Rapport Myrorna: Älska återanvändning!

Relevanta dokument
Klimatverktyg. En sammanfattning.

Myrorna. Insamlingsrapport 2014

Återanvända, återvinna eller slänga kläderna? - om vilken påverkan våra kläder har på jorden.

Myrorna är en unik arbetsplats. - Om arbetsträning på Myrorna.

IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

Varför återanvända textil?

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

Foto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Min sopbok. Batterier

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

På väg in i framtidens återvinning och återbruk

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet

Utbildningspaket Konsumtion

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Information från avfallsenheten 2019

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

ATT ARBETA PÅ RAGN-SELLS.

döden i datorn SPN-uppdrag

NÄST PÅ TUR: KLÄDER En konsumentundersökning om svenskarnas beteende, attityd och kunskap om hållbar textilkonsumtion

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

Avfallsplan

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

PULS gör allt möjligt

VIDA Hållbarhetsrapport 2018

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Myrornas hållbarhetsrapport 2018

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Strategi för avfall. - om förebyggande och hantering av avfall. Östersunds kommun

Effektivt resursutnyttjande

Budget 2016 med plan Avfall

HÅLLBARHETSREDOVISNING LIBER AB 2016

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Framtidens kretsloppsanläggning

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning

Riktlinjer för hantering av internt avfall

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Det ska vara lätt att göra rätt

TEXTIL - INITIATIV OCH UPPDRAG Stockholm

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.

Svenskarnas syn på återvinning

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?

Kommunal Avfallsplan Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

DIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA

Avfall. Anna Brunned

Återvunna material Textil

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE

Avfallsplanering Dalarna. Uppföljning 2019

Marknadsundersökning: Återanvändning av kläder, skor och textilier i Göteborg. Kretsloppskontoret. Resultat, sammanfattning och slutsatser

Koncernkontoret Miljöledningsenheten

Hur tycker du att framtidens avfallshantering ska se ut i Nacka?

Optimering av olika avfallsanläggningar

Svenskarnas syn på återvinning

VafabMiljö - Våra anläggningar

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Maten och den cirkulära ekonomin. Germund Sellgren Susie Broquist Lundegård

TOSHIBA OCH MILJÖ. Vårt löfte för en hållbar framtid

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Hållbarhetsarbete 2013/2014

Enkät. Instruktioner LOGO

Godsinlösen Nordic AB - Cirkulär ekonomi på riktigt GODSINLÖSEN NORDIC AB AVFALL I NYTT FOKUS 30 MARS 2017

Välkommen till Folksam Fastigheter.

HÅLL BARHETS REDO VISNING

SÅ HÄR FUNGERAR ÅKERISÄCKENKONCEPTET

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Ditt avfall är inget skräp

Återvinning av förpackningar för ett hållbart samhälle

KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG

Här kan du lämna ditt avfall

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Policy för sortering av avfall och cirkulation av material

DET TEXTILA ÅTERBRUKETS KULTURHISTORIA

Svar på m otion (S) Sportotek - låna sportutrustning gratis

Lektion nr 3 Matens resa

Informationsmöte Renhållningsordning

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Miljövänlig på jobbet och privat Senast uppdaterad

Avfallsplan. För stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda

POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING

Svensk författningssamling

Uppförandekod. Riktlinjer för medarbetare och samarbetspartners

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Kundenkät Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro samt jämförelse med Dalarna- och Sverigemedel

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Låt hushållssopor bli en resurs.

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Transkript:

Rapport Myrorna: Älska återanvändning! 1

Förord Myrorna samlar in 8000 ton kläder och annan textil samt stora volymer inredning varje år. Återanvändning är ett viktigt verktyg för hållbar konsumtion och det är centralt att få fler konsumenter att upptäcka secondhand som ett alternativ. I dagsläget slänger svenska konsumenter 70 000 ton kläder och annan textil varje år. På Myrorna arbetar vi ständigt med att utveckla nya innovativa insamlingsmetoder som gör det enkelt för givaren att skänka till oss istället för att en värdefull resurs bara går till soptippen och förbränns. Vi arbetar också för att förändra människors beteenden mot en mer hållbar livsstil genom att inspirera till att köpa secondhand istället för nytt. Myrorna är en seriös aktör som vill ta ansvar fullt ut. Vi strävar hela tiden efter att vara så transparenta som möjligt. Den vinst vi gör är garanterad att göra nytta via ett 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll. Då kan alla givare och kunder lita på att deras insatser hjälper omvärlden. På Myrorna analyserar vi ständigt hur det vi gör påverkar samhället för att vara säkra på att vi så långt det är möjligt gör gott. Vår ambition är att göra något konkret för människor och miljö varje dag. Och jag är väldigt stolt över att det inte är något vi bara säger det är något som vi faktiskt gör. Emma Enebog hållbarhetschef Myrorna 2

Innehållsförteckning 2 Förord 4 Kort om Myrorna. 6 Öka återanvändningen för en bättre miljö. 6 Vad är skillnaden mellan återanvändning och återvinning? 7 Vi driver utvecklingen av nya innovativa insamlingslösningar. 7 Insamlingsmetoder. 8 Gåvans väg - I Sverige och världen. 10 Vi tar ansvar för vår omvärld. 11 Gåvorna hjälper de som har det svårast. 3

Myrorna i siffror Omsättning 232 Mkr (2012) Vinst 43,6 Mkr (2012) Försäljning textil 1,7milj textilprodukter/år Innehar 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll Insamling ca 8000 ton textilier ca 4500 ton saker ca 9 lastbilar med möbler per dag Verksamheter 35 butiker 7 produktionsställen Personal 400 anställda ca 3000 personer som arbetstränar eller praktiserar/år Hela Myrornas vinst går till Frälsningsarméns sociala arbete i Sverige. Kort om Myrorna Myrorna är Sveriges största secondhand-kedja för försäljning av secondhand-varor och är samtidigt störst i vårt land när det gäller att samla in begagnade varor. Vi har stora sorteringsanläggningar på flera ställen i landet och 35 butiker, från Luleå i norr till Malmö i söder. Allt som säljs i våra butiker är gåvor som privatpersoner och företag lämnat i våra butiker, i insamlingsbehållare, på återvinningscentraler eller som hämtats av någon av våra egna lastbilar. Myrorna har de senaste åren haft en vinst på över 40 miljoner kronor om året som oavkortat har gått till Frälsningsarméns sociala verksamhet. Myrornas försäljningsutveckling Försäljning av kläder, 2006-2013. 120 100 80 60 40 20 0 Försäljning Mkr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Försäljning Mkr 4

Här får man alltid något på köpet. Till exempel stödboende för utsatta ungdomar. 5

Öka återanvändningen för en bättre miljö. Vad är skillnaden mellan återanvändning och återvinning? Återanvändning och återvinning är två begrepp som ofta förväxlas. Återvinning innebär att avfall samlas in, till exempel PET-flaskor och tidningspapper, och därefter omvandlas till material som kan användas för att tillverka nya produkter. Återanvändning betyder att produkter samlas in, säljs och används fler gånger, till exempel genom Myrornas secondhand-butiker. Produktion av nya varor kräver stora mängder resurser som vatten, energi och metaller. Dessutom har nyproduktionen ofta en negativ påverkan på miljön då kemikalier som används kan spridas i närmiljön. Enligt Naturvårdsverket avger produktion av ett kilo textil ungefär femton kilo koldioxidutsläpp. Det innebär att om du väljer att köpa tre begagnade plagg istället för lika många nya, sparas ungefär femton kg koldioxidutsläpp. Det kan jämföras med koldioxidutsläppet från en personbil som kör ungefär tio mil. Genom att inspirera konsumenter att köpa secondhand förlängs produktens livslängd och belastningen på miljö och klimat minskar. Vår strävan är att inspirera konsumenter till att köpa begagnat istället för nytt. Ett av Myrornas huvuduppdrag är att öka återanvändningen. Vi agerar utifrån EU:s avfallshierarki där återanvändning alltid är att föredra framför både återvinning och förbränning. Resursanvändningen vid återanvändning är nästan obefintlig i jämförelse med resursanvändningen vid återvinning. Detta är också starkt kopplat till försäljningen på utlandsmarknaden som Myrorna bedriver. Vi följer avfallshierarkin och säljer vidare den del av insamlade kläder och annan textil som vi inte lyckas sälja på den svenska marknaden. Detta för att maximera återanvändning och återvinning samt minimera det sämsta alternativet; förbränning. Myrorna agerar utifrån EU:s avfallshierarki 6

Vi driver utvecklingen av nya innovativa insamlingslösningar Myrorna söker alltid nya innovativa lösningar för att öka textilinsamlingen. Vi har just nu en rad pågående samarbeten och projekt i hela Sverige som ska göra just det; en fastighetsnära insamling i direkt anslutning till bostäder i samarbete med återvinningsföretaget Ragn-Sells, och ett test tillsammans med Stockholms stad kring en ström där vi tar emot all textil helt som trasigt. Vi ställer ut insamlingslådor hos företag där anställda enkelt kan lämna begagnad textil samt samarbeten med större klädkedjor där vi hämtar överblivna kläder som annars skulle kastats och bränts upp. Våra insamlingsmetoder Insamlingsbehållare Myrorna har 1000 behållare runt om i landet vid matbutiker, shoppingcenter och i boendemiljöer för att tillgängliggöra insamling av textil. ÅVC Vi finns på ÅVC på flera olika sätt. Vi har lösning i form av container eller insamlingsbehållare beroende på önskemål. Vi samlar in både möbler, porslin, kuriosa och kläder och textil. Hämtning Vi hämtar hemma hos privatpersoner och företag. Insamling på jobbet Myrorna samarbetar med ett flertal företag där vi har behållare utplacerade på arbetsplatser för att möjliggöra för deras medarbetare att skänka kläder och textil på jobbet. Fastighetsnära insamling Myrorna i samarbete med Ragn-Sells har en nära dörren-lösning som ska öka insamlingen av begagnade kläder och annan textil i hela landet. Målet är att det ska bli lika naturligt att lämna den textil man inte vill ha längre, som det är att källsortera förpackningar och tidningar. Lösningen är en fastighetsnära insamling i direkt anslutning till bostäder. Lämna själv Våra givare kan själv lämna sina gåvor till våra butiker eller produktionsanläggningar. 7

Gåvans väg i Sverige och i världen Vad innebär ett 90-konto? Ideella organisationer kan ansöka om 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll som: beviljar 90-konto till ideella organsationer som har offentlig insamling om dessa uppfyller högt ställda krav gör årliga kontroller av alla med 90-konton och säkrar att insamlingsverksamheten håller hög kvalitet. 90-kontot är för givaren en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. Myrorna arbetar dagligen med återanvändning för att minska samhällets miljöpåverkan och bidra till en hållbar utveckling. Vi arbetar för att vår miljösyn ska genomsyra hela gåvans väg och allt vårt arbete, från gåvomottagande till verksamheten ute i butikerna. Myrorna arbetar med avfallshierarkin som utgångspunkt. Vi säljer textil i våra butiker men även utomlands för att maximera återanvändning och återvinning framför förbränning. All trasig textil kan inte återvinnas och måste då förbrännas. Av det vi samlar in är ca 10 % avfall eller sopor som förbränns i fjärrvärmeverk och förvandlas till energi. I Sverige finns det ingen återvinningsindustri för textil. Utomlands finns det däremot alternativ i form av enklare återvinning så kalllad downcycling till isoleringsmaterial eller putslappar som kan användas inom industrin. Av Myrornas flöden som hanteras utomlands återvinns hela 20 procent tre till fem procent är avfall som förbränns och resten återanvänds. Gåvor skänks till Myrorna. Hela Myrornas överskott går till Frälsningsarméns sociala arbete i Sverige, över 40 miljoner kronor per år de senaste åren. Gåvorna sorteras. 20% 73% 7% Förbränning. Export Butik. 73% 23% 4% Förbränning. Återvinning. Återanvändning. 8

SAMMANFATTNING AV MYRORNAS KLIMATANALYS 2013 SAMMANFATTNING AV MYRORNAS KLIMATANALYS 2013 För att öka återanvändningen exporterar Myrorna de gåvor som inte kan säljas i Sverige. De gåvor som samlas in säljs i första hand i någon av våra 35 butiker, men för att säkra att så stor del som möjligt återanvänds behöver vi sälja främst textil, men även en mindre del inredning, utomlands. Myrorna samäger med sin norska motsvarighet Fretex ett exportbolag som heter Fretex International för att kunna sälja på utlandsmarknaden. Det gör det möjligt för oss att hantera stora volymer, och därmed ligga i framkant i Sverige när det gäller hantering av de gåvor vi samlar in enligt avfallshierarkin. Vi exporterar främst till länder i Europa där textilierna sorteras igen och säljs i butik eller återvinns. Eventuellt säljs de vidare till ytterligare ett land, som kan ligga i Mellanöstern eller Afrika. Där genomgår textilen samma hantering igen. Genom export och global försäljning kan återanvändningen och återvinningen av kläder och annan textil maximeras. Det både sparar på jordens resurser och skapar arbetstillfällen på utländska marknader. Alternativet till export är förbränning, vilket är ett enormt resursslöseri. Vi följer våra gåvor och tar ansvar för vilka avtryck de ger. Därför har Myrorna gjort en analys av exporten och dess påverkan på klimatet. För att säkerställa att export alltid är bättre än förbränning fick det oberoende miljökonsultföretaget WSP i uppdrag att titta på detta genom ett unikt klimatverktyg. Resultatet pekar på att det alltid är bättre att återanvända ett plagg än att köpa nytt, även om plagget transporteras väldigt långt och trots att mottagarlandet har en sämre avfallshantering när väl plagget måste slängas. Mer information om hur export av gåvor påverkar klimatet finns på www.myrorna.se. Vi har skapat ett verktyg för att kunna se vad det vi gör har för påverkan på miljön. Anledningen till att Myrorna låtit en göra en klimatanalys är att en del av den textil som Myrorna samlar in exporteras till andra länder. Eftersom det ingår i Myrornas uppdrag att bedriva en verksamhet som är så miljöriktig som möjligt är det intressant att veta vilken inverkan på klimatet som secondhandkläder, och export av secondhand-kläder, har. Myrorna anlitade miljökonsultföretaget WSP som fick i uppdrag att göra en klimatanalys av second hand-kläder. WSP tog fram ett verktyg som gör det möjligt att räkna fram klimatpåverkan utifrån fakta, till exempel transportmedel, resvägar, avfallshanteringen i olika länder och olika antaganden som hur många köper secondhand istället för nytt om möjligheten ges. Tillsammans ger verktyget en uppskattning av exportens effekt på klimatet. Återanvändningen ställs mot transporterna och avfallshanteringen. Nyttan av att återanvända uppstår när en konsument väljer ett secondhand plagg istället för ett nytt. Då besparas stora mängder resurser som krävs för att producera nya plagg. I stort ställer verktyget denna nytta av att återanvända mot den negativa påverkan som finns från avfallshantering, samt transport av secondhandplagget. Kvar blir ett netto av en klimatbesparing 1. Konsumentens agerande är alltså helt avgörande för att dra slutsatser kring nyttan av global secondhand. Här måste man göra antaganden. I verktyget har vi arbetat med tre olika scenarier där vi valt att följa ett plagg och dess resväg 2. Femton gånger så bra ur klimatsynpunkt om svenskarna återanvänder. Första antagandet: I första antagandet antar vi att konsumenten ersätter nytt till 100 procent med secondhand. SVERIGE POLEN KENYA Myrorna sorterar plagget Myrorna sorterar plagget Myrorna sorterar plagget i Sverige, och säljer det i i Sverige och säljer det till i Sverige, transporterar 15 Sverige. Polen. det via Polen och säljer det i Kenya. Det är Då är det gånger bättre ur klimatsynpunkt att ur klimatsynpunkt att ändå 11 gånger bättre ur Det är 12 gånger bättre återanvända nda plagget här återanvända plagget i len jämfört med att köpa använda plagget i Kenya Po- klimatsynpunkt att åter- i Sverige jämfört med att köpa ett nytt! ett nytt! som transporteras s via Polen, jämfört med att 12 köpa ett nytt! Andra antagandet: Men att konsumenten alltid ersätter nytt med second hand till 100 procent är inte realistiskt. Därför har vi gjort ett troligt antagande i nästa exempel, att konsumenten i Sverige ersätter nytt med second hand med 10 procent, att konsumenten i Polen till 35 procent ersätter nytt med second hand samt att konsumenten i Kenya till 65 procent ersätter nytt med second hand. SVERIGE POLEN KENYA Myrorna sorterar plagget i Sverige, och säljer det i Sverige. Det är då dubbelt så bra ur klimatsynpunkt att återanvända plagget i Sverige jämfört med att köpa ett nytt! DUBBLA Myrorna sorterar plagget i Sverige och säljer det till Polen. Det är då nästan tre gånger bättre ur klimatsynpunkt att återanvända plagget i Polen jämfört med att köpa ett nytt! TRE 11 Andra länder bättre på återanvändning. Myrorna sorterar plagget i Sverige, transporterar det via Polen och säljer det i Kenya. Då är det fem gånger bättre ur klimatsynpunkt att återanvända plagget i Kenya, jämfört med att köpa ett nytt! FEM 9

Vi tar ansvar för vår omvärld Uppförandekoden Myrorna har en uppförandekod som ska säkerställa en korrekt hantering av våra gåvor på utlandsmarknaden. Koden fokuserar på: Efterlevnad av avfallshierarkin maximering av återanvändning och minimering av förbränning. Säker hantering av farligt avfall. Arbetsmiljöfrågor (som löner, diskriminering etc.). Sund affärsmässighet och transparens. Säker och miljömässig transport av gåvor. För Myrorna är det viktigt att så långt det är möjligt säkerställa att våra gåvor hanteras på ett etiskt och miljöriktigt sätt och därmed försäkra oss om att det vi gör har en positiv inverkan på både människor och miljö. Därför har Myrorna sedan många år en uppförandekod som ska säkerställa en korrekt hantering av våra gåvor när de säljs på utlandsmarknaden. Koden har reviderats under 2013 för att vi ska få ännu bättre översikt på hur vi påverkar samhället vår ambition är att alltid bidra till en lite bättre värld för oss som lever i den. Myrorna kommer att följa upp koden genom att under 2014 starta ett revisionsprogram där utvalda kunder får både intern och extern revision, som följs av en utvärdering av arbetssätt för att dra lärdomar för framtiden. För att ytterligare försäkra oss om att Myrorna gör nytta har vi låtit analysföretaget WSP genomföra en risk- och möjlighetsanalys för att se om secondhand-export till främst afrikanska länder är ett hot mot utvecklingen av inhemsk textilproduktion. Global secondhandförsäljning uppskattas till cirka 0,5 procent av den totala försäljningen av nyproducerade kläder och andra textilier i världen. Trots att det är en väldigt liten del så är det givetvis relevant att ställa frågan kring hur den globala secondhand-handeln påverkar hållbar utveckling i stort, särskilt då många av dessa marknader finns i fattigare delar av världen. Resultatet av analysen pekar på att det finns risker, men även positiva effekter av secondhand-handeln i utvecklingsländer, förutom fördelen att återanvändningen av textilen säkras. Risker som identifieras är exempelvis korruption i relation till secondhand-handel på utländska marknader. Positiva effekter som nämns är jobbskapande för grupper som exempelvis kvinnor. Vår slutsats är att det finns negativa aspekter som fortsatt måste bevakas och analyseras men att nyttan av global secondhand-handel är större än de negativa aspekterna. Mer information om vår risk- och möjlighetsanalys finns på www.myrorna.se. 10

Gåvorna hjälper de som har det svårast. År 1899 öppnades Myrornas första butik på Götgatan i Stockholm. Myrornas verksamhet handlade redan då om att genom försäljning av begagnade varor skapa en vinst för Frälsningsarméns sociala verksamhet i Sverige, men även om att hjälpa fler till ett eget arbete genom arbetsträning och praktik. Idag är vi Sveriges största secondhand-kedja och insamlingsaktör. Återanvändning betyder mycket för vår miljö när vi sparar på resurserna, och vinsten av det hjälper många utsatta i behov av stöd och hjälp i vårt land. Myrornas affärsidé är att samla in och sälja secondhand-varor, men vår affär går ut på att hjälpa de som har det svårast i samhället. Hela Myrornas vinst återinvesteras i samhället och de senaste åren har en vinst på över 40 miljoner om året oavkortat gått till Frälsningsarméns sociala verksamhet. Vad pengarna används till kan skifta utifrån vilka behov som finns. Ibland är det stöd för ensamstående föräldrar, eller att ge barn och kvinnor skydd från våld och övergrepp. Ibland handlar det om att ge missbrukare en plats på ett behandlingshem. Det gemensamma är att det sociala arbetet som sker i Frälsningsarméns regi är ett komplement till samhällets insatser och alltid sker i nära samarbete med kommunernas socialtjänster. Myrorna vill också vara en ansvarstagande samhällsaktör genom att erbjuda arbetsträning och praktik för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har cirka 400 anställda och sysselsätter varje månad ungefär dubbelt så många genom praktikplatser, arbetsträningsprogram eller volontärarbete. Det har vi g jort i olika omfattningar sedan 1899. För oss är transparens och garantier för vad vår vinst används till ett grundläggande krav som bör ställas på alla insamlingsorganisationer. Myrorna har ett 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll och visar på så sätt att vi uppfyller de kriterier som kan ställas på en seriös aktör. En medarbetare berättar Jag har levt ett liv i kriminalitet, men när jag muckade från fängelset för ett par år sen så fick jag en ny chans och ett stödboende. Jag kom i kontakt med Krami som arbetar med yrkesinriktad rehabilitering och fick bland annat lära mig att skriva CV. Efter ett tag kom jag i kontakt med Myrorna där jag erbjöds praktik. Samtidigt fick jag hjälp av soc med att fixa mina tänder och sen fick jag en försökslägenhet söder om stan. På Myrorna började jag med att reparera butiken och så har det fortsatt, jag känner mig alltid behövd. Efter mindre än ett år så erbjöds jag en lönebidragsanställning på 75% och dessutom har jag fått ett förstahandskontrakt på min lägenhet. Vårt uppdrag: Vi ska genom återanvändning och arbetsträning aktivt verka för ett mer medmänskligt och hållbart samhälle och generera ett stabilt överskott till Frälsningsarméns sociala verksamhet. Återanvändning Ett mer medmänskligt och hållbart samhälle Arbetsträning Social Nytta Nu har jag varit här i två och ett halvt år och det är full rulle hela tiden, jag har skitskoj på jobbet. Jag har fått gå en handledarutbildning och tar hand om personer som kommer hit på praktik, precis som jag gjorde en gång i tiden. Man kan verkligen kalla mig allt-i-allo, jag gör allt från att stå i kassan, handleda, hänga kläder och måla till lite kontorsarbete. 11

Vill du veta mer? Insamlingssamordnare Urban Bolin urban.bolin@myrorna.se Tel: 0736-88 69 40 Hållbarhetschef Emma Enebog emma.enebog@myrorna.se 0736-88 69 75 Vi gör något konkret för människor och miljö varje dag. Rapport Myrorna: Älska återanvändning! Mars 2014 Ort: Stockholm Tryckeri: Norrköpings tryckeri Myrornas huvudkontor Partihandlarvägen 47 120 44 Årsta Tel: 08-563 169 50 myrorna.se facebook.com/myrorna Instagram: myrorna Twitter: myrorna