www.pwc.se Revisionsrapport Styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Viktor Prytz Sandra Marcusson Mönsterås kommun December 2015
Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och revisionsfråga... 3 1.3. Revisionskriterier... 3 1.4. Kontrollmål... 3 1.5. Avgränsning... 3 1.6. Metod... 3 2. Iakttagelser och bedömningar... 4 2.1. Verksamhetsplanering med mål för grundskolan... 4 2.1.1. Iakttagelser... 4 2.1.2. Bedömning... 5 2.2. Förvaltningschefen och rektorer uppdrag... 5 2.2.1. Iakttagelser... 5 2.2.2. Bedömning... 6 2.3. Resursfördelningssystemet... 6 2.3.1. Iakttagelser... 6 2.3.2. Bedömning... 7 2.4. Rutiner för återkoppling av verksamhetens resultat... 8 2.4.1. Iakttagelser... 8 2.4.2. Bedömning... 8 2.5. Systematiskt kvalitetsarbete... 9 2.5.1. Iakttagelser... 9 2.5.2. Bedömning... 9 3. Revisionell bedömning... 11 December 2015 1 av 13
Sammanfattning År 2011 granskade revisorerna barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning. Revisorerna bedömde att barn- och utbildningsnämnden i stort säkerställde att skolans verksamhet optimerades och bedrevs i enlighet med gällande styrdokument. I granskningen identifierades några förbättringsområden. Sedan granskningen år 2011 har bland annat lagstiftningen gällande resursfördelningen förändrats. Vidare har kommunens revisorer uppmärksammat ett budgetunderskott under föregående år, en elevökning i grundskolan, att ett nytt resursfördelningssystem delvis ska tillämpas i syfte att bland annat öka lärartätheten, samt till delar vikande resultat i de riktade verksamhetsmålen. Kommunens revisorer har med anledning av ovanstående och utifrån sin riskbedömning beslutat att granska barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan. Granskningen utgår från följande revisionsfråga: Är barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan ändamålsenligt med tillräcklig intern kontroll? Vi gör bedömningen att barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskola inte helt bedrivs ändamålsenligt och med en tillräcklig intern kontroll. Vi grundar vår bedömning på att det finns en verksamhetsplanering med adekvata mål för grundskolans verksamhet, att förvaltningschef och rektors uppdrag är tydliga samt att det finns rutiner för återkoppling av verksamhetens resultat. Vidare anser vi att nämndens resursfördelningssystem inte fullt ut tar hänsyn till elevernas individuella behov och förutsättningar samt att nämndens systematiska kvalitetsarbete kan utvecklas vidare. Kontrollmål Finns en verksamhetsplanering med adekvata mål för grundskoleverksamheten? Har förvaltningschefen och rektorer tydliga uppdrag? Kommentar Uppfyllt Uppfyllt Finns en ändamålsenlig resursfördelning? Finns rutiner för återkoppling av verksamhetens resultat? Bedrivs ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete? Delvis uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt December 2015 2 av 13
1. Inledning 1.1. Bakgrund År 2011 granskade revisorerna barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning. Revisorerna bedömde att barn- och utbildningsnämnden i stort säkerställde att skolans verksamhet optimerades och bedrevs i enlighet med gällande styrdokument. I granskningen identifierades bland annat följande förbättringsområden: - Det bör tydliggöras vem som fattar vilka beslut i ledningsgruppen. - Nämnden kan utveckla analyserna av skolornas resultat för att skapa en stabilare grund att driva utvecklingen på. - Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden i större utsträckning kan tillvarata medarbetarnas kompetens för att stärka måluppfyllelse. Sedan granskningen år 2011 har bland annat lagstiftningen gällande resursfördelningen förändrats. Vidare har kommunens revisorer uppmärksammat ett budgetunderskott under föregående år, en elevökning i grundskolan, att ett nytt resursfördelningssystem delvis ska tillämpas i syfte att bland annat öka lärartätheten, samt till delar vikande resultat i de riktade verksamhetsmålen. Kommunens revisorer har med anledning av ovanstående och utifrån sin riskbedömning beslutat att granska barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan. 1.2. Syfte och revisionsfråga Är barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan ändamålsenligt med tillräcklig intern kontroll? 1.3. Revisionskriterier Skollagen, läroplanen och kommunfullmäktige styrande dokument. 1.4. Kontrollmål - Finns en verksamhetsplanering med adekvata mål för grundskoleverksamheten? - Har förvaltningschefen och rektorer tydliga uppdrag? - Finns en ändamålsenlig resursfördelning? - Finns rutiner för återkoppling av verksamhetens resultat? - Bedrivs ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete? 1.5. Avgränsning Granskningen avgränsas till barn- och utbildningsnämnden och verksamheten i grundskolan 1.6. Metod Intervjuer med presidiet, förvaltningschef, utvecklingsledare/kvalitetssamordnare samt fyra rektorer. Vi har även granskat styrande dokument, rapporter och dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete och resursfördelningssystemet. Rapporten är sakavstämd med de intervjuade. December 2015 3 av 13
2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Verksamhetsplanering med mål för grundskolan 2.1.1. Iakttagelser Verksamheten inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde styrs i flera delar av statliga mål och riktlinjer. Dessa kompletteras med kommunala mål och riktlinjer. Nämnden har beslutat om verksamhetsplan och budget 2016. I denna beskiver nämnden hur de arbetar med fullmäktiges övergripande mål. Vidare återges målen för nämndens verksamheter i verksamhetsplanen och budget. Målen var tidigare formulerade som procentsatser som skulle uppnås. Numera är de formulerade som mål där nämnden ska tillse att samtliga berörda (barn, elever eller personal) ska uppnå ett visst läge. Presidiet uppger att det är ett tydligare individ och elevfokus i nuvarande målsättningar än tidigare. Nämnden har fyra huvudmål som kompletteras med fyra mål som ska stödja arbetet mot förbättrade kunskapsresultat. Det finns vidare ett uttalande om att samtliga enheter ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete med egna prioriterade utvecklingsområden. Förvaltningen har i samband med läsårsstarten försökt att sammanfatta verksamhetsmålen som finns dels i budgeten, tillväxtstrategin och nämndens mål till ett dokument. Nämndens mål är kommunicerade med rektorerna i samband med ledningsgruppens möte. Rektorerna har också varit delaktiga i förändringen av målformuleringarna. På enhetsnivå ingår målen i det systematiska kvalitetsarbetet där rektorerna arbetar på olika sätt för att implementera dem i verksamheten. Det är rektors ansvar att förankra målen hos lärarna. Arbetet stöds av förvaltningen. Några rektorer anser att detta arbete kan utvecklas för att ytterligare stödja dem i det lokala målarbetet. Fullmäktiges mål till nämnden bryts inte ner i verksamheten. Nämnden använder dem som övergripande mål som ska följas upp inom ramen för kvalitetsredovisningen. Skrivmallen som skickas ut till rektor innehåller information om att både nämndens systematiska kvalitetsarbete och fullmäktiges mål ska följas upp i mallen. Till följd av interna utvecklingsprocesser har målen i budget och verksamhetsplan samt hur dessa formuleras förändrats under år 2015. Förändringen gäller inför budget och verksamhetsplanering 2016. Bland annat har det de senaste åren visat sig att mål med procentsatser inte varit ändamålsenliga för att följa upp och styra verksamheten. På skolor med få elever fick enskilda elevers resultat för stora effekter på måluppfyllelsen. Förändringen i målformuleringar kan exemplifieras Formulering 2015 Formulering inför 2016 Minst 90 % anser sig ha tillräckligt med Alla i våra verksamheter ska uppleva att de inflytande har inflytande över verksamheten Samtliga intervjuade rektorer anser att arbetet med målen har förändrats till följd av att en ny förvaltningschef har tillträtt. Förvaltningschefen har utvecklat ledningsgruppens December 2015 4 av 13
möten och strävar efter att ha en nära dialog med rektorerna. Ledningsgruppen har delats upp i grupper som fokuserar på de olika skolformerna för att tydligare lyfta aktuella frågeställningar inom de olika formerna. Mötena ska också innehålla ett större fokus på utveckling än tidigare. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om att det ska genomföras vissa gemensamma fortbildningsinsatser för lärarna i kommunen. Det finns några rektorer som anser att detta beslut påverkar deras möjligheter att styra enheternas fortbildningsinsatser utifrån lokala behov. Som underlag till verksamhetsplaneringen finns det demografiska prognoser som förvaltning och presidium anser är tillförlitliga. 2.1.2. Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet finns en verksamhetsplanering med adekvata mål för grundskoleverksamheten är uppfyllt. Vår bedömning bygger på att nämnden och förvaltningen arbetar med tydliga mål som kommuniceras till rektorerna både skriftligt och muntligt. Det finns processer som är förutsägbara för politiker och tjänstemän. Vidare visar förändringen av målformuleringarna på en möjlighet till påverkan för rektorerna samt politisk lyhördhet. 2.2. Förvaltningschefen och rektorer uppdrag 2.2.1. Iakttagelser Förvaltningschefens uppdrag utgår från fullmäktiges och nämndens mål. Detta omfattar även kommunens tillväxtstrategi. Förvaltningschefen anser att uppdraget är tydligt och att det finns förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap. Presidiet anser att förvaltningschefen har ett viktigt uppdrag att hålla ihop rektorsgruppen och stödja dem i deras processer. De förväntar sig en ökad dialog och transparens inom verksamheten. Förvaltningschefen har sedan sitt tillträde gjort förändringar i mötesstrukturen för ledningsgruppen. Med regelbundenhet träffas hela ledningsgruppen och vid vissa tillfällen träffar förvaltningschefen ansvariga chefer för respektive verksamhetsområde (grundskola/förskola/gymnasiet/fritidsgård och Musik-och Kulturskola). Förvaltningschefen har för avsikt att årligen genomlysa ledningsorganisationen för att komma fram till en organisation som stöder rektorerna och ger goda förutsättningar. Samtliga rektorer anser att uppdraget att driva verksamheten inom budget är tydligt. Samtidigt är rektorerna tydliga med att resurserna är knappa för att klara detta uppdrag när det sker oförutsedda händelser eller när elevernas behov ska tillgodoses fullt ut. Arbetsmiljöansvaret är delegerat till rektorerna. En rektor anser att det finns en uppdragsbeskrivning för rektor men är osäker på om den följs eller används. Det finns även vissa beslut som är delegerade till rektorerna och förvaltningschefen genom delegationsordningen. December 2015 5 av 13
Samtliga rektorer anser att förutsättningarna att vara rektor i kommunen är relativt goda. Det finns stöd inom flera områden så som ekonom, administration och lokaler men med vissa undantag. 2.2.2. Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet har förvaltningschefen och rektorer tydliga uppdrag är uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att rektorer och förvaltningschef upplever att ansvars- och rollfördelningen är tydlig och att det i viss mån finns olika former av uppdragsbeskrivningar eller andra dokument som tydliggör rollerna. 2.3. Resursfördelningssystemet 2.3.1. Iakttagelser Barn- och utbildningsnämnden har infört ett nytt resursfördelningssystem under år 2014 och 2015. Resursfördelningssystemet bygger på möjligheten att ha två lärare i grupper upp till 25 elever i förskoleklass till årskurs 6 och två lärare i grupper upp till 30 elever i årskurserna 7 till 9. (Barn- och utbildningsnämnden 2014-05-07). Med detta som utgångspunkt fördelas timmarna undervisning, som anges i läroplanen, på årskurserna per vecka. Antalet tjänster är därefter beräknade på att varje lärare undervisar 22 timmar per vecka. För förskoleklassen innebär detta att det ska undervisas 17,5 timmar i veckan. Med två lärare blir det 35 timmar lärartid. De 35 lärartimmarna divideras med 22 timmar och det blir 1,59 tjänster. För att få en tilldelning i kronor multipliceras 1,59 med den genomsnittliga lönen för en förskollärare. Fördelningen bygger på tilldelning utifrån gruppstorlekar och inte per elev. Utöver grundfördelningen finns en trappstegsmodell som tar hänsyn till förändringar i antal elever under läsåret. Årskurs Timmar/vecka Lärartid/vecka Antal tjänster 0 17,50 35,00 1,59 1 17,50 35,00 1,59 2 17,50 35,00 1,59 3 19,49 38,98 1,77 4 21,83 43,66 1,98 5 21,83 43,66 1,98 6 21,83 43,66 1,98 7 24,89 49,78 2,26 8 24,89 49,78 2,26 9 25,14 50,28 2,29 Källa: Bilaga BUN 31, 2015-03-11 Det finns även en nivå med lägsta elevpeng som ska fungera som en garantinivå. Den pengen motsvarar vad det tidigare resursfördelningssystemet gav per elev med en beslutad personaltäthet på 8,7 lärare/100 elever. Detta tillägg beslutades i nämnden 2015-03- 11) Rektorerna är inte bundna att anställa personal utifrån grundtilldelningen utan förfogar över en budget som är en följd av resursfördelningen. December 2015 6 av 13
Genomförandet med utgångspunkten med två lärare i resursfördelningen innebar en förstärkning av den grundläggande resursfördelningen till varje skolenhet. Den ökande kostnaden finansierades genom att minska den extra stödpotten med motsvarande summa. Detta motiverades med att om det finns två lärare tillgängliga minskar behovet av extra stöd. Den extra stödresursen minskade från 7,1 miljoner kronor till 3,4 miljoner kronor. Den extra stödresursen fördelas till varje skolområde som därefter internt fördelar resurserna efter behoven på skolorna. De skolor som gynnas i modellen för resursfördelning är medvetna om det och väljer i mindre utsträckning att begära resurser från extra stödresursen. Presidiet anser att besluten om resursfördelningen hade två grundprinciper som handlade om att bevara skolorna på landsbygden och samtidigt klara kravet på behöriga lärare. Övergripande handlade det vidare om att bedriva likvärdig skola i kommunen. Vidare anser presidiet att resursfördelningen har haft positiv inverkan på resultat och arbetsmiljö på de mindre skolorna. Presidiet anser det inte behövs någon fördelningen till skolorna utifrån socioekonomiska faktorer. Områden med t.ex. lägre utbildningsbakgrund, sämre folkhälsa och liknande faktorer gynnas av det nuvarande av resursfördelningssystemet då de mindre skolor finns i dessa områden. Presidiet är medvetet om att systemet endast baseras på elevantalet. Rektorerna är medvetna om hur resursfördelningen fungerar. Vidare anser de att det finns tröskeleffekter när skolan har gruppstorlekar som ligger nära gränsvärdena för respektive årskurs. Dessa påverkar planeringen då ökning eller minskning av enstaka elever får stor inverkan på organisationen. Rektorerna anser att fördelningssystemet gynnar de mindre skolorna och ser det som en tydlig politisk signal att de ska finnas kvar. Rektorerna anser vidare att fördelningen inte tar tydlig hänsyn till elevernas behov och förutsättningar utan är mer en matetisk modell med antal lärare och gruppstorlekar i basen. Det finns skolor som har svårt att bedriva verksamheten inom budgetramen då systemet försvårar organiseringen på de större skolorna. Det finns inga dokumenterade regler för hanteringen av under- respektive överskott. Praxis innebär att om underskott på en enhet beror på individärende med stödinsatser tas det upp på nämnden för tilläggsäskande. Underskottet ska förklaras och om det finns rimligt skäl accepterar det. Nämnden har markerat att det inte får ske några inköp för att förbruka eventuella överskott i december. 2.3.2. Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet finns en ändamålsenlig resursfördelning delvis är uppfyllt. Vi konstaterar att det nuvarande systemet är beslutat av nämnden med en tydlig motivering som utgår från en vilja att öka antal lärare i förhållande till antal elever och för att gynna mindre skolor. Vi gör bedömningen att det nuvarande systemet i för stor utsträckning utgår från generella fördelningar med schabloner som har en svag koppling till elevernas behov och förutsättningar. I skollagen anges att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. I förarbetena anges att varje kommun måste ha ett resursfördelningssystem där resurser viktas utifrån hur det ser ut i December 2015 7 av 13
kommunen och kunna redogöra för på vilket sätt detta förväntas bidra till att eleverna når utbildningens mål. Vi anser att detta kan utvecklas ytterligare i Mönsterås. 2.4. Rutiner för återkoppling av verksamhetens resultat 2.4.1. Iakttagelser Det finns ett årshjul för verksamhetsplanering och uppföljning som framförallt fokuserar på uppföljning och analyser. I planen finns olika uppföljningsmoment som ska genomföras varje år som ska analyseras på enhetsnivå och förvaltningsnivå innan det rapporteras till nämnden. Rektorerna anser att det är tydligt vad som ska rapporteras till förvaltningen och när. Förvaltningschefen anser att det är viktigt att i uppföljning och redovisning tydliggöra effekter, analyser och åtgärder. Sedan 2008 genomförs en årlig enkät för elever och vårdnadshavare. Det är framför allt mjuka frågor som trivsel, trygghet och inflytande som följs upp i enkäten. Resultaten redovisas på enhetsnivå och ska analyseras på enhetsnivå innan det rapporteras till nämnden. Elevernas svarsfrekvens 95 %, föräldrarna 50-70 %. Det lämnas två resultatrapporter per år till nämnden som handlar om betyg och resultat på enhetsnivå. Detta sker i samband med halv- och helårsboksluten. Vidare skrivs kvalitetsredovisningar på enheterna. Varje enhet redovisar hur de arbetar med alla mål, såväl fullmäktiges och nämndens i enheternas kvalitetsredovisning. I nämndens protokoll framgår rapporteringen till nämnden. Nämnden får uppföljning av ekonomin med prognos vid varje möte i nämnden. På våren genomförs uppföljningsmöte i så kallade dialogmöten där rektorer, vissa lärare, tjänstemän och presidiet deltar. Mötena handlar om resultat, mål och analyser med den aktuella enheten som utgångspunkt. Mötena ska bygga på en dialog mellan verksamhet och ledning framför renodlad rapportering till ledningen. Rektorerna och politiker uppskattar dessa möten men anser att de kan utvecklas med tydligare syfte och innehåll. Politikerna i nämnden är faddrar för olika skolor. Efter besök på en skola ska politikern lämna en rapport till nämnden. Det finns ett angivet format för fadderbesöken men det följs i varierande utsträckning. Presidiet anser att återkopplingen genom rapporteringen (ekonomi och kvalitet), dialogmöten och fadderbesöken är tillfredsställande och tillräcklig. Rapporteringen har utvecklats under det senaste året och det är mycket uppskattat. Några rektorer är osäkra på vad nämnden har för uppfattning om enheterna. De rapporterar och redovisar material till förvaltningen men efterfrågar en tydligare återkoppling till dem. 2.4.2. Bedömning Vi bedömer att målområdet finns rutiner för återkoppling av verksamhetens resultat är uppfyllt. December 2015 8 av 13
Vi konstaterar att det finns rutiner och årscykel för rapporteringen till nämnden. Återkopplingen från verksamheten följer dessa processer och når nämnden. Rapporteringen framgår i protokollen. 2.5. Systematiskt kvalitetsarbete 2.5.1. Iakttagelser Sedan 2011 innehåller skollagen krav på att huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och de nationella målen uppfylls. Nämnden och förvaltningen har ett årshjul för när olika moment ska genomföras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns tjänstemän på förvaltningen som arbetar med uppföljning och analyser samt som stöd för rektorerna. Det finns även rutiner för att ta fram statistik och underlag för analyser på enhets- och övergripande nivå. Omkring mars/april lämnas en årlig kvalitetsredovisning till nämnden. Det sker även regelbundna rapporteringar till nämnden i enlighet med det beslutade årshjulet. Kvalitetsredovisningen innehåller en blandning av kommunala och statliga mål. Redovisningen av måluppfyllelsen sker på enhetsnivå vilket ger nämnden ett brett perspektiv av verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i form av rapporter och redovisningar till nämnden. I samband med dialogmötena på enheterna lyfts uppföljning och åtgärder med rektorerna. I årshjulet är det tydligt uttalat att det ska ske analyser av de delar som ingår i hjulet. Analyserna ska ske på enhetsnivå och sedan utvecklas vidare på övergripande nivå innan rapportering till nämnden. Processen och det övergripande perspektivet i det systematiska kvalitetsarbetet är inte tydlig för samtliga rektorer. Det finns rektorer som anser att de rapporterar in material och data utan ett tydligt sammanhang eller återkoppling från förvaltning och nämnd. Flera av rektorerna anser att det har påbörjats en utveckling av detta arbete under det senaste året. Det handlar om hur ofta rapporteringen ska ske till nämnden och hur arbetet ska fördelas inom förvaltningen. Vidare har det blivit tydligare att resultaten ska analyseras vilket innebär att rektorerna behöver stöd i att utveckla den analytiska förmågan. Rektorerna anser att det finns en tydlig förväntan att det ska tas fram åtgärdsplaner om resultaten i redovisningarna till nämnden har försämrats jämfört med tidigare år. Det förekommer även att rektorerna bjuds in till nämnden för att ytterligare beskriva situationen. Flera rektorer anser att de har en närmare relation till politikerna än tidigare. Det finns även ett tydligt övergripande perspektiv som inte fanns tidigare. 2.5.2. Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet bedrivs ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete delvis är uppfyllt. December 2015 9 av 13
Vi grundar vår bedömning på att nämnden i större utsträckning kan förtydliga de statliga målen i uppföljning, analyser och åtgärder. Nämnden kan med fördel utgå från läroplanens indelning av målen för att tydliggöra även den statliga uppföljningen. Förändringarna av nämndens mål handlade till stor del om att ändra förhållningssätt från att underförstått acceptera att några procent inte når målen till att samtliga ska nå de angivna målen. Det går inte att uttala om dessa förändringar är en direkt effekt av ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete eller om det är andra faktorer som har påverkat. December 2015 10 av 13
3. Revisionell bedömning Är barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan ändamålsenligt med tillräcklig intern kontroll? Vi gör bedömningen att barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskola inte helt bedrivs ändamålsenligt och med en tillräcklig intern kontroll. Vi grundar vår bedömning på att det finns en verksamhetsplanering med adekvata mål för grundskolans verksamhet, att förvaltningschef och rektors uppdrag är tydliga samt att det finns rutiner för återkoppling av verksamhetens resultat. Vidare anser vi att nämndens resursfördelningssystem inte fullt ut tar hänsyn till elevernas individuella behov och förutsättningar samt att nämndens systematiska kvalitetsarbete kan utvecklas vidare. Kontrollmål Finns en verksamhetsplanering med adekvata mål för grundskoleverksamheten? Har förvaltningschefen och rektorer tydliga uppdrag? Finns en ändamålsenlig resursfördelning? Finns rutiner för återkoppling av verksamhetens resultat? Kommentar Uppfyllt Nämnden och förvaltningen arbetar med tydliga mål som kommuniceras till rektorerna både skriftligt och muntligt. Det finns processer som är förutsägbara för politiker och tjänstemän. Uppfyllt Rektorer och förvaltningschef upplever att ansvars- och rollfördelningen är tydlig. Det finns i viss mån olika former av uppdragsbeskrivningar eller andra dokument som tydliggör rollerna. Delvis uppfyllt Systemet är beslutat av nämnden med en tydlig motivering som utgår från en vilja att öka antal lärare i förhållande till antal elever och för att gynna mindre skolor. Nuvarande systemet utgår i för stor utsträckning från generella fördelningar med schabloner som har en svag koppling till elevernas behov och förutsättningar Uppfyllt Det finns rutiner och årscykel för rapporteringen till nämnden. Återkopplingen från verksamheten följer dessa processer och når nämnden. Rapporteringen framgår i protokollen. December 2015 11 av 13
Bedrivs ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete? Delvis uppfyllt Nämnden kan i större utsträckning förtydliga de statliga målen i uppföljning, analyser och åtgärder. Nämnden kan med fördel utgå från läroplanens indelning av målen för att tydliggöra även den statliga uppföljningen. December 2015 12 av 13
2015-12-10 Jörn Wahlroth Uppdragsledare Viktor Prytz Projektledare December 2015 13 av 13