CHECKLISTA FÖR KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER FÖR DE SOCIALA NÄMNDERNA I VÄSTERÅS

CHECKLISTA FÖR KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER FÖR DE SOCIALA NÄMNDERNA I VÄSTERÅS Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Se till att du som handläggare planerar in dialogen med barn/unga i din arbetsprocess och att du skaffar dig en smidig rutin för hur du når barn och unga. Nämnd: Individ- och familjenämnden Dnr: Handläggare: Ärende: för kvinnofrid och mot våld i nära relationer. 1. Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? X Ja Nej Motivera svaret: en handlar dels om hur vi ska förbättra vårt arbete med våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever i familjer med våld och/ eller själva blir utsatta för våld. 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? X Ja Nej Motivera svaret: I handlingsplanen tas upp hur vi ska arbeta för att förbättra livsvillkoren för barn som lever i våldsmiljö. 3. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja X Nej Motivera svaret: Handläggaren har tagit kontakt med gruppledarna för VIVA grupperna(som arbetar med barn som lever med våld) för att få träffa barn som är berörda av våld i hemmet. Tyvärr var barnen för små för att en intervju skulle vara lämplig. Däremot har

utredaren träffat VIVA gruppledarna för att höra deras uppfattning om hur barnen upplever det arbete vi gör för att hjälpa barn och höra deras åsikter. Det ofta barnen påtalar, är att de vill att våldsutövaren i flesta fall pappan ska få hjälp. Flera uttalar att de inte vill träffa pappa om han inte först blir snäll. Flera uttrycker att pappan ska ta ansvar inte bortförklara våldet han har brukat mot barnets mamma. För barnen är det viktigt att få gå i VIVA grupp och få prata med andra barn om sina upplevelser.

2016-12-13 Dnr: 2016/00157-NF 2016/00548-IFN 2016/00272-ÄN För kvinnofrid och mot våld i nära relationer 2017-2019 Sociala nämndernas förvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se

VÄSTERÅS STAD 2016-12-13 Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Det påverkar hela samhället och folkhälsan samtidigt som det är ett allvarligt brott och en kränkning av varje persons mänskliga rättigheter och lika värde. Våld är vidare ett av de allvarligaste sätten att motverka jämställdhet. Våld i nära relationer kostar dessutom samhället stora summor, men framför allt drabbar det de våldsutsatta som i de flesta fall är kvinnor och barn. Även för männen har våldet allvarliga konsekvenser. Mot den bakgrunden har äldrenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjenämnden gemensamt beslutat om denna handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer. Planen omfattar åtaganden och aktiviteter inom nämndernas verksamhetsområden. Handlingslanen utgår ytterst från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde. Planen utgår också från FN:s beslut om att medlemsländerna ska arbeta för jämställdhet och bekämpandet av våld mot kvinnor och barn. Planen tar även avstamp i regeringens fjärde jämställdhetsmål, att bekämpa mäns våld mot kvinnor, och har utformats med hänsyn till 5 kap. 11 socialtjänstlagen samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) Vision, syfte, målgrupper och inriktningsmål VISION Visionen för Västerås stads arbete är att ingen kvinna, man eller barn ska utsättas för våld i nära relation. SYFTE Syftet med handlingsplanen är att åstadkomma ett kraftfullt, samlat och effektivt arbete mot våld i nära relationer. I det ingår att särskilt uppmärksamma personer som utsätts för våld och barn som upplevt våld. Våldet ska förebyggas och upprepning ska förhindras. MÅLGRUPPER Kvinnor/män som utsatts för våld i nära relationer Barn som upplevt våld av närstående vuxna Män/kvinnor/barn som utövat våld mot närstående 2

VÄSTERÅS STAD 2016-12-13 INRIKTNINGSMÅL Västerås stad ska ha ett systematiskt förebyggande arbete mot våld i nära relationer Ingen man, kvinna eller barn ska utsättas för våld i nära relationer Alla kvinnor, män och barn ska veta vart de ska vända sig för att få stöd ifall de utsätts för våld eller utsätter andra för våld i nära relationer Den som utsätts för eller utövar våld i nära relationer ska mötas av personal med rätt kompetens Vad är våld i nära relationer? Med våld i nära relationer avses inte enbart fysiskt våld utan även sexuellt våld och psykiskt våld som kan handla om kränkningar, hot och kontroll. Likaså förekommer ekonomiskt våld som kan rikta sig dels mot att kontrollera den andres ekonomi, dels att förstöra materiella tillgångar. Även försummelse är en form av våld som kan riktas mot personer med funktionsnedsättning och/eller äldre personer, som är i behov av omsorg. Till våld i nära relationer räknas också hedersrelaterat våld eller förtryck. Med nära relationer menas att våldet utövas av en eller flera personer som den våldsutsatte är beroende av, t.ex. partner, expartner, egna barn, syskon, föräldrar eller inom hedersvåld även av släktingar. Orsaker till våld Våld i nära relationer är ett mångfaceterat samhällsproblem. Därför finns det många orsaker till våldet. Några av de viktigaste bakgrundsfaktorerna är dock bristen på jämställdhet och ekonomisk jämlikhet. På individnivå påverkar vad hen har med sig av våld under uppväxten, t.ex. pågående missbruk eller psykisk ohälsa. Av betydelse är också om individen lever i en relation där olika maktförhållanden finns som kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder m.m. Därutöver har samhället en stark påverkan genom att legitimera en syn på jämställdhet, könsroller, maskulinitet och sexualitet liksom en syn på våld och kontroll. Även strukturer i samhället inverkar, t.ex. bostadsbristen som gör det svårt för utsatta att hitta eget boende samt olika ekonmiska förutsättningar för olika grupper. Det är viktigt att förstå att våldsutövarens våld kan leda till en våldsspiral där även kvinnor och barn involveras. Mot denna bakgrund måste samhället sätta in insatser på flera nivåer för att bekämpa våld i nära relationer. 3

VÄSTERÅS STAD 2016-12-13 Särskilt utsatta grupper Våld i nära relationer skiljer sig från annan våldsbrottslighet, då våldsutövaren är en person den utsatte lever tillsammans med eller är beroende av på annat sätt. I och med att det är en nära relation så finns ett känslomässigt beroende som gör det svårare för den utsatte att bryta upp från förhållandet. Våldsutövaren är därför i en stark maktposition i förhållande till den utsatte, vilket förstärks ytterligare av att våldet oftast är kontrollerat och sker i hemmet utan insyn av utomstående. Våld utförs av både män och kvinnor, men det grova och upprepade våldet är det männen som bär ansvar för. Vissa grupper befinner sig i ett starkare beroendeförhållande av olika orsaker och riskerar därmed att bli särskilt utsatta. VÅLD I HEDERNS NAMN Våld i hederns namn utförs vanligtvis mot en kvinna i familjen, även om pojkar och män utsätts. Ett skäl kan vara att kvinnan riskerar familjens heder genom att bryta kollektivets normer, speciellt kring oskuld och kyskhet. Det är vanligtvis männen i kollektivet som utför våldet, ofta en broder eller andra släktingar, även kvinnor i kollektivet medverkar vid våld. HBTQ personer är extra utsatta. BARN SOM UPPLEVT VÅLD Att vara barn innebär i sig att man är starkt beroende av de vuxnas omsorg. Att då leva i en familj där man som barn upplever våld och kanske själv blir utsatt för direkt våld av en förälder eller annan närstående, skadar barnets tillit till sin omvärld. Till detta kommer att barn ofta även upplever våld i skolan och på fritiden. Det är därför extra viktigt att samhället både förebygger och tidigt upptäcker våld samt ger barn det stöd de är i behov av. KVINNOR MED MISSBRUKSPROBLEM Kvinnor med missbruksproblem finns i alla samhällsgrupper och missbruket har olika omfattning och konsekvenser. Kvinnor med missbruksproblem har inte sällan känslor av skuld och skam. Många kvinnor betraktar sig själva som delaktiga i den misshandel de utsätts för, att de missbrukar och provocerar fram misshandeln. Kvinnor som missbrukar vistas oftare i miljöer som är mer våldsamma, vilket kan osynliggöra den misshandel som kvinnan utsätts för. Missbruket kan också vara ett sätt att stå ut med övergreppen. KVINNOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND Kvinnor och flickor som kommer från en stark patriarkal tradition löper en förhöjd risk att utsättas för våld. Ofta kan de komma som anhöriga till mannen, som kommit till Sverige ett antal år före kvinnan. Kvinnan har då få kontakter i sitt nya hemland och kan lätt bli isolerad. Hon kan ha sämre kunskap om vilken hjälp hon 4

VÄSTERÅS STAD 2016-12-13 kan få av samhället med en ökad risk för våld som följd. Även kvinnor som kommit som anhörig till en man boende i Sverige och som riskerar utvisning om hon separerar innan hon fått permanent uppehållstillstånd tillhör denna grupp särskilt utsatta. ENSAMSTÅENDE MAMMOR Ensamstående mammor är en av de grupper som utsätts för mycket våld. Det är inte ovanligt att våldet fortsätter även efter uppbrottet från den våldsutövande mannen och kanske till och med trappas upp. Ibland ställs också ensamstående mammor inför det svåra valet att fullfölja ett domstolsbeslut om pappans rätt till umgänge, trots att hon har utsatts för våld och barnen upplevt våld utfört av barnens pappa. PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Funktionsnedsättningen kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell, orsakad av sjukdomar, olycksfall och skador eller vara medfödd. Funktionsnedsättning påverkar individen på flera olika sätt. På grund av funktionsnedsättningen kan personen vara beroende av hjälp och stöd från andra. Beroendet är en faktor som i sig ökar risken för utsatthet. Övergrepp kan vara fysiska, psykiska, sexuella, ekonomiska och materiella. Det kan även vara försummelse i form av uteblivet stöd, vård och omsorg. Möjligheten att be om hjälp kan vara begränsad med anledning av funktionsnedsättningen. ÄLDRE Våld i nära relation är inte ovanligt bland äldre. Om beroendet av hjälp ökar så ökar också utsattheten. Utöver fysiska, psykiska, materiella, ekonomiska och sexuella övergrepp kan äldre även utsättas för försummelse. Det kan handla om vanvård, att inte få hjälp med sin hygien, otillräcklig föda, felaktig medicinering eller att sakna tillgång till telefon. Det kan också vara att inte få hjälp med myndighetskontakter eller hot om försämringar vad gäller vård och omsorg. Våld mot äldre är ofta ett dolt problem som kan vara svårt att upptäcka. Åldern kan också göra att personen är mer isolerad och medföra svårigheter att ta del av information och att söka hjälp. ANHÖRIGVÅRDARE En grupp där det förekommer våld och som inte alltid uppmärksammas är anhöriga som ger vård och stöd till en närstående, både när det gäller äldre och personer med funktionsnedsättning. Anhöriga som ger vård och stöd känner ofta krav både utifrån och på sig själva att klara av att ta hand om sin närstående. 5

VÄSTERÅS STAD 2016-12-13 Ibland ett alldeles för tungt uppdrag med våld som följd. Många känner stor skam och vill varken prata om det eller söka hjälp. Det kan också vara den närstående som får vård som är våldsam mot den anhörige på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. PERSONER I SAMKÖNADE RELATIONER Partnervåld är lika vanligt i samkönade relationer som i heterosexuella relationer. De möter också ofta oförståelse från majoritetssamhället, vilket gör dem mindre benägna att söka den hjälp samhället erbjuder. Det utgör en psykosocial stress att vara en minoritet, vilket i sig kan öka risken för våld, speciellt för personer som inte har kommit ut med sin sexuella läggning. Våldet ser annorlunda ut och personal kan ha svårare att hantera detta våld. VÅLDSUTÖVARE Även den som utövar våld lever med utsatthet. Personen är ofta högst medveten om samhällets syn på våld i nära relationer. Skammen tillsammans med rädslan för att bli lagförd utgör ett hinder för många att söka hjälp. För att minska våldet behöver samhället bli bättre på att nå och motivera våldsutövare. Ansvar och organisation Arbetet mot våld i nära relationer och våld i hederns namn är ett gemensamt ansvar för hela samhället. Polis, åklagare, brottsoffermyndigheter, kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården samt länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även civilsamhället i form av kvinnojourerna är viktiga aktörer. Centralt är att myndigheter och andra aktörer samverkar och tillsammans verkar för att förebygga och bekämpa våld i nära relationer och våld överlag. KOMMUNENS ANSVAR Enligt socialtjänstlagen 5 kap. 11 har socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det gäller för både våldsutsatta, våldsutövare och barn som har antingen upplevt våld eller själva blivit våldsutsatta. En viktig del i arbetet mot våld i nära relationer är att förebygga att våld uppstår. Västerås stad bedriver därför ett omfattande förebyggande arbete för att motverka våld i stort. I det ingår bl.a. att fortsätta utveckla samarbetet med andra förvaltningar som t.ex. stöd fritid och entreprenad (SFE). Även de ideella organisationerna bidrar här med ett mycket viktigt arbete. 6

VÄSTERÅS STAD 2016-12-13 Västerås stad har cirka 10 000 anställda. Av dessa är det ett antal som lever i en relation där det förekommer våld, vilket påverkar individens förutsättningar att fungera på arbetet och medför både kostnader och lidande. Det är därför viktigt att bygga upp kompetens hos chefer att upptäcka och agera när en medarbetare utsätts för våld i nära relationer. ÅKLAGARMYNDIGHETENS ANSVAR Våld i nära relationer rubriceras som misshandel och faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökning och beslutar om det finns skäl för anhållan. Inom tre dagar från anhållandet måste åklagaren framställa om häktningsförhandling till tingsrätten. Häktningsförhandling ska hållas inom fyra dagar från anhållandet. Åklagarmyndigheten fattar även beslut om åtal ska väckas eller inte samt beslutar om kontaktförbud (tidigare besöksförbud). POLISENS ANSVAR Polisanmälan kan göras av den som utsatts för våld, men även av andra som polis, socialtjänst, skolan, grannar, anhöriga eller vänner. När ett misshandelsbrott anmäls görs en förundersökning. Polisens har ett länsövergripande ansvar för brottsoffer och personsäkerhetsarbete. De gör hot- och riskbedömning för utsatta kvinnor. Polisen ansvarar också för uppföljning av de kvinnor som omfattas av kontaktförbud och trygghetslarm. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Män som är dömda för brott i nära relation har möjlighet att delta i kriminalvårdens behandlingsprogram. För personer som är dömda för våldsbrott mot kvinnor erbjuds möjligheter att delta i programmen både på anstalter med specialplatser för målgrupperna och i frivård. För att skydda brottsoffer och förhindra återfall i brott har Kriminalvården brottsofferslussar vars uppdrag är att belysa brottsoffrets utsatthet och behov inför anstaltens beslut, exempelvis inför permissioner och besökstillstånd men även för att erbjuda möjlighet till konstruktiva möten mellan förövare och offer. SKATTEVERKETS ANSVAR Hos skatteverket kan enskilda som behöver skydda sin adress på grund av hot och trakasserier ansöka om sekretessmarkering och/eller så kallad kvarskrivning. Kvarskrivning innebär att personen är folkbokförd på den gamla adressen trots flyttning. LANDSTINGETS ANSVAR Hälso- och sjukvårdens har ett ansvar att upptäcka och identifiera våld i nära relationer. Hela sjukvården kan komma i kontakt med kvinnor som utsatts för våld, exempelvis akutvården, kvinnokliniken, folktandvården, psykiatrin, mödravården och familjeläkarmottagningarna. Sjukvårdens personal har ansvar 7

VÄSTERÅS STAD 2016-12-13 för att känna igen och förstå våldet samt att erbjuda kvinnor, män och barn stöd och behandling. FRIVILLIGORGANISATIONERNAS ROLL OCH ÅTAGANDE Flera föreningar bedriver ideell verksamhet som ger hjälp och stöd till misshandlade och utsatta kvinnor och flickor. De kan till exempel erbjuda stödjande och rådgivande samtal, skyddat boende och stöd i kontakten med myndigheter. Vissa föreningar arbetar även med samkönade relationer. Flera av förenigarna är flerspråkliga. Brottsofferjouren i Västerås är en ideell organisation som ger information och stöd till brottsoffer, deras anhöriga och vittnen. Brottsofferjouren ger stöd inför rättegång, svarar på frågor om skadestånd samt har stödpersons- och vittnesstödsverksamhet. Pågående arbete LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN Den lokala gruppen består av representanter från de olika enheter inom Västerås stad som arbetar med att motverka våld, samt landstinget, polisen, kriminalvården och ideella organisationer. Syftet är att samverka, utbyta information och samla in uppgifter om olika utvecklingsbehov. REGIONALT I LÄNET Länsstyrelsen har av regering fått i uppdrag att leda det regionala arbetet enligt det fjärde jämställhetspolitiska delmålet. Målet innebär att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig intigritet. Den regionala planen har följande insatsområden. Stärkt och utvecklad samverkan. Förbättrad kunskap om våld i Västmanland. Förbättrad upptäckt av våldsutsatta. Bevarad och höjd kompetensnivå hos berörda myndigheter och ideella föreningar. Utvecklat och stärkt stöd, vård och behandling. Öka lättilgänglig information. Hedersrelaterat våld och förtryck. Prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Länsstyrelsen har ansvaret för upprättandet av en länsstrategi mäns våld mot kvinnor 2017 2020. 8

VÄSTERÅS STAD 2016-12-13 NATIONELLT På nationellt plan har flera initiativ tagits mot våld i nära relationer och stor politisk enighet råder i frågan. Staten har även avsatt stora belopp till arbetet mot våld och under september 2016 presenterades en nationell strategi för området. Den betonar bl.a. det våldspreventiva arbetet och behovet av arbete på agregerad nivå. Uppföljning av handlingsplanen Planen är antagen av de sociala nämnderna för perioden 2017 till och med 2019. En delrapport ska lämnas 2017-11-30 och en slutrapport ska finnas klar senast 2018-10-15. Ansvarig för rapporteringen är Sociala nämndernas förvaltning. Insatsområden till handlingsplanen för kvinnofrid och mot våld i nära relationer, 2017-2019 Inriktningsmål: Västerås Stad ska ha ett systematiskt förebyggande arbete mot våld i nära relationer Åtagande Aktiviteter Ansvarig När Jämställdheten mellan män och kvinnor ska stärkas Föräldrautbildningar ska genomföras för att öka mäns deltagande i sina barns uppväxt Familjecentrum (SFE) 2017-2019 Ett särskilt opinionsarbete kring jämställdhet ska genomföras Samordnaren och kommunikationsstrateg 2017-2019 Inriktningsmål: Ingen kvinna/man eller barn skall utsättas för våld i nära relationer Åtagande Aktivitet Ansvarig När Våld i nära relationer ska minska Västerås stads och andra relevanta aktörers insatser ska organiseras och Samordnaren 2017-2019 9

VÄSTERÅS STAD 2016-12-13 samordnas för att åstadkomma ett samlat, kraftfullt och effektivt arbete mot våld i nära relationer Nyanlända flyktingar ska få information om jämställdhet och mänskliga rättigheter genom projektet om förstäkt samhällsorientering Enheten Samhällsorientering och vägledning (SFE) 2017-2019 Äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna erhålla stöd och skydd Stöd och skydd som är särskilt anpassat för äldre och personer med funktionsnedsättning som är utsatta för våld i nära relationer ska tas fram Samordnaren och enhetschefer inom SNF 2017-2019 Barn i våldsmiljö och/eller våldsutsatta ska erhålla det stöd de är i behov av Insatserna av Centrum mot våld i nära relationer (CMV), Våldsteamet (VIR) och socialkontor Barn och ungdom ska kartläggas och utvecklas Samordnaren och berörda enhetschefer 2017-2019 Barn som själva är våldsutövande ska erhålla det stöd de är i behov av Kommunens samverkan med projektet Here4you ska utvecklas Samordnaren 2017-2019 Inriktningsmål: Alla män, kvinnor och barn ska veta vart man kan vända sig för att få stöd om de utsätts för våld eller utsätter andra för våld Åtagande Aktiviteter Ansvarig När Alla Västeråsare ska ha tillgång till lättåtkomlig och relevant Ny hemsida om våld i nära relationer som uppfyller alla kraven i öppna Samordnaren och kommunikationsstrateg 2017-2019 10

VÄSTERÅS STAD 2016-12-13 information om våld i nära relationer jämförelser ska tas fram En särskild kommunikationsinsats till utsatta grupper ska genomföras Samordnaren och kommunikationsstrateg 2017-2019 Inriktningsål: Den som utsätts för eller utövar våld i nära relationer ska mötas av personal med rätt kompetens Åtagande Aktiviteter Ansvarig När Våldsutsatta, våldsutövare och barn som upplever eller utsätts för våld ska kunna få stöd från en verksamhet med specialiserad kompetens inom området med målet att de bättre ska kunna hantera sin situation Centrum mot våld i nära relationer (CMV) och Teamet mot våld i nära relationer (VIR) ska erbjuda och utveckla ett specialiserat arbetssätt. De ska också etablera och utveckla metoder för att kunna följa upp effekter av det stöd som ges Samordnaren och enhetscheferna för CMV och VIR 2017-2019 Våldsutsatta, våldsutövare och barn som upplever eller utsätts för våld ska mötas av kunnig personal i berörda verksamheter En plan för kompetensutveckling av SNF:s personal ska tas fram och genomföras Samordnaren och myndighetschef SNF 2017-2019 Arbetet med att ställa krav på och följa upp utförarnas kompetens SNF strateger 2017-2019 11

VÄSTERÅS STAD 2016-12-13 inom våld i nära relationer ska utvecklas. Ett särskilt fokus ska vara verksamheter för äldre och personer med funktions nedsättning Våldsutövare ska erbjudas stöd omedelbart när våldet har upptäckts Polis, Centrum mot våld i nära relationer (CMV) och andra aktörer ska utveckla ett arbetssätt för att snabbt kunna erbjuda stöd vid upptäckt av våldsutövande Samordnaren 2017-2019 12

1/8 Sociala nämndernas förvaltning Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer 2017-2019 1. BAKGRUND Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Det påverkar hela samhället och folkhälsan samtidigt som det är ett allvarligt brott och en kränkning av varje persons mänskliga rättigheter och lika värde. Våld är vidare ett av de allvarligaste sätten att motverka jämställdhet. Våld i nära relationer kostar dessutom samhället stora summor, men framför allt drabbar det de våldsutsatta som i de flesta fall är kvinnor och barn. Även för männen har våldet allvarliga konsekvenser. Västerås stad arbetar aktivt för att motverka våld i nära relationer. Bland annat pågår ett omfattande förebyggande arbete. Inom staden finns också flera verksamheter om arbetar särskilt med insatser kring våld i nära relationer. Nämnderna har beslutat att följa upp och revidera den handlingsplan om att bekämpa våld i nära relationer som antogs och beslutades gemensamt i september 2014 av individ- och familjenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning och äldrenämnden. Nämnderna vill genom detta ytterligare förstärka och intensifiera arbetet inom detta viktiga område. 2. VISION, SYFTE, INRIKTNINGSMÅL OCH MÅLGRUPPER 2.1. Vision Visionen för Västerås stads arbete är att ingen kvinna, man eller barn utsättas för våld i nära relation. 2.2. Syfte Syftet med handlingsplanen är att åstadkomma ett kraftfullt, samlat och effektivt arbete mot våld i nära relationer. I det ingår att särskilt uppmärksamma kvinnor som utsätts för våld och barn som upplevt våld. Våldet ska förebyggas och upprepning ska förhindras. 2.3. Inriktningsmål Västerås stad ska ha ett systematiskt förebyggande arbete mot våld i nära relationer. Ingen man, kvinna eller barn skall utsättas för våld i nära relationer. Alla kvinnor, män och barn skall veta vart de ska vända sig för att få stöd ifall de utsätts för våld eller utsätter andra för våld. Den som utsätts för eller utövar våld i nära relationer ska mötas av personal med rätt kompetens.

2/8 2.4. Målgrupper Kvinnor/män som utsatts för våld i nära relation Barn som upplevt våld av närstående vuxna Män/kvinnor/barn som utövat våld mot närstående 3. INLEDNING I FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter(1948) anges att varje individ föds fri med lika värde. Det innebär att varje person har rätt till sin kroppsliga integritet. 1993 antog också FN:s generalförsamling en deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. Med våld menas enligt deklarationen varje könsbetingad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker offentligt eller privat. Våld i nära relationer har blivit en viktig fråga för det offentliga samhället. Våld i nära relationer är ytterst ett jämställdhetsproblem. I regeringens fjärde jämställdhetsmål tas upp att mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Våld drabbar inte enbart kvinnor, även män och inte minst barnen drabbas. Våldet ger allvarliga konsekvenser i samhället, både hälsomässigt, socialt, ekonomiskt och juridiskt. Arbetet mot våld i nära relationer kräver ett samarbete mellan flera olika aktörer. Den som utsätts för våld kan till exempel behöva stöd av socialtjänst, hälso-och sjukvård, polis, åklagare, domstol, skatteverket, försäkringskassan, kriminalvård och skola. Även ideella organisationer är viktiga aktörer i detta sammanhang. 4. VÅLD I NÄRA RELATIONER Med våld i nära relationer avses inte enbart fysiskt våld utan även sexuellt våld och psykiskt våld. Det kan t ex handla om kränkningar, hot och kontroll. Likaså förekommer ekonomiskt våld som kan handla om att kontrollera den andres ekonomi eller att förstöra materiella tillgångar. Vidare är försummelse är en form av våld som riktar sig mot personer med funktionsnedsättning och/eller äldre personer, som är i behov av omsorg. Även hedersrelaterat våld eller förtryck räknas som våld i nära relationer. Med nära relationer menar vi personer som den våldsutsatte är beroende av såsom partner, expartner, egna barn, syskon. Avseende hedersvåld ingår även släktingar i begreppet nära relationer. 4.1. Orsaker till våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett mångfacetterat samhällsproblem som därför har många orsaker. Några av de viktigaste bakgrundsfaktorerna är bristen på jämställdhet och ekonomisk jämlikhet. WHO använder sig av den s.k. ekologiska förklaringsmodellen, se bild nedan.

3/8 I Rel Relati S I I den ekologiska förklaringsmodellen ses orsaken till våld i nära relationer som beroende av maktordningar på olika nivåer. De är sinsemellan beroende av varandra. På individnivå påverkas individen av det hen har med sig av våld under uppväxt, pågående missbruk eller psykisk ohälsa. Individen lever i en relation där olika maktförhållanden finns såsom kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och socioekonomisbakgrund. Dessa faktorer har stor betydelse för om våld uppstår. Samhället legitimerar en syn på frågor som jämställdhet, könsroller, sexualitet, vad maskulinitet är, och inte minst hur vi ser på våld och kontroll. I de strukturella faktorerna ingår övergripande normer och värderingar som uttrycks i lagar och ekonomiska förutsättningar. Ett exempel på detta är bristen på bostäder, som försvårar uppbrott ur en relation präglad av våld. För att framgångsrikt kunna bekämpa våld i nära relationer krävs det insatser på flera nivåer. Det är viktigt att förstå att våldsutövarens våld kan leda till en våldsspiral där även kvinnor och barn imvolveras. 4.2. Omfattningen av våld i nära relationer Det konstateras att antalet anmälningar till polisen om våld mot kvinnor till väldigt liten del speglar verkligheten, då mörkertalet är stort. Beräkningar uppger att högst 20 % gör en polisanmälan om att hen har blivit utsatt för våld. Anledningen till att så få anmäler våldet är dels att man inte upplever den som tillräckligt allvarlig, dels att man inte har tilltro till rättsprocessen. Under 2014 kom det in 86 anmälningar om grov kvinnofridskränkning till polisen i Västmanland. Samma år inkom 520 anmälningar om misshandel mot kvinna av känd man. Sett över hela landet (2012) har 2,5 % av kvinnorna och 1,2 % av männen blivit utsatta för fysiskt våld av sin partner eller expartner. Översatt till Västerås skulle det innebära att ca 1 250 kvinnor och ca 600 män under senaste året upplevt fysiskt våld av sin partner eller expartner. 5. Särskilt utsatta grupper Våld i nära relationer skiljer sig från annan våldsbrottslighet, då våldsutövaren är en person den utsatte lever tillsammans med eller är beroende av på annat sätt. I och

4/8 med att det är en nära relation så finns ett känslomässigt beroende som gör det svårare för den utsatte att bryta upp från förhållandet. Våldsutövaren är i en stark maktposition i förhållande till den utsatte, vilket förstärks ytterligare av att våldet oftast är kontrollerat och sker i hemmet och oftast utan insyn av utomstående. Det grova våldet utförs i regel av en man, men även i samkönade relationer förekommer våld. Vissa grupper befinner sig i ett starkare beroendeförhållande av olika orsaker och riskerar därmed att bli särskilt utsatta. 5.1. Våld i hederns namn Våld i hederns namn utförs vanligtvis mot en kvinna i familjen, även om pojkar och män också kan bli utsatta. Ett skäl kan vara att kvinnan riskerar familjens heder genom att bryta kollektivets normer, speciellt kring oskuld och kyskhet. Det är vanligtvis männen i kollektivet som utför våldet, ofta en broder eller andra släktingar, även kvinnor i kollektivet medverkar vid våld. HBTQ personer är extra utsatta. 5.2. Barn som upplevt våld Att vara barn innebär i sig att man är starkt beroende av de vuxnas omsorg. Att då leva i en familj där man som barn upplever våld och kanske själv blir utsatt för direkt våld av en förälder eller annan närstående, skadar barnets tillit till sin omvärld. Till detta kommer att barn ofta även upplever våld i skolan och på fritiden. Det är därför extra viktigt att samhället både förebygger och tidigt upptäcker våld samt ger barn det stöd de är i behov av. 5.3.Kvinnor med missbruksproblem Kvinnor med missbruksproblem finns i alla samhällsgrupper och missbruket har olika omfattning och konsekvenser. Kvinnor med missbruksproblem har inte sällan känslor av skuld och skam. Många kvinnor betraktar sig själva som delaktiga i den misshandel de utsätts för, att de missbrukar och provocerar fram misshandeln. Kvinnor som missbrukar vistas oftare i miljöer som är mer våldsamma, vilket kan osynliggöra den misshandel som kvinnan utsätts för. Missbruket kan också vara ett sätt att stå ut med övergreppen. 5.4. Kvinnor med utländsk bakgrund Kvinnor och flickor som kommer från en stark patriarkal tradition löper en förhöjd risk att utsättas för våld. Ofta kan de komma som anhöriga till mannen, som kommit till Sverige ett antal åt före kvinnan. Kvinnan har då få kontakter i sitt nya hemland och kan lätt bli isolerad. Hon kan ha sämre kunskap om vilken hjälp hon kan få av samhället med en ökad risk för våld som följd. Även kvinnor som kommit som anhörig till en man boende i Sverige och som riskerar utvisning om hon separerar innan hon fått permanent uppehållstillstånd tillhör denna grupp särskilt utsatta.

5/8 5.5. Ensamstående mammor Ensamstående mammor är en av de grupper som utsätts för mycket våld. Det är inte ovanligt att våldet även fortsätter efter uppbrottet från den våldsutövande mannen och kanske till och med trappas upp. Många gånger ställs dessa mammor inför det svåra valet att fullfölja ett domstolsbeslut om pappans rätt till umgänge, trots att hon har utsatts för våld och barnen upplevt våld utfört av barnens pappa. 5.6. Personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Funktionsnedsättningen kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell, orsakad av sjukdomar, olycksfall och skador eller vara medfödd. Funktionsnedsättning påverkar individen på flera olika sätt. På grund av funktionsnedsättningens kan personen vara beroende av hjälp och stöd från andra. Beroendet är en faktor i sig som ökar risken för utsatthet. Övergrepp kan vara fysiska, psykiska, sexuella, ekonomiska och materiella. Det kan även vara försummelse i form av uteblivet stöd, vård och omsorg. Möjligheten att be om hjälp kan vara begränsad med anledning av funktionsnedsättningen. 5.7. Äldre Våld i nära relation förekommer även bland äldre. Om beroendet av hjälp ökar så ökar också utsattheten. Utöver fysiska, psykiska, materiella, ekonomiska och sexuella övergrepp kan äldre utsättas för försummelse. Försummelse kan vara vanvård, att äldre inte får hjälp med sin hygien, otillräcklig föda, felaktig medicinering eller att sakna tillgång till telefon. Annat kan vara att inte få hjälp med myndighets- och sjukvårdkontakter eller hot om försämringar vad gäller omsorgen. Våld mot äldre är ofta ett dolt problem som kan vara svårt att upptäcka. Åldern kan också göra att personen är mer isolerad och medföra svårigheter att ta del av information och att söka hjälp. 5.8. Anhörigvårdare En grupp där det förekommer våld och som inte alltid uppmärksammas är anhöriga som ger vård och stöd till en närstående, både när det gäller äldre och personer med funktionsnedsättning. Anhöriga som ger vård och stöd känner ofta krav både utifrån och på sig själva att klara av att ta hand om sin närstående. Ibland ett alldeles för tungt uppdrag med våld som följd. Många känner stor skam och vill varken prata om det eller söka hjälp. Det kan också vara så, att det är den närstående som får vård som är våldsam mot den anhörige, på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. 5.9. Personer i samkönade relationer Partnervåld är mer vanligt i samkönade relationer i jämförelse med heterosexuella relationer. De möter också ofta oförståelse från majoritetssamhället, vilket gör dem mindre benägna att söka den hjälp samhället erbjuder. Det utgör en psykosocialstress att vara en minoritet, vilket i sig kan öka risken för våld, speciellt för personer som inte har kommit ut med sin sexuella läggning. Våldet ser annorlunda ut och personal kan ha svårare att hantera detta våld.

6/8 5.10. Våldsutövare Även den som utövar våld lever med utsatthet. Personen är högst medveten om samhällets syn på våld i nära relationer. Skammen tillsammans med rädslan för att bli lagförd utgör ett hinder för många att söka hjälp. För att minska våldet behöver samhället bli bättre på att nå och motivera våldsutövare. 6. ANSVAR OCH ORGANISATION Arbetet mot våld i nära relationer och våld i hederns namn är ett gemensamt ansvar som hela samhället har ett ansvar för. Polis, åklagare, brottsoffermyndigheter, kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården samt länsstyrelsen har särskilt ansvar för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även civilsamhället i form av kvinnojourerna är viktiga aktörer. I det våldpreventiva arbetet blir behovet av arbetet över förvaltningsgränserna speciellt tydligt. Ifall målen skall nås behövs att det utvecklas ett forum där det finns ett övergripande perspektiv och ansvar för att förebygga våld i nära relationer och våld överhuvudtaget. 6.1. Kommunens ansvar Enligt socialtjänstlagen 5 kap. 11 har socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det gäller för både våldsutsatta och barn som antingen har upplevt våld eller själva blivit våldsutsatta. En viktig del i arbetet mot våld är att förebygga att våld uppstår där Västerås Stad bedriver ett omfattande förebyggande arbete. Allt arbete har dock inte som primär uppgift att förebygga våld, men är av stor betydelse i arbetet att motverka våld. Det är av central betydelse att socialtjänsten och övriga förvaltningar som skola och förebyggande verksamheter har ett aktivt samarbete för att motverka alla former av våld och att det arbetet fortsätter och utvecklas. Även de ideella organisationerna gör här ett viktigt arbete. Västerås Stad är största arbetsgivaren i Västmanland med ca 10 000 medarbetare. Av dessa är det flera som lever i en relation där det förekommer våld, våld som påverkar individen i sitt sätt att fungera på arbetet. Arbetsplatsen kan vara platsen där den våldsutsatte kan bli uppmärksammad och få hjälp. Det är därför viktigt att bygga upp kompetens hos chefer så att de vet hur de skall agera när en medarbetare utsätts för våld eller vågar fråga vid rehabiliteringssamtal eller när man upplever att en medarbetare inte mår bra.

7/8 7. PÅGÅENDE INITIATIV OCH ARBETEN 7.1. Lokala samverkansgruppen Den lokala gruppen består av representanter från de olika enheter inom Västerås stad som arbetar med att motverka våld. Dessa är landstinget, polisen, kriminalvården och ideella organisationer. Syftet är att samverka, utbyta information och kunna samla in uppgifter om olika utvecklingsbehov och föra upp till den regionala gruppen. 7.2. Regionalt Länsstyrelsen har av regering fått i uppdrag att leda det regionala arbetet enligt det fjärde jämställhetspolitiska delmålet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig intigritet. I målet inkluderas våld mot kvinnor, barn och män i nära relationer, våld i samkönade relationer, samt människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Länsstyrelsen har också ansvaret för upprättande av en länsstrategi avseende mäns våld mot kvinnor 2017 2020. Regeringen gav länsstyrelsen i uppdrag att på strategisk nivå vara den som hade ansvar för att stärka samverkan och samordna arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Särskilt betonades att arbeta med förebyggande insatser mot våld och förtryck i hederns namn, samt att underlätta implementeringen av nationell kunskap och stimulera ett långsiktigt utvecklingsarbete i länet. 7.3. Regional chefsgrupp Denna grupp består av chefer på en sådan nivå att de har en beslutanderätt. Uppgiften är att förebygga våld och att leda det regionala arbetet. De kan ge de lokala samverkansgrupperna uppgifter att utföra. Gruppen består av en representant från länsstyrelsen, polisen, åklagarmyndigheten, kriminalvården, landstinget, 3-4 representanter från socialtjänsten inom länets kommuner, varav en är från Västerås, samt en representant från Västmanlands kommuner och landsting (VKL). 7.4. Nationellt På nationellt plan har det tagits flera initiativ i arbetet mot våld i nära relationer och våld i hederns namn. Det råder politisk samstämmighet kring vikten av att bekämpa mäns våld i nära relationer. Regeringar har därför satsat ansenliga belopp på detta arbete. Under perioden 2011-2014 satsade dåvarande regering cirka 220 miljoner kr/år. 2012 beslutades om att utse en nationell samordnare mot våld i nära relationer, Carin Götblad. I juli 2014 kom hon med sina förslag om hur arbetet mot våld i nära relationer ska bedrivas. I februari 2014 utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att föreslå en nationell strategi för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I juni 2015 var slutbetänkandet klart och det har därefter varit ute på remiss. I förslaget betonas bland annat våldspreventivt arbete, kompetens och forskning, ett proaktivt och likvärdigt och samordnat rättsväsende.

8/8 Förslaget lyfter också fram vikten av skydd, stöd och behandling för kvinnor, män, flickor och pojkar utsatta för våld i nära relationer samt säkra insatser för pojkar och män som utövar våld mot flickor och kvinnor. Förslaget behandlas nu av regeringen och någon form av beslut kan väntas under hösten 2016. 8. STYRDOKUMENT Socialtjänstlagen 5 kap 11 Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4 Brottsoffer och deras närstående Socialtjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp, Socialstyrelsens vägledning 2012 Handbok våld om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer 2015 Länsstrategi Mäns våld mot kvinnor 2016-2018 Metodstöd när personer befinner sig utomlands eller riskerar att föras utomlands mot sin vilja Länsstyrelsen Västmanland 2015 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck 2016 Våld i nära relationer en folkhälsofråga Betänkande av Nationella samordnaren mot våld i nära relationer SOU 2014:49 Jämställdhetsutredningen SOU 2014:06 samt bilaga del 1 Män och jämställdhet Samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Länsstyrelsen Västmanland 2015 Västerås stads Handbok mot hedersvåld och förtryck 2016 FN internationella konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 16) 2005 FN konvention om barns rättigheter 1989

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-11-28 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00157-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Helene Karlsson Epost: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Samtliga leverantörer och utförare Biståndsenheten funktionsnedsättning Nämnden för personer med funktionsnedsättning Tjänsteutlåtande - för kvinnofrid och mot våld i nära relationer 2017-2019 Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutar anta handlingsplanen för kvinnofrid och mot våld i nära relationer, enligt förslag från sociala nämndernas förvaltning. Ärendebeskrivning De sociala nämndernas handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor antogs i september 2014. Sociala nämndernas förvaltning har utarbetat ett förslag till ny handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer. Syftet med handlingsplanen är att åstadkomma ett kraftfullt och samlat arbete mot våld i nära relationer. I det arbetet ingår att särskilt uppmärksamma kvinnor som utsätts för våld och barn som upplevt våld. en ska säkerställa att de får stöd och hjälp. Våldet ska förebyggas och upprepning ska förhindras. Kompetensen ska öka inom socialtjänsten, arbetet ska utvecklas, samordnas och genomföras i enlighet med lagstiftning och styrdokument. Insatserna i handlingsplanen vänder sig till offer, förövare och barn som upplevt våld.