Studielånskompensation

Transkript

1 Studielånskompensation

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Examen som ger rätt till studielånskompensation Studietid Godtagbara omständigheter som förlänger tiden för avläggande av examen Studielån som berättigar till kompensation Förhållande till andra förmåner Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Belopp Avgörande Handläggningsställe Ansvarig enhet Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Avgörande utan ansökan Ansökan om studielånskompensation Beslut eller beslutsförslag Beslut utifrån begäran om ny behandling Utbetalning Kompensation används för betalning av borgensansvarsskuld Betalning av kompensation till banken Betalning av kompensation till den studerande i

3 1.9 Anmälningsskyldighet Felaktig utbetalning Sökande av ändring Rättelse och undanröjande av beslut ii

4 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Studielånskompensation är en extra amortering av studielån som FPA betalar för högskolestuderande. Syftet med studielånskompensationen är att uppmuntra studerande att utnyttja studielån som finansieringsform för studierna. Syftet är att stödja studier på heltid och snabbare utexaminering Rätt och villkor Studielånskompensation kan beviljas högskolestuderande som inlett sina första studier som leder till högskoleexamen eller senare (närvaroanmäld första gången läsåret eller senare). En studerande kan också få studielånskompensation om hen tagit emot en studieplats före , men första gången anmält sig som närvarande eller senare. Notera således att frånvaroterminer före inte är studietid som beaktas vid studielånskompensationen fr.o.m är studietid som beaktas vid studielånskompensationen. 1

5 Om en studerande inlett sina första studier som leder till en högskoleexamen före (närvaroanmäld första gången läsåret eller tidigare) kan hen få studielånsavdrag i beskattningen. Den studerande kan ha rätt till studielånsavdrag också utifrån en högskoleexamen som påbörjats eller senare om den studerande inlett sina första högskolestudier före För att studielånskompensation ska kunna beviljas förutsätts dessutom att den studerande har avlagt examen som berättigar till kompensation inom föreskriven tid och den studerande vid slutet av den termin då examen avlagts har ett studielån på minst euro som berättigar till kompensation Examen som ger rätt till studielånskompensation Rätt till studielånskompensation kan beviljas på grund av bara en högskoleexamen. Berättigade till studielånskompensation är följande examina som inletts eller senare och som är den första examen som avlagts: högre högskoleexamen yrkeshögskoleexamen (eller högre yrkeshögskoleexamen) eller lägre högskoleexamen, när den studerande har ansökt om kompensation och blivit beviljad kompensation utifrån den lägre högskoleexamen. Den studerande får inte ha varit närvaroanmäld för högskolestudier före den För att studielånskompensation ska kunna beviljas för lägre högskoleexamen krävs en ansökan. Om en studerande avlägger lägre högskoleexamen avgör den studerande själv om hen vill ansöka om studielånskompensation eller om hen utnyttjar kompensationen först efter att ha avlagt högre högskoleexamen (eller annan högskoleexamen). Det lönar sig för den studerande att ansöka om studielånskompensation om den studerande t.ex. avlägger endast lägre högskoleexamen. Se punkten Ansökan. Med undantag av lägre högskoleexamen kan den studerande inte själv välja för vilken examen den studerande beviljas studielånskompensation. När den studerande avlagt den första examen som berättigar till studielånskompensation har den studerande utnyttjat sin rätt att få studielånskompensation. Så också om den första examen inte berättigar till lånekompensation på grund av att den studerande har för litet studielån (t.ex. inget studielån alls) eller om det har räckt för länge att avlägga examen. Den studerande kan avlägga examen som berättigar till studielånskompensation i Finland eller utomlands. Utnyttjandet av rätten till studielånskompensation påverkas inte av huruvida den studerande fått studiestöd för att avlägga ifrågavarande examen. Exempel Om en studielånstagare avlagt både lägre och högre högskoleexamen anser man att den studerande avlagt sin första högskoleexamen när hen avlagt den högre högskoleexamen om inte studielånskompensation beviljats på den studerandes ansökan redan för den lägre högskoleexamen. När den studerande avlagt högre högskoleexamen kan den studerande därefter inte längre få kompensation för lägre högskoleexamen. Högskoleexamina som avlagts vid Försvarshögskolan och Polisyrkeshögskolan berättigar också till lånekompensation. För dem som studerar vid Försvarshögskolan lönar det sig att ansöka om studielånskompensation för lägre högskoleexamen, 2

6 eftersom de studerande efter att ha avlagt lägre högskoleexamen måste arbeta vid ett truppförband i 3 10 år innan de kan börja studera för högre högskoleexamen. Arbete vid ett truppförband är ingen sådan omständighet utifrån vilken den tid för avläggande av examen som berättigar till kompensation kan förlängas. Studielånskompensation kan i regel inte beviljas för högre yrkeshögskoleexamen, eftersom kompensationen endast gäller personer som påbörjat sina första högskolestudier eller senare och eftersom den studerande först måste avlägga yrkeshögskoleexamen. Högre yrkeshögskoleexamen är dock en examen som berättigar till kompensation och kompensation kan beviljas för examen om den är den första kompensationsberättigande examen som den studerande avlagt. Tillämpad lagstiftning (StSL 65/ b ) Inledande av studier Med inledande av studier avses att ta emot en studieplats som är förknippad med antagningen av studerande. För att vara berättigad till studielånskompensation ska den studerande alltså ha deltagit i antagningen av studerande till en högskola och meddelat att hen tar emot studieplatsen (i praktiken för läsåret ) eller senare. De som påbörjat sina studier tidigare (t.ex. de som bytt huvudämne eller utbildningsprogram) har inte rätt till studielånskompensation utan de kan eventuellt få studielånsavdrag. Om uppgift om mottagande av studieplats inte finns kan tidpunkten för inledande av högskolestudier utredas utifrån när den studerandes rätt att avlägga studierna börjat, de första närvaro- eller frånvaroanmälningarna eller den tidpunkt för inledande av studierna som handläggaren utrett och registrerat (särskilt högskolestudier som avlagts utomlands). Studielånskompensation kan endast beviljas de studerande som på ovannämnda sätt påbörjat sina första högskolestudier eller senare. Om en studerande har högskolestudier från tiden före men de är andra studier än sådana som leder till examen kan den studerande dock få studielånskompensation. Med andra studier än sådana som leder till examen avses t.ex. yrkesinriktad fortbildning vid högskola, utbildning som förbereder för högskolestudier eller studier vid en öppen högskola. Högskolestudier som avlagts utomlands beaktas också på samma sätt. Den studerande ska i sin studiestödsansökan uppge sina tidigare högskolestudier. Den studerande eller högskolan kan ombes lämna in tilläggsutredningar om det finns skäl att misstänka att den studerande har tidigare högskolestudier som hen inte uppgett. Om en studerande varit närvaroanmäld för studier som leder till högskoleexamen före (i praktiken läsåret eller tidigare) kan den studerande under inga omständigheter få studielånskompensation. Den studerande kan eventuellt få studielånsavdrag Studietid För att den studerande ska kunna beviljas studielånskompensation måste den studerande inom föreskriven tid avlägga en högskoleexamen som berättigar till kompensation. Den som har avlagt högre högskoleexamen har rätt till lånekompensation om tiden för avläggande av examen överskrider den målsatta tiden som motsvarar examens omfattning enligt universitetslagen med högst ett läsår. 3

7 Den tid som berättigar till lånekompensation för högre högskoleexamen fastställs enligt den sammanlagda tiden för lägre och högre högskoleexamen. Den vanligaste sammanlagda omfattningen för lägre och högre högskoleexamen är 300 studiepoäng och den målsatta tiden för avläggande av examen är 5,0 läsår. En sådan examen ska avläggas inom högst 6,0 läsår för att den studerande ska ha rätt till studielånskompensation. Om den studerande har avlagt endast högre högskoleexamen utan tillhörande lägre högskoleexamen (magistersprogram eller motsvarande) fastställs den tid för avläggande av examen som berättigar till lånekompensation enligt den sammanlagda omfattningen av lägre och högre högskoleexamen. Om definitionen av motsvarande lägre högskoleexamen inte är entydig, ska dess omfattning fastställas till 180 studiepoäng (3 läsår). Lägre och högre högskoleexamen eller endast högre högskoleexamen: den målsatta tiden för avläggande av examina + högst ett läsår. Examens omfattning Tidsfrist dvs. studietid högst 300 studiepoäng 6,0 läsår 330 studiepoäng 6,5 läsår 360 studiepoäng 7,0 läsår Den som har avlagt yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen har rätt till lånekompensation om tiden för avläggande av examen överskrider den målsatta tiden som motsvarar examens omfattning enligt lagen om yrkeshögskolor med högst en termin (0,5 läsår). Exempelvis är den målsatta tiden för yrkeshögskoleexamen som omfattar 210 studiepoäng 3,5 läsår, vilket innebär att examen måste avläggas inom högst 4,0 läsår. Den som har avlagt lägre högskoleexamen har rätt till lånekompensation endast på ansökan om tiden för avläggande av examen överskrider den målsatta tiden som motsvarar examens omfattning enligt universitetslagen med högst en termin (0,5 läsår). Den målsatta tiden för lägre högskoleexamen som omfattar 180 studiepoäng är 3 läsår. Därmed är den tid för avläggande av en examen som berättigar till lånekompensation högst 3,5 läsår. Yrkeshögskoleexamen eller lägre högskoleexamen: den målsatta tiden för avläggande av examen + högst en termin (= 0,5 läsår) Examens omfattning Tidsfrist dvs. studietid högst 180 studiepoäng 3,5 läsår 210 studiepoäng 4,0 läsår 240 studiepoäng 4,5 läsår 270 studiepoäng 5,0 läsår Högre högskoleexamen om 90 studiepoäng för utländska studerande ingår inte längre i utbildning som börjar eller senare. Också yrkeshögskoleexamen om 180 studiepoäng har slopats ur lagen om yrkeshögskolor, men det är ändå en yrkeshögskoleexamen som avläggs vid 4

8 Polisyrkeshögskolan. Frågan utreds emellertid inte separat och beviljandet av kompensation avgörs enligt huvudregeln också när högskolan eller den studerande anmäler en sådan examen. I fråga om examina som avlagts vid utländska högskolor fastställs tiden för avläggande av examen på motsvarande grunder. Tiden för avläggande av examen som berättigar till kompensation fastställs enligt omfattningen på examen eller enligt den målsatta tid som fastställts för examen utifrån antagandet att studierna bedrivs på heltid. Beräkning av tiden för avläggande av examen Den tid för avläggande av examen som berättigar till lånekompensation räknas från början av den termin då den studerande har tagit emot den första studieplatsen vid högskolan ( eller senare) och slutar vid utgången av den termin då den första examen som berättigar till lånekompensation avlagts. Beräkningen av tiden för avläggande av examen börjar alltså alltid 1.8 eller 1.1 och slutar alltid 31.7 eller Beräkningen av tiden för avläggande av examen börjar då den studerande tar emot studieplatsen även om den studerande de facto inleder studierna först senare. Exempelvis inleder också anmälan om frånvaro beräkningen av tiden för avläggande av examen. Frånvaroterminerna är alltså också studietid, dvs. tid för avläggande av examen som beaktas (dock alltid tidigast ). Beräkningen av tiden för avläggande av examen kan också börja från den första terminen då den studerande är närvaroanmäld för studier som leder till examen om den infaller tidigare än tidpunkten för mottagande av den första studieplatsen. Övergångsskede. Om den studerande har tagit emot sin studieplats före , men anmäler sig första gången som närvarande eller senare, beräknas tiden för avläggande av examen alltid från Tiden för avläggande av examen börjar räknas från också i det fall att den studerande anmäler sig första gången som närvarande på våren eller hösten 2015 eller senare. Exempel En studerande tar emot en studieplats vid en yrkeshögskola hösten Hen anmäler sig som frånvarande läsåret Hen avlägger en yrkeshögskoleexamen som omfattar 210 studiepoäng. Den tid för avläggande av en examen som berättigar till studielånskompensation är högst 4,0 läsår. Den tid det tar för den studerande i exemplet att avlägga examen är , dvs. 4,5 läsår. Studielånskompensation kan inte beviljas. Läsåret , då den studerande var frånvarande, räknas också som tid för avläggande av examen. Exempel Frånvarande läsåret (övergångsskede). En studerande tar emot en studieplats vid en yrkeshögskola hösten Hen anmäler sig som frånvarande läsåret Den studerande har inte varit närvaroanmäld för högskolestudier före den Hen avlägger en yrkeshögskoleexamen som omfattar 210 studiepoäng. Den tid för avläggande av examen som beaktas för studielånskompensationen är , dvs. 3,5 läsår. Studielånskompensation kan beviljas. Läsåret då den studerande var frånvaroanmäld räknas inte som tid för avläggande av examen eftersom studietiden börjar räknas tidigast

9 Beräkningen av tiden för avläggande av examen börjar alltid då den studerande tar emot sin första studieplats ( eller senare) också i det fall att den studerande senare har bytt examen. Examen anses ha blivit avlagd vid den tidpunkt som läroanstalten meddelat FPA vid dataöverföringen eller den tidpunkt för avläggande av examen som framgår av examensbetyget. Den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation fastställs alltid utifrån den målsatta tiden för den första kompensationsberättigande examen som avlagts. Exempel En studerande har påbörjat sina högskolestudier vid universitetet hösten 2014 och hen har för avsikt att avlägga både lägre och högre högskoleexamen. Den studerandes universitetsstudier avbryts och den studerande avlägger en yrkeshögskoleexamen som omfattar 210 studiepoäng i december Studielånskompensation kan inte beviljas, eftersom den tid för avläggande av examen som beaktas för den studerande är 5,5 läsår och eftersom den kompensationsberättigande tiden för avläggande av examen för den examen som avlagts är 4,0 läsår (3,5 + 0,5 läsår). Se ytterligare exempel på webbplatsen Tillämpad lagstiftning (StSL 65/ c ) Godtagbara omständigheter som förlänger tiden för avläggande av examen Tiden för avläggande av examen kan vara högst två läsår längre än den föreskrivna tiden om studierna för att avlägga den examen som berättigar till lånekompensation har fördröjts på grund av tjänstgöring enligt militärtjänstlagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor eller på grund av egen sjukdom. Om den studerande har en förlängningsgrund, förlänger den tiden för vilken en ny förlängningsgrund kan beaktas. Se exempel 2. Tiden för avläggande av examen kan vara längre än föreskrivet också om studierna har fördröjts på grund av vård av eget barn. På den grunden kan den föreskrivna tiden förlängas med mer än två läsår. Beaktas kan endast sådana terminer då den studerande har fullgjort beväringstjänst, frivillig militärtjänst för kvinnor eller civiltjänst (tjänstgöringsdagarna beaktas) fått sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av sjukdom, eller rehabiliteringsstöd, pension eller ersättning på grund av full arbetsoförmåga haft moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av vården av ett barn Motsvarande tjänstgöring enligt utländsk lagstiftning eller motsvarande förmån från utlandet kan också betraktas som godtagbar grund för förlängning. Omständigheter som har förlängt tiden för avläggande av examen kan beaktas bara om tjänstgöringstiden eller den period för vilken en förmån beviljats har fortgått utan avbrott minst 30 dagar. Under en termin kan man beakta endast en period som berättigar till förlängning. Perioden kan dock innefatta olika förlängningsgrunder förutsatt att det är fråga om en oavbruten tid (t.ex. tjänstgörings- och sjukdagpenningsdagar). Om perioden varat minst 30 dagar ger 6

10 den rätt till en termins förlängning av den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation. När det är fråga om beviljande av dagpenning eller annan förmån avses med en period med beviljad förmån på minst 30 dagar en oavbruten period för vilken den studerande beviljats dagpenning eller annan förmån, räknat från periodens första dag till dess sista dag. Man beaktar alla kalenderdagar i perioden med beviljad förmån även om dagpenningen eller förmånen i enlighet med reglerna för fastställande av förmånen inte betalas för alla dagar. Även en sådan period beaktas för vilken dagpenning eller annan förmån har beviljats, men beloppet har varit 0 euro. Däremot beaktas inte sådana perioder för vilka dagpenning eller annan förmån inte beviljats t.ex. på grund av självrisk- eller karenstider. Exempel Om en studerande hösten 2014 inleder studier för lägre och högre högskoleexamen som sammanlagt omfattar 300 studiepoäng ska den studerande slutföra studierna senast vid utgången av vårterminen 2020 (tidsfristen är 6,0 läsår). Om den studerande inom den tid som berättigar till studielånskompensation har fullgjort frivillig militärtjänst för kvinnor under två terminer, och fått barn så att moderskaps- och föräldrapenningen under två terminer har betalats i minst 30 dagars tid per termin, är hon berättigad till kompensation ännu om hon avlägger examen före utgången av Hon får alltså förlängning på 5 terminer om de olika förlängningsgrunderna har infallit under olika terminer. Exempel En studerande avlägger en universitetsexamen som omfattar 300 studiepoäng. Hen kan få studielånskompensation om hen avlägger sin examen på 6 läsår. Om hen tog emot studieplatsen hösten 2014 kan orsaker som förlänger tidsfristen beaktas endast under tiden Den studerande gör militärtjänst under hösten 2014 och våren 2015, så tidsfristen för studielånskompensation kan förlängas med 1 läsår. Examen måste avläggas senast Den studerande insjuknar under våren 2021 och får sjukdagpenning i minst 30 dagar. Tidsfristen kan förlängas med 0,5 läsår. Hen kan få studielånskompensation om hen avlägger sin examen senast Beaktande av förlängningsgrunder Om en period på minst 30 dagar gäller två terminer så att grunden för förlängning inte under någondera terminen varar minst 30 dagar, kan tiden för att avlägga examen med rätt till studielånskompensation förlängas med en termin. Förlängningen hänförs till den termin under vilken grunden har längre giltighet. Om grunden för förlängning gäller lika länge under vardera terminen, hänförs förlängningen till den termin som infaller först. Om en förlängningsgrund som varar minst 30 dagar gäller under två terminer, så att den varar minst 30 dagar den ena terminen och mindre än 30 dagar den andra, hänförs förlängningsgrunden endast till den termin då den gäller minst 30 dagar. Om det finns flera förlängningsgrunder som varat minst 30 dagar under samma termin, beaktas i första hand en förlängningsgrund som baserar sig på vård av eget barn. 7

11 Utredning av förlängningsgrunder För att få förlängd tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation måste studielånstagaren framföra en begäran. Begäran ska innehålla en utredning om orsakerna till att studierna dragit ut på tiden. Begäran ska framföras antingen i samband med en begäran om ny behandling efter ett förslag till beslut om avslag eller i samband med ansökan om studielånskompensation. På låntagarens begäran kontrollerar FPA i sina register om den tid som berättigar till studielånskompensation kan förlängas. Om grunden för ansökan är uppgifter som gäller fullgörande av värnplikt, civiltjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor eller någon annan omständighet som inte kan anses vara känd av FPA, ska den sökande lämna FPA en utredning om den (t.ex. en kopia av militärpasset eller av intyget över civiltjänstgöring). Uppgifter om dagpenningar m.m., som kan utredas med hjälp av FPA:s register, kan efterfrågas i sex års tid räknat från den dag då förmånen upphörde. Äldre uppgifter kan efterfrågas per e-post hos studiestödsgruppen vid Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster. Om det är fråga om militär- eller civiltjänst som fullgjorts i utlandet eller en förmån från utlandet, ska låntagaren lämna in tillräckliga utredningar om tjänstgöringsperioden eller den tid som förmånen beviljats för samt om att det är en godtagbar förlängningsgrund. Tillämpad lagstiftning (StSL 64/ d och StSF 869/ och 8 ) Studielån som berättigar till kompensation För att en studerande ska kunna beviljas studielånskompensation ska den studerande i slutet av den termin då examen avlagts ha över 2500 euro i studielån som berättigar till kompensation. Även studielån som beviljats utifrån lånegaranti i anslutning till vuxenutbildningsstöd beaktas i studielånskompensationens belopp. Endast statsgaranterade studielån som beviljats med stöd av lagen om studiestöd 64/1994 är sådana studielån som ger rätt till kompensation. Andra studielån beaktas inte i studielånskompensationen. Lån som inte beaktas är studielån som beviljats av Ålands landskapsregering, studielån enligt studiestödssystemet i något annat EU- eller EES-land eller något annat land, studielån enligt något annat garantisystem eller andra lån än studielån. De studielån som berättigar till kompensation är de studielån som ackumulerats under tiden för avläggande av de kompensationsberättigande högskolestudierna. Härmed avses beloppet av studielån för sådana högskolestudier som ska beaktas (som inletts eller senare), dvs. lån som uppkommit mellan slutet av terminen före studierna första gången inletts och slutet av den termin under vilken den examen som berättigar till kompensation avlagts. Låneräntor som kapitaliserats under denna tid beaktas emellertid inte. Alla studielån som lyfts under tiden i fråga beaktas, oavsett för vilka studier lånet har beviljats (också exempelvis studielån som beviljats för studier på andra stadiet eller för avbrutna högskolestudier). Också studielån som FPA i egenskap av borgensman betalat under nämnda tid och som är föremål för indrivning hos FPA den sista dagen i den termin då examen avlagts beaktas. Läs mer om beräkning av beloppet av studielån som berättigar till studielånskompensation och om beräkning av kompensationsbeloppet Studielånskompensation > Belopp. Tillämpad lagstiftning (StSL 65/ f ) 8

12 1.4. Förhållande till andra förmåner Beviljande av studielånskompensation inverkar inte på andra förmåner från FPA. Andra förmåner som FPA beviljar hindrar inte beviljande av studielånskompensation och påverkar inte heller beloppet. Då faktorer som förlänger tiden för avläggande av examen bedöms har det ändå betydelse om den studerande har fått förmåner som betalas av FPA, t.ex. sjukdagpenning eller föräldradagpenning. Läs mer om godtagbara omständigheter som förlänger tiden för avläggande av examen Studielånskompensation > Rätt och villkor > Godtagbara omständigheter som förlänger tiden för avläggande av examen Ansökan FPA kontrollerar i regel på tjänstens vägnar rätten till studielånskompensation för studerande som har avlagt högskoleexamen i Finland utifrån studieuppgifterna från högskolorna och låneuppgifterna från banken. Den studerande ska alltså inte uppmanas att lämna in ansökan utan i stället vänta på beslutet som meddelas efter satskörning. Notera följande undantag: Den som avlagt högskoleexamen utomlands ska dock underrätta FPA om den avlagda examen. Studielånskompensation kan beviljas endast om anmälan har gjorts inom två år från det att examen avlagts. I fråga om andra examina än lägre högskoleexamen utreds rätten till kompensation i regel på tjänstens vägnar. Studielånskompensation beviljas för lägre högskoleexamen endast på den studerandes ansökan (gäller också lägre högskoleexamen som avlagts utomlands). Studielånskompensation ska sökas inom två år från att man avlagt lägre högskoleexamen. Det kan hända att den studerande ansöker om studielånskompensation genast efter att ha avlagt examen innan FPA fått de låneuppgifter som behövs för avgörandet om kompensation. Förfarandet vid och tidtabellen för avgörandet om kompensation anges tydligt på ansökningsblanketten, och på så sätt försöker man minska antalet onödiga ansökningar. Om den studerande ändå ansöker om kompensation lämnas ansökan att vänta på låneuppgifterna och satskörningen. Vid behov får den studerande information om situationen med ett kundbrev. Ansökan ska lämnas in till FPA. Om den studerande lämnar in ansökan till läroanstalten anses den ha blivit anhängig den dag då läroanstalten tog emot ansökan. Denna dag är även ankomstdatum för ansökan i förmånssystemet. Om en studerande som omfattas av studielånsavdrag ansöker om studielånskompensation (eller tvärtom), ges den studerande ett avslagsbeslut om studielånskompensation. I beslutet anges att den studerande kan ha rätt till studielånsavdrag och att rätten till avdrag kan kontrolleras i e- tjänsten. Samtidigt utreds om den studerande har rätt till studielånsavdrag. Man kan informera den studerande om situationen per telefon, med hjälp av Meddelandetjänsten eller med ett kundbrev. Om den studerande kan beviljas rätt till studielånsavdrag görs det utan en ny ansökan. Läs mer om förfarandet för meddelande av beslut. 9

13 Ansökan: högskoleexamen som avlagts utomlands Den som avlagt högskoleexamen utomlands ska underrätta FPA om den avlagda examen. Rätten till studielånskompensation utreds utifrån anmälan på tjänstens vägnar om den högskoleexamen som anmälts är någon annan examen än lägre högskoleexamen. För att kompensation ska kunna beviljas måste den studerande underrätta FPA om examen inom två år från det att examen avlagts. Anmälan görs på blankett OT 29r Anmälan om examen som avlagts vid en utländsk läroinrättning. För att säkerställa att anmälan görs skickar FPA dem som studerar utomlands en blankett och ett informationsbrev när den sista utbetalningsmånaden för studiestödet börjar. Informationsbrevet är o29kr Du som studerar utomlands, anmäl din utexaminering. Om den studerande meddelar att hen avlagt högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen utreds rätten till studielånskompensation eller studielånsavdrag utan separat ansökan. Om anmälan om examen som berättigar till studielånskompensation inkommer för sent (t.ex. examen har avlagts och anmälan inkommer till FPA ) beviljas ingen studielånskompensation och den studerande har utnyttjat sin rätt till kompensation. Den studerande får ett beslut om studielånskompensationen eller ett avslagsbeslut eller ett beslutsförslag om den studerande har eller har haft studielån under högskolestudierna. Ett avslagsbeslut utfärdas t.ex. när en studerande anmält sin avlagda examen eller ansökt om studielånskompensation för sent (mer än 2 år efter att examen avlagts). Om den studerande avlagt lägre högskoleexamen avgör den studerande själv om hen ska ansöka om studielånskompensation för den lägre högskoleexamen. Ansökan ska göras på blanketten för ansökan om studielånskompensation, dvs. förfarandet är detsamma som för dem som studerar i Finland. Den som avlagt lägre högskoleexamen utomlands ska alltså både anmäla den avlagda examen på blankett OT 29r och ansöka om studielånskompensation på blankett OT 30r om den studerande vill utnyttja sin rätt till kompensation för den lägre högskoleexamen. Rätten till studielånskompensation utnyttjas för den lägre högskoleexamen endast om den studerande ansöker om detta och kompensationen beviljas. Om kompensationen inte beviljas har den studerande inte utnyttjat sin rätt till studielånskompensation. Orsaken till att kompensationen inte beviljas har ingen betydelse (gäller också situationer där anmälan eller ansökan inkommer för sent). Läs mer under Ansökan om studielånskompensation: lägre högskoleexamen. Ansökan: lägre högskoleexamen För att studielånskompensation ska kunna beviljas för lägre högskoleexamen krävs alltid en ansökan. Den som avlagt lägre högskoleexamen avgör själv om hen ska ansöka om studielånskompensation eller utnyttja kompensationen först när hen avlagt högre högskoleexamen (eller någon annan högskoleexamen som berättigar till kompensation). Det lönar sig att ansöka om studielånskompensation ifall den studerande enbart avlägger lägre högskoleexamen tar en paus i studierna efter den lägre högskoleexamen så att avläggande av den högre högskoleexamen fördröjs, eller är osäker på om hen kommer att avlägga högre högskoleexamen och när hen gör det. Det lönar sig inte att söka studielånskompensation för lägre högskoleexamen ifall den studerande avlägger högre högskoleexamen inom den föreskrivna tiden och lyfter studielån under den tiden. 10

14 Den studerande kan då få högre studielånskompensation. Ta ändå i beaktande att också den tid som använts för att avlägga den lägre högskoleexamen räknas som studietid för avläggande av högskoleexamen. Om den studerande inte ansöker om studielånskompensation för lägre högskoleexamen kan den studerande få kompensation utifrån en senare högskoleexamen. Rätten till studielånskompensation har inte heller utnyttjats när den studerande ansökt om studielånskompensation men kompensation inte har beviljats. Orsaken till att studielånskompensation inte beviljas har ingen betydelse (examen, tiden för avläggande av examen, lånebeloppet eller försenad ansökan eller anmälan): rätten till studielånskompensation har inte utnyttjats för den lägre högskoleexamen. Rätten till studielånskompensation utnyttjas för lägre högskoleexamen endast om den studerande ansökt om detta och kompensationen beviljats utifrån ansökan. Exempel Det lönar sig att ansöka om studielånskompensation: Studierna har påbörjats hösten 2014 och den studerande avlägger lägre högskoleexamen Tiden för avläggande av examen berättigar till studielånskompensation. Den studerande fortsätter sina studier för att avlägga en högre högskoleexamen. Under år 2019 märker den studerande att studierna fördröjs och det är osäkert om hen kommer att avlägga en högre högskoleexamen. Den studerande ansöker om studielånskompensation. Om ansökan inkommer till FPA senast beviljas den studerande studielånskompensation. Kompensationen beviljas för det studielån som lyfts under studietiden för den lägre högskoleexamen Exempel Det lönar sig inte att ansöka om studielånskompensation: Studierna har påbörjats hösten 2014 och den studerande avlägger lägre högskoleexamen Utifrån den lägre högskoleexamen på 180 studiepoäng uppgår studielånskompensationen maximalt till euro. Den studerande fortsätter sina studier för att avlägga en högre högskoleexamen. Den studerande vet att hen kommer att lyfta mer studielån och avlägga högre högskoleexamen på maximalt 6 år (från det att de första högskolestudierna inleddes). Utifrån den lägre och högre högskoleexamen på 300 studiepoäng uppgår studielånskompensationen maximalt till euro. Den studerande avlägger examen våren Tiden för avläggande av examen berättigar till studielånskompensation. Den studerande får utan ansökan ett beslut om studielånskompensation (hösten 2020). Om den studerande avlägger flera lägre högskoleexamina kan den studerande själv välja utifrån vilken examen hen ansöker om studielånskompensation. Examen behöver således inte vara den lägre högskoleexamen som den studerande först avlagt. Tiden för avläggande av en examen som berättigar till kompensation börjar dock alltid räknas från början av den termin då den studerande har tagit emot den första studieplatsen vid högskolan ( eller senare). Om en studielånstagare avlagt både lägre och högre högskoleexamen anser man att den studerande avlagt sin första högskoleexamen när hen avlagt den högre högskoleexamen om inte studielånskompensation beviljats på den studerandes ansökan redan för den lägre högskoleexamen. Studielånskompensation beviljas för lägre högskoleexamen om ansökan inkommit till FPA före dagen då högre högskoleexamen avlagts. 11

15 När den studerande avlagt högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen kan den studerande därefter inte längre få kompensation för lägre högskoleexamen på ansökan. Tillämpad lagstiftning (StSL 65/ b 3 mom.). Om den studerande har en anhängig ansökan om studielånskompensation och FPA får kännedom om avläggandet av högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen (vid dataöverföringen eller på anmälningsblankett) avgörs rätten till kompensation alltid vid transaktionshandläggningen. Handläggaren granskar vilkendera som infallit tidigare, datum när ansökan om kompensation för lägre högskoleexamen inkom till FPA eller datum när annan examen avlagts, och rätten till kompensation avgörs utifrån det. Om den studerande på ansökan beviljats studielånskompensation för lägre högskoleexamen och man efter beslutet om beviljande får kännedom om att den studerande avlagt högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen, har rätten till kompensation redan utnyttjats (och inget nytt beslut utfärdas). I denna situation granskar man inte heller vilkendera som infallit tidigare, datum för ansökan utifrån lägre högskoleexamen eller datum när annan examen avlagts, om inte den studerande yrkar på det. Den studerande kan framställa yrkandet med en ny ansökan, en begäran om rättelse eller på annat sätt. Om den andra examen avlagts före datum för ansökan utifrån lägre högskoleexamen ska det tidigare beslutet om beviljande av studielånskompensation rättas. Andra sökande Studielånskompensation kan också sökas av andra än de som avlagt lägre högskoleexamen. En studerande kan ansöka om studielånskompensation om den studerande anser sig ha avlagt en högskoleexamen som berättigar till kompensation och om den studerande har studielån men hen inte har fått något beslut eller förslag till avslagsbeslut vid utgången av terminen efter den termin då examen avlagts. Det finns ingen tidsfrist för inlämnande av ansökan eller anmälan i fråga om andra examina än lägre högskoleexamen eller examen som avlagts utomlands. I fråga om andra examina avslås alltså inte ansökan om studielånskompensation på den grund att kompensation sökts mer än två år efter att examen avlagts. Om en studerande avlagt examen utomlands lönar det sig för den studerande att i stället för en ansökan om studielånskompensation använda blankett OT 29r för att anmäla examen som avlagts utomlands också med tanke på pensionsförmåner. Om den studerande redan tidigare anmält en examen som avlagts utomlands men inte har fått något beslut eller beslutsförslag om studielånskompensation (och inte heller om studielånsavdrag) lönar det sig för den studerande att ansöka om förmånen med en ansökningsblankett. Om en studerande ansöker om studielånskompensation utifrån en sådan examen som inte berättigar till kompensation ska den studerande meddelas ett avslagsbeslut om studielånskompensationen. Detta görs när den examen som avlagts är någon annan examen än högskoleexamen den examen som avlagts är en examen som omfattas av studielånsavdrag den studerande redan tidigare har utnyttjat sin rätt till studielånskompensation Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. 12

16 Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och 13

17 Muntligen det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om hen har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hens handlingsbehörighet är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat hen omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan 14

18 Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men hen har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan Intressebevakare Om en intressebevakare har förordnats att sköta huvudmannens (den person som har intressebevakare) ekonomiska angelägenheter eller ekonomiska angelägenheter och förmögenhet/egendom har intressebevakaren rätt att ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. och huvudmannens handlingsbehörighet inte har begränsats beträffande skötseln av ekonomin kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren men huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att hen inte kan sköta sina ekonomiska angelägenheter kan förmånen sökas och ansökan undertecknas endast av intressebevakaren och om huvudmannen omyndigförklarats kan förmåner sökas endast av intressebevakaren förmånen utbetalas till intressebevakaren eller på det konto tillhörande förmånstagaren som intressebevakaren bestämt. FPA får information om intressebevakaren från befolkningsdatasystemet. Uppgiften om intressebevakningen syns med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot. Uppgiften om intressebevakningen syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. Kontrollera innehållet i intressebevakarens uppgifter med en förfrågan i registret över förmynderskapsärenden. I registret över förmynderskapsärenden syns intressebevakarens namn och identifieringsuppgifter uppgift om tidpunkterna när intressebevakningen börjar och upphör uppgift om intressebevakarens uppdrag och om personens handlingsbehörighet (om den är begränsad eller inte) uppgift om vilken myndighet som avgjort ärendet. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas in till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i Oiwa. Läs mer om intressebevakare för en myndig person, intressebevakarens parallella talerätt, begränsande av handlingsbehörighet och intressebevakarens talerätt, talerätt för omyndiga personer över 18 år och intressebevakningens upphörande. 15

19 Intressebevakningsfullmäktig En intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett. FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande intressebevakningsfullmakter. Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. I registret över förmynderskapsärenden får man med en registerförfrågan fram intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation. Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av intressebevakningsfullmakten. Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i Oiwa. Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden Ombud, dvs. befullmäktigad Ett ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. Ombudet ska visa upp en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att hen har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till Finlands Advokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver hen inte visa upp någon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet. Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (register över rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verka som rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst ( oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlem av Finlands Advokatförbund kan kontrolleras på Advokatförbundets webbsidor under Sök advokat. ( advokattjanster/sok_advokat). Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnar och omombud utan fullmakt). 16

20 Nära anhörig eller annan person En nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kan ansöka om en förmån för dennes räkning om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också att FPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandes vägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen. förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/ mom.) handikappförmåner (570/ mom.) rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom. förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom. och ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/ mom.) En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hens agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand om huvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras Ansökningstid FPA kontrollerar i regel på tjänstens vägnar rätten till studielånskompensation för studerande som har avlagt högskoleexamen i Finland utifrån studieuppgifterna från högskolorna och låneuppgifterna från banken. Den studerande ska alltså inte uppmanas att lämna in ansökan utan i stället vänta på beslutet som meddelas efter satskörning. Notera följande undantag: Den som avlagt högskoleexamen utomlands ska dock underrätta FPA om den avlagda examen. Studielånskompensation kan beviljas endast om anmälan har gjorts inom två år från det att examen avlagts. I fråga om andra examina än lägre högskoleexamen utreds rätten till kompensation i regel på tjänstens vägnar. Studielånskompensation beviljas för lägre högskoleexamen endast på den studerandes ansökan (gäller också lägre högskoleexamen som avlagts utomlands). Kompensation ska sökas inom två år från att man avlagt lägre högskoleexamen. Studielånskompensation ska sökas inom två år från att man avlagt lägre högskoleexamen. Ansökan ska dock alltid lämnas in innan den studerande avlägger högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen. Om en studerande avlägger högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen och den studerande inte ansökt om studielånskompensation för en lägre högskoleexamen som den studerande avlagt tidigare, avgörs rätten till kompensation utifrån den högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen. Den studerande kan därefter inte längre få studielånskompensation genom att ansöka om kompensation för lägre högskoleexamen eftersom rätten till kompensation utnyttjats för högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen. Om den studerande avlagt lägre högskoleexamen t.ex ska ansökan vara hos FPA senast Om ansökan inkommer för sent får den studerande ett avslagsbeslut men den studerande har inte utnyttjat sin rätt till studielånskompensation. Ett motsvarande avslagsbeslut utfärdas också när en person som avlagt examen utomlands anmäler sin examen mer än två år 17