mom. 2 Semesterns längd bestäms enligt tabellerna i mom. 3.

Transkript

1 Semesterbestämmelserna träder i kraft Semesterns längd mom. 1 Semesterns längd bestäms som arbetsdagar, utgående från antalet sådana fulla kvalifikationsmånader som avses i 102 samt den till årsbunden lönedel berättigande tidens eller anställningsförhållandets längd. mom. 2 Semesterns längd bestäms enligt tabellerna i mom. 3. mom. 3 För en tjänsteinnehavare/arbetstagare bestäms semesterns längd på följande sätt: 1) Antalet semesterdagar framgår av tabell 1, då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden kan räkna sig till godo minst 15 år som berättigar till årsbunden lönedel. Från denna tid dras av eventuell strejk och olovlig frånvaro. Tabell 1 tillämpas alltid också på ordinarie innehavare av kyrkoherdetjänst. Tabell 1 Fulla kvalifikationsmånader Antal semesterdagar ) Antalet semesterdagar framgår av tabell 2, då anställningen i vederbörande församling före utgången av kvalifikationsåret som föregår semesterperioden utan avbrott har fortgått minst ett år eller då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan räkna sig till godo minst 3 år för årsbunden lönedel. När det undersöks om anställningen hos församlingen har fortgått minst 1 år utan avbrott skall inte beaktas sådan tid då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har fullgjort värnplikt i aktiv tjänst, vapenfri tjänst eller civiltjänst. Tabell 2 Fulla kvalifikationsmånader Antal semesterdagar

2 3) I andra fall bestäms längden av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semester på följande sätt: Tabell 3 Fulla kvalifikationsmånader Antal semesterdagar mom. 4 mom. 5 Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semester skall alltid vara minst så lång som semesterlagen föreskriver. En tjänsteinnehavare/arbetstagare som är anställd i bisyssla och som på grund av sin ordinarie arbetstid eller arbetsmängd inte tjänar in semester för en enda kvalifikationsmånad, har rätt till ledighet i enlighet med tabell 3. För den lediga tiden betalas i enlighet med 115 mom. 1 semesterersättning som räknas på lönen för det avslutade kvalifikationsåret, med undantag av lön för övertidsarbete och nödarbete. En sådan tjänsteinnehavare/arbetstagare i bisyssla som avses i momentet har rätt att få mot semesterlagens 8 svarande ledighet i enlighet med semestertabell 3. Bestämmelsen gäller i praktiken sådana i bisyssla anställda tjänsteinnehavare/arbetstagare som regelbundet arbetar färre än 7 timmar i veckan. För en så kort ordinarie arbetstid tjänar de inte in någon semester alls. Bestämmelsen förverkligar EU:s arbetstidsdirektiv enligy vilket alla arbetstagare skall ha rätt till fyra veckors ledighet. Ledighetens längd bestäms i enlighet med semestertabell 3 beroende på hur många månader tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetat under det avslutade kvalifikationsåret. Ledigheten är inte över huvud taget beroende av hur mycket semester arbetstagaren har tjänat in utan av hur länge arbetet varat. En förutsättning är att arbetstagaren meddelar arbetsgivaren sin önskan att ta ut ledighet. På förfarandet när ledighet ges och tas ut tillämpas i övrigt vad som i detta avtal föreskrivs om semester. mom. 6 När anställningsförhållandet upphör bestäms tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semesterrätt för det sista ofullständiga kvalifikationsåret 1) enligt semesterrätten för det föregående kvalifikationsåret eller, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte då ännu var i församlingens anställning, 2) enligt den till årbunden lönedel berättigande tiden vi den tidpunkt då anställningsförhållandet började. Den allmänna principen är den att semesterrätten inte växlar under ett kvalifikations-

3 år och att semesterrätten i sådana fall då anställningsförhållandet upphör under ett kvalifikationsår skall fastställas utgående från den tidpunkt då kvalifikationsåret blev fullt. I säsongarbete eller annat tidsbestämt arbete är det vanligt att anställningar börjar och slutar under ett kvalifikationsår. I sådana fall bestäms semesterrätten i samband med betalningen av semesterersättning i enlighet med den tid som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kunde räkna sig till godo för årsbunden lönedel vid den tidpunkt då anställningsförhållandet började Sparande av semester mom. 1 Minst 15 semesterdagar av hela semestern skall hållas som semester. Av övriga semesterdagar har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt att spara högst 10 semesterdagar och hålla dessa som sparledighet under den följande semesterperioden eller därefter. Därutöver kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren spara högst 5 semesterdagar, om så avtalas mellan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren och arbetsgivaren. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skall på våren, i samband med att semesterordningen fastställs, meddela arbetsgivaren hur många arbetsdagar han eller hon vill spara. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt till färre än 15 semesterdagar kan ingen semester sparas över huvud taget. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vill spara fler än 10 semesterdagar skall han eller hon utverka arbetsgivarens samtycke i samband med att semesterordningen fastställs. mom. 2 Efter att semesterordningen har fastställts kan parterna inte avtala om att spara flera semesterdagar än det antal för vilket till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas semesterersättning. Efter att semesterordningen har fastställts kan semesterdagar i regel inte längre sparas. I undantagsfall kan semesterdagar emellertid sparas ännu till utgången av september kalenderåret efter semesterperioden, t.ex. på grund av en lång sjukledighet eller någon annan långvarig tjänstledighet, om parterna är eniga om saken. Alternativt kan man förfara på det sättet att tjänstledigheten avbryts och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tar ut sin semester före utgången av september, om parterna är eniga om saken. mom. 3 Sparade semesterdagar skall ges som sparledighet senast det femte kalenderåret efter att de har tjänats in, vid en tidpunkt som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren och arbetsgivaren avtalar. Om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetstid undergår en väsentlig förändring eller om arbetstagaren blir permitterad tills vidare, skall till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren för varje innestående sparledighetsdag betalas en ersättning som räknas på den ordinarie lön som gällde före förändringen

4 112 Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterersättning när anställningsförhållandet upphör Obs! Denna paragraf tillämpas i stället för 110 då semesterersättning för outtagna semesterdagar betalas till en tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare. Detta gäller semesterersättning både för semester som har fallit ut och semesterersättning för semester som inte har fallit ut. Semesterersättning betalas vanligen då en visstidsanställning upphör i säsongbetonade arbeten, men kommer i fråga också då en tillsvidareanställning upphör. Undantagsvis tillämpas paragrafen också då anställningsförhållandet fortsätter, i sådana fall då semestern inte i enlighet med 106 mom. 2 kan ges före utgången av september efter semesteråret och betalas i form av semesterersättning (se även exemplet under 107 mom. 2). Betalning av semesterpenning i samband med semesterersättning, se 116 samt 117 mom. 3 och 5. mom. 1 En tjänsteinnehavare/arbetstagare har då anställningen upphör rätt till semesterersättning för outtagna semesterdagar som avses i 104 mom. 3. Semesterersättningen räknas ut genom att den ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då anställningsförhållandet upphör divideras med 20,83 och multipliceras med det antal semesterdagar som anges i tabellerna i 104 mom. 3, efter att de redan hållna semesterdagarna först har dragits av. Exempel: En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till 38 dagar semester ( 104 mom. 4, tabell 1, rad A). Då anställningen upphör 31.8 har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren hållit 27 dagar av det föregående kvalifikationsårets semester (38 semesterdagar). Därvid betalas semesterersättning för sammanlagt 26 semesterdagar: 11 dagar som återstår från föregående kvalifikationsår och 15 arbetsdagar som har intjänats för fem av det löpande kvalifikationsårets månader och inte fallit ut. (För den semester som fallit ut har semesterpenningen betalts redan i juni. För semester som inte fallit ut betalas enligt 116 mom. 1 för 5 månader sammanlagt 30 % av månadslönen i semesterpenning (=5 * 6 %).) mom. 2 Om de kalendermånader då anställningen började och upphörde är ofullständiga kvalifikationsmånader, men tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under dem har varit i arbete sammanlagt minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och anställningen under den inledande och den avslutande månaden har fortgått sammanlagt minst 16 kalenderdagar utan andra avbrottstider än de som avses i 103, och om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte under denna anställning har fått semester eller semesterersättning, skall denna tid då semesterersättningen bestäms räknas som en full kvalifikationsmånad. Detta moment tillämpas endast då anställningsförhållandet har börjat samma kalenderår som den upphör eller kalenderåret innan. Momentet har betydelse då semesterpenningens belopp bestäms. Semesterpenning betalas endast på semesterlönen/semesterersättningen för sådana månader då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har tjänat in semester. Se även tillämpningsdirektivet för 113 mom. 4.

5 Ett längre anställningsförhållande kan under en kalendermånad börja och/eller upphöra på så sätt att den första och den sista månaden är ofullständiga kvalifikationsmånader. På motsvarande sätt kan en anställning vara kortare än en månad men sträcka sig in på två kalendermånader. I sådana fall skall den första och den andra månadens arbetstimmar eller arbetsdagar räknas ihop. Rätt till semester anses uppkomma om de två följande förutsättningarna uppfylls samtidigt: 1) antalet arbetsdagar under den första och den andra månaden uppgår till sammanlagt minst 14 eller antalet arbetstimmar till sammanlagt minst 35 och 2) anställningsförhållandet under båda sammanräknade månaderna sammanlagt varit i kraft minst 16 kalenderdagar. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda betalas ingen semesterersättning för ofullständiga inledande och avslutande månader. mom. 3 Om en tjänsteinnehavares/arbetstagares anställningsförhållande inte pågår en enda full kalendermånad men tjänsteinnehavaren/arbetstagaren det oaktat med stöd av mom. 1 2 tjänar in semester, betalas semesterersättning beroende på hur många av hela kalendermånadens dagar anställningsförhållandet har pågått. Om anställningsförhållandet i sin helhet pågår längre än en kalendermånad betalas full semesterersättning för varje månad som berättigar till semester. Obs! I fråga om den inverkan som avstämningen av semesterersättningen har på semesterpenningen, se tillämpningsdirektivet till 116 mom. Exempel mom. 2 3 Exempel 1: En heltidsanställning pågår , dvs. 19 kalenderdygn. Semesterrätt uppkommer då anställningsförhållandet har pågått över 16 kalenderdagar och arbetstagaren har arbetat över 35 timmar. Om anställningsförhållandet inte pågår ett enda helt kalenderdygn skall semesterersättningen avstämmas mot anställningstiden. Semesterersättningen utgör 19/31 av den fulla semesterersättningen. Också semesterpenningen avstäms med samma relationstal (se 116 mom. 1, tillämpningsdirektivet). Exempel 2: En heltidsanställning pågår , dvs. 19 kalenderdygn. Båda kvalifikationsmånaderna är ofullständiga, eftersom anställningsförhållandet inte under någondera månaden pågår i 16 dygn. Med stöd av mom. 2 skall emellertid de i juli och augusti arbetade dagarna sammanräknas, varvid motsvarande kalkylerade semesterrätt som i exempel 1 uppkommer. Semesterersättningen och semesterpenningen räknas på samma sätt som i exempel 1. Som divisor används den månads arbetade kalenderdagar under vilken den större andelen av anställningsförhållandet infaller (juli). Exempel 3: En heltidsanställning pågår sammanlagt över en månad, men inte en enda full kalendermånad: Semesterrätt uppkommer för juli men inte för augusti. Eftersom anställningsförhållandet i sin helhet pågår över en månad skall full semesterersättning och semesterpenning betalas för en månad. Augustidelen av anställningsförhållandet, dvs. den del som överstiger en månad, berättigar inte till ytterligare semesterersättning. Exempel 4: En heltidsanställning pågår Båda månaderna är i sig fulla kvalifikationsmånader. Eftersom anställningsförhållandet emellertid inte har pågått en enda full kalendermånad, skall semesterersättningen och semesterpenningen för två månader avstämmas mot månadernas sammanlagda antal kalenderdagar: (29+20)/(31+31).

6 Om ett anställningsförhållande innehåller en hel kalendermånad, t.ex. pågår , behöver någon avstämning inte göras, utan semesterersättning för samtliga i sig fulla kvalifikationsmånader betalas till fullt belopp. Det skall i så fall konstateras vilka månader som är fulla kvalifikationsmånader och dessutom om en sådan kalkylerad full kvalifikationsmånad skall beaktas som har bildats enligt mom. 2. För dessa månader betalas full semesterersättning och semesterpenning. För ofullständiga kvalifikationsmånader betalas i ett fall som detta ingen semesterersättning. För avstämningen har avtalats en sådan gränsdragning att om ett anställningsförhållande inte har pågått en enda hel kalendermånad, skall avstämning alltid göras. Efter att anställningsförhållandet har pågått en hel kalendermånad görs inte längre någon avstämning. mom. 4 Till en interimistisk tjänsteinnehavare som avses i 36 mom. 2 och 4 och som under ett kvalifikationsår på förordnande av domkapitlet eller vederbörande församlingsmyndighet vid sidan av sin egen tjänst har skött åligganden som hör till en annan tjänst under en längre tid än två månader utan avbrott, skall i semesterersättning betalas 9,0 % av den ersättning eller det arvode som betalts till den interimistiska tjänsteinnehavaren eller förfallit till betalning. Semesterersättningen betalas i samband med lönebetalningen, efter att förordnandet att sköta den andra tjänsten har upphört. mom. 5 För ett anställningsförhållande under vilket en arbetstagare inte tjänar in semester ens i enlighet med mom. 2, skall semesterersättning således betalas i enlighet med 115.