Allmänt bostadsbidrag

Transkript

1 Allmänt bostadsbidrag

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Rätt till allmänt bostadsbidrag Villkor för beviljande Hushåll Samma hushåll Tillfällig frånvaro Separat hushåll Bostadsbidrag till minderåriga Bosättning i Finland Bostad Självständig bostad Duglig bostad Förhållande till andra förmåner Bostadstillägg för studerande Bostadsbidrag för pensionstagare Bostadsunderstöd i samband med militärunderstödet Förhöjd kostnadsersättning - arbetslöshetsförmåner Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Övriga sökande Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar för bostadsbidrag Återtagande av ansökan Belopp Självriskandelar Bestämningsgrunder Boendeutgifter Hyresbostad i

3 Hyresavtalsförhållande Godtagbara boendeutgifter för hyresbostad Andra avgifter Underhyresgäst Tjänstebostad Bostadsrättsbostad och delägarbostad Godtagbara boendeutgifter Ägarbostad Godtagbara boendeutgifter för aktiebostad Godtagbara boendeutgifter för egnahemshus Räntor på bostadslån Fördelning av boendeutgifterna Maximala boendeutgifter Behovet av tilläggsutrymme för en person med funktionsnedsättning Inkomster och avdrag Inkomster som inte beaktas Löneinkomst Sociala förmåner Arbetslöshetsförmåner Inkomster av företagsverksamhet Inkomster av skogsbruk Stipendiaters inkomster Kapitalinkomster Uppgifter från penninginstitut Avgörande Handläggningsställe Ansvarig enhet för bostadsbidraget Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Tilläggsutredningar Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beviljande för viss tid Interimistiskt beslut Beslutsmottagare Anmälningsskyldighet Justering Årsjustering Mellanjustering Mellanjusteringsgrunder Skyddsbestämmelse Justeringstidpunkt Årsjustering i förhållande till mellanjustering ii

4 1.11 Indragning Indragningstidpunkt Indragning på begäran Felaktig utbetalning Återkrav Regressförfarande Återkrav av bostadsbidrag hos hushållsmedlem Utbetalning Betalningsadress Hyresvärd Uppgifter om hyresvärden Frivillig återbetalning som görs av hyresvärden Återkrav hos hyresvärden Övriga betalningsmottagare Intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig Kommunalt organ Temporärt avbrott i utbetalningen eller minskning av beloppet Förskottsinnehållning Utmätning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Rättelse och undanröjande av beslut Sökande av ändring iii

5 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska utformningen finns vissa rubriker två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med bostadsbidraget är att sänka boendeutgifterna (ABoBL 938/ ) 1.3. Rätt och villkor Ett hushåll med små inkomster kan få allmänt bostadsbidrag för boendeutgifter för en stadigvarande hyres-, bostadsrätts- eller ägarbostad i Finland. 1

6 Rätt till allmänt bostadsbidrag Det allmänna bostadsbidraget gäller samtliga hushåll i Finland med små inkomster som inte har rätt till något annat stöd i form av pengar som skulle minska boendeutgifterna, såsom bostadsbidrag för pensionstagare eller bostadstillägg för studerande Villkor för beviljande Bostadsbidraget fastställs på basis av godtagbara boendeutgifter kommunen där bostaden finns antalet vuxna och barn i hushållet samt hushållets sammanlagda belopp av de fortlöpande månadsinkomsterna. Bostadsbidragets storlek är 80 procent av beloppet av de godtagbara boendeutgifterna, dock högst de maximala boendeutgifterna, som överstiger den bassjälvriskandel som är beroende av antalet vuxna och barn i hushållet samt av beloppet av de fortlöpande månadsinkomsterna för de personer som hör till hushållet. Bostadsbidraget är således 80 % av skillnaden mellan högst de maximala godtagbara boendeutgifterna och basjälvriskandelen. Bassjälvrisken är 42 procent av de inkomster som ska beaktas i samband med bostadsbidraget, med avdrag för det inkomstbelopp som berättigar till fullt bidrag. Läs mer om bassjälvrisken Hushåll Bostadsbidrag beviljas ett hushåll. De som varaktigt bor i samma bostad anses höra till samma hushåll. Som en person som varaktigt hör till ett hushåll betraktas endast den som är bosatt i Finland. Om några av dem som bor i bostaden genom särskilt hyresavtal eller motsvarande besittningsavtal förfogar över en del av bostaden, eller genom vårdavtal på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har placerats i hushållet för att där få vård, anses de dock höra till olika hushåll. (ABoBL 938/ ). Som ett och samma hushåll betraktas äkta makar eller sambor som bor i samma bostad släktingar i rakt upp- eller nedstigande led (också adoptivbarn och fosterbarn) samt minderåriga syskon. Om en studerande som bor i samma bostad har rätt till studiestödets bostadstillägg eller om den studerande får studiestöd från en främmande stat, anses personen i fråga dock inte höra till samma hushåll. Läs mer om bostadstillägg för studerande och fördelningen av boendeutgifterna. Hushållet företräds av bostadsinnehavaren eller bostadsinnehavarens make, av den som har fullmakt av kollektivhushållet eller av den i vars namn särskilt hyresavtal eller motsvarande besittningsavtal har ingåtts (ABoBL 938/ ). Med sambor avses två personer som lever i ett samboförhållande, det vill säga fortgående i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. (ABoBL 938/ ) Med barn avses personer under 18 år som hör till hushållet. (ABoBL 938/ ) 2

7 Parterna i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta makar (8 i lagen om registrerat partnerskap) Samma hushåll Till ett hushåll hör de som varaktigt bor i samma bostad, och även de som är tillfälligt frånvarande. Nära släktingar anses alltid höra till samma hushåll oberoende av hyres- eller vårdavtal, det vill säga äkta makar och sambor föräldrar och barn far- och morföräldrar minderåriga syskon hör alltid till samma hushåll. En studerande som bor tillsammans med sin förälder hör till förälderns bostadsbidragshushåll. Det är fråga om ett kollektivhushåll när flera personer har hyrt en bostad med gemensamt hyresavtal, eller om personerna hyrt en del av en bostad med särskilda hyresavtal men de enligt en bilaga till hyresavtalet fortlöpande är ansvariga för hyran för hela bostaden ifall de övriga boende försummar sin egen betalningsskyldighet. Villkoret, enligt vilket de återstående boende också ansvarar för hyresandelen för dem som flyttat ut ur bostaden, innebär inte att de boende sammanförs till ett och samma hushåll. Om personerna bor i samma bostad och inte förfogar över en del av bostaden på basis av ett separat hyresavtal, anses de alltid höra till samma hushåll. Huruvida det är fråga om ett samboförhållande behöver man således ta ställning till endast om personerna har separata hyresavtal eller den ena är underhyresgäst till den andra. En studerande som hör till ett två eller flera personers hushåll, t.ex. en make eller maka, eller ett barn under 18 år som hör till samma hushåll som sina föräldrar, kan fortfarande höra till hushållet på sin hemort även om han eller hon får studiestödets bostadstillägg för en bostad på annan ort. En make eller maka som flyttat till en annan ort på grund av studier kan åtföljas av ett minderårigt barn. Om en minderårig person får studiestödets bostadstillägg för en bostad på annan ort, hör han eller hon till föräldrarnas hushåll. Om bostadstillägg har beviljats en minderårig person för en bostad på samma ort, hör han eller hon inte längre till föräldrarnas hushåll. Om ett vuxet barn börjar studera på annan ort eller utomlands för längre tid än ett år, stryks han eller hon från hushållet. Om ett vuxet barn börjar studera på annan ort eller utomlands för kortare tid än ett år betraktas frånvaron som tillfällig, varvid han eller hon fortfarande hör till hushållet. Om kommunen har placerat ett omhändertaget barn i hushållet för vård anses barnet höra till detta hushåll, om placeringen inte kan betraktas som tillfällig. Utred vem som bor i samma hushåll med hjälp av en boendeförfrågan. Det faktiska boendet är avgörande. 3

8 Personer som varaktigt bor i bostaden anses höra till hushållet även om de ännu inte har gjort någon flyttningsanmälan. Å andra sidan anses personer som endast formellt har gjort flyttningsanmälan, men som bor någon annanstans, inte höra till hushållet. Se exemplet om en studerande medlem i ett hushåll, Opiskeleva ruokakunnan jäsen Tillfällig frånvaro Som personer som bor i samma bostad betraktas även hushållsmedlemmar som tillfälligt inte bor i bostaden t.ex. på grund av studier sjukhusvård militärtjänst civiltjänstgöring utstationering eller annat förvärvsarbete fängelsevistelse eller av någon annan motsvarande orsak. Frånvaron anses i regel vara tillfällig om den varar högst cirka ett år. En förutsättning är att resten av hushållet bor kvar i bostaden. En i Finland bosatt make eller maka till en person som hör till hushållet anses dock höra till hushållet även om han eller hon är frånvarande i över ett år, såvida inte makarna kan anses bo separat på grund av söndring. Således anses en make eller maka som bor på annan ort på grund av arbete, studier eller militärtjänst höra till hushållet. Om den ena av två makar vistas utomlands på grund av stationering eller studier och enligt tillämpningslagen är försäkrad i Finland, anses makarna höra till samma hushåll. Då sambor flyttar isär avgörs huruvida personerna i fråga hör till samma hushåll utifrån sökandens anmälan. Om ett kommunalt organ har placerat ett barn som hör till ett bostadsbidragshushåll någon annanstans för en kortare tid än ett år, anses barnet tillfälligt vara frånvarande från hushållet. Om placeringen emellertid fortsätter längre än ett år, justeras bidraget från den tidpunkt då en fortsatt placering eller omhändertagandet har konstaterats. Gör dock en justering senast ett år efter att placeringen har börjat. När en bidragstagare som bor ensam tas in för institutionsvård eller hamnar i fängelse, kan bostadsbidrag betalas för sex månader förutsatt att bidragstagaren fortfarande har boendeutgifter under tiden på institutionen. Om bidragstagarens boendeutgifter upphör när han eller hon tas in på institutionen, ska bostadsbidraget dras in från ingången av den månad när boendeutgifterna upphör. Om institutionsvistelsen fortsätter längre än sex månader, ska bidraget dras in från ingången av den sjunde månaden efter att bidragstagaren tagits in på institution. Om hela hushållet är utomlands eller av någon annan orsak är borta från bostaden kan bostadsbidraget betalas för tre månaders tid. En förutsättning är att hushållet svarar för boendeutgifterna även under frånvaron. Bostadsbidraget dras alltså in från ingången av den fjärde månaden efter flyttningen. Ett hushåll som har två hyresbostäder i Finland kan välja för vilken bostad det ansöker om bostadsbidrag. 4

9 Se exemplet om en värnpliktig medlem i ett hushåll, Asevelvollinen ruokakunnan jäsenenä. Se exemplet om en make eller maka som arbetar utomlands, Ulkomailla työskentelevä puoliso. Läs mer om inverkan av en fängelsevistelse, Vankilassaolon vaikutuksesta Separat hushåll Andra som bor i samma bostad än släktingar i rakt upp- eller nedstigande led, minderåriga syskon och makar eller sambor kan anses höra till ett separat hushåll, om de har ett separat hyresavtal eller annat besittningsavtal för en del av bostaden, de på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning placerats i hushållet genom vårdavtal eller om de tillfälligt bor i bostaden. En person som tillfälligt bor i bostaden anses inte höra till bostadsbidragshushållet om det rör sig om ett genuint tillfälligt arrangemang. Orsaken till att personen tillfälligt bor i bostaden ska utredas. En sådan person kan bo i bostaden högst sex månader utan att anses höra till bostadsbidragshushållet. Till olika hushåll hör till exempel: En studerande som bor i samma bostad om han eller hon har rätt till studiestödets bostadstillägg eller får studiestöd från en främmande stat eller en motsvarande förmån (ABoBL 938/ mom.) Läs mer under Bostadstillägg för studerande. Vuxna syskon som bor i samma bostad om de har egna hyresavtal som ingåtts antingen med hyresvärden eller som de ingått sinsemellan. En studerande som bor i samma bostad som sin far- eller morförälder Den studerande har rätt till studiestödets bostadstillägg. En make som får varaktig institutionsvård Stryk maken från hushållet från och med ingången av den månad efter den då han eller hon har konstaterats vara i behov av permanent institutionsvård. Om två personer har separata hyresavtal och inte ingår i samma hushåll på grund av släktskap eller äktenskap/samboförhållande, kan för samma bostad den ena beviljas allmänt bostadsbidrag och den andra bostadsbidrag för pensionstagare. Situationer där ett äktenskap eller samboförhållande upphör Om en gift person ansöker om bostadsbidrag och meddelar att maken eller makan har flyttat från den gemensamma bostaden på grund av varaktig söndring, ska du avgöra huruvida de hör till samma hushåll utgående från den faktiska boendesituationen. Om uppgiften om särboende kan anses vara tillförlitlig, kan bostadsbidrag beviljas även om man inte känner till den andra makens nya adress. Ett äktenskap anses ha upphört när makarna flyttar isär för att avsluta samlevnaden eller på grund av söndring i äktenskapet. Om uppgiften om särboende kan anses vara tillförlitlig, kan bostadsbidrag beviljas. Om en sambo ansöker om bostadsbidrag och meddelar att den andra parten har flyttat från den gemensamma bostaden och att samboförhållandet har upphört, ska du avgöra huruvida de hör till samma hushåll utifrån den sökandes anmälan. Ett samboförhållande anses ha upphört när parterna flyttar isär och de själva anser att samboförhållandet och det gemensamma hushållet har upphört. 5

10 Vid avgörandet ska du också beakta hur ärendet avgörs i samband med eventuella andra FPA-förmåner som ska beviljas eller som redan betalas. Icke-försäkrad make eller maka Om en make eller maka inte hör till hushållet på grund av att han eller hon inte är försäkrad i Finland och det inte är fråga om söndring, ska man utreda personens inkomster eller den summa med vilken han eller hon understöder hushållet i Finland. Om den icke-försäkrade maken eller makan bor utomlands ska du utreda den summa med vilken han eller hon understöder hushållet och beakta detta angivna belopp som inkomst för hushållet. Om den icke-försäkrade maken eller makan bor i samma bostad ska du utreda hans eller hennes inkomster och beakta en skälig del av inkomsterna som inkomst för hushållet Bostadsbidrag till minderåriga Minderåriga barn som inte bor hos sina föräldrar anses i regel höra till föräldrarnas hushåll och kan inte få bostadsbidrag för ett självständigt hushåll. Om personen i fråga emellertid har så stora förvärvsinkomster eller med sådana jämförbara eller ersättande inkomster att han eller hon kan anses försörja sig själv och själv stå för sina boendeutgifter, kan bostadsbidrag beviljas. Inkomster som kan jämställas med förvärvsinkomster är t.ex. arbetsmarknadsstöd. När bassjälvrisken bestäms anses den sökande vara vuxen (ABoBL 938/ ). Sambor kan beviljas bostadsbidrag, om den ena sambon är myndig. Om bägge parterna är minderåriga, kan bostadsbidrag beviljas förutsatt att de på ovan nämnda sätt kan anses försörja sig själva och själva svara för sina boendeutgifter. När bassjälvrisken bestäms anses båda samboparterna vara vuxna (ABoBL 938/ ) Bosättning i Finland Endast personer som bor i Finland kan anses tillhöra ett hushåll varaktigt. Frågan om boende i Finland avgörs enligt tillämpningslagen. Flyttning till Finland En person som flyttar till Finland från utlandet kan få bostadsbidrag och ett hushåll kan omfatta en utlänning som med stöd av tillämpningslagen har försäkrats i Finland. Bostadsbidraget är inte en förmån som omfattas av förordning 883/2004. Dock kan en person, jämte familjemedlemmar, som kommit till Finland för ett arbete som varar minst fyra månader och som uppfyller arbetsvillkoret för arbetslöshetsförmåner få bostadsbidrag. En sådan person kan få allmänt bostadsbidrag också efter att ha blivit arbetslös om han eller hon fortfarande är försäkrad i Finland. Du kan fatta beslut om bostadsbidraget först efter att försäkringsärendet har avgjorts. Se exemplet om en person från ett annat EU-land som kommer till Finland för att arbeta, Suomeen työhön EU-maasta. Asylsökande 6

11 Om ett hushåll som får allmänt bostadsbidrag i sitt hem tillfälligt vill inkvartera en asylsökande som är skriven på en flyktingförläggning, inverkar detta inte på hushållets bostadsbidrag. I sådana fall bor den asylsökande i bostaden bara tillfälligt. Om den asylsökande är familjemedlem till en person som får allmänt bostadsbidrag, alltså make, sambo eller barn, och han eller hon flyttar in permanent, ska den inflyttande personens andel avdras från de boendekostnader som beaktas i samband med bostadsbidraget eftersom en ickeförsäkrad familjemedlem inte kan höra till hushållet. Se exemplet om huruvida en asylsökande hör till hushållet, Turvapaikanhakijan kuuluminen ruokakuntaan. Flyttning från Finland En person som flyttar utomlands kan räknas som medlem i ett hushåll med bostadsbidrag om han eller hon förblir försäkrad i Finland. Om hela bostadsbidragshushållet åker utomlands för en längre tid än tre månader ska du dra in bostadsbidraget från ingången av fjärde månaden efter flyttningen. Om en medlem i hushållet åker utomlands för en kortare tid än ett år, hör personen fortfarande till hushållet. Beakta personens inkomst i sin helhet som hushållets inkomst. Om en medlem i hushållet åker utomlands för längre tid än ett år, ska medlemmen strykas från bostadsbidragshushållet. Om det inte är fråga om söndring ska du beakta den del av makens inkomster med vilken maken understöder hushållet i Finland. Om den ena av två makar vistas utomlands på grund av utstationering eller studier och enligt tillämpningslagen är försäkrad i Finland, anses makarna höra till samma hushåll. Bostadsbidrag är inte en sådan förmån som omfattas av EG:s förordning 833/2004 om social trygghet, varför frågan om huruvida en person är bosatt i Finland alltid avgörs enligt kriterierna i tillämpningslagen. Personen stryks således inte från hushållet om han eller hon arbetar kortare tid än ett år i ett annat medlemsland, även om personen inte omfattas av den finländska lagstiftningen om social trygghet på basis av förordningen. Om en person flyttar till ett EU-/EES-land för att arbeta för en kortare tid än ett år, hör han eller hon fortfarande till bostadsbidragshushållet. Beakta personens inkomst i sin helhet som hushållets inkomst. Om en person flyttar till ett EU-/EES-land för att arbeta för längre tid än ett år, stryks han eller hon från hushållet. Om det inte är fråga om söndring ska du beakta den del av makens inkomster med vilken maken understöder hushållet i Finland. Fördela boendeutgifterna mellan de personer som hör och inte hör till hushållet. Läs mer under Fördelning av boendeutgifterna. Se exemplet om utländsk make eller maka, Ulkomaalainen puoliso. Person som inte hör till hushållet Om det i bostaden bor en person som enligt tillämpningslagen inte hör till hushållet ska du beakta en skälig del av hans eller hennes inkomster som hushållets inkomst dela boendekostnaderna enligt antalet medlemmar i hushållet 7

12 Bostad Bostadsbidrag betalas endast för en stadigvarande bostad i Finland. Endast en bostad kan betraktas som stadigvarande, dvs. vanligen den bostad där hushållet bor största delen av året. Bostadsbidrag kan beviljas för en hyres-, bostadsrätts-, delägar- eller ägarbostad Självständig bostad Bostadsbidrag kan beviljas för en självständig bostad. Med självständig bostad avses en bostad uteslutande i hushållets eget bruk med egen ingång utifrån, från trappuppgång eller tambur. I bostaden ska det också finnas kokmöjligheter och tillgång till vatten. Då ett egnahemshus består att två självständiga lägenheter och ägaren eller huvudhyresgästen bor i den ena lägenheten, betraktas bägge lägenheter som självständiga bostäder vid fastställandet av bostadsbidraget. Personerna som bor i lägenheterna betraktas som skilda hushåll, även om de är nära släktingar. Detta trots att den bostad som hyresgästen hyr betraktas som en underhyresbostad i lagen om hyra av bostadslägenhet Duglig bostad En förutsättning för att få bostadsbidrag är att den bostad som hushållet förfogar över duger som bostad (ABoBL 938/ ). Bostadsbidrag kan beviljas endast för en bostad i en byggnad som är avsedd för varaktigt boende eller i en byggnad som uppförts för annat ändamål men som ändrats till bostad enligt bygglovet. Bostadsbidrag kan även beviljas för en fritidsbostad, om det är hushållets enda och stadigvarande bostad. Be den sökande skicka byggmyndigheternas intyg över att bostaden fyller de tekniska och hälsomässiga kraven på en stadigvarande bostad. Bidrag kan inte beviljas för en halvfärdig bostad, även om den redan är bebodd. En bostad anses inte längre vara halvfärdig efter det att byggnadsinspektionsmyndigheten gett tillstånd till inflyttning även om slutgranskning ännu inte utförts. Om en del av lägenheten ännu inte är färdig, ska du bevilja bidrag bara för den del som det går att bo i. Se exemplet om duglig bostad, Kelvollinen asunto Förhållande till andra förmåner Det allmänna bostadsbidraget är en allmän bostadsbidragsform. Andra former av bostadsbidrag är: studiestödets bostadstillägg 8

13 bostadsbidrag för pensionstagare bostadsunderstöd (militärunderstöd) förhöjd kostnadsersättning (arbetslöshetsförmåner) Bostadstillägg för studerande Allmänt bostadsbidrag beviljas inte (ABoBL 938/ ): en studerande som är hyresgäst och som enligt lagen om studiestöd har rätt till studiestödets bostadstillägg, utom när bostadstillägg har beviljats en studerande i ett flerpersoners hushåll för en bostad på annan ort. en studerande som får studiestöd av en främmande stat eller en motsvarande förmån eller en studerande som har rätt till avgiftsfri bostad från läroanstaltens sida. Se exemplet om rätt till bostadstillägg för en person som bor ensam, Yksin asuvalle oikeus asumislisään. Se exemplet om en studerande medlem i ett hushåll, Opiskeleva ruokakunnan jäsen. Se exemplet om en studerande som avlägger påbyggnadsexamen, Jatkotutkintoa suorittava opiskelija. Bostadsbidrag och studiestödets bostadstillägg sommartid En studerande som har rätt till studiestödets bostadstillägg och som fortsätter sina studier för samma examen anses omfattas av studiestödets bostadstillägg även under ferierna, även om bostadstillägg inte betalas under ferierna. En sådan studerande kan inte beviljas bostadsbidrag under ferierna. Bostadsbidrag kan emellertid beviljas för ferietid, om den studerande har avslutat sina tidigare studier och senare samma år börjar studera för en ny examen. Bidrag beviljas för tiden mellan det att studierna avslutades och de nya studierna inleds. Den som är berättigad till bostadstillägg kan inte få bostadsbidrag. Bostadsbidrag kan således inte beviljas en studerande som fått avslag på bostadstillägg t.ex. på grund av att föräldrarnas inkomstgränser överskrids. Bostadsbidrag kan beviljas en studerande som förvägrats bostadstillägg på grund av otillräcklig studieframgång eller utdragna studier; dessa omständigheter ska påvisas med studiestödsbeslutet eller på något annat tillförlitligt sätt. Se exemplet om en studerande som inte är berättigad till bostadstillägg, Opiskelija, jolla ei ole oikeutta asumislisään. Rätt till allmänt bostadsbidrag för studerande som fortsätter att studera för högre högskoleexamen I regel antas en studerande för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen. Om den studerande efter att ha avlagt en lägre examen fortsätter att avlägga en högre examen har han eller hon inte rätt till allmänt bostadsbidrag, eftersom han eller hon är en studerande som fortsätter sina studier. 9

14 Om den studerande ska fortsätta att studera för högre examen på hösten och inte har rätt till studiestödets bostadstillägg under hela vårterminen, har han eller hon rätt till allmänt bostadsbidrag också under sommaren. Om den studerandes stödmånader tar slut t.ex. i slutet av april, har han eller hon inte rätt till studiestödets bostadstillägg för maj, varvid allmänt bostadsbidrag kan beviljas från början av maj och i detta fall även för sommaren. Om stödmånaderna tar slut i slutet av maj och den studerande fortsätter att studera för en högre examen på hösten, beviljas dock inte allmänt bostadsbidrag enbart för sommaren. Man ska således alltid först utreda rätten till studiestödets bostadstillägg. Studerande som omfattas av det allmänna bostadsbidraget: barnfamiljer (som barn betraktas också den äkta makens eller sambons barn) personer som bor i ägarbostad (som ägarbostad betraktas också den äkta makens eller sambons ägarbostad) studerande som inte har rätt till studiestödets bostadstillägg på grund av t.ex. otillräcklig studieframgång, utdragna studier eller sjukdom studerande som får rehabiliteringspenning studerande som bor hos sina föräldrar, eftersom de hör till föräldrarnas bostadsbidragshushåll studerande som får vuxenutbildningsstöd, eftersom de inte har rätt till studiestödets bostadstillägg. En studerande som får partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringsunderstöd eller partiellt rehabiliteringsunderstöd omfattas av studiestödets bostadstillägg. En studerande som är medlem av ett hushåll som består av flera personer kan samtidigt få bostadstillägg på studieorten och allmänt bostadsbidrag för bostaden på hemorten. Se exemplet om en studerande medlem i ett hushåll, Opiskeleva ruokakunnan jäsen. Avbrutna studier När en studerande avbryter sina studier slutgiltigt, börjar han eller hon omfattas av bostadsbidrag. Verifiera avbrottet med läroanstaltens intyg eller meddelande. Om studierna avbryts temporärt på grund av graviditet eller sjukdom har den studerande rätt till bostadsbidrag. En gravid studerande kan beviljas bostadsbidrag före nedkomsten, om hon har avbrutit studierna på grund av graviditeten. Maken börjar omfattas av bostadsbidrag först när barnet har fötts. Man kan börja omfattas av bostadsbidrag även på grund av att man får sjukdagpenning och att studiestödet därför dras in. Om en studerande tillfälligt avbryter sina studier, t.ex. för att ta ett mellanår, har den studerande rätt till bostadsbidrag. Några krav på hur länge avbrottet ska pågå ställs inte. Kontrollera att studiestödet har dragits in på grund av att studierna avbrutits. Om avbrottet inte framgår av studiestödsbeslutet eller studiestödsuppgifterna kan den studerande förete läroanstaltens intyg om avbrottet. Bevilja allmänt bostadsbidrag från och med ingången av månaden efter den då rätten till studiestödets bostadstillägg upphörde. Se exemplet om en studerande som bor ensam och som träder i tjänst på sommaren, Yksin asuva opiskelija aloittaa palveluksen kesällä. 10

15 Se exemplet om en studerande som bor ensam och som träder i tjänst i januari, Yksin asuva opiskelija astuu palvelukseen tammikuussa. Se exemplet om en studerande som bor i en kompisbostad och som träder i tjänst på sommaren, Kimppakämpässä asuva opiskelija astuu palvelukseen kesällä Gratis bostad En studerande som har rätt till gratis bostad från läroanstalten kan inte få bostadstillägg eller allmänt bostadsbidrag även om han eller hon inte bor i läroanstaltens bostad. Om man inte kan bo i en sådan bostad under veckoslut eller ferier som ingår i studietiden eller om en ersättning uppbärs för boende under veckoslut eller ferier och den studerande därför har hyrt en bostad någon annanstans, kan den studerande undantagsvis beviljas bostadstillägg. Se exemplet om bostadstillägg och gratis bostad, Asumislisä ja maksuton asunto. Se exemplet om bostadsstöd till kadetter, Kadetille asumistukea Bostadsbidrag för pensionstagare Allmänt bostadsbidrag beviljas inte (ABoBL 938/ ) en ensamboende person som är berättigad till bostadsbidrag för pensionstagare en person som bor på tumanhand med sin make om åtminstone den ena av dem har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare ett hushåll där alla medlemmar är berättigade till bostadsbidrag för pensionstagare. Personer som är pensionerade kan få allmänt bostadsbidrag om det är fråga om en barnfamilj om alla medlemmar i hushållet är berättigade till bostadsbidrag för pensionstagare omfattas de dock av bostadsbidrag för pensionstagare det i hushållet finns en medlem som inte är berättigad till bostadsbidrag för pensionstagare t.ex. en pensionstagare och en arbetslös (ej om det gäller en make) som har ett gemensamt hyresavtal t.ex. en pensionstagare och ett barnbarn Också personer som är pensionerade kan få allmänt bostadsbidrag om de har endast en sådan pension som inte berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare. Sådana pensioner eller ersättningar är: delinvalidpension deltidspension partiell förtida ålderspension pension på basis av en frivillig försäkring avträdelsestöd och avträdelsepension oregistrerad tilläggspension pension eller ersättning som betalats i form av engångsersättning partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna Läs mer om bostadsbidrag för pensionstagare. Om ett enpersonshushåll eller ett tvåpersonershushåll som består av äkta makar eller sambor och som har allmänt bostadsbidrag får rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, upphör det allmänna 11

16 bostadsbidraget från ingången av den månad då rätten till bostadsbidrag för pensionstagare börjar. Det allmänna bostadsbidraget dras också in om bostadsbidrag för pensionstagare inte betalas på grund av bestämningsgrunderna. En part i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta make. Enligt regressbestämmelsen (26 ) i lagen om allmänt bostadsbidrag får allmänt bostadsbidrag som betalas för samma tid användas för kvittning av bostadsbidrag för pensionstagare som betalats ut med för stort belopp. I lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (29 ) finns en motsvarande bestämmelse, med stöd av vilken överbetalt allmänt bostadsbidrag som betalats för samma tid får kvittas mot bostadsbidrag för pensionstagare. Om två personer har separata hyresavtal och inte ingår i samma hushåll på grund av släktskap eller äktenskap/samboförhållande, kan för samma bostad den ena beviljas allmänt bostadsbidrag och den andra bostadsbidrag för pensionstagare. Se exemplet om makes eller makas rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, Puolisolle oikeus eläkkeensaajan asumistukeen. Se exemplet om syskon, av vilka den ena är arbetslös och den andra är pensionerad, Sisarukset, joista toinen on työtön ja toinen eläkkeellä Bostadsunderstöd i samband med militärunderstödet Bostadsbidrag betraktas som primärt i förhållande till bostadsunderstöd. Ett löpande bostadsbidrag dras därför inte in till följd av en värnpliktigs tjänstgöring, inte ens vid mellan- eller årsjusteringen. Bostadsunderstöd beviljas för skillnaden mellan boendeutgifterna och bostadsbidraget. En värnpliktig anses vara endast tillfälligt frånvarande från bostaden. Om en värnpliktig ansöker om bidrag för sin stadigvarande bostad först på grund av värnplikten, beviljas inte bostadsbidrag, utan hela bidraget beviljas i form av bostadsunderstöd. Om någon medlem av hushållet (t.ex. sambon) däremot inte har rätt till bostadsunderstöd, eller om bostadsunderstöd förvägras på grund av t.ex. inkomsterna, kan hushållet beviljas bostadsbidrag. När sambon ansöker om bostadsbidrag och den värnpliktige får bostadsunderstöd, ska bostadsbidrag först beviljas för hela hushållets boendeutgifter. Bostadsunderstödet justeras och som boendeutgifter beaktas skillnaden mellan den värnpliktiges boendeutgifter och bostadsbidraget. Om den värnpliktige bor ensam kan det allmänna bostadsbidraget justeras på basis av ansökan om militärunderstöd, om den har de uppgifter som behövs för justeringen. Civiltjänstgörares bostäder Om en civiltjänstgörare ansöker om bostadsbidrag för en bostad för vars kostnader civiltjänstgöringsstället är skyldigt att ansvara, beviljas inte bostadsbidrag och inte heller bostadsunderstöd. Om civiltjänstgöringsstället är skyldigt att ansvara för boendeutgifterna och bostadsbidrag betalas för bostaden är förfarandet i de olika situationerna följande: 12

17 Om det är fråga om en ensamboende civiltjänstgörare som får bostadsbidrag och tjänstgöringsstället betalar boendeutgifterna ska bostadsbidraget dras in eftersom boendeutgifterna upphör. Om civiltjänstgöraren hör till ett hushåll som består av två eller flera personer och som får bostadsbidrag, ska hushållets bostadsbidrag justeras enligt de förändrade boendeutgifterna, såvida civiltjänstgörarens andel av hushållets boendeutgifter är minst 50 /månad. Vid justeringen ändras inte antalet medlemmar i hushållet eller bostadsytan, men hushållets boendeutgifter minskas med civiltjänstgörarens andel av boendeutgifterna. Se exemplet om en bostadsbidragstagare i beväringstjänst, Asumistuen saaja varusmiespalvelukseen. Se exemplet om en familjefar i beväringstjänst, Perheen isä varusmiespalvelukseen Förhöjd kostnadsersättning - arbetslöshetsförmåner En arbetssökande får förhöjd kostnadsersättning om han eller hon utanför sin pendlingsregion deltar i arbetskraftsutbildning frivilliga studier för invandrare jobbsökarträning karriärträning eller arbetsprövning eller utbildningsprövning. En arbetssökande har rätt till förhöjd kostnadsersättning också när den sysselsättningsfrämjande servicen ordnas utanför hemkommunen inom hans eller hennes pendlingsregion och deltagandet i servicen förorsakar inkvarteringskostnader. Förhöjd kostnadsersättning som betalas för sysselsättningsfrämjande service på annan ort eller ersättning för utbildning som ordnas utomlands hindrar inte att allmänt bostadsbidrag betalas för den arbetssökandes stadigvarande bostad. En eventuell bostad som är belägen på orten för åtgärden, och för vilken förhöjd kostnadsersättning betalas, betraktas inte som stadigvarande bostad och för den beviljas alltså inte allmänt bostadsbidrag. Inte heller när det gäller ett hushåll bestående av en enda person anses personen flytta ut ur den stadigvarande bostaden om förhöjd kostnadsersättning betalas för bostaden på åtgärdsorten, även om åtgärden skulle vara långvarigare. (Utbetalningen av förhöjd kostnadsersättning förutsätter dock inte att personen skaffar en bostad på åtgärdsorten.) Kostnadsersättningar är prioriterad inkomst och de inverkar inte på bostadsbidragsbeloppet Ansökan En representant för hushållet ska ansöka om bostadsbidrag och justering av bidraget på blanketten Ansökan om allmänt bostadsbidrag AT1. Ansökan om bostadsbidrag och justering av bidraget kan också göras elektroniskt i FPA:s e-tjänst. Allmänt bostadsbidrag kan också sökas muntligen. 13

18 Handläggaren kan i vissa situationer göra en mellanjustering på basis av en muntlig ansökan. För dessa situationer redogörs i punkten Justering Mellanjustering. FPA skickar automatiskt ett brev till bostadsbidragstagarna cirka två månader före årsjusteringstidpunkten. Från och med januari 2015 skickas inte längre någon förifylld årsjusteringsblankett ut med brevet. Om bostadsbidrag har beviljats för en viss tid ska fortsatt bostadsbidrag ansökas på blanketten Ansökan om fortsatt betalning av allmänt bostadsbidrag AT 13r. Den sökande ska uppge sitt eget kontonummer i ansökan även om bidraget betalas till hyresvärden. Bilagor till ansökan Kontrollera innan du avgör en ansökan att alla nödvändiga bilagor och utredningar har bifogats. Bilagor till ansökan om bostadsbidrag är: utredningar om hushållets bruttoinkomster (för utredningen kan bl.a. användas lönespecifikation) kopia av hyresavtal, bostadsrättsavtal och delägaravtal en kopia av hyresavtalet behövs dock inte om hyresvärden deltar i FPA:s förfrågan om hyresavtal, eftersom FPA av dessa hyresvärdar elektroniskt får uppgifter om hyresavtal och hyresförhöjningar långivarens utredning om personliga bostadslån fullmakt att företräda kollektivhushåll (blankett AT5r) Om hyres- eller vederlagsbeloppet inte framgår av de andra bilagorna (t.ex. hyresavtalet) ska du be den sökande om en kopia av meddelandet om hyresförhöjning. Kvitto på hyran kan enligt prövning begäras när det finns särskilda skäl att ifrågasätta hushållets hyresförhållande Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift 14

19 Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Muntligen Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. 15

20 Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hans eller hennes handlingsbehörighet är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat honom eller henne omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men han eller hon har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan 16

21 Intressebevakare En intressebevakare har rätt att söka förmåner om han eller hon blivit förordnad av förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller förmögenhet. Den person på vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad. Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås: uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker. Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA. Läs mer om intressebevakare (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mikä on edunvalvoja?) skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kelaasioiden hoitaminen toisen puolesta) Intressebevakningsfullmäktig En intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett. FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande intressebevakningsfullmakter. Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. I registret för förmyndarskapsärenden får man med en registerförfrågan fram intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av intressebevakningsfullmakten. 17

22 Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i Oiwa. Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden Ombud, dvs. befullmäktigad Ett ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. Ombudet ska visa upp en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till Finlands Advokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver han eller hon inte visa upp någon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet. Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (register över rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verka som rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst ( oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlem av Finlands Advokatförbund kan kontrolleras med sökordet "advokat" på Advokatförbundets webbsidor ( Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnar och omombud utan fullmakt) Nära anhörig eller annan person En nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kan ansöka om en förmån för dennes räkning om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också att FPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandes vägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen. förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/ mom.) handikappförmåner (570/ mom.) rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom. förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom. och ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/ mom.) En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand om huvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras. 18