Allmänt bostadsbidrag

Transkript

1 Allmänt bostadsbidrag

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Rätt till allmänt bostadsbidrag Villkor för beviljande Hushåll Samma hushåll Tillfällig frånvaro Separat hushåll Samboförhållande Bostadsbidrag till minderåriga Bosättning i Finland Bostad Självständig bostad Duglig bostad Förhållande till andra förmåner Bostadstillägg för studerande Bostadsbidrag för pensionstagare Bostadsunderstöd i samband med militärunderstödet Förhöjd kostnadsersättning - arbetslöshetsförmåner Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Övriga sökande Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar för bostadsbidrag Återtagande av ansökan Belopp Självriskandelar Bestämningsgrunder Boendeutgifter i

3 Hyresbostad Hyresavtalsförhållande Godtagbara boendeutgifter för hyresbostad Andra avgifter Underhyresgäst Tjänstebostad Bostadsrättsbostad och delägarbostad Godtagbara boendeutgifter Ägarbostad Godtagbara boendeutgifter för aktiebostad Godtagbara boendeutgifter för egnahemshus Räntor på bostadslån Fördelning av boendeutgifterna Maximala boendeutgifter Behovet av tilläggsutrymme för en person med funktionsnedsättning Inkomster och avdrag Inkomster som inte beaktas Löneinkomst Sociala förmåner Arbetslöshetsförmåner Inkomster av företagsverksamhet Inkomster av skogsbruk Stipendiaters inkomster Kapitalinkomster Uppgifter från penninginstitut Avgörande Handläggningsställe Ansvarig enhet för bostadsbidraget Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Tilläggsutredningar Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beviljande för viss tid Interimistiskt beslut Beslutsmottagare Anmälningsskyldighet Justering Årsjustering Mellanjustering Mellanjusteringsgrunder Skyddsbestämmelse Justeringstidpunkt ii

4 Årsjustering i förhållande till mellanjustering Indragning Indragningstidpunkt Indragning på begäran Felaktig utbetalning Återkrav Regressförfarande Återkrav av bostadsbidrag hos andra än den sökande Utbetalning Betalningsadress Hyresvärd Uppgifter om hyresvärden Frivillig återbetalning som görs av hyresvärden Återkrav hos hyresvärden Övriga betalningsmottagare Intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig Kommunalt organ Temporärt avbrott i utbetalningen eller minskning av beloppet Förskottsinnehållning Utmätning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Rättelse och undanröjande av beslut Sökande av ändring iii

5 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med bostadsbidraget är att sänka boendeutgifterna (ABoBL 938/ ) 1.3. Rätt och villkor Ett hushåll med små inkomster kan få allmänt bostadsbidrag för boendeutgifter för en stadigvarande hyres-, bostadsrätts- eller ägarbostad i Finland Rätt till allmänt bostadsbidrag Det allmänna bostadsbidraget gäller samtliga hushåll i Finland med små inkomster som inte har rätt till något annat stöd i form av pengar som skulle minska boendeutgifterna, såsom bostadsbidrag för pensionstagare eller bostadstillägg för studerande. 1

6 Villkor för beviljande Bostadsbidraget fastställs på basis av godtagbara boendeutgifter kommunen där bostaden finns antalet vuxna och barn i hushållet samt det sammanlagda beloppet av hushållets fortlöpande månadsinkomster. Det allmänna bostadsbidraget betalas ut per månad vilket innebär att bostadsbidrag inte kan beviljas för en del av en månad. Boendet ska alltså pågå minst en hel kalendermånad för att bostadsbidrag ska kunna beviljas. Bostadsbidragets storlek är 80 procent av beloppet av de godtagbara boendeutgifterna, dock högst de maximala boendeutgifterna, som överstiger den bassjälvriskandel som är beroende av antalet vuxna och barn i hushållet samt av beloppet av de fortlöpande månadsinkomsterna för de personer som hör till hushållet. Bostadsbidraget är således 80 procent av skillnaden mellan högst de maximala godtagbara boendeutgifterna och basjälvriskandelen. Bassjälvrisken är 42 procent av de inkomster som ska beaktas i samband med bostadsbidraget, med avdrag för det inkomstbelopp som berättigar till fullt bidrag. Läs mer om bassjälvrisken Hushåll Bostadsbidrag beviljas ett hushåll. De som varaktigt bor i samma bostad anses höra till samma hushåll. Som en person som varaktigt hör till ett hushåll betraktas endast den som är bosatt i Finland. Om några av dem som bor i bostaden genom särskilt hyresavtal eller motsvarande besittningsavtal förfogar över en del av bostaden, eller genom vårdavtal på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har placerats i hushållet för att där få vård, anses de dock höra till olika hushåll. (ABoBL 938/ ). Som ett och samma hushåll betraktas äkta makar eller sambor som bor i samma bostad släktingar i rakt upp- eller nedstigande led (också adoptivbarn och fosterbarn). I hushållet ingår inte studerande som har rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen studerande som flyttar från det finländska fastlandet till Åland för att studera och har rätt till bostadstillägg enligt lagen om studiestöd make eller maka som får permanent institutionsvård Stryk hen från hushållet från och med ingången av den månad efter den då hen har konstaterats vara i behov av permanent institutionsvård. make eller maka som inte är försäkrad eller en annan person utan försäkring Om makarna bor på skilda håll av annan orsak än söndring ska du för den som inte bor i hushållet utreda inkomsterna eller den summa med vilken hen understöder hushållet. Om maken eller makan är icke-försäkrad och bor utomlands ska du utreda den summa med vilken hen understöder hushållet och beakta detta angivna belopp som inkomst för hushållet. 2

7 Om maken eller makan är icke-försäkrad och bor i samma bostad ska du utreda hens inkomster och beakta en skälig del av inkomsterna som inkomst för hushållet. Hushållet företräds av bostadsinnehavaren eller bostadsinnehavarens make, av den som har fullmakt av kollektivhushållet eller av den i vars namn särskilt hyresavtal eller motsvarande besittningsavtal har ingåtts (ABoBL 938/ ). Med sambor avses två personer som lever i ett samboförhållande, det vill säga fortgående i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. (ABoBL 938/ ) Med barn avses personer under 18 år som hör till hushållet. (ABoBL 938/ ) Parterna i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta makar (8 i lagen om registrerat partnerskap) Samma hushåll Till ett hushåll hör de som varaktigt bor i samma bostad, och även de som är tillfälligt frånvarande. Nära släktingar anses alltid höra till samma hushåll oberoende av hyres- eller vårdavtal, det vill säga äkta makar och sambor föräldrar och barn far- och morföräldrar hör alltid till samma hushåll. En studerande som bor tillsammans med sin förälder hör till förälderns bostadsbidragshushåll. Det är fråga om ett kollektivhushåll när flera personer har hyrt en bostad med gemensamt hyresavtal, eller om personerna hyrt en del av en bostad med särskilda hyresavtal men de enligt en bilaga till hyresavtalet fortlöpande är ansvariga för hyran för hela bostaden ifall de övriga boende försummar sin egen betalningsskyldighet. Villkoret, enligt vilket de återstående boende också ansvarar för hyresandelen för dem som flyttat ut ur bostaden, innebär inte att de boende sammanförs till ett och samma hushåll. Villkoret, enligt vilket det att en persons hyresavtal upphör leder till att även de andras hyresavtal upphör, innebär inte heller att de boende sammanförs till ett och samma hushåll. Om personerna bor i samma bostad och inte förfogar över en del av bostaden på basis av ett separat hyresavtal, anses de alltid höra till samma hushåll. Huruvida det är fråga om ett samboförhållande behöver man således ta ställning till endast om personerna har separata hyresavtal eller den ena är underhyresgäst till den andra. Om kommunen har placerat ett omhändertaget barn i hushållet för vård anses barnet höra till detta hushåll, om placeringen inte kan betraktas som tillfällig. Utred vem som bor i samma hushåll med hjälp av en boendeförfrågan. Det faktiska boendet är dock avgörande. Om det är oklart var barnet bor eller om man strider om saken, anses barnet bo i den bostad där barnet är skrivet. 3

8 Personer som varaktigt bor i bostaden anses höra till hushållet även om de ännu inte har gjort någon flyttningsanmälan. Å andra sidan anses personer som endast formellt har gjort flyttningsanmälan, men som bor någon annanstans, inte höra till hushållet Tillfällig frånvaro Som personer som bor i samma bostad betraktas även hushållsmedlemmar som tillfälligt inte bor i bostaden t.ex. på grund av sjukhusvård militärtjänst civiltjänstgöring utstationering eller annat förvärvsarbete fängelsevistelse eller av någon annan motsvarande orsak. Läs mer om inverkan av en fängelsevistelse i olika situationer. Frånvaron anses i regel vara tillfällig om den varar högst cirka ett år. En förutsättning är att resten av hushållet bor kvar i bostaden. En i Finland bosatt make eller maka till en person som hör till hushållet anses dock höra till hushållet även om hen är frånvarande i över ett år, såvida inte makarna kan anses bo separat på grund av söndring. Således anses en make eller maka som bor på annan ort på grund av arbete, studier eller militärtjänst höra till hushållet. Om den ena av två makar vistas utomlands på grund av utstationering eller studier och enligt tillämpningslagen är försäkrad i Finland, anses makarna höra till samma hushåll. Då sambor flyttar isär avgörs huruvida de hör till samma hushåll utifrån den sökandes anmälan. Om ett kommunalt organ har placerat ett barn som hör till ett bostadsbidragshushåll någon annanstans för en kortare tid än ett år, anses barnet tillfälligt vara frånvarande från hushållet. Om placeringen emellertid fortsätter längre än ett år, justeras bidraget från den tidpunkt då en fortsatt placering eller omhändertagandet har konstaterats. Gör dock en justering senast ett år efter att placeringen har börjat. När en bidragstagare som bor ensam tas in för institutionsvård eller hamnar i fängelse, kan bostadsbidrag betalas för sex månader förutsatt att bidragstagaren fortfarande har boendeutgifter under tiden på institutionen. Om bidragstagarens boendeutgifter upphör när hen tas in på institutionen, ska bostadsbidraget dras in från ingången av den månad när boendeutgifterna upphör. Om institutionsvistelsen fortsätter längre än sex månader, ska bidraget dras in från ingången av den sjunde månaden efter att bidragstagaren tagits in på institution. Om hela hushållet är utomlands eller av någon annan orsak är borta från bostaden kan bostadsbidraget betalas för tre månaders tid. En förutsättning är att hushållet svarar för boendeutgifterna även under frånvaron. Bostadsbidraget dras alltså in från ingången av den fjärde månaden efter flyttningen. Om en studerande åker utomlands för studier och får studiestödets bostadstillägg för sin lägenhet utomlands kan hen höra till ett hushåll som får allmänt bostadsbidrag ifall frånvaron är tillfällig. 4

9 Ett hushåll som har två bostäder i Finland kan välja för vilken bostad det ansöker om bostadsbidrag. Se exemplet om en värnpliktig medlem i ett hushåll, Asevelvollinen ruokakunnan jäsenenä. Se exemplet om en make eller maka som arbetar utomlands, Ulkomailla työskentelevä puoliso Separat hushåll Andra som bor i samma bostad än släktingar i rakt upp- eller nedstigande led och makar eller sambor kan anses höra till ett separat hushåll, om de har ett separat hyresavtal eller annat besittningsavtal för en del av bostaden eller de på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning placerats i hushållet genom vårdavtal. En person som tillfälligt bor i bostaden anses inte höra till bostadsbidragshushållet om det rör sig om ett genuint tillfälligt arrangemang. Orsaken till att personen tillfälligt bor i bostaden ska utredas. En sådan person kan bo i bostaden högst sex månader utan att anses höra till bostadsbidragshushållet. Till olika hushåll hör till exempel: Syskon som bor i samma bostad om de har egna hyresavtal som ingåtts antingen med hyresvärden eller som de ingått sinsemellan. Om två personer har separata hyresavtal och inte ingår i samma hushåll på grund av släktskap eller äktenskap/samboförhållande, kan för samma bostad den ena beviljas allmänt bostadsbidrag och den andra bostadsbidrag för pensionstagare. Situationer där ett äktenskap eller samboförhållande upphör Om en gift person ansöker om bostadsbidrag och meddelar att maken eller makan har flyttat från den gemensamma bostaden på grund av varaktig söndring, ska du avgöra huruvida de hör till samma hushåll utgående från den faktiska boendesituationen. Om uppgiften om att makarna flyttat isär kan anses vara tillförlitlig, kan bostadsbidrag beviljas även om man inte känner till den andra makens nya adress. Ett äktenskap anses ha upphört när makarna flyttar isär för att avsluta samlevnaden på grund av söndring i äktenskapet. Om uppgiften om att makarna flyttat isär kan anses vara tillförlitlig, kan bostadsbidrag beviljas. Om en sambo ansöker om bostadsbidrag och meddelar att den andra parten har flyttat från den gemensamma bostaden och att samboförhållandet har upphört, ska du avgöra huruvida de hör till samma hushåll utifrån den sökandes anmälan. Ett samboförhållande anses ha upphört när parterna flyttar isär och de själva anser att samboförhållandet och det gemensamma hushållet har upphört. Vid avgörandet ska du också beakta hur ärendet avgörs i samband med eventuella andra FPA-förmåner som ska beviljas eller som redan betalas Samboförhållande Med samboförhållande avses att två personer, som inte är gifta med varandra, stadigvarande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden utan att ingå äktenskap (ABoBL 5 ). Från och med kan också personer av samma kön leva i ett samboförhållande. 5

10 Endast om personerna har separata hyresavtal eller den ena är underhyresgäst till den andra är man tvungen att utreda samboförhållandet på grund av hushållsbegreppet i samband med det allmänna bostadsbidraget. Om en person enligt uppgifterna i befolkningsregistret eller de facto bor i samma bostad med en annan person och uppger sig vara samboende avgörs förmånen enligt det. Om kunden inte i en sådan situation uppger sig vara samboende och andra uppgifter som finns att tillgå inte stöder kundens uppgift, begärs en tilläggsutredning om boendet av kunden (t.ex. bostadens storlek och antalet rum, annan orsak till det gemensamma boendet än samboförhållande, hyresavtal, uppgifter om faktisk betalning av hyra). Utöver den övriga utredningen ska bostaden också alltid vara sådan att där uppenbart finns utrymmen som garanterar ett tillräckligt privatliv. Huruvida ett förhållande ska betraktas som ett samboförhållande övervägs alltid från fall till fall och ingen faktor är ensam avgörande (t.ex. stor åldersskillnad är i sig inte något hinder för ett samboförhållande). Avgörandet görs utifrån ett övervägande av helhetssituationen med beaktande av allmän livserfarenhet och av hur situationen som helhet ser ut mot bakgrunden av de utredningar som presenterats. Vid övervägandet kan man beakta exempelvis att allmän livserfarenhet visar att kompisboende är vanligare bland personer av samma kön utan att det är fråga om samboförhållande. I regel behöver inte samboförhållanden heller utredas i studentboenden. Det är överlag allmännare med kompisboende bland studerande och boendet är oftare tillfälligt. Å andra sidan är det att två personer tillsammans flyttar från en bostad till en annan i allmänhet ett tecken på att de har för avsikt att stadigvarande bo i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. I regel kan två personer anses vara samboende om de bor i samma bostad och inte är nära släkt med varandra. Kusiner betraktas inte i första hand som sambor. Personerna kan alltid anses vara sambor då de bor i samma bostad och dessutom har gemensamma barn eller är förlovade eller när det annars är fråga om ett förhållande som kan betraktas som ett fast förhållande. Om det utöver de två personerna bor ett eller flera barn i samma bostad kan detta utifrån allmän livserfarenhet vara ett tecken på att det är fråga om ett samboförhållande även om barnen inte är gemensamma. Ett samboförhållande börjar när två personer flyttar ihop och anses vara samboende. Ett samboförhållande upphör när samborna flyttar isär. Detta beror på samboförhållandets karaktär, där förhållandet uppkommer genom att man bor tillsammans. Ett samboförhållande anses ändå fortgå trots att samborna flyttat isär, om den sökande själv meddelar att samboförhållandet fortgår. Gällande personer som är bosatta utomlands har FPA inte möjlighet att få motsvarande befolkningsregisteruppgifter som för dem som är bosatta i Finland. I dessa fall grundar sig bedömningen av familjeförhållandena närmast på uppgifter som fås av kunden, även om förhållandet annars bedöms på samma sätt som i andra situationer. Utgångsläget är att en persons samboförhållande tolkas på samma sätt vid verkställandet av samtliga förmånslagar Bostadsbidrag till minderåriga Minderåriga barn som inte bor hos sina föräldrar anses i regel höra till föräldrarnas hushåll och kan inte få bostadsbidrag för ett självständigt hushåll. Om personen i fråga emellertid har så stora förvärvsinkomster eller med sådana jämförbara eller ersättande inkomster att hen kan anses försörja sig själv och själv stå för sina boendeutgifter, kan bostadsbidrag beviljas. Inkomster som kan jämställas med förvärvsinkomster är t.ex. arbetsmarknadsstöd. När bassjälvrisken bestäms anses den sökande vara vuxen (ABoBL 938/ ). Om en minderårig har beviljats studiestöd kan du bevilja hen allmänt bostadsbidrag. Det räcker också med endast statsgaranti för studielån, lånet behöver inte lyftas. 6

11 Sambor kan beviljas bostadsbidrag, om den ena sambon är myndig. Om bägge parterna är minderåriga, kan bostadsbidrag beviljas förutsatt att den ena eller bägge på ovan nämnda sätt kan anses försörja sig själva och själva svara för sina boendeutgifter. När bassjälvrisken bestäms anses båda samboparterna vara vuxna (ABoBL 938/ ). Om minderåriga syskon bor tillsammans och de har ett gemensamt hyresavtal kan du bevilja dem allmänt bostadsbidrag ifall den ena beviljats studiestöd eller har tillräckligt med andra inkomster. Bostadsbidrag som har beviljats minderåriga samt satskörning för skatteuppföljning I samband med den satskörning för skatteuppföljning som görs i mitten av december varje år justeras eller dras studiestödet in utan ansökan utifrån de skatteuppgifter som Skatteförvaltningen lämnat ut till FPA (StSL 65/ a 1 mom.). De justerings- eller indragningsbeslut som fattas i samband med satskörningarna träder i kraft den 1 januari följande år. Läs mer om satskörning för skatteuppföljning. Då en minderårig studerandes rätt till bostadsbidrag upphör på grund av satskörningen för skatteuppföljning ska du göra följande: Om beloppet av de inkomster som ska beaktas inte sjunkit med minst 200 euro finns det inga grunder för att justera eller dra in stödet. I sådana fall kan bostadsbidrag fortfarande betalas ut tills följande mellan- eller årsjustering. Då ska situationen undersökas på nytt. Om de inkomster som ska beaktas i samband med bostadsbidraget har minskat med minst 200 euro, ska du göra en mellanjustering från och med 1.2. I situationer där beloppet av studiepenningen har minskat med minst 200 euro och det inte återstår någon studiepenning att betala ut och den studerande inte har rätt till statsgaranti för studielån ska du dra in studiestödet i samband med mellanjusteringen. Om den studerande inte har rätt till studiepenning på grund av föräldrarnas inkomster kan den studerande inte heller få statsgaranti för studielån och därför behöver man i sådana fall inte utreda saken separat. Om den studerande fyller 18 år före 1.3 behöver bostadsbidraget inte dras in. Om den studerande fyller 18 år 1.3 eller därefter, dras bostadsbidraget in i samband med justeringen. Bostadsbidraget ska dras in i samband med justeringen eftersom den sökande anses höra till föräldrarnas hushåll. Den studerande får rätt till bostadsbidrag och kan ansöka om det på nytt när hen fyller 18 år eller om hen är minderårig och får studiesöd på nytt (t.ex. på grund av att föräldrarnas inkomster sjunkit eller till följd av nästa satskörning för skatteuppföljning) Bosättning i Finland Endast personer som bor i Finland anses tillhöra ett hushåll. Frågan om boende i Finland avgörs enligt tillämpningslagen. Flyttning till Finland En person som flyttar till Finland från utlandet kan få bostadsbidrag och ett hushåll kan omfatta en utlänning som med stöd av tillämpningslagen har försäkrats i Finland. 7

12 Bostadsbidraget är inte en förmån som omfattas av förordning 883/2004. Dock kan en person, jämte familjemedlemmar, som kommit till Finland för ett arbete som varar minst fyra månader och som uppfyller arbetsvillkoret för arbetslöshetsförmåner få bostadsbidrag. En sådan person kan få allmänt bostadsbidrag också efter att ha blivit arbetslös om hen fortfarande är försäkrad i Finland. Du kan fatta beslut om bostadsbidraget först efter att försäkringsärendet har avgjorts. Se exemplet om en person från ett annat EU-land som kommer till Finland för att arbeta, Suomeen työhön EU-maasta. Asylsökande Om ett hushåll som får allmänt bostadsbidrag i sitt hem tillfälligt vill inkvartera en asylsökande som är skriven på en flyktingförläggning, inverkar detta inte på hushållets bostadsbidrag. I sådana fall bor den asylsökande i bostaden bara tillfälligt. Om den asylsökande är familjemedlem till en person som får allmänt bostadsbidrag, alltså make, maka, sambo eller barn, och hen flyttar in permanent, ska den inflyttande personens andel avdras från de boendekostnader som beaktas i samband med bostadsbidraget eftersom en icke-försäkrad familjemedlem inte kan höra till hushållet. Se exemplet om huruvida en asylsökande hör till hushållet, Turvapaikanhakijan kuuluminen ruokakuntaan. Flyttning från Finland En person som flyttar utomlands kan räknas som medlem i ett hushåll med bostadsbidrag om hen förblir försäkrad i Finland. Om hela bostadsbidragshushållet åker utomlands för en längre tid än tre månader ska du dra in bostadsbidraget från ingången av fjärde månaden efter flyttningen. Om en medlem i hushållet åker utomlands för en kortare tid än ett år, hör personen fortfarande till hushållet. Beakta personens inkomst i sin helhet som hushållets inkomst. Om en medlem i hushållet åker utomlands för en längre tid än ett år, ska medlemmen strykas från bostadsbidragshushållet. Om det inte är fråga om söndring ska du beakta den del av makens inkomster med vilken maken understöder hushållet i Finland. Om den ena av två makar vistas utomlands på grund av utstationering eller studier och enligt tillämpningslagen är försäkrad i Finland, anses makarna höra till samma hushåll. Bostadsbidrag är inte en sådan förmån som omfattas av EG:s förordning 833/2004 om social trygghet, varför frågan om huruvida en person är bosatt i Finland alltid avgörs enligt kriterierna i tillämpningslagen. Personen stryks således inte från hushållet om hen arbetar kortare tid än ett år i ett annat medlemsland, även om personen inte omfattas av den finländska lagstiftningen om social trygghet på basis av förordningen. Om en person flyttar till ett EU-/EES-land för att arbeta för en kortare tid än ett år, hör hen fortfarande till bostadsbidragshushållet. Beakta personens inkomst i sin helhet som hushållets inkomst. Om en person flyttar till ett EU-/EES-land för att arbeta för en längre tid än ett år, stryks hen från hushållet. Om det inte är fråga om söndring ska du beakta den del av makens inkomster med vilken maken understöder hushållet i Finland. Fördela boendeutgifterna mellan de personer som hör och inte hör till hushållet. Läs mer under Fördelning av boendeutgifterna. 8

13 Se exemplet om utländsk make eller maka, Ulkomaalainen puoliso. Person som inte hör till hushållet Om det i bostaden bor en person som enligt tillämpningslagen inte hör till hushållet ska du beakta en skälig del av hens inkomster som hushållets inkomst dela boendekostnaderna enligt antalet medlemmar i hushållet Dela på motsvarande sätt boendeutgifterna om det i bostaden bor en studerande som har rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen studerande som flyttar från det finländska fastlandet till Åland för att studera och har rätt till bostadstillägg enligt lagen om studiestöd Bostad Bostadsbidrag betalas endast för en stadigvarande bostad i Finland. Endast en bostad kan betraktas som stadigvarande, dvs. vanligen den bostad där hushållet bor största delen av året. Bostadsbidrag kan beviljas för en hyres-, bostadsrätts-, delägar- eller ägarbostad Självständig bostad Bostadsbidrag kan beviljas för en självständig bostad. Med självständig bostad avses en bostad uteslutande i hushållets eget bruk med egen ingång utifrån, från trappuppgång eller tambur. I bostaden ska det också finnas kokmöjligheter och tillgång till vatten. Då ett egnahemshus består att två självständiga lägenheter och ägaren eller huvudhyresgästen bor i den ena lägenheten, betraktas bägge lägenheter som självständiga bostäder vid fastställandet av bostadsbidraget. Personerna som bor i lägenheterna betraktas som skilda hushåll, även om de är nära släktingar. Detta trots att den bostad som hyresgästen hyr betraktas som en underhyresbostad i lagen om hyra av bostadslägenhet Duglig bostad En förutsättning för att få bostadsbidrag är att den bostad som hushållet förfogar över duger som bostad (ABoBL 938/ ). Bostadsbidrag kan beviljas endast för en bostad i en byggnad som är avsedd för varaktigt boende eller i en byggnad som uppförts för annat ändamål men som ändrats till bostad enligt bygglovet. Bostadsbidrag kan även beviljas för en fritidsbostad, om det är hushållets enda och stadigvarande bostad. Be den sökande skicka byggmyndigheternas intyg över att bostaden fyller de tekniska och hälsomässiga kraven på en stadigvarande bostad. Bidrag kan inte beviljas för en halvfärdig bostad, även om den redan är bebodd. En bostad anses inte längre vara halvfärdig efter det att byggnadsinspektionsmyndigheten gett tillstånd till inflyttning 9

14 även om slutgranskning ännu inte utförts. Om en del av lägenheten ännu inte är färdig, ska du bevilja bidrag bara för den del som det går att bo i. Se exemplet om duglig bostad, Kelvollinen asunto Förhållande till andra förmåner Det allmänna bostadsbidraget är en allmän bostadsbidragsform. Andra former av bostadsbidrag är: studiestödets bostadstillägg bostadsbidrag för pensionstagare bostadsunderstöd (militärunderstöd) förhöjd kostnadsersättning (arbetslöshetsförmåner) Bostadstillägg för studerande Allmänt bostadsbidrag beviljas inte Åland en studerande som bor på hyra och som har rätt till studiestödets bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om studiestöd en studerande som bor på hyra och som flyttar från det finländska fastlandet till Åland för att studera och har rätt till bostadstillägg enligt lagen om studiestöd. en studerande som har rätt till avgiftsfri bostad från läroanstaltens sida. Åland beviljar bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om studiestöd till åländska studerande som studerar på Åland och bor på hyra till studerande från Åland som kommer till det finländska fastlandet för att studera och som bor på hyra Studerande som åker från fastlandet till Åland för att studera betalas bostadstillägg enligt 14 i lagen om studiestöd. Rätt till allmänt bostadsbidrag för studerande som studerar på Åland och för ålänningar Allmänt bostadsbidrag kan inte beviljas och en studerande kan inte ingå i ett hushåll som får bostadsbidrag, om den studerande har rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om studiestöd eller den studerande flyttar från det finländska fastlandet till Åland för att studera och har rätt till bostadstillägg enligt lagen om studiestöd. Bidrag under sommaren 10

15 Om en studerande som har rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om studiestöd eller bostadstillägg för den som flyttar från det finländska fastlandet till Åland för att studera fortsätter sina studier för samma examen, anses hen omfattas av bostadstillägget också under ferierna, även om bostadstillägg inte betalas under ferierna. En sådan studerande kan inte beviljas bostadsbidrag under ferierna. Bostadsbidrag kan emellertid beviljas för ferietid, om den studerande har avslutat sina tidigare studier och senare samma år börjar studera för en ny examen. Bidrag beviljas för tiden mellan det att studierna avslutades och de nya studierna inleds. Avgiftsfritt elevhem Om den studerande har rätt till en avgiftsfri plats på elevhem har hen inte rätt till allmänt bostadsbidrag, om det inte finns särskilda skäl för att hen inte kan ta emot platsen på elevhemmet. Som särskilda skäl betraktas att den studerande sedan tidigare bott i en bostad där hen kan bo också under studietiden den studerande är gift eller sambo och paret har flyttat till en gemensam bostad den studerande av hälsoskäl eller andra motsvarande särskilda skäl inte kan bo på läroanstaltens elevhem. Vid behov ska läkarintyg eller annan motsvarande utredning begäras av den studerande. Bostadsbidrag kan också beviljas om det inte i regel är möjligt att bo på elevhemmet på veckosluten eller under de ledigheter som ingår i studietiden eller om elevhemmet tar ut ersättning för veckoslut och ledigheter och den studerande av den orsaken hyrt en annan bostad. Största delen av elevhemmen har dessa begränsningar. Bostadsbidrag beviljas inte för veckoslutsersättningar för elevhem. Läroanstalter vars elevhem inte har begränsningar gällande när man kan bo där: Försvarshögskolan Räddningsinstitutet Gräns- och sjöbevakningsskolan Lieksan kristillinen opisto Se exemplet om bostadsbidrag och gratis bostad, Asumistuki ja maksuton asunto. Se exemplet om bostadsbidrag för en kadett med familj, Perheellisen kadetin asumistuki. Avgiftsbelagt elevhem Om en studerande studerar på en avgiftsbelagd utbildning vid en folkhögskola, ett idrottsutbildningscenter, Sameområdets utbildningscentral eller på folkhögskolelinjen vid en yrkesläroanstalt och bor i läroanstaltens elevhem kan hen beviljas bostadstillägg. Bostadstilläggets belopp är 88,87 euro per månad. Om den studerande förutom den avgiftsbelagda platsen på elevhem har en stadigvarande bostad kan man bevilja allmänt bostadsbidrag för denna bostad Bostadsbidrag för pensionstagare 11

16 Allmänt bostadsbidrag beviljas inte (ABoBL 938/ ) en ensamboende person som är berättigad till bostadsbidrag för pensionstagare en person som bor på tumanhand med sin make, maka eller sambo om åtminstone den ena av dem har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare ett hushåll där alla medlemmar är berättigade till bostadsbidrag för pensionstagare. Personer som är pensionerade kan få allmänt bostadsbidrag om det är fråga om en barnfamilj om alla medlemmar i hushållet är berättigade till bostadsbidrag för pensionstagare omfattas de dock av bostadsbidrag för pensionstagare det i hushållet finns en medlem som inte är berättigad till bostadsbidrag för pensionstagare t.ex. en pensionstagare och en arbetslös (ej om det gäller en make, maka eller sambo) som har ett gemensamt hyresavtal t.ex. en pensionstagare och ett barnbarn Också personer som är pensionerade kan få allmänt bostadsbidrag om de bara har sådan pension som inte berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare. Sådana pensioner eller ersättningar är bl.a. delinvalidpension deltidspension partiell förtida ålderspension pension på basis av en frivillig försäkring avträdelsestöd och avträdelsepension oregistrerad tilläggspension pension eller ersättning som betalats i form av engångsersättning partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna Läs mer om bostadsbidrag för pensionstagare. Om ett enpersonshushåll eller ett tvåpersonershushåll som består av äkta makar eller sambor och som har allmänt bostadsbidrag får rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, upphör det allmänna bostadsbidraget från ingången av den månad då rätten till bostadsbidrag för pensionstagare börjar. Det allmänna bostadsbidraget dras också in om bostadsbidrag för pensionstagare inte betalas på grund av bestämningsgrunderna. En part i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta make. Enligt regressbestämmelsen (26 ) i lagen om allmänt bostadsbidrag får allmänt bostadsbidrag som betalas för samma tid användas för kvittning av bostadsbidrag för pensionstagare som betalats ut med för stort belopp. I lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (29 ) finns en motsvarande bestämmelse, med stöd av vilken felaktigt utbetalt allmänt bostadsbidrag för samma tid får kvittas mot bostadsbidrag för pensionstagare. Om två personer har separata hyresavtal och inte ingår i samma hushåll på grund av släktskap eller äktenskap/samboförhållande, kan för samma bostad den ena beviljas allmänt bostadsbidrag och den andra bostadsbidrag för pensionstagare. Se exemplet om makes, makas eller sambos rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, Puolisolle oikeus eläkkeensaajan asumistukeen. Se exemplet om syskon, av vilka den ena är arbetslös och den andra är pensionerad, Sisarukset, joista toinen on työtön ja toinen eläkkeellä. 12

17 Bostadsunderstöd i samband med militärunderstödet Bostadsbidrag betraktas som primärt i förhållande till bostadsunderstöd. Ett löpande bostadsbidrag dras därför inte in till följd av en värnpliktigs tjänstgöring, inte ens vid mellan- eller årsjusteringen. Bostadsunderstöd beviljas för skillnaden mellan boendeutgifterna och bostadsbidraget. En värnpliktig anses vara endast tillfälligt frånvarande från bostaden. Om en värnpliktig ansöker om bidrag för sin stadigvarande bostad först på grund av värnplikten, beviljas inte bostadsbidrag, utan hela bidraget beviljas i form av bostadsunderstöd. Om någon medlem av hushållet (t.ex. sambon) däremot inte har rätt till bostadsunderstöd, eller om bostadsunderstöd förvägras på grund av t.ex. inkomsterna, kan hushållet beviljas bostadsbidrag. När sambon ansöker om bostadsbidrag och den värnpliktige får bostadsunderstöd, ska bostadsbidrag först beviljas för hela hushållets boendeutgifter. Bostadsunderstödet justeras och som boendeutgifter beaktas skillnaden mellan den värnpliktiges boendeutgifter och bostadsbidraget. Om den värnpliktige bor ensam kan det allmänna bostadsbidraget justeras på basis av ansökan om militärunderstöd, om ansökan innehåller de uppgifter som behövs för justeringen. Civiltjänstgörares bostäder Om en civiltjänstgörare ansöker om bostadsbidrag för en bostad för vars kostnader civiltjänstgöringsstället är skyldigt att ansvara, beviljas inte bostadsbidrag och inte heller bostadsunderstöd. Om civiltjänstgöringsstället är skyldigt att ansvara för boendeutgifterna och bostadsbidrag betalas för bostaden är förfarandet i de olika situationerna följande: Om det är fråga om en ensamboende civiltjänstgörare som får bostadsbidrag och tjänstgöringsstället betalar boendeutgifterna ska bostadsbidraget dras in eftersom boendeutgifterna upphör. Om civiltjänstgöraren hör till ett hushåll som består av två eller flera personer och som får bostadsbidrag, ska hushållets bostadsbidrag justeras enligt de förändrade boendeutgifterna, såvida civiltjänstgörarens andel av hushållets boendeutgifter är minst 50 euro per månad. Vid justeringen ändras inte antalet medlemmar i hushållet eller bostadsytan, men hushållets boendeutgifter minskas med civiltjänstgörarens andel av boendeutgifterna. Bostadsbidraget justeras eller dras in från början av månaden efter den då boendet på utbildningscentralen upphört. Om civiltjänstgöraren är gift eller sambo betalar tjänstgöringsstället hälften av boendeutgifterna oberoende av om familjen har barn eller inte. Om en annan medlem i hushållet är civiltjänstgörare delas boendeutgifterna enligt antal personer. Om tjänstgöringsplatsen anvisar civiltjänstgöraren att bo i dennes egen stadigvarande bostad eller inte anvisar honom någon bostad alls, ansvarar tjänstgöringsplatsen för boendeutgifterna i den stadigvarande bostaden. Om civiltjänstgöraren är gift eller samboende betalar tjänstgöringsplatsen bara hälften av boendeutgifterna. Läs mer om civiltjänstgörares rätt till militärunderstöd. Se exemplet om en bostadsbidragstagare i beväringstjänst, Asumistuen saaja varusmiespalvelukseen. 13

18 Se exemplet om en familjefar i beväringstjänst, Perheen isä varusmiespalvelukseen Förhöjd kostnadsersättning - arbetslöshetsförmåner En arbetssökande får förhöjd kostnadsersättning om hen utanför sin pendlingsregion deltar i arbetskraftsutbildning frivilliga studier för invandrare jobbsökarträning karriärträning eller arbetsprövning eller utbildningsprövning. En arbetssökande har rätt till förhöjd kostnadsersättning också när den sysselsättningsfrämjande servicen ordnas utanför hemkommunen inom hens pendlingsregion och deltagandet i servicen förorsakar inkvarteringskostnader. Förhöjd kostnadsersättning som betalas för sysselsättningsfrämjande service på annan ort eller ersättning för utbildning som ordnas utomlands hindrar inte att allmänt bostadsbidrag betalas för den arbetssökandes stadigvarande bostad. En eventuell bostad som är belägen på orten för åtgärden, och för vilken förhöjd kostnadsersättning betalas, betraktas inte som stadigvarande bostad och för den beviljas alltså inte allmänt bostadsbidrag. Inte heller när det gäller ett hushåll bestående av en enda person anses personen flytta ut ur den stadigvarande bostaden om förhöjd kostnadsersättning betalas för bostaden på åtgärdsorten, även om åtgärden skulle vara långvarigare. (Utbetalningen av förhöjd kostnadsersättning förutsätter dock inte att personen skaffar en bostad på åtgärdsorten.) Kostnadsersättningar är prioriterad inkomst och de inverkar inte på bostadsbidragsbeloppet Ansökan En representant för hushållet ska ansöka om bostadsbidrag och justering av bidraget på blanketten Ansökan om allmänt bostadsbidrag AT1. Ansökan om bostadsbidrag och justering av bidraget kan också göras elektroniskt i FPA:s e-tjänst. Allmänt bostadsbidrag kan också sökas muntligen. Som handläggare av bostadsbidrag kan du i vissa situationer göra en mellanjustering på basis av en muntlig ansökan. För dessa situationer redogörs i punkten Justering Mellanjustering. FPA skickar automatiskt ett brev till bostadsbidragstagarna före årsjusteringstidpunkten. Om bostadsbidrag har beviljats för en viss tid ska fortsatt bostadsbidrag ansökas på blanketten Ansökan om fortsatt betalning av allmänt bostadsbidrag AT 13r. Den sökande ska uppge sitt eget kontonummer i ansökan även om bidraget betalas till hyresvärden. Bilagor till ansökan Kontrollera innan du avgör en ansökan att alla nödvändiga bilagor och utredningar har bifogats. Bilagor till ansökan om bostadsbidrag är: 14

19 utredningar om hushållets bruttoinkomster (för utredningen kan bl.a. användas lönespecifikation) kopia av hyresavtal, bostadsrättsavtal och delägaravtal en kopia av hyresavtalet behövs dock inte om hyresvärden deltar i FPA:s förfrågan om hyresavtal, eftersom FPA av dessa hyresvärdar elektroniskt får uppgifter om hyresavtal och hyresförhöjningar långivarens utredning om personliga bostadslån fullmakt att företräda kollektivhushåll (blankett AT5r) Fullmakt behövs om flera personer (som inte är en familj) har hyrt en bostad genom ett gemensamt hyresavtal. Fullmakt behövs alltså till exempel när kompisar har hyrt en bostad genom ett gemensamt hyresavtal och när syskon har ett gemensamt hyresavtal. Om hyres- eller vederlagsbeloppet inte framgår av de andra bilagorna (t.ex. hyresavtalet) ska du be den sökande om en kopia av meddelandet om hyresförhöjning. Kvitto på hyran kan enligt prövning begäras när det finns särskilda skäl att ifrågasätta hushållets hyresförhållande Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. 15

20 Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Muntligen Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar. 16

21 Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om hen har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hens handlingsbehörighet är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat hen omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men hen har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan Intressebevakare Om en intressebevakare har förordnats att sköta huvudmannens (den person som har intressebevakare) ekonomiska angelägenheter eller ekonomiska angelägenheter och förmögenhet/egendom har intressebevakaren rätt att ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. och huvudmannens handlingsbehörighet inte har begränsats beträffande skötseln av ekonomin kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren men huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att hen inte kan sköta sina ekonomiska angelägenheter kan förmånen sökas och ansökan undertecknas endast av intressebevakaren och om huvudmannen omyndigförklarats kan förmåner sökas endast av intressebevakaren 17

22 förmånen utbetalas till intressebevakaren eller på det konto tillhörande förmånstagaren som intressebevakaren bestämt. FPA får information om intressebevakaren från befolkningsdatasystemet. Uppgiften om intressebevakningen syns med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot. Uppgiften om intressebevakningen syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. Kontrollera innehållet i intressebevakarens uppgifter med en förfrågan i registret över förmynderskapsärenden. I registret över förmynderskapsärenden syns intressebevakarens namn och identifieringsuppgifter uppgift om tidpunkterna när intressebevakningen börjar och upphör uppgift om intressebevakarens uppdrag och om personens handlingsbehörighet (om den är begränsad eller inte) uppgift om vilken myndighet som avgjort ärendet. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas in till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i Oiwa. Läs mer om intressebevakare för en myndig person, intressebevakarens parallella talerätt, begränsande av handlingsbehörighet och intressebevakarens talerätt, talerätt för omyndiga personer över 18 år och intressebevakningens upphörande Intressebevakningsfullmäktig En intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett. FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande intressebevakningsfullmakter. Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. I registret över förmynderskapsärenden får man med en registerförfrågan fram intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation. Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av intressebevakningsfullmakten. Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i Oiwa. Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden. 18