Semesterkostnadsersättning

Transkript

1 Semesterkostnadsersättning

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Semesterrätt Begrepp Semesterintjäning och semesterlön Villkor för beviljande Lärare Förhållande till andra förmåner Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar i fråga om semesterkostnadsersättning Belopp Beräkning av ersättningsbelopp Maximibelopp Flera arbetsgivare Avgörande Handläggningsställe Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beslutsmottagare Utbetalning Betalningsanvisning och betalningsmottagare Förskottsinnehållning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Felaktig utbetalning Återkrav i

3 1.12 Sökande av ändring ii

4 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. På grund av den tekniska utformningen förekommer några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av förmånsanvisningarna saknas de anvisningar som är gemensamma för alla anvisningar rättelse och undanröjande av beslut återkrav överklagande. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat fall avgörs ärendet utgående från de uppgifter som FPA har till sitt förfogande. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har inlett. 1

5 1.2. Syfte Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003). Semesterkostnadsersättningen ska jämna ut arbetsgivarnas kostnader för de semestrar som intjänas under föräldradagpenningperioderna Rätt och villkor Arbetsgivarens rätt En arbetsgivare har rätt att få ersättning för semesterkostnader om han är skyldig att betala en arbetstagare semesterlön eller semesterersättning för den tid för vilken arbetstagaren har fått föräldradagpenning. Arbetsgivaren har inte rätt till semesterkostnadsersättning om arbetstagaren saknat rätt till föräldradagpenning för att kravet på bosättning i Finland inte uppfylls eller av någon annan orsak Semesterrätt Intjäning av semester i anställnings- eller tjänsteförhållande Semesterkostnadsersättning betalas bara för de månader för vilka arbetstagaren har tjänat in semester. Intjäning av semester under föräldradagpenningtid grundar sig på att moderskapsledighet, särskild moderskapsledighet, faderskaps- och föräldraledighet likställs med tid i arbete vad gäller intjäning av semester. Närmare bestämmelser om hur semester intjänas finns i stadgandena om semester och i de olika kollektivavtalen Begrepp Begrepp som gäller semesterrätt I stadgandena om semester och i de olika kollektivavtalen som kompletterar dessa ingår regler och bestämmelser som gäller bland annat semesterkvalifikationsåret (vanligen ) full semesterkvalifikationsmånad semesterperiod (vanligen ) frånvarotid som likställs med arbetad tid och som medför semesterrätt (t.ex. intjänas ingen semesterrätt under vårdledighet) och hur semester intjänas (t.ex. 2, 2,5 eller 3 dagar per kalendermånad) hur semesterlön och semesterersättning bestäms 2

6 Semesterintjäning och semesterlön Semesterintjäning Enligt semesterlagen intjänas semester för arbetsdagar och arbetstimmar per kvalifikationsmånad samt för sådan tid som enligt lagen är likställd med arbetad tid. Tid som är likställd med arbetad tid och under vilken semester intjänas är bl.a. särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet. Det finns två regler om intjänande av semester: som primär betraktas 14-dagarsregeln och som sekundär 35-timmarsregeln. Om arbete utförs enligt avtal minst 14 dagar under samtliga månader, intjänas semester enligt 14-dagarsregeln. Om arbete utförs enligt avtal mindre än 14 dagar under en eller flera månader, men minst 35 timmar under åtminstone en månad, tillämpas 35- timmarsregeln. Semester intjänas för fulla kvalifikationsmånader. Som full kvalifikationsmånad betraktas en kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat eller haft tid likställd med arbetad tid i minst 14 dagar eller en sådan kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat eller haft tid som är likställd med arbetad tid minst 35 arbetstimmar. Om en mamma håller moderskaps- och föräldraledighet eller en pappa tar ut faderskapsoch föräldraledighet, intjänas inte semester enligt semesterlagen för hela frånvarotiden. Som tid under vilken semester intjänas och som tid som är likställd med arbetad tid betraktas högst 156 moderskaps- och föräldraledighetsdagar eller 156 faderskaps- och föräldraledighetsdagar per förlossning eller adoption. För en arbetstagare som omfattas av 35 timmars kvalifikationsbestämmelsen enligt semesterlagen ovan, betraktas högst 182 kalenderdagar som tid som är likställd med arbetad tid. I praktiken intjänas semester alltså för tid med moderskaps- och föräldraledighet eller faderskaps- och föräldraledighet i regel under högst 6 månader. Alla dagar med särskild moderskapsledighet är likställda med tid i arbete, dvs. semester intjänas under hela den lediga tiden. Eftersom intjäningen av semester är arbetsavtals- eller tjänsteförhållandespecifik, räknas kvoten av moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighetsdagar som är likställda med arbetsdagar (156 dagar) separat för varje arbetsgivare. Således kan t.ex. i en situation då mamman byter arbetsplats mitt under föräldraledigheten, för tiden med moderskaps- och föräldraledighet för samma barn intjänas mer semester än under 6 kalendermånader. På samma sätt som i en situation där föräldern samtidigt har två arbetsgivare, från vilkas anställning han eller hon är ledig, intjänas semester separat för vardera anställningen. Observera dock att om den första moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten har inletts före , intjänas semester utan begränsningar under hela moderskaps- och föräldraledigheten eller faderskaps- och föräldraledigheten. Likaså, om i arbets- eller tjänstekollektivavtalet har avtalats om att hela moderskaps- och föräldraledigheten eller faderskaps- och föräldraledigheten är tid som är likställd med tid i arbete, intjänas med avvikelse från semesterlagen semester under hela ledigheten. Ändringarna i semesterlagen börjar tillämpas Om moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet som beviljats för samma barn har inletts eller senare, betraktas högst 156 vardagar som likvärdiga med tid i arbete. Ikraftträdelsebestämmelsen tillämpas per barn (inte per arbetstagare), dvs. det väsentliga är när den första moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighetsdagen för samma barn har infallit. Bägge föräldrarnas semesterrätt bestäms i enlighet med detta. 3

7 Exempel Mammans moderskapsledighet har börjat , så hon intjänar semester utan begränsningar under hela tiden med moderskaps- och föräldraledighet. Även på pappans semester tillämpas de gamla semesterbestämmelserna, fastän hans faderskaps- och föräldraledighet skulle ha börjat först efter Å andra sidan om mammans särskilda moderskapsledighet skulle ha börjat och moderskapsledigheten efter , skulle både mamman och pappan intjäna semester under ledigheten för högst 6 kalendermånader. Exempel Mamman har 2 arbetsgivare. Mamman har blivit moderskapsledig från det ena arbetet och från det andra Den första moderskapslediga dagen har infallit före , så när det gäller semesterintjäning tillämpas vid vardera anställningen de gamla semesterbestämmelserna. Av vardera anställningen intjänas alltså semester under hela den lediga tiden. Med tanke på tillämpningen av den ändring som gäller intjäning av semester är begynnelsetidpunkten för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet enligt arbetsavtalslagen väsentlig, den är inte alltid nödvändigtvis den samma som begynnelsetidpunkten för moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning. Exempel Mammans moderskapspenningperiod har börjat Mamman är studerande och hon har ingen anställning från vilken hon kunde bli moderskapsledig. Efter moderskapspenningperioden blir pappan från och med föräldra- och faderskapsledig från sin anställning. På pappans semester tillämpas de nya bestämmelserna, dvs. semester intjänas för högst 6 kalendermånader. Semesterlön eller semesterersättning Intjänad semester beviljas i regel som lediga dagar och semesterlönen hänförs till semestertiden. När en anställning upphör betalas den intjänade semestern i form av semesterersättning och ingen semestertid definieras. Semesterersättning kan komma i fråga också medan anställningen pågår, t.ex. under vårdledighet. Ett alternativ kan också då vara att semestern hänförs till en bestämd tid exempelvis efter föräldradagpenningperioden. Semesterlönen eller -ersättningen bestäms oftast per semesterdag. Semesterlönen för en person med vecko- eller månadslön erhålls genom att dagslönen multipliceras med antalet intjänade semesterdagar. För anställda med timlön eller prestationslön multipliceras den genomsnittliga dagslönen med en i semesterlagen eller kollektivavtalet angiven koefficient som bestäms enligt antalet intjänade semesterdagar Villkor för beviljande Intjänande av semester En arbetsgivare har rätt att få ersättning om arbetsgivaren enligt lag är skyldig att betala en arbetstagare semesterlön eller semesterersättning för den tid för vilken arbetstagaren utan att vara i arbete har fått särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller 4

8 föräldrapenning. Förutsättningen är alltså att betalningsskyldigheten när det gäller semesterlön och semesterersättning grundar sig på lag och att semester har intjänats under tid med särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. Om arbetstagaren under moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningperiod har arbetat hos den arbetsgivare som söker ersättning, grundar sig semesterintjäningen på tid i arbete och arbetsgivaren saknar till denna del rätt till ersättning. Arbetsgivaren har dock rätt till ersättning då arbetstagaren är moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledig men får partiell föräldrapenning och arbetar för en annan arbetsgivare eller t.ex. i egen företagsverksamhet. Ofta finns det under samma kalendermånad både arbetsdagar och dagar som är likställda med arbetade dagar. Om det under en kalendermånad finns både arbetsdagar och dagar som är likställda med arbetade dagar såsom dagar med särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, eller föräldraledighet, anses semestern ha tjänats in utifrån de senare om föräldradagpenning under den månaden har betalats ut för minst 14 vardagar. Exempel Mamman har blivit moderskapsledig Semester anses ha tjänats in för oktober på basis av moderskapsledighet, eftersom moderskapspenningdagarna (och moderskapsledighetsdagarna) är över 14. En arbetsgivare har rätt till ersättning oavsett när arbetstagaren tar ut semester. Även t.ex. kostnader för semesterdagar som hänförs till sparledighet ger rätt till ersättning. När ett anställningsförhållande upphör under föräldradagpenningperioden har arbetsgivaren rätt till ersättning för den semester som tjänats in fram till dess. Observera att rätt till semesterkostnadsersättning endast föreligger för kostnader som förorsakas av lagstadgad semester. Om en arbetstagare tjänar in semester med stöd av arbetseller tjänstekollektivavtal för mer än 6 kalendermånader, utifrån tid med moderskaps- och föräldraledighet eller faderskaps- och föräldraledighet, har arbetsgivaren inte rätt till ersättning till denna del. Om dock moderskaps- eller föräldraledigheten har börjat före intjänas semester för hela ledigheten och också semesterkostnadsersättning kan betalas för kostnaderna för den semester som tjänats in under hela denna tid. Den lagstadgade semesterns längd Semesterkostnadsersättning beviljas i regel inte för kostnader för semester som intjänats en längre tid än 6 kalendermånader, om moderskaps- eller föräldraledighet för ett barn har börjat eller senare. Om arbetstagaren har haft särskild moderskapsledighet före moderskapsledigheten, kan ersättning eventuellt beviljas för mer än 6 kalendermånader, eftersom semesterintjäningen under särskild moderskapsledighet sker utan begränsningar. På FPA-byråerna finns nödvändigtvis inte information om huruvida och när arbetstagaren har haft moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. På FPA-byråerna finns endast information om beviljade föräldradagpenningperioder. Arbetstagaren kan ha haft moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet även om han eller hon inte fått föräldradagpenning eller han eller hon kan ha fått föräldradagpenning, fastän någon ledighet från arbetet enligt arbetsavtalslagen inte tagits ut. Det som är väsentligt med tanke på semesterintjäningen är tiden med moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, inte den tid för vilken föräldradagpenning beviljats. Exempel Mamman beviljas moderskapspenning från , men hon har blivit moderskapsledig först från Uträkningen av de 156 dagar som är likställda med arbetade dagar börjar från den tidpunkt då moderskapsledigheten inleds, alltså

9 Exempel Medan han har varit arbetslös har pappan fått föräldradagpenning för 158 dagar. Pappan får arbete och håller senare faderskapsledighet 54 vardagar. Pappan tjänar in semester under faderskapsledigheten, eftersom han medan han fick föräldrapenning inte hade föräldraledighet. Exempel Mamman har blivit moderskaps- och föräldraledig från Mamman avbryter dock ledigheten och återgår till arbete för tiden Moderskaps- och föräldrapenningen betalas ut till minimibelopp för tiden i arbete. Mamman tjänar in semester för augusti, men inte utifrån moderskaps- och föräldraledighet utan på basis av tiden i arbete. Dagarna i augusti medräknas inte i de 156 dagarna. Observera dock att semesterintjäningen är arbetsavtals- eller tjänstekollektivavtalsspecifik. Kvoten av de moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighetsdagar som är likställda med arbetade dagar (156 dagar) räknas ut separat för varje arbetsgivare. Exempel Pappan har varit föräldraledig 158 vardagar och han har under denna tid tjänat in semester. Pappan byter arbetsgivare och blir faderskapsledig 54 vardagar innan barnet fyller 2 år. De semesterdagar som intjänats i det tidigare arbetsförhållandet påverkar inte de semesterdagar som intjänas i det nya arbetsförhållandet. I det nya arbetsförhållandet är dagarna med faderskapsledighet likställda med arbetade dagar, dvs. utifrån dem intjänas semester. Systemet för semesterkostnadsersättning räknar 156 dagar tid utifrån de föräldradagpenningperider som beviljats eller avslagits för föräldern. Denna information motsvarar dock inte alltid den tid med moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet som tagits ut. Om den tid arbetsgivaren angett betydligt avviker från uppgifterna om föräldradagpenning och/ eller om ersättning skulle betalas ut för mer än 6 kalendermånader, är det skäl att reda ut vad skillnaden beror på och för vilken tid semester har tjänats in. I synnerhet vid övergångsskedet för lagändringen som gäller semesterintjäning är det möjligt att arbetsgivarna då de ansöker om semesterkostnadsersättning inte alls meddelar fram till vilken tidpunkt semester har tjänats in eller att den angivna tidpunkten avviker från det datum som räknats utifrån FPA:s uppgifter om dagpenning. Vid utredningen kan du som hjälp använda t.ex. förälderns och/eller makens uppgifter i ansökan om föräldradagpenning. Vid behov kan du kontakta arbetsgivaren. Om semester intjänas utan begränsning under hela ledighetstiden (ansökningar som omfattas av den gamla lagen) eller om det står klart att moderskaps- och föräldraledigheten eller faderskaps- och föräldraledigheten har fortgått kortare tid än 6 månader, kan ansökan avgöras även om arbetsgivaren i ansökan inte meddelat när tiden på 156 dagar uppfylls. Likaså då man av arbetsgivarens uppgifter kan dra slutsatsen att semester har intjänats på basis av arbetsavtals- eller tjänstekollektivavtal för hela den lediga tiden och arbetsgivaren av den orsaken inte har meddelat att tiden på 156 dagar uppfyllts, kan ersättning beviljas för 6 kalendermånader utifrån uppgifterna om FPA-dagpenning. Antal föräldradagpenningdagar Villkor för ersättningen är att för arbetstagaren under särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheten har betalats föräldradagpenning. Ersättning betalas ut för varje kalendermånad under vilken arbetstagaren tjänat in semester och under vilken föräldradagpenning betalats för minst 14 dagar. Med tanke på rätten till ersättning har det ingen betydelse om föräldradagpenningen under kalendermånaden betalats för samma barn eller inte. 6

10 Kostnader som ersätts Med semesterkostnadsersättningen ersätts de kostnader som arbetstagarens semester förorsakar arbetsgivaren. Villkor är alltså att arbetsgivaren är skyldig att betala semesterlön eller semesterersättning till arbetstagaren. I ersättning betalas inte mer än det belopp som arbetsgivaren varit skyldig att betala i semesterlön eller semesterersättning förhöjt med koefficienten 1,26. Semesterpenningar eller semesterpremier beaktas inte som kostnader som ska ersättas. Kostnader som har uppkommit för att arbetsgivaren betalar sådana förmåner för semestertid som inte bygger på lagstiftning eller kollektivavtal beaktas inte heller då semesterkostnadsersättning beviljas Lärare Undervisningspersonal avviker från andra yrkesgrupper på så sätt att de ofta inte har rätt till semester enligt semesterlagen. Däremot kan lärare ha rätt till lediga perioder eller s.k. kalkylerad semester, vilket man kommit överens om i arbetskollektivavtal och tjänstekollektivavtal. Undervisningspersonal omfattas av flera olika avtal där bestämmelserna avviker från varandra. FPA kan omöjligt känna till innehållet i alla kollektivavtal utan utgångspunkten är att arbetsgivaren vet om arbetstagaren intjänar semester under familjeledigheten eller inte. I praktiken känner alla arbetsgivare ändå inte till förutsättningarna för semesterkostnadsersättning utan söker ersättning även om arbetstagaren inte har rätt till semester. Semesterkostnadsersättning betalas inte till en lärares arbetsgivare, om läraren inte intjänar semester med stöd av lag eller annan författning. Exempelvis klasslärare i grundskolorna intjänar inte semesterrätt enligt lag. Den lön som betalas till dem under skolferierna och även för kalkylerad semestertid bestäms på andra grunder än intjäning av lagstadgad semester. Därför åsamkas arbetsgivaren inte sådana kostnader som ger rätt till semesterkostnadsersättning. En lärare med visstidsavtal kan ha rätt till semesterersättning enligt arbetskollektivavtal och tjänstekollektivavtal. Denna ersättning grundar sig inte på semesterlagen och intjänande av semester så arbetsgivaren har inte rätt till semesterkostnadsersättning. Lärare i yrkeshögskolor tjänar inte heller in semester. Lärare vid yrkeshögskolor har rätt till lediga perioder med lön men inte till semester. Därför betalar arbetsgivaren inte heller semesterlön eller semesterersättning till lärarna för perioder av familjeledighet. Arbetsgivaren åsamkas därmed inte sådana kostnader som ger rätt till semesterkostnadsersättning. Inte heller undervisnings- och forskningspersonalen vid universiteten omfattas av semesterlagen, så arbetsgivaren har inte rätt till semesterkostnadsersättning Förhållande till andra förmåner Övriga förmåner som arbetsgivaren eller den försäkrade får inverkar inte på semesterkostnadsersättningen Ansökan Bara arbetsgivaren kan ansöka om semesterkostnadsersättning. Ersättningen söks med blanketten Ansökan från arbetsgivaren Semesterkostnader under föräldradagpenningtid (SV 18r). En arbetsgivare kan ansöka om ersättning för semesterkostnader också via e-tjänsten för arbetsgivare. 7

11 I ansökan ska arbetsgivaren uppge bl.a. de kalendermånder för vilka semester har intjänats datum då moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten har pågått 156 vardagar Hur ett ärende inleds Ett förmånsärende inleds (blir anhängigt) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan handling som inleder ärendet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare betalat, se förmånsanvisningen) inkommer till FPA eller till någon annan behörig mottagare, t.ex. ett samserviceställe eller en arbetspensionsanstalt. När ansökan eller en annan handling tas emot, skannas den in i OIWA. En verifierbar uppgift om när ansökan inkommit måste sparas hos FPA eftersom den kan inverka på förmånsrätten. I fall med oklar ankomsttidpunkt ska fallet tolkas till kundens fördel (handlingar som på morgonen finns i postlådan kan t.ex. anses ha kommit in föregående dag). Ansökan per post eller personligen inlämnad Förmånerna ska i regel sökas på respektive ansökningsblankett som också ska undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift dock inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla dess autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar kundens önskemål. Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot. Via e-tjänsten Kunden kan inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst i fråga om en del av förmånerna. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Läs mer om FPA:s e-tjänster (Asiakaspalvelu > Palvelutilanteen tuki > Verkkoasiointi Kelassa). Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Ett e-postmeddelande där alla uppgifter som är väsentliga för ansökan framgår kan tolkas som en handling som inleder ärendet. Ett förmånsärende inleds på basis av ett e-postmeddelande den dag då meddelandet inkom, men man ska be kunden lämna in en ansökningsblankett i original senare. Avsändaren ska omedelbart informeras om att meddelandet har nått FPA. Detta kan göras per e-post. Det här innebär inget ställningstagande till förutsättningarna för en behandling, utan endast att meddelandet har kommit fram. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och 8

12 Muntligen det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa fall kan ett ärende inledas också utifrån en muntlig ansökan (se ifrågavarande förmånsanvisning) eller ett muntligt meddelande från kunden (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligt ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i OIWA. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om hur ett ärende inleds (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kaikki menettelyohjeet > Hallintolain soveltamisohje > Vireilletulo) ansökan via e-tjänsten (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Sähköinen asiointi) Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Om FPA:s e-postserver eller e-tjänst varit ur funktion på grund av ett tekniskt fel och det därför inte kan fastslås när ett elektroniskt meddelande kommit in, anses meddelandet eller ansökan ha kommit vid tidpunkten för avsändandet. Denna tidpunkt måste emellertid vara tillförlitligt utredd Överföring av handlingar Om en handling som hör till en annan myndighet eller inrättning har inkommit till FPA ska du göra en ankomstanteckning på ansökan eller handlingen skicka vidare handlingen till rätt, behörig myndighet eller annan instans, t.ex. en kommunal myndighet, en annan pensionsanstalt eller skattebyrån. Du behöver inte fatta ett särskilt beslut om att låta bli att utreda ärendet. göra en anteckning om överförandet i handlingen i enlighet med god förvaltningssed meddela kunden att ärendet har överförts så att han eller hon vet var ärendet behandlas. Man måste agera utan dröjsmål, eftersom tidsfristerna räknas från det att rätt myndighet har fått handlingen. Om man inte kan få reda på vilken den behöriga myndigheten är och det inte hör till FPA:s befogenheter att utreda ärendet ska kunden kontaktas. Också vid FPA ska handlingar utan dröjsmål sändas till rätt handläggningsenhet Ansökningstid Semesterkostnadsersättning söks i efterhand då föräldradagpenningperioden har upphört. Det rekommenderas att mammans arbetsgivare söker ersättning när perioden avslutats (perioder med särskild moderskaps-, moderskaps- och föräldrapenning). Däremot kan pappans arbetsgivare ansöka om ersättning efter en enstaka faderskaps- eller föräldrapenningperiod. 9

13 Ersättning för semesterkostnader ska sökas inom sex månader efter det att föräldradagpenningperioden upphört. Som sista dag på en föräldradagpenningperiod anses den dag som föräldradagpenning betalats till någondera föräldern för samma barn. Om pappan lyfter faderskapspenning efter moderskaps- och föräldradagpenningperioden, upphör föräldradagpenningperioden först efter faderskapspenningperioden. Med tanke på ansökningstiden har det ingen betydelse när arbetstagaren tar ut sin semester eller om han eller hon hänför en del av semestern till sparledighet. Exempel Mammans moderskaps- och föräldrapenningperiod inföll Mammans arbetsgivare är skyldig att betala ut semesterlön för de semesterdagar som intjänats under denna tid. Arbetsgivaren ska söka semesterkostnadsersättning senast Om pappan tar ut faderskapspenning efter moderskapsoch föräldrapenningperioden, upphör ansökningstiden för semesterkostnadsersättningen inom sex månader efter att perioden med faderskapspenning upphört. Pappan tar exempelvis ut de sista faderskapspenningdagarna innan barnet fyller två år, under tiden Arbetsgivaren ska söka semesterkostnadsersättning senast (gäller också mammans arbetsgivare). Ersättning kan beviljas trots att ansökan inte gjorts inom utsatt tid, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av att den är försenad. Om ansökan lämnas in för sent begärs en utredning om orsakerna till förseningen. I regel är en förutsättning för beviljande av ersättning att förseningen inte beror på den sökande eller att det finns någon annan giltig orsak. Okunskap är t.ex. inte en tillräcklig motivering för beviljande av ersättning trots försenad ansökan. Tillämplig lagstiftning: SFL 1224/ kap Begäran om tilläggsutredningar Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar ansökningsblankettens uppgifter med en tilläggsutredning eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer om att få information av andra instanser (Sinetin etusivu > Näin toimimme > Turvallisuus > Tietosuoja > Tietojen saaminen > Linkki Tietojen saaminen -luettelo). Muntligt, genom ett meddelande eller skriftligt Be om en tilläggsutredning muntligt i en kundbetjäningssituation och per telefon eller genom ett meddelande i samband med förmånshandläggningen. När man begär tilläggsutredningar i samband med förmånshandläggningen är prioritetsordningen 1. telefon 2. meddelandetjänsten 10

14 3. kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta kunden per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via funktionen Meddelanden på fpa.fi, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna finns på CICS/OSKY > Kelan toimistot ja vakuutuspiirit > Toimistot > Toimiston valinta > Toimiston osoite > Osoitetiedot. I adressuppgifterna antecknas FPA som mottagare. Informera kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om han eller hon inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Om kunden redan har ett arbete anhängigt i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Om kunden inte svarar i telefon ska du skicka kunden ett meddelande via meddelandetjänsten om det är möjligt (kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben) FPA har en gemensam mall för meddelanden (Ratkaisutyö > Hyvä tietää > Viestimallit) Om det inte är möjligt att skicka ett meddelande via meddelandetjänsten ska du skicka kunden ett sms via tjänsten på datorn (Sinetti, ingångssidan FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov (Ratkaisutyö > Hyvä tietää > Viestimallit) Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden. Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Om du inte når kunden per telefon och det inte heller är möjligt att skicka ett meddelande ska du skicka ett kundbrev till honom eller henne. Be om tilläggsutredningarna skriftligt med ett kundbrev ifall det med beaktande av kundens situation, utredningarnas art eller omfattning är ändamålsenligt med ett skriftligt förfarande, eller om kunden inte har uppgett sitt telefonnummer. I krävande förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon eller att vänta på att kunden ringer upp åtminstone i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. En tydlig begäran om en tilläggsutredning hjälper kunden att lämna den information som är nödvändig. Formulera begäran om tilläggsutredning så att det framgår vilka uppgifter som behövs och i vilken form utredningen ska lämnas in. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Även om kunden inte lämnat in utredningarna kan ärendet behandlas när tiden löpt ut. Om kunden inte uppgett något datum för inlämnandet av tilläggsutredningarna ska de begäras på ovan beskrivet sätt. En tilläggsutredning kan ges antingen muntligt, via funktionen Meddelanden i e-tjänsten eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller mobiltelefon. 11

15 Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska i första hand be kunden muntligt redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten. Muntlig komplettering eller annan uppgift som kunden lämnat ska antecknas under Yhteydenotto i OIWA (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Om ansökningsblanketten saknar underskrift, läs mer i förmånsanvisningen under Inledande av ansökan. Tidsfrist för tilläggsutredningar Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Upplys samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om den begärda utredningen inte skulle ha lämnats in. Tidsfristen för att lämna in tilläggsuppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att han eller hon kan lämna in utredningen redan tidigare. Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist. På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om han eller hon inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid för att lämna in utredningarna ska du komma överens med kunden om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i OIWA, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om kunden inte lämnar in den begärda tilläggsutredningen inom utsatt tid och inte ber om förlängd tidsfrist kan ärendet avgöras på basis av de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Läs mer om avgörande av ärenden och om att lämna ärenden utan prövning (Sinetin etusivu > Näin toimimme > Tietoa Kelasta > Hallinnolliset menettelyt > Hyvä hallinto > Asian ratkaiseminen) Tilläggsutredningar i fråga om semesterkostnadsersättning Om ansökan om semesterkostnadsersättning är bristfällig kan du be om ytterligare uppgifter av arbetsgivaren per telefon eller använda breven för begäran om tilläggsutredning för att be den sökande komplettera sin ansökan. Förmånskoden för de brevmallar som gäller semesterkostnadsersättning är VR. Brevmallarna finns tillgängliga via startmenyn APKY i CICS Belopp Beloppet av den semesterkostnadsersättning som betalas till arbetsgivaren påverkas av antalet kalendermånader för vilka semester har intjänats under föräldradagpenningperioden 12

16 arbetstagarens årsarbetsinkomst och antalet arbetsgivare som har sökt ersättning Beräkning av ersättningsbelopp Kalendermånader som berättigar till ersättning Arbetsgivaren har rätt till ersättning för varje kalendermånad för vilken semester intjänats under föräldradagpenningtid, förutsatt att kalendermånadens dagpenningdagar är minst 14. Ersättning betalas för 2,5 dagar per kalendermånad. Dessa 14 dagar behöver inte ha infallit i följd (det kan vara t.ex. 6 dagar faderskapspenning och senare 8 dagar föräldrapenning). Föräldradagpenning kan också betalas på basis av olika barn. En förutsättning för semesterkostnadsersättning är ändå alltid att arbetstagaren har tjänat in semester för månaden i fråga. Exempel 1 Exempel 2 En statsanställd är vårdledig när hennes moderskapspenningperiod börjar Hon tjänar inte in semester för augusti 2014, eftersom de dagar under kvalifikationsmånaden som räknas som tjänstgöringsdagar inte uppgår till minst 18. Trots att föräldradagpenningdagarna är 14 betalas ingen semesterkostnadsersättning till arbetsgivaren för augusti Familjen har två barn under 2 år. Pappan är faderskapsledig och tar ut de faderskapspenningdagar som betalas på basis av det yngre barnet och är därefter ledig och tar ut de faderskapspenningdagar som betalas på basis av det äldre barnet. Pappan är föräldraledig under tiden för att sköta det yngre barnet. För januari och april har pappans arbetsgivare inte rätt till semesterkostnadsersättning eftersom månaderna inte innehåller ett tillräckligt antal föräldradagpenningdagar. Under februari och mars har pappan minst 14 föräldradagpenningdagar per kalendermånad, så arbetsgivaren har rätt till semesterkostnadsersättning för dessa månader. Årsarbetsinkomst som grund för ersättningen Semesterkostnadsersättningen fastställs på basis av arbetstagarens årsarbetsinkomst. Grunden för den ersättning som betalas till arbetsgivaren räknas per dag och är en trehundradel av den årsarbetsinkomst som utgjort grund för arbetstagarens dagpenning under den tid för vilken semester intjänats. Om den föräldradagpenning som har betalats till den försäkrade har baserats på en föregående förmån är grunden för ersättningen per dag en trehundradel av den årsarbetsinkomst som annars hade utgjort grund för den försäkrades dagpenning. Om det inte finns någon sådan jämförelseinkomst får arbetsgivaren ingen semesterkostnadsersättning. Också om den försäkrade på grund av små årsarbetsinkomster har fått föräldradagpenning till minimibelopp fastställs grunden för semesterkostnadsersättningen enligt de faktiska årsarbetsinkomsterna. Om den försäkrade inte har någon årsarbetsinkomst uppkommer ingen rätt till semesterkostnadsersättning. Grunden för ersättningen höjs därtill med en koefficient vars storlek är 1,26. 13

17 Exempel 1 Föräldradagpenningtiden infaller , under vilken tid arbetstagaren inte arbetar. Arbetsgivaren är skyldig att betala ut euro i semesterlön, varav euro hänför sig till föräldradagpenningtiden. Den årsarbetsinkomst som legat till grund för arbetstagarens dagpenning är euro. Föräldradagpenningdagarna är minst 14 varje månad under den 11 månader långa perioden, och semester har intjänats för alla dessa månader. Ersättningsgrunden per dag är euro : 300 = 50 euro. Ersättningen beräknas enligt följande: 50 euro x (11 x 2,5) x 1,26 = euro. Arbetsgivaren får en ersättning på euro. Exempel 2 Familjen har två barn. Pappan har varit faderskapsledig för att vårda det äldre barnet och för att vårda det yngre barnet. Pappan har intjänat semester för februari, mars och april. Föräldrapenningdagarna uppgår till minst 14 dagar varje månad, så arbetsgivaren har rätt till semesterkostnadsersättning. Arbetsgivaren har sökt ersättning via e-tjänsten och meddelat 250 euro/månad som semesterlön för februari, mars och april. Den årsarbetsinkomst som ligger till grund för den faderskapspenning som betalats för det äldre barnet är euro och för det yngre är inkomsten euro. Utifrån ansökan utfärdas två beslut. Ersättningen för mars beviljas enligt avgörandet utifrån det äldre barnet. Ersättningsgrunden per dag för februari och mars är euro : 300 = 83,33 euro. Ersättningen beräknas enligt följande: 88,33 euro x (2 x 2,5) x 1,26 = 556,48 euro. Ersättningsgrunden per dag för april är euro : 300 = 116,17 euro. Ersättningen beräknas enligt följande: 116,17 euro x 2,5 x 1,26 = 365,94 euro. Eftersom den kalkylerade ersättningen för april är större än det maximala beloppet för ersättning (250 euro x 1,26 = 315 euro) betalas 315 euro i ersättning för april. Den ersättning som betalas till arbetsgivaren är alltså totalt 556,48 euro euro = 871,48 euro. Tillämplig lagstiftning: SFL 1224/ kap Maximibelopp I semesterkostnadsersättning betalas maximalt det belopp som arbetsgivaren varit skyldig att betala i semesterlön höjt med koefficienten 1,26. Ersättningsbeloppet kan därmed vara större än det som arbetsgivaren har betalat som semesterlön (SFL 1224/ kap. 3 ) Flera arbetsgivare Om arbetstagaren har flera arbetsgivare fördelas ersättningen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna. Man förfar då på samma sätt som om arbetstagaren har fått lön av flera arbetsgivare och dagpenningen fördelas mellan arbetsgivarna (SFL 1224/ kap. 4 ). 14

18 1.7. Avgörande Ansökan för semesterkostnadsersättning kan handläggas först när föräldradagpenningperioden är slut. Ansökan från mammans arbetsgivare kan handläggas när både moderskaps- och föräldrapenningperioden är slut. Om mamman enbart tar ut moderskapspenning kan ersättning beviljas efter moderskapspenningperioden. Däremot kan ansökan från pappans arbetsgivare handläggas efter en enstaka faderskaps- eller föräldrapenningperiod. Om arbetsgivaren har lämnat in ansökan i förväg, innan föräldradagpenningperioden är slut, får ansökan vänta Handläggningsställe Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Ärenden som avgörs vid specialenheter Ärenden som avgörs vid Södra försäkringsdistriktet Ärenden som avgörs vid Kompetenscentret för internationella ärenden Ärenden som avgörs vid Östra försäkringsdistriktet Besvär, återkrav och bidragsfusk Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs. Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker huvudsakligen vid det försäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun det försäkringsdistrikt där hushållets bostad är belägen (allmänt bostadsbidrag) vid det försäkringsdistrikt som bestäms enligt läroanstaltens huvudsakliga verksamhetsställe (studiestöd, skolresestöd), vid universitetens studiestödsnämnder (studiestöd) eller vid Östra försäkringsdistriktet (särskilt fastställda uppgifter). Läs mer om handläggningsstället vid studiestödsärenden (Ratkaisutyö > Etuusohjeet > Opiskelijat > Opintotuki > Etuusohje > Ratkaiseminen > Käsittelypaikka > Ratkaisupaikka opintotukiasioissa). vid en arbetsplatskassa vid den byrå med vilken en serviceproducent ingått avtal FPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör. Byrån bestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarande boendekommun och postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för en person kan också försäkringsdistriktet ändras. Byrån och försäkringsdistriktet för en person fås med förfrågan i HEKY (Henkilön tietojen kysely HEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot). För att utjämna arbetet kan en ansökan enligt separata överenskommelser också beredas och avgöras vid ett annat försäkringsdistrikt än det som bestäms enligt hemkommunen. Avtal om arbetsutjämning ingås årligen i samband med resultatavtalen. Dessutom avtalar parterna i arbetsutjämningssystemet sinsemellan närmare om t.ex. ansvarsfördelning och skyldigheter. Byte av försäkringsdistrikt När en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna om ansvarsenhet i regel automatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dock personuppgiftsändringar göras via startmenyn i HEMU. Läs mer om förändringar i en persons allmänna uppgifter (Ratkaisutyö > Tekniset ohjeet > Henkilön tietomuutokset HEMU > Henkilön yleistietojen muutokset). 15

19 Försäkringsdistriktet ska föra över alla ärenden som har inletts rörande kunden till det nya försäkringsdistriktet. Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempel kan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få en justeringsansökan. Försäkringsdistrikten eller byråerna kan sinsemellan avtala om överföring av ärendehandläggningen i fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vid någon annan byrå eller något annat försäkringsdistrikt än där personens ärenden normalt skulle handläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt (Ratkaisutyö > Tekniset ohjeet > Yhteiset ohjeet > Henkilön tietomuutoset HEMU > Henkilön yleistietojen muutokset > Kunta- ja toimistotiedot). Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat. Läs mer om samordnandet av avgöranden som gäller kunder med spärrmarkeing (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Turvakielto > Turvakielto). Ärenden som avgörs vid Södra försäkringsdistriktet Till pensionsteam 4 vid Södra försäkringsdistriketet har följande ärenden från hela landet koncentrerats justering av folkpension, garantipension och bostadsbidrag för pensionstagare samt regressindrivning i sådana fall då arbetspensionsanstalten har beviljat familjepension eller försörjningspension (situationer som avses i FPL 72 och GPL 21 ) fastställande av interimistiska beslut som fattats av byråerna i fall där regressförfarande enligt FPL 72 1 mom. / PBL 30 1 mom. / HFL 30 tillämpas på avgöranden om folkpension, efterlevandepension, bostadsbidrag eller handikappförmåner rättelse av beslut gällande folkpension, extra fronttillägg och bostadsbidrag för pensionstagare i fall där regressförfarande enligt FPL 72 2 mom. / PBL 30 2 mom. tillämpas ansökningar om efterlevandepension när förmånslåtaren avlidit före och uppgifter om den sökande inte har överförts till systemet RAKE Ansökningar gällande arbetsgivares och företagares företagshälsovård handläggs samordnat vid ersättningsgruppen för företagshälsovård vid Södra försäkringsdistriktet. Läs mer om handläggningsstället för ansökningar gällande företagshälsovård (Ratkaisutyö > Etuusohjeet > Työterveyshuolto > Työterveyshuolto > Etuusohje > Ratkaiseminen > Käsittelypaikka > Ratkaisupaikka työterveyshuollossa). Handläggningen av ersättning för en utomlands bosatt veterans resekostnader i samband med en rehabiliteringsresa utomlands sker vid Handläggningscentret för hälso- och sjukvårdsförmåner i det södra försäkringsdistriktet. Behandlingen om anmälningar om fängelsevistelse handläggs samordnat vid pensionsteam 7 i Södra försäkringsdistriktet. Läs mer i processbeskrivningen om handläggningen av anmälningar om fängelsevistelse. Ärenden som avgörs vid Östra försäkringsdistriktet Handläggningen av ersättning för kostnader för fertilitetsbehandling som getts utomlands görs vid Östra försäkringsdistriktet. Handläggningen av särskilt fastställda uppgifter i anslutning till studiestödet sker i studiestödsgruppen vid Östra försäkringsdistriktet. Läs mer om handläggningsstället vid 16

20 studiestödsärenden (Ratkaisutyö > Etuusohjeet > Opiskelijat > Opintotuki > Etuusohje > Ratkaiseminen > Käsittelypaikka > Ratkaisupaikka opintotukiasioissa). Ärenden som avgörs vid specialenheter En del av arbetet med att bereda och avgöra förmånsärenden har koncentrerats till specialenheter vid FPA. I sådana fall är det inte hemkommunsdistriktet som bereder och avgör en ansökan om en förmån, utan en specialenhet. Specialenheter är bl.a. Centret för internationella ärenden. Läs mer om arbetsfördelningen när det gäller internationella förmånsärenden (Ratkaisutyö > KV-asiat > Työnjako kansainvälisissä asioissa > Vakuutuspiirien ja Kansainvälisten asioiden keskuksen välinen työnjako). Faktureringen av arbetslöshetsförmåner mellan Finland och övriga EU-medlemsstater görs vid Centret för internationella ärenden. Centret för tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (VATU) Centret för sjukpensionsärenden där man avgör ärenden som gäller rätt till sjukpension inom folkpensionssystemet och sådan arbetsoförmåga som ger rätt till garantipension (med vissa undantag) samt utanordningen av bostadsbidrag för pensionstagare och garantipension i samband med avgöranden om fortsatt rehabiliteringsstöd, ifall det inte har skett några förändringar i grunderna för förmånen. Läs mer om handläggningen av sjukpension och utfärdande av beslut (Ratkaisutyö > Etuusohjeet > Eläkeläiset >Työkyvyttömyyseläke > Etuusohje > Ratkaiseminen > Päätöksen antaminen > Työkyvyttömyyseläkkeen ratkaiseminen ja päätöksenanto). Ärenden som avgörs vid Kompetenscentret för internationella ärenden Utanordning, statistikföring, finansiering och fakturering vad gäller sjukvårdsförmåner mellan Finland och andra EU-/EES-länder eller Schweiz handhas av Kompetenscentret för internationella ärenden. Besvär, återkrav och bidragsfusk Besvärsärenden Besvärsärenden behandlas vid den enhet som har meddelat det överklagade beslutet. Återkrav Hemkommunsdistriktet, den enhet som ansvarar för en förmån eller på grund av systemet med arbetsutjämning ett annat försäkringsdistrikt avgör om en felaktigt utbetald förmån ska återkrävas, meddelar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft. Läs mer om var återkravsbeslut utfärdas (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Takaisinperintä > Takaisinperintäpäätös > Antopaikka). Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tills ärendet överförs till Indrivningscentret. Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter. En fordran betraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit laga kraft och kunden inte har betalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärderna i fråga om de förmåner beträffande vilka återbetalningen automatiskt följs upp i YHTE-återkravssystemet. Den enhet som har ansvaret för en viss förmån sköter i regel indrivningar som finns i RAKEsystemet. 17