MALL för slutredovisning till Socialstyrelsen



Relevanta dokument
3. Metodik Case finding i vård- och stödsystemet. 3.1 Avgränsning av målgrupp och inventeringens omfattning

MALL. Inventeringsrapport

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Erfarenheter från sju lokala inventeringsprojekt

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Mottganingsteamets uppdrag

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Ansökan till AMA En väg in

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

HUR SER DU PÅ DET STÖD SOCIALTJÄNSTEN KAN GE?

Genomlysning av verksamhet Personligt ombud i stadsdelen Södermalm

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Ansökan till AMA En Väg In

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Inventering av målgruppen psykiskt funktionshindrade inom kommunerna i Östra Norrbotten

Projekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden

Vår handläggare Datum Version 3.0 Anita Johansson, Slutrapport

Socialdepartementet Stockholm

PRIO - UPPFÖLJNING och handlingsplan 2016 Bilaga till Överenskommelse

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Inventering Av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialförvaltningen

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Redovisning av verksamhet med personligt ombud år 2014

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

RESULTAT AV INVENTERING I ÅTVIDABERGS KOMMUN AV PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR OCH DERAS LIVSSITUATION

PRIO - analys och handlingsplan

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

Handlingsplan 18 år och äldre

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32. Stöd till personer med funktionsnedsättning FoU Välfärd, Region Västerbotten

REDOVISNING Statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud

Ansökan Plattform Norrköping

Socialpsykiatriska enheten ger stöd i vardagen

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

Ansökan 2014 Personligt ombud

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Utvärdering Projekt Vägen

Redovisning av verksamhet med personligt ombud i Nacka Värmdö år Beteckning

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning. Juridik för psykiatrihandläggare. Lolo Lebedinski

Ansökan Plattform Norrköping

REDOVISNING Statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Kommunernas planering för personer med psykiska funktionshinder i Västmanlands län

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Redovisning av verksamhet med personliga ombud 2005.

Att inventera behov. Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Ansökan om tidsbegränsat bidrag för arbete med peer support

Vägledning vid samtal

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson

Intresseanmälan Samordningsförbundet Insjöriket

Rapport TILL LÄNSSTYRELSEN

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: Tack för hjälpen!

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden

Vad tycker du om vården?

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionshinder. Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun, Landstinget Sörmland

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS

Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna.

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Ansökan till AMA En väg in

Transkript:

MALL för slutredovisning till Socialstyrelsen INVENTERING - Beskrivning av utvecklingsarbetet 2008-01-24 1. Allmänt om projektet 1.1 Bakgrund Ange efterfrågade uppgifter i rutan nedan. Beskriv kortfattat bakgrunden till projektet: I tillsynsrapport från Lst bedöms att kommunen ej uppfyller ställda krav vad gäller att i samarbete med psykiatrin skaffat sig kännedom om de personer med psykiska funktionshinder som finns i kommunen. Ange den bakgrundsfaktor som ni ser som viktigast: Att genom en inventering få en uppfattning av antalet personer med psykiska funktionshinder i kommunen och hur deras livssituation ser ut i olika avseenden samt att inventeringsresultatet kan utgöra ett underlag i det fortsatta arbetet för målgruppen. Ange den bakgrundsfaktor som ni ser som näst viktigast: Att kunna göra jämförelser med den inventering som gjordes 1995 och se vilka förändringar som skett inte minst utifrån psykiatrireformens genomförande. 1.2 Förankring och förberedelser Ange efterfrågade uppgifter i rutorna nedan. 1.2.1 Initiativtagare och uppdragsgivare Ange vem/vilka som initierade projektet (huvudman och verksamhetsnivå): Socialnämnden tog initiativ till att tillsammans med landstinget göra inventeringen. Socialtjänstens utvecklingsenhet fick uppdraget att i samarbete med landstinget genomföra inventeringen. Ange vem/vilka som var uppdragsgivare (huvudman och chefsnivå): Socialnämnden och dess socialdirektör / landstinget och dess närsjukvårdschef 1

1.2.2 Förankring Ange hos vilka ni förankrade ert projekt, dvs. hos vilka politiker, chefer och personalgrupper hos respektive huvudman: Socialnämnden och socialtjänstens berörda chefer, personalgrupper inom IFO, socialpsykiatrin och beslutsgruppen. Inom landstinget skedde rimligen info till hälso-och sjukvårdsutskottet samt till berörda enheter inom psykiatri och primärvård. Beskriv kortfattat hur ni förankrade ert projekt hur det gick till: Gemensam skrivelse om inventeringen undertecknad av Umeå socialtjänsts socialdirektör och Västerbottens läns landstings chef för närsjukvården sändes ut till alla de enheter som förväntades delta i inventeringen. 1.2.3 Idéer och allmänna förberedelser Beskriv kortfattat era idéer inför utvecklingsarbetet: Att få reda på så mycket som möjligt om så många personer som möjligt med psykiska funktionshinder i kommunen på ett så lite resurskrävande sätt som möjligt. Beskriv kortfattat era allmänna förberedelser inför projektet: Genomgång med de personer som utförde 1995 års inventering i Umeå kommun och det enkätformulär som då användes. Togs även kontakter med andra kommuner o landsting som genomfört inventeringar och de erfarenheter de gjort. 1.3 Syfte och mål Ange efterfrågade uppgifter i rutan nedan. Beskriv vad ni ville uppnå med projektet (syftet): Att få kännedom om antalet psykiskt funktionshindrade personer i Umeå och deras livssituation. Ange det viktigaste målet ni formulerade: Att inventeringsresultatet i stort blir ett bra underlag för i första hand socialtjänstens och landstingets planering för målgruppen Ange det näst viktigaste målet: Att få uppgifter om områden där samhällets brister är mest påtagliga, t e på arbets- och sysselsättningssidan. Ange övriga målsättningar och förväntade effekter: Att vi skulle kunna göra jämförelser med 1995 års inventering och få siffror om något hänt. 1.4. Personal Ange efterfrågade uppgifter i tablån nedan. Ange nedan - de personer som varit anställda respektive haft ett uppdrag inom projektets ram Ange om respektive person tillhör: - ordinarie personal - är särskilt anställd - har uppdrag som upphandlats Ange respektive persons organisatoriska tillhörighet (offentlig/privat huvudman, Ange respektive persons tillhörighet till yrkesgrupp 2

- personens anställningsgrad/ avsatt tid för uppdraget (heltid, halvtid eller deltid) frivilligorganisation, enhet etc.) t.e. X kommun, handikappomsorgen OBS! En person på varje rad Anders Forsgren 50 % Ordinarie personal Umeå kommun, Socialtjänstens utvecklingsenhet Utredare 1.5 Organisation och organisering Ange efterfrågade uppgifter i rutorna nedan. 1.5.1 Huvudman och ansvariga personer Ange vilken/vilka huvudman/huvudmän som står bakom projektet, dvs. är projektägare: Umeå kommuns socialtjänst är projektägare med nära samarbete med landstinget. Ange vilken/vilka personer hos respektive huvudman som varit ansvarig/a för projektet och dessa personers position i respektive organisation: Socialdirektör Ewa Klingefors- Hedlund i samarbete med Chefen för Närsjukvården inom landstinget Matz Brännström. Ange vem eller vilka som varit mest drivande i projektet (person/er hos resp. huvudman/män), dvs. tagit mest initiativ och drivit arbetet framåt: Projektledaren Anders Forsgren Umeå socialtjänst 1.5.2 Styrgrupp, referensgrupp och arbetsgrupp Ange vilka personer (huvudman och yrkesbeteckning) som utgjort styrgrupp för projektet: Vi har ej haft någon formell styrgrupp. Projektledaren har vid behov haft samråd med överläkare Mikael Sandlund, landstinget samt utvecklingschef Christer Jilder, Umeå socialtjänst Ange om ni haft en referensgrupp eller inte samt hur den varit sammansatt: I brukarrådet har löpande information /diskussion skett om inventeringen. Utöver företrädare för anhörig- och brukarföreningar ingår företrädare för psykiatri, primärvård och socialpsykiatri (socialtjänst). Ange om ni haft en arbetsgrupp och hur den i så fall varit sammansatt (huvudman och yrkesgruppstillhörighet) samt hur ofta ni har träffats: Utöver projektledaren har ingått företrädare på ledningsnivå från psykiatrin och socialpsykiatrin samt inledningsvis även distriktssköterska inom den psykiatriska öppenvården Vidare även företrädare för stiftelsen Samsyn som ansvarar för POverksamheten. Träffades några gånger inledningsvis när vi utarbetade enkätfrågorna samt planerade genomförandet. Därefter har information och frågor ang inventeringens förlopp skett via mail. 3

Ange också hur ni värderar arbetet i arbetsgruppen, dvs. dess betydelse för projektet: Värdefullt att förankra inventeringens genomförande hos de funktioner (psykiatri, socialtjänst och primärvård) som förväntades svara för de största arbetsinsatserna samt att med dess företrädare kunna enas om frågorna i den slutliga webb-enkäten. 1.5.3 Den formella beslutsprocessen OBS! Bifoga beslutsprotokoll Ange hur den formella beslutsgången sett ut (politisk nivå respektive tjänstemannanivå) i projektet vad gäller: - Projektets start : Beslut i SN i samband med yttrande över Lst:s tillsynsrapport, se bilaga 1 - Projektplanen: Direktiv för inventeringen godkänd av socialdirektör. Projektplan för både inventering och guide/uppsökande verksamhet insänt till Socialstyrelsen tidigare. - Projektets resultat och dess användning: Vid temadag med Socialnämnden om psykiatrifrågor behandlades inventeringsrapporten som givetvis varit utsänd till ledamöterna. Redovisning har skett inför Kommunala Handikapprådet samt för styrelsen för Stiftelsen Samsyn som ansvarar för PO-verksamheten. Berörda enheter inom socialtjänsten har tagit del av projektets resultat, liksom Brukarrådet och berörda enheter inom landstinget Även landstingets revisionsenhet har fått rapporten. Ange om beslut fattats eller om man planerar att fatta beslut på politisk nivå respektive chefsnivå om fortsatt inventeringsarbete med stöd av erfarenheterna från projektet: Något beslut i Socialnämnden togs inte om fortsatt inventeringsarbete, men framstår det ändå troligt att det kan bli aktuellt att göra en förnyad inventering inom 3-4 år. (ange om beslut fattats i varje organisation/myndighet som deltagit i utvecklingsarbetet) 1.5.4 Former för samverkan/samarbete Ange vilken/vilka huvudman/huvudmän som deltagit i projektet: Umeå socialtjänst och Västerbottens läns landsting. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen tillfrågades om att delta i inventeringsarbetet men båda ansåg sig ej ha möjlighet att prioritera detta. Ange om ni knutit an till etablerade former för samverkan och/eller utvecklat nya former för samverkan/samarbete: Både gamla och nya kontakter samt ny tillfällig arbetsgrupp. Ange vilka former för samverkan/samarbete ni använt när det gäller. - Projektets start: Träff med några från kommun och landsting som genomförde 1995 års gemensamma inventering. - Projektplanen: Upprättades inom socialtjänsten - Projektets genomförande: Tillfällig arbetsgrupp med företrädare för kommun och landsting 4

som arbetade igenom webb-enkätens slutliga utformning samt hur inventeringsarbetet skulle genomföras inkl. vilken tidsperiod som kunde behövas. Löpande under inventeringens genomförande fick berörda enheter via mail information om hittills inkomna enkätsvar och därmed en påminnelse om att gå ut till sina medarbetare om ytterligare enkätsvar. Projektledaren besökte personalgrupp på psykiatrin inför starten av inventeringen. - Projektets resultat och dess användning: Delgivits till berörda enheter inom landstinget och socialtjänsten. Respektive funktioner / ansvariga har att använda inventeringens resultat i planeringen av sina insatser för psykiskt funktionshindrade samt tillsammans ta vara på den information som erhållits och som pekar på behovet av ökad samverkan. 1.5.5 Samverkan/samarbete med brukar- och anhörigorganisationer Ange om ni har samverkat med en eller flera brukar- och anhörigorganisationer: Ja Om ni har samverkat, ange då med vilka brukar- och anhörigorganisationer: I Brukarrådet är följande föreningar företrädda: RSMH, IFS, OCD-föreningen Annanke samt ÅSS Ångestsyndromsällskapet. Ange formerna för er samverkan med brukar- och anhörigorganisationerna: Via Brukarrådet. Ange kring vad ni samverkat: De har varit med alltifrån att diskutera webb-enkätens utformning, inventeringens genomförande samt tagit del av resultaten och fått ge sina synpunkter / tolkningar på dessa. 5

2. Inventeringens uppläggning, metod och resultat 2. 1 Målgrupp/målgrupper/undergrupper Ange efterfrågade uppgifter i nedanstående tablå. Ange på resp. rad vilken/vilka målgrupp/ undergrupp/er ni har inventerat: Personer som har ett psykiskt funktonshinder Ange hur ni definierat resp. målgrupp/ undergrupp: Den definition som Nationell psykiatrisamordning angett i Rapport 2006:5 Ange era ställningstaganden bakom valet av målgrupp/undergrupper: Vi ville få en totaluppgift över antalet personer boende i Umeå kommun som tillhörde målgruppen psykiskt funktionshindrade. Ekluderade är personer med utvecklingsstörning och åldersdemens. 2.2 Inventeringens innehåll Ange nedan vid angiven uppgift om ni valt att samla in denna eller ej samt ange ytterligare uppgifter ni samlat in i rutan övrigt. Bakgrundsfaktorer: Ja Nej Kön Ålder Civilstånd Diagnos/annan problem- eller behovsbeskrivning Övrigt Om ja vad: Boende i någon av de tre kommundelarna eller i Umeå stad Barn boende med personen eller ej Livssituation: Ja Nej Familjeförhållanden Bostadsförhållanden Utbildning Arbetsförhållanden Ekonomi Psykisk hälsa Somatisk hälsa Missbruk Nätverk Övrigt Om ja vad: Barn under 18 som personen bor med eller ej X 6

Funktionsnivå: Ja Nej Ange särskilt om något instrument för funktionsskattning använts och i så fall vilket: Pågående insatser: Ja Nej Inom psykiatrin Om ja vilka: Gles samtalskontakt, kontinuerlig samtalskontakt, poliklinisk medicinering, nätverksarbete, psykoterapi, sjukgymnastik/arbetsterapi, ordination/medicinering, familjearbete, psykiatrisk slutenvård,/behandlingshem och gruppbehandling. Inom socialtjänsten Om ja vilka: Boendestöd/ hjälp i hemmet, Bistånd i form av stöd/vård/behandling, försörjningsstöd/rådgivning, kontaktperson, socialt stödteam, ledsagning, förmedling egna medel, övergångskontrakt, särskilt boende, sociala träffpunkter och arbetslivsinriktad rehabilitering. Övrigt Från Primärvården Om ja vad: Läkemedelsutdelning/provtagning, sporadisk samtalskontakt, somatisk behandling/kontroll, kontinuerlig stödkontakt, vårdplanering och sjukgymnastik. Även insatser från Landstingets Råd o Stöd, Barn- o ungdomshabiliteringen samt från Personliga Ombudsverksamheten. Individens grad av tillfredsställelse med de insatser som pågår Behov av insatser: Ja Nej Inom psykiatrin Om ja vilka: Vårdkontakt och behandling Inom socialtjänsten Om ja vilka: Boendestöd/hjälp i hemmet, arbetlivsinriktad rehabilitering, socialkurativt stöd, socialt stödteam, dagverksamhet, kontaktperson, god man/förvaltare, ledsagning Övrigt Om ja vilka: Medicinska insatser via primärvården och Personligt Ombud. Brukarens egna önskemål om förändring: Ja Nej Ange särskilt om brukarens egna önskemål och behov av förändring inventerats X Indirekt via vad personalen känner till 7

Övrigt av intresse som har inventerats: Pågående myndighetskontakt inom senaste 3 månader Hur många som har stöd av frivilliga organisationer Beslut om stöd enl Lss och behov av stöd enl Lss Vilken organisation anser personalen ha huvudansvaret för att en samordnad planering sker av insatser till berörd person 8

2.3 Metod för datainsamling och informationskällor Obs! Lägg underlaget för datainsamling (enkät, intervjufrågor etc.) samt eventuella missivbrev i bilaga. Bilaga 2. Ange i nedanstående tablå efterfrågade uppgifter. Ange på varje rad en vald grupp uppgiftslämnare: (t.e. olika personalkategorier, brukargrupper osv.) Ange resp. grupps uppgiftslämnare tillhörighet hos huvudman/enhet: Ange för resp. grupp uppgiftslämnare den urvalsprincip ni använt alternativt om ni frågat alla i vald grupp: Ange metod för datainsamling för respektive grupp uppgiftslämnare: (t.e. enkät, intervjuer etc.) Kontaktpersoner/kuratorer Psykiatriska kliniken Alla berörda Webb-enkät Landstinget Distriktssköterska Primärvården landsting. Alla berörda Webb-enkät Kontaktpersoner/enhetschefer Socialpsykiatrin inom Alla berörda Webb-enkät kommunens socialtjänst Socialsekreterare/enhetschefer IFO inom kommuinens Alla berörda Webb-enkät socialtj. Handkikappkonsulenter Myndighetsutövn./LSS Alla berörda Webb-enkät inom kommunen Råd o stöd personal Handikappverksamheten Alla berörda Webb-enkät Inom landstinget Personal inom Barn o Landstinget Alla berörda Webb-enkät ungdoms habiliteringen Personliga Ombud Stiftelsen Samsyn Alla berörda Webb-enkät Frivilliga organisationer Alla berörda Webb-enkät Andra metoder för datainsamling: Nej. Ange viktiga ställningstaganden bakom valet av metod och informationskällor: Vi ville att inventeringen skulle omfatta så många som möjligt av målgruppen. Att den enskilde ej skulle intervjuas eller tillfrågas inför enkätsvaren. Att enkätsvaren klarade sekretessen genom att 4 av de 10 siffrorna i personnumret utelämnades men ändå gav möjligheten att markera flera enkätsvar för samma person. Att inventeringen skulle ske på ett så smidigt sätt som möjligt. Att vi även skulle få information om bakgrund, nuvarande livssituation samt behov/önskemål för varje person. Att vi skulle kunna göra jämförelser med 1995 års inventering och därför så långt möjligt använda samma enkätfrågor. Att psykiatrin, socialtjänsten och primärvården var de stora uppgiftslämnarna, men att även andra myndigheter och organisationer inbjöds att delta i inventeringen. 2.4 Genomförande Ange efterfrågade uppgifter i nedanstående rutor. 9

2.4.1 Tidsperiod Ange tidsperioden för genomförandet, när datainsamlingen inleddes till dess den avslutades: Inventeringsperioden var 18/9-17/11 2006. Då svarsfrekvensen bedömdes orimligt låg från socialpsykiatrin så fick de några veckor under januari 2007att komplettera sitt enkätifyllande. 2.4.2 Arbetsprocessen Beskriv kortfattat hur data samlades in (hur valda informanter tillfrågades, vem ansvarade för insamlingen, hur gick den till etc.) Till ansvariga personer inom psykiatri, primärvård, socialpsykiatri, socialtjänst m fl sändes infoblad ut innehållande länk med tillgång till webb-enkäten. Dessa såg sedan till att berörda personalgrupper fick info och länken till enkäten. När en enkät ifyllts så sändes den till en särskilt upprättad databas hos Umeå kommun. Projektledaren informerade / påminde via mail varannan vecka berörda myndigheter om inventeringsläget = hur många enkäter som inkommit från resp myndighet. 2.5 Databearbetning och analys Ange efterfrågade uppgifter i nedanstående tablå. 2.5.1 Omfattningen av insamlade uppgifter och bortfall ENKÄTER Grupp uppgiftslämnare Antal personer som tillfrågats Bortfall Ange en grupp på varje rad lämna uppgifter på en enkät Psykiatrin 476 Se kommentar nedan Socialtjänsten 259 - - Primärvården 60 - - Annan (Råd o Stöd, habilitering, mfl) 45 - - Kommentarer: Totalt fick vi in 1039 enkätsvar. 364 av dessa berörde samma person i 2, 3 eller 4 enkäter. Totalt var det 165 personer som fanns med i mer än en enkät. Det innebar att inventeringen kom att innehålla 840 olika personer. För de 165 personer som det fanns flera enkätsvar, gjorde utredaren en bedömning av ifyllda enkätsvar för varje person och valde ut det enkätsvar som bedömdes innehålla mest kunskap/information om den enskilde. Det innebar t e att enkäter med många vet ej-svar sorterades bort. Ange om ni gjort någon bortfallsanalys och vad den i så fall gett för resultat: Något underlag för att göra en bortfallsanalys har vi ej haft. Vår bedömning är att vi lyckats nå ca 85 % av målgruppen. I 1995 års inventering när aktuella personer tillfrågades och hade möjlighet att säga nej till att delta i inventeringen var det 184 personer av de då 705 identifierade personerna som sa nej, varför den inventeringen bara kom att omfatta 521personer. I årets enkät har antalet personer ökat med 61%. INTERVJUER Grupp uppgiftslämnare Ange en grupp på varje rad Antal personer som har tillfrågats om intervju Bortfall 10

Kommentarer: Några intervjuer har ej skett i denna inventering. Ange om ni gjort någon bortfallsanalys och vad den i så fall gett för resultat: Ej aktuellt Om ovanstående uppgifter inte är relevanta för hur ni lagt upp ert inventeringsarbete lämna då uppgifter i nedanstående ruta: Ange hur ni uppskattar storleksordningen av det material ni samlat in och hur det förhåller sig till storleken på det material ni förväntat er: Se ovan under enkäter 2.5.2 Bearbetning och analys Ange efterfrågad uppgift i nedanstående ruta. Ange hur ni bearbetat insamlade data (manuellt, databearbetning etc ): Datat samlades in gm. att en enkät utarbetades i Site survey (enkätmodulen i web-sides-programmet Site vision). Uppgifterna avpersonifierades, så att kraven i sekretesslagen/ PUL kunde efterlevas och en bedömning gjordes att uppgiftshanteringen och slutsammanställningen ej skulle innebära men för den enskilde. Den databas som genererades gm. enkätprogrammet bearbetades därefter i access, så att datauppgifterna kunde presenteras med de jämförelser vi önskade. Ange hur ni analyserat materialet: Ett antal enkätsvar redovisas fördelat på män och kvinnor och ett antal enkätsvar redovisas även åldersgruppsindelat. T e intressant att se hur arbete / arbetslöshet fördelar sig på olika åldersgrupper. På frågor om bostadsförhållanden och sysselsättning har vi kunnat jämföra vad svarande personal anser sig veta om vad den berörde tycker/önskar med personalens/myndighetens bedömning. Generellt kan sägas att de enskilda personerna oftare anser sig klara självständigt boende och mer av arbete på öppna marknaden medan personalens/myndighetens bedömning är att personerna behöver mer stöd och i boende och arbetssituation. Vidare har vi kunnat göra jämförelser med 1995 års inventering ( måste beaktas det relativt stora bortfallet 1995) och bl a kunnat konstatera: att neuropsykiatriska diagnoser idag utgör 14 % medan de ej fanns med 1995, att arbete på öppna marknaden är 5% idag medan det var 13% 1995, att pågående kontakt med uppgiftslämnande myndighet inom senaste 3 månader är svaret ja i 91% idag medan det bara var 65 % 1995, att boende i hyreslgh med stöd har ökat från 3 % 1995 till 13 % idag, att stora flertalet personer har en stabil boendesituation. En del av dessa förändringar är givetvis effekter av psykiatrireformen. Övergripande kan sägas att inventeringen bekräftat: att de största samhällsinsatserna behövs på sysselsättnings- och arbetsområdet, att det även finns brister på bostadssidan och att närmare 80% har sin försörjning via socialförsäkringssystemet. 11

2.6 Resultatredovisning OBS! Bifoga den slutrapport med redovisade resultat ni lämnat till era uppdragsgivare. Bilaga 3. Ange vidare efterfrågade uppgifter i rutan nedan. Beskriv kort hur resultatet/slutrapporten har använts och av vem eller vilka: - Vid temadag med Socialnämnden om psykiatrifrågor behandlades inventeringsrapporten som givetvis varit utsänd till ledamöterna. - Redovisning har skett inför Kommunala Handikapprådet samt för styrelsen för Stiftelsen Samsyn som ansvarar för PO-verksamheten. - Berörda enheter inom socialtjänsten har tagit del av projektets resultat, liksom Brukarrådet och berörda enheter inom landstinget Även landstingets revisionsenhet har fått rapporten. - I samband med ansökan om projektmedel till socialstyrelsen inom hemlöseprojektet har hänvisning skett till inventeringsresultat avseende bostadslösa med psykiskt funktionshinder. - Socialpsykiatriska Intraprenaden har haft med inventeringens resultat i sitt arbete med boendeplanering och i omstrukturering av sysselsättningsskapande åtgärder för målgruppen. Beskriv kort hur ni tror resultatet/slutrapporten kommer att användas och av vem eller vilka: Kommer att användas som jämförelsematerial i samband med att förnyad inventering sker. 3. Utvärdering och värdering av utvecklingsarbetet 3.1 Värdering av utvecklingsarbetet Ange efterfrågade uppgifter i rutan nedan. Ge en kortfattad värdering av om och på vilket sätt utvecklingsarbetet kommer att påverka det fortsatta arbetet på inventeringsområdet: Genomförandet av denna inventering har gett oss många värdefulla erfarenheter som vi kommer att ha stor nytta av när det blir aktuellt att göra framtida inventeringar. Nyttjandet av en Webb-enkät har underlättat arbetet. Ange om ni skulle genomföra ert utvecklingsprojekt på ett annat sätt idag utifrån de erfarenheter ni nu har och i så fall hur (alltså vad ni har lärt er): Helt klart skulle vi använda oss av en webb-baserad enkät på i stort samma sätt som nu. Den fråga som kan aktualiseras blir om det som nu, är nära personal som skall svara på enkäten eller om den enskilde skall intervjuas / bara tillfrågas om det är Ok att han/hon finns med. Detta senare kräver betydligt större insatser, ger troligen betydande bortfall och därmed blir totalresultatet (antalet ) sämre. För att kunna jämföra personalens svar med brukarnas kan man tänka sig att göra ett mindre stickprov bland brukarna och därmed få en uppfattning om personalens kunskaper / bedömning av personen sammanfaller eller avviker mycket med personens eget svar. Många uppgiftslämnare kan innebära risk för varierande kunskaper om berörda personer, deras insatser och behov. När flera enkätsvar kommer in rörande samma person, kan vi hantera dessa på annat sätt än som vi gjorde vid denna inventering? Enkätfrågorna behöver diskuteras ytterligare t e värdet av att ha med pågående insatser, att ej ha med alternativet annan/annat på många av frågorna, vilket försvårat sammanställningsarbetet. Kan det vara möjligt ur sekretessynpunkt att bostadsområdesindela svaren t e per vårdcentralsområde? 12

3.2 Utvärdering Ange efterfrågade uppgifter i rutan nedan. Gör en kortfattad värdering av utvecklingsarbetet i förhållande till ert syfte och de mål ni formulerat: Vi anser att vi lyckats genomföra inventeringen på ett smidigt sätt, att vi fått med en övervägande stor andel av personerna i målgruppen samt att vi fått fram informationer omkring målgruppens storlek, livssituation och behov/önskemål om samhällets insatser Ange om ni gjort en utvärdering av utvecklingsarbetet eller planerar en sådan. Beskriv i så fall helt kort hur den genomförts: Vi har vänt oss till de handläggare som fyllt i enkäterna och bett om deras synpunkter. De begränsade antalet synpunkter som kommit in har varit positiva till använd webb-lösning och säger att varje enkät tagit mellan 10-20 minuter att fylla i. Förhoppningsvis kan vid nästa inventeringstillfälle även Försäkringskassan och arbetsförmedlingen delta och därmed att ytterligare ett antal personer ur målgruppen skulle komma att ingå i underlaget. Från RSMH har framförts att de gärna skulle vilja ha enkätfrågorna i pappersform för att användas i själva genomgången med berörd person för att sedan inknappning på webben kunde ske. 4. Svårigheter Beskriv kortfattat i nedanstående tablå de svårigheter ni mött på respektive punkt. Om ni inte haft några svårigheter lämnar ni förstås rutan tom. SVÅRIGHETER Förankringsarbete (olika huvudmän/personalgrupper) KORT BESKRIVNING Arbetsförmedling och Försäkringskassa har ej bedömt sig ha möjlighet att deltaga. Planerings- och förberedelsearbete (olika huvudmän/personalgrupper) Den formella beslutsprocessen (olika huvudmän, politisk- och chefsnivå) Organisering av utvecklingsarbetet (olika huvudmän/personalgrupper) Samverkansfrågor form och innehåll Mellan huvudmän och internt mellan olika enheter 13

Samverkansfrågor form och innehåll Berörda brukar- och anhörigorganisationer Metod för datainsamling och informationskällor Genomförandet av inventeringen Bearbetning och sammanställning av resultatet Många som skulle fylla i enkäterna innebar att genomförandet på vissa håll ej skedde inom avsedd tid varför etra tid fick anslås och inventeringsarbetet fördröjdes. En del av frågornas konstruktion innebar ett relativt stort manuellt räknande för att få fram svaren. Kan hanteringen av flera enkätsvar för samma person ske på annat sätt. Användningen av resultatet Övriga svårigheter: 5. Centrala frågeställningar Under ert utvecklingsarbete har ni säkerligen brottats med olika frågeställningar varav flera har den karaktären att de är mer allmängiltiga för alla som ska göra inventeringar. Det är frågeställningar som det är av stor vikt att belysa i den vägledning som Socialstyrelsen ska utforma med bl.a. hjälp av era erfarenheter. Det kan vara problemställningar som ni formulerat under arbetets gång och som ni funnit goda lösningar på. Men det kan också vara frågeställningar som behöver utredas och diskuteras vidare för att vi ska kunna ge en bra vägledning för arbetet på det här området. Beskriv därför nedan de frågeställningar/problemställningar som ni anser har betydelse också för andra. Det kan handla om etiska frågeställningar, om ambitionsnivåer och förutsättningar i olika typer av kommuner/organisationer, rättsliga frågor, former för brukarinflytande, definitions- och begreppsfrågor, förankrings- och implementeringsfrågor, kopplingar till den politiska nivån, samverkansfrågor, sekretessfrågor, ansvarsfrågor etc. Ange och beskriv de centrala frågeställningar ni har mött i inventeringsarbetet samt hur ni hanterat dessa i ert utvecklingsarbete. Som delvis angetts ovan har våra stora frågeställningar rört om personerna i målgruppen skulle tillfrågas / intervjuas, hur vi kunde lösa sekretessfrågorna och ändå få relevant info om kön, ålder och samtidigt undvika att personer dubbelräknades, att enkätfrågorna och svarsalternativen begränsas till det som verkligen är viktigt att få information om, vilket också underlättar bearbetningen av materialet, 14

för att kunna spegla förändringar över tid rörande målgruppen är det värdefullt att återkommande inventeringar sker på liknande sätt och med i stort likartade frågeställningar, att vi ej lyckades få arbetsförmedlingen och försäkringskassan att delta i inventeringen samt vikten av att inventeringens resultat verkligen kommer till användning inom socialtjänst och psykiatri inte minst när det gäller planering av insatser för målgruppen. 7. Övrigt av intresse Om ni har ytterligare synpunkter och kommentarer som inte fångats upp i ovanstående redovisning finns det möjlighet att redovisa dessa under denna punkt. 15