på förmånsrätten. I fall med oklar ankomsttidpunkt ska fallet tolkas till kundens fördel (handlingar som på morgonen finns i postlådan kan t.ex. anses ha kommit in föregående dag). Ansökan per post eller personligen inlämnad Förmånerna ska i regel sökas på respektive ansökningsblankett som också ska undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift dock inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla dess autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar kundens önskemål. Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot. Via e-tjänsten Kunden kan inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst i fråga om en del av förmånerna. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Läs mer om FPA:s e-tjänster (Asiakaspalvelu > Palvelutilanteen tuki > Verkkoasiointi Kelassa). Per e-post eller fax Muntligen Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Ett e-postmeddelande där alla uppgifter som är väsentliga för ansökan framgår kan tolkas som en handling som inleder ärendet. Ett förmånsärende inleds på basis av ett e-postmeddelande den dag då meddelandet inkom, men man ska be kunden lämna in en ansökningsblankett i original senare. Avsändaren ska omedelbart informeras om att meddelandet har nått FPA. Detta kan göras per e-post. Det här innebär inget ställningstagande till förutsättningarna för en behandling, utan endast att meddelandet har kommit fram. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa fall kan ett ärende inledas också utifrån en muntlig ansökan (se ifrågavarande förmånsanvisning) eller ett muntligt meddelande från kunden (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligt ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i OIWA. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om 10

hur ett ärende inleds (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kaikki menettelyohjeet > Hallintolain soveltamisohje > Vireilletulo) ansökan via e-tjänsten (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Sähköinen asiointi) 1.5.1.1. Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Om FPA:s e-postserver eller e-tjänst varit ur funktion på grund av ett tekniskt fel och det därför inte kan fastslås när ett elektroniskt meddelande kommit in, anses meddelandet eller ansökan ha kommit vid tidpunkten för avsändandet. Denna tidpunkt måste emellertid vara tillförlitligt utredd. 1.5.1.2. Överföring av handlingar Om en handling som hör till en annan myndighet eller inrättning har inkommit till FPA ska du göra en ankomstanteckning på ansökan eller handlingen skicka vidare handlingen till rätt, behörig myndighet eller annan instans, t.ex. en kommunal myndighet, en annan pensionsanstalt eller skattebyrån. Du behöver inte fatta ett särskilt beslut om att låta bli att utreda ärendet. göra en anteckning om överförandet i handlingen i enlighet med god förvaltningssed meddela kunden att ärendet har överförts så att han eller hon vet var ärendet behandlas. Man måste agera utan dröjsmål, eftersom tidsfristerna räknas från det att rätt myndighet har fått handlingen. Om man inte kan få reda på vilken den behöriga myndigheten är och det inte hör till FPA:s befogenheter att utreda ärendet ska kunden kontaktas. Också vid FPA ska handlingar utan dröjsmål sändas till rätt handläggningsenhet. 1.5.2. Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning. 1.5.2.1. Intressebevakare En intressebevakare har rätt att söka förmåner om han eller hon blivit förordnad av förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller förmögenhet. Den person på vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad. Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås: 11

uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker. Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA. Läs mer om intressebevakare (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mikä on edunvalvoja?) skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kelaasioiden hoitaminen toisen puolesta). 1.5.2.2. Intressebevakningsfullmäktig Om intressebevakningsfullmakten har fastställts på tillbörligt sätt samt registrerats och ifall den innefattar skötseln av förmånsärenden kan den befullmäktigade söka en förmån för sin huvudman. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Uppgift om en gällande intressebevakningsfullmakt fås genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot eller med förfrågan i Befolkningsregistercentralens register över förmynderskapsärenden. Intressebevakningsfullmaktens innehåll ska också alltid kontrolleras. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats till FPA tidigare ska fullmaktens detaljerade innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i OIWA. Läs mer om intressebevakningsfullmakt (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mikä on edunvalvontavaltuutus?) skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kelaasioiden hoitaminen toisen puolesta). 1.5.2.3. Ombud, dvs. befullmäktigad En förmån kan sökas också av ett ombud, dvs. en befullmäktigad. Ombudet måste uppvisa en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Ett offentligt rättsbiträde och en advokat som hör till Finlands Advokatförbund behöver inte någon fullmakt, om det inte finns skäl att betvivla fullmaktens riktighet. Beteckningen advokat får användas endast av medlemmar i Finlands Advokatförbund. 12

Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Observera att utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter (t.ex. uppgifter om en kunds förmåner och hälsotillstånd) alltid kräver en specificerad fullmakt. Läs mer om fullmakt (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Valtuutus). 1.5.2.4. Nära anhörig eller annan person Vissa förmåner kan sökas också av en nära anhörig eller någon annan person som i huvudsak har tagit hand om den sökande. Det här gäller bara fall där en person på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv ansöka om en förmån eller att i övrigt sörja för sina förmånsintressen och förmånsrättigheter och där personen inte har någon intressebevakare (FPL 568/2007 54 2 mom.). En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. FPA bedömer om en nära anhörig eller annan person ska godkännas för att ta hand om kundens FPAärenden. I oklara fall kan man be en anhörig eller annan person uppvisa fullmakt. Motsvarande bestämmelse finns i lagen om handikappförmåner (570/2007 15 2 mom.) lagen om folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005 5 kap. 42 ) lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/2007 3 kap. 20 2 mom.) sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 15 kap. 2 3 mom.). lagen om tolkningstjänst för handikappade personer (133/2010, 13 2 mom.) 1.5.3. Ansökningstid FPA kontrollerar i regel på tjänstens vägnar rätten till studielånsavdrag för studerande som har avlagt högskoleexamen i Finland utifrån studieuppgifterna från högskolorna och låneuppgifterna från banken. Den studerande ska alltså inte uppmanas att lämna in ansökan utan i stället att vänta på beslutet som ges efter satskörning. Det finns ingen begränsning av ansökningstiden för studielånsavdrag. Rätten till studielånsavdrag kan emellertid inte utredas förrän man känner till studielånsbeloppet vid utgången av den termin då examen avlades. Studielånsavdrag kan sökas på blanketten OT20r Ansökan om studielånsavdrag. För studielånsavdrag finns ingen elektronisk ansökan i e-tjänsten. Ett meddelande som inkommit via funktionen Meddelanden och som kan tolkas som en ansökan ska också godkännas som en ansökan. Den som avlagt högskoleexamen utomlands ska underrätta FPA om den avlagda examen. Rätten till studielånsavdrag utreds utifrån anmälan. Studielånsavdraget kan i beskattningen beviljas bara på basis av amorteringar på sådana studielån som den skattskyldige med rätt till studielånsavdrag har betalat under de tio följande åren efter det år då examen avlades (ISkL 1535/1992 127 d 4 mom.). 13

1.5.4. Begäran om tilläggsutredningar Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar ansökningsblankettens uppgifter med en tilläggsutredning eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer om att få information av andra instanser (Sinetin etusivu > Näin toimimme > Turvallisuus > Tietosuoja > Tietojen saaminen > Linkki Tietojen saaminen -luettelo). Muntligt, genom ett meddelande eller skriftligt Be om en tilläggsutredning muntligt i en kundbetjäningssituation och per telefon eller genom ett meddelande i samband med förmånshandläggningen. När man begär tilläggsutredningar i samband med förmånshandläggningen är prioritetsordningen 1. telefon 2. meddelandetjänsten 3. kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta kunden per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via funktionen Meddelanden på fpa.fi, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna finns på CICS/OSKY > Kelan toimistot ja vakuutuspiirit > Toimistot > Toimiston valinta > Toimiston osoite > Osoitetiedot. I adressuppgifterna antecknas FPA som mottagare. Informera kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om han eller hon inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Om kunden redan har ett arbete anhängigt i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Om kunden inte svarar i telefon ska du skicka kunden ett meddelande via meddelandetjänsten om det är möjligt (kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben) FPA har en gemensam mall för meddelanden (Ratkaisutyö > Hyvä tietää > Viestimallit) Om det inte är möjligt att skicka ett meddelande via meddelandetjänsten ska du skicka kunden ett sms via tjänsten 0100100 på datorn (Sinetti, ingångssidan FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov (Ratkaisutyö > Hyvä tietää > Viestimallit) Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden. Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Om du inte når kunden per telefon och det inte heller är möjligt att skicka ett meddelande ska du skicka ett kundbrev till honom eller henne. Be om tilläggsutredningarna skriftligt med ett kundbrev 14

ifall det med beaktande av kundens situation, utredningarnas art eller omfattning är ändamålsenligt med ett skriftligt förfarande, eller om kunden inte har uppgett sitt telefonnummer. I krävande förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon eller att vänta på att kunden ringer upp åtminstone i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. En tydlig begäran om en tilläggsutredning hjälper kunden att lämna den information som är nödvändig. Formulera begäran om tilläggsutredning så att det framgår vilka uppgifter som behövs och i vilken form utredningen ska lämnas in. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Även om kunden inte lämnat in utredningarna kan ärendet behandlas när tiden löpt ut. Om kunden inte uppgett något datum för inlämnandet av tilläggsutredningarna ska de begäras på ovan beskrivet sätt. En tilläggsutredning kan ges antingen muntligt, via funktionen Meddelanden i e-tjänsten eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller mobiltelefon. Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska i första hand be kunden muntligt redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten. Muntlig komplettering eller annan uppgift som kunden lämnat ska antecknas under Yhteydenotto i OIWA (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Om ansökningsblanketten saknar underskrift, läs mer i förmånsanvisningen under Inledande av ansökan. Tidsfrist för tilläggsutredningar Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Upplys samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om den begärda utredningen inte skulle ha lämnats in. Tidsfristen för att lämna in tilläggsuppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att han eller hon kan lämna in utredningen redan tidigare. Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist. På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om han eller hon inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid för att lämna in utredningarna ska du komma överens med kunden om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i OIWA, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för 15

arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om kunden inte lämnar in den begärda tilläggsutredningen inom utsatt tid och inte ber om förlängd tidsfrist kan ärendet avgöras på basis av de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Läs mer om avgörande av ärenden och om att lämna ärenden utan prövning (Sinetin etusivu > Näin toimimme > Tietoa Kelasta > Hallinnolliset menettelyt > Hyvä hallinto > Asian ratkaiseminen) 1.6. Belopp Maximibeloppet av studielånsavdraget är 30 procent av den del av den skattskyldiges till avdrag berättigande studielån som överstiger 2 500 euro. (ISkL 1535/1992 127 d 2 mom.). Beräkning av studielånsavdragets storlek Det avdragsberättigande lånebeloppet beräknas genom att från studielånets belopp i slutet av den termin då examen avlagts (31.7 eller 31.12) dra av beloppet av studielån vid slutet av terminen innan de högskolestudier som ska beaktas (högskolestudier som inletts 1.8.2005 eller senare) inleddes de räntor som varje halvår lagts till studielånskapitalet (kapitaliserats) under den studietid som berättigar till studielånsavdrag samt en självrisk på 2 500 euro På det sättet får man reda på det personliga lånebelopp som berättigar till studielånsavdrag. Därtill finns emellertid för varje examen bestämmelser om ett kalkylerat maximalt lånebelopp. Det examensspecifika maximilånebeloppet fastställs på basis av det lånebelopp som motsvarar studielånsbeloppet enligt den målsatta tiden för avläggande av examen i fråga. Det lånebelopp som motsvarar maximibeloppet för statsgaranti för studielån beaktas då för nio månader för varje läsår. Till den del som examen inte omfattar hela år beräknas maximibeloppet med beaktande av studielån för fem månader för varje halvt läsår. Exempel Den studerande har avlagt examen före 1.8.2014: målsatt tid för avläggande av examen 5 läsår: 5 x 9 mån. x 300 euro = 13 500 euro målsatt tid för avläggande av examen 4 läsår: 4 x 9 mån. x 300 euro = 10 800 euro målsatt tid för avläggande av examen 3,5 läsår: (3 x 9 mån. + 5 mån.) x 300 euro = 9 600 euro Exempel Den studerande har avlagt examen 1.8.2014 eller därefter: målsatt tid för avläggande av examen 5 läsår: 5 x 9 mån. x 400 euro = 18 000 euro målsatt tid för avläggande av examen 4 läsår: 4 x 9 mån. x 400 euro = 14 400 euro målsatt tid för avläggande av examen 3,5 läsår: (3 x 9 mån. + 5 mån.) x 400 euro = 12 800 euro Då det examensspecifika maximala lånebeloppet beräknas används de statsgarantibelopp för studielån som är i kraft då examen avläggs. 16

För examina som avlagts vid läroinrättningar i Finland används alltid bara beloppet av inhemsk lånegaranti oavsett om låntagaren i något skede har haft en större lånegaranti för studier utomlands (t.ex. utbytesstudier). Studieperioder utomlands höjer således inte det examensspecifika lånebeloppet. Om en studerande utöver läsårets studiemånader dessutom lyft studielån för sommarstudier blir den studerandes examensspecifika lånebelopp lägre än det personliga lånebeloppet. Studielånsavdragets belopp beräknas enligt det examensspecifika lånebeloppet, dvs. lånen för sommarstudier höjer i regel inte beloppet av det studielånsavdrag som beviljas. Studielånsavdraget beräknas alltid enligt det lägre lånebeloppet, antingen det personliga lånebeloppet eller det examensspecifika lånebeloppet. Studielånsavdragets belopp är 30 % av detta belopp (av den del som överstiger 2 500 euro). Se ytterligare exempel på webbplatsen www.fpa.fi. Tillämpad lagstiftning (ISkL 153/1992 127 d 3 mom.). Om en studerande under högskolestudierna (före slutet av den termin då examen avlagts) har amorterat på sitt studielån eller FPA har i egenskap av borgensman betalat den studerandes studielån minskar amorteringen lånebeloppet på den sista dagen i den termin då examen avlagts och i regel också studielånsavdragets belopp. 1.7. Utbetalning Studielånsavdraget är inte en förmån som betalas av FPA, utan ett avdrag som görs i beskattningen. Skatteförvaltningen verkställer avdraget på tjänstens vägnar. 1.7.1. Studielånsavdrag vid beskattningen Den som har rätt till studielånsavdrag får från skatten dra av ett belopp som motsvarar amorteringen på studielånet. Maximiavdraget är 30 procent av den del av den skattskyldiges avdragsberättigande studielån som överstiger 2 500 euro. Avdraget görs årligen från amorteringsårets skatt, och förfarandet fortsätter ända tills maximibeloppet av avdraget har utnyttjats helt. Rätten till studielånsavdrag i beskattningen börjar året efter det år då examen avlades, och gäller de följande tio åren. Amorteringar på studielån som gjorts innan examen avlades eller under det år då examen avlades berättigar alltså inte till studielånsavdrag i beskattningen. Den skattskyldige kan få avdraget tidigast i beskattningen för året efter examen. Skatteförvaltningen beviljar avdraget årligen på basis av de studielånsamorteringar som den avdragsberättigade har betalat under de tio närmaste åren efter det år då examen avlades. Beloppet av det studielånsavdrag som beviljas årligen motsvarar beloppet av de amorteringar som den skattskyldige har betalat under året i fråga. Om beloppet av studielånsavdraget överstiger beloppet av de skatter som påförts den skattskyldige under skatteåret, uppstår för den skattskyldige på grundval av skillnaden ett skatteunderskott vid studielånsavdrag, vilket avdras från de skatter som påförs den skattskyldige de följande åren, under högst 10 skatteår allteftersom skatt påförs. 17