KARLSTADS KOMMUN Dnr. 2013-05- 2 fl Rapport om översyn av regler för kommunalt bidrag i Karlstad till studieförbunden Dnr KFN 2013-99 Dpl01 Postadress: Kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: V:a Torggatan 26 karlstad. se Tel: 054-5400000 Fax: 054-186784 E-post: kulturochfritidsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PIusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213
sid 2 (13) KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Kultur och Föreningsstöd Rapport 2013-04-10 Anders Ek, 054-540 24 38; 0702-39 58 40 anders.ek@karlstad.se studieförbundutredning2013/rapport 1 Bakgrund Dnr KFN 2013-99 Dpl 01 Kultur- och fritidsnämnden har genomfört en översyn av samtliga nämndens föreningsbidrag. Den avslutande delen av denna var kartläggningen/genomlysningen av studieförbundens verksamhet i Karlstad av Nätverkstan Kultur i Väst i Göteborg som framlades i oktober 2011 ("En säck med pengar vore bäst - om studieförbundens verksamhet i Karlstad"). Syftet var enligt nämndens beställning "att ta en bild av studieförbundens verksamhet, dess förutsättningar, tendenser samt framtida utmaningar. Studieförbundens arbete inom kulturområdet är särskilt viktigt att beskriva." Kartläggningen berörs i denna rapport främst vad gäller de delar som gäller utformningen av reglerna för bidragsgivningen. Själva nivån på bidragsgivningen är en annan (politisk) fråga. Rapporten med tillhörande tjänsteskrivelse berör principer för fördelningen. I samband med beslutet om bidrag till studieförbunden 2013, uppdrog nämnden åt förvaltningen att utarbeta förslag till nya bidragsregler fr.o.m. 2014 anpassade bl.a. till senare års förändringar i det statliga bidragssystemet vars statistiska uppgifter normalt används även av kommunerna som underlag för bidragsgivningen. 2 Definition av ett studieförbund I normalfallet definieras ett studieförbund som ett studieförbund godkänt av Folkbildningsrådet. Rådet ifråga fördelar på statens uppdrag de statliga medlen till folkbildningen (studieförbund och folkhögskolor). Godkänns ett nytt studieförbund (som t ex KulturenslKulturens Bildningsverksamhet och Ibn Rushd) av Folkbildningsrådet blir det därmed även godkänt ur kommunernas synvinkel. Ett villkor för bidrag är givetvis också att förbundet måste ha till Folkbildningsrådet rapporterad verksamhet inom kommunen. Statistiken sammanställs därefter av SCB och görs tillgänglig för studieförbunden och bidragsgivare typ kommuner.
sid 3 (13) 3 Motiv att stödja folkbildningen Villkor för statens stöd till folkbildningen anges i Förordningen om statsbidrag till folkbildningen. Av förordningen framgår att folkbildningen skall ha till syfte att l. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att i samhällsutvecklingen 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: l. den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2. det mångkulturella samhällets utmaningar 3. den demografiska utmaningen 4. det livslånga lärandet 5. kulturen 6. tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder, och 7. folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Det kommunala stödet kan motiveras på liknande sätt. 4 Omfattningen av stödet till folkbildningen Statens samlade utgifter för kultur var 2009 10,2 miljarder kr (kommunerna 9,3, landsting/regioner 3,2). Av dessa 10,2 miljarder från staten gick 1,6 miljarder till studieförbunden. Motsvarande siffra från kommunerna var 365 miljoner (källa Nätverkstans genomlysning). Det är värt att notera att statens bidrag således är betydligt större än de kommunala som dessutom i samband med de svenska kommunernas försämrade ekonomi har minskat under senare år. Framförallt för glesbygdskommuner och satellitstäder till storstäderna är inte längre studieförbundsbidrag en prioriterad kulturutgift. Man vet att andra tar huvudansvaret för att verksamheten fortsätter. 5 Former för stöd Kommunallagen kräver likställighet. Det innebär att alla studieförbund bör behandlas lika vad gäller allmänt stöd. Däremot kan såväl stat som landsting och kommun införa extra stödformer t ex för utlandsfödda, funktionshindrade etc - dock även här med den förutsättningen att alla studieförbund skall behandlas lika. Likaså kan t ex studieförbundsanslagen uppdelas i olika delar - en generell del och en del till specifika syften Ufr Studiefrämjandets specialanslag i Karlstad för skötsel av musiklokaler i föreningshuset Gjuteriet - en del i paketöverenskommelsen vid Gjuteriets tillkomst 1985).
sid 4 (13) En enkel definition av studieförbundsstöd är bidrag avsett för folkbildning i dess av staten godkända former, d.v.s. i princip i anslutning till Folkbildningsrådets tolkning. Detta bidrag bör fördelas enligt givna beräkningsgrunder lika för alla. Verksamheten som stöds är fri, frivillig och inte uppdrags utbildning. I dessa bidrag finns inte och får inte finnas detalj styrning. Man accepterar att studieförbundet X kanske satsar mer på musik och religion, Y jägarlicens och knyppling, medan Z bl.a. förmedlar kunskap i matlagning och datateknik. Utan att ta ställning till varje (studieförbunds)blommas färg och utseende accepterar samhället att totalt när man låter 8-10 olika blommor breda ut sig på en (folkbildnings)äng blir det sammantaget en vacker syn som motiverar samhällsstöd t.ex. från kommunerna. Det viktiga är helheten och mötet mellan människor som gemensamt söker kunskap för att utvecklas. Sen finns det ibland politiska önskemål om speciella satsningar för att kompensera t ex missgynnade grupper. Det är fortfarande helt möjligt avsätta kommunala bidragsmedel för den här typen av satsningar men man får vara observant på frågan fritt och frivilligt - och att alla behandlas lika. En fråga man kan ställa sig är också om det bara är studieförbunden som kan bedriva denna sorts verksamhet eller om fler bör ges tillfälle anmäla intresse. Praktiskt kan det gälla t ex kulturskolor eller samlingslokaler. 6 Tre olika verksamhetsformer Statsbidrag (och därmed normalt även kommunala bidrag) till studieförbund grundas på följande tre verksamhetsformer som återfinns i SCBlFolkbildningsrådets centrala statistik. Beskrivningarna är starkt sammanfattade. Studiecirkel. En liten grupp människor som planmässigt bedriver studier och söker kunskap utifrån sina behov och intressen. Cirkeln består av minst 3 personer som möts minst tre gånger under minst 9 studietimmar. Minimiåldern är 13 år. Cirkeln skall ur ett lärande perspektiv normalt inte ha mer än 12 deltagare. Kulturprogram. Ett kulturprogram är en öppen verksamhet i form av föreläsning, teater, sång, musik, dans, dramatisk framställning, filmvisning, tvärkulturell verksamhet eller utställning som framförs eller visas inför publik som skall bestå av ungdom och/eller vuxna (d.v.s. ej barn). Skall pågå i minst 30 min inför minst 5 deltagare. Studieförbundet skall ha en representant närvarande. Annan folkbildning. Sammankomsterna kan vara längre och genomföras tätare än i studiecirklar. Antalet sammankomster kan vara en eller flera. Exempel på sådana verksamheter är pröva-på-dagar och helgkurser. Deltagarna kan vara fler än vad som rekommenderas för studiecirkeln. Studieförbundet ska kunna motivera hur statens syfte med statsbidraget till folkbildningen uppfylls i verksamhet som riktar sig till barn. Minimiåldern är 6 år. Den fullständiga texten med definitioner och tolkningar återfinns i "Statsbidrag till studieförbund 2013 - villkor, kriterier och fördelning fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 2012-12-12". Hela dokumentet återfinns som bilaga.
sid 5 (13) Enligt folkbildningsrådets statistik arrangerade de tio studieförbunden år 2011 drygt 280.000 studiecirklar (varav 2.632 i Karlstad), 332.000 (5.019) kulturprogram och 61.000 (1.842) arrangemang inom annan folkbildning. Totalt rapporterades 1.8 milj (18.171) cirkeldeltagare varav 57% kvinnor och 43% män. Antalet cirklar var oförändrat medan antalet deltagare minskade en procent och antalet studietimmar ökade fem procent. Antalet kulturprogram ökade med 5%. 7 Utvärdering och Dialog I normalfallet krävs för bidrag förutom det statistiska materialet godkänt av studieförbundets egna revisorer och granskat av Folkbildningsrådet, dessutom verksamhetsberättelse/revisionsberättelse samt en verksamhetsplan för kommande år. I de flesta fall (t ex Karlstad) nöjer man sig med ett skriftligt material. En del kommuner har dock infört dialogmöten, endera med föreningarna enskilt eller grupper av föreningar. I sin mest långgående form resulterar det hela sen i avtal mellan kommunen och föreningen ifråga - ett avtal som sedan måste kontrolleras och utvärderas vilket inte alltid är lätt. Vad gäller Karlstad deltar förvaltningen i studieförbundens gemensamma samrådsmöten, FOLS (FOLkbildning i Samråd), ca 3-4 ggr/år. Dessutom kallar nämnden via ordförande/presidium/au vissa år (inte alla) till möten med studieförbunden. Genomlysningen 2011 konstaterade att dialogen mellan kommunen och studieförbunden från båda sidor bedömdes bra. Om inte nämnden har en annan åsikt finns det därmed inget skäl att gå in på en tyngre byråkratiskt system med föreningsmöten och samarbetsavtal. Erfarenheterna från andra kommuner är inte helt goda. Folkbildningen är en ganska mångfacetterad sektor som är svår att utvärdera i sina detaljer om man samtidigt skall behålla dess frihet. 8 Folkbildningsrådets nya regler 2013 Grundprincipen för de regler som gäller för fördelning av statens anslag fr.o.m. 2013 är trygghet men samtidigt anpassning till en verklighet i förändring. Det samlande begreppet är "studietimmar" (tidigare "deltagartimmar") där en studiecirkeltimma har värdet 1,0, annan folkbildningstimma värdet 0,5 och ett kulturprogram värdet 9,0. Trygghetsaspekten garanteras av att 75% av bidraget iördelas efter studieiörbundets sammanvägda bidragsandel de två senaste åren. Resterande 25% är rörligt bidrag som förändras om verksamheten går upp eller ner. Det rörliga bidraget är i uppdelat 14% efter andel studietimmar, 5% utifrån antal unika cirkeldeltagare och 6% iörstärkningsbidrag till prioriterade målgrupper.
sid 6 (13) Förstärkningsbidraget är i sin tur uppdelat på deltagare med funktionsnedsättning där fördelningen är 2+2% (andel deltagare resp studietimmar) och utrikes födda och med brister i svenska språket, l + l % (definitioner och tolkningar se "Statsbidrag till studieförbund 2013") Begreppet Unika cirkeldeltagare är nytt och avsett att motverka timjakt i form av t.ex. hela året pågående cirklar t ex i musik eller hantverk (eller åtminstone minska värdet av den typen av verksamhet). Avsikten har varit att skapa ett stabilt system som förändras i lugn takt och inte direkt stimulerar till timjakt (även om bidragen givetvis justeras något när verksamheten ökar eller minskar). Samtidigt ges en extra stimulans åt arbete med funktionshindrade och personer med behov av språkligt stöd. Dessa grupper är inte alltid helt lätta att definiera och en del ifrågasätter om de ens går att på ett säkert sätt definiera. Medborgarskolan klassar t.ex. av principiella skäl deltagare som funktionshindrade eller med brister i svenska språket bara om det gäller "riktade" insatser mot gruppen ifråga. En intressant ny regel är att studiecirkelverksamheten ska utgöra basen i verksamheten, uttolkat som att minst hälften av verksamheten totalt i Sverige räknat i studietimmar skall vara i verksamhetsformen studiecirkel. Bakgrunden är den mycket starka expansionen inom studieförbundsvärlden under senare år av antalet kulturprogram medan antalet studiecirklar stått stilla eller minskat. Bestämmelsen bedöms inte behövas i de kommunala reglerna. 9 Andra bidragsmodeller Hösten 20 l O gjorde förvaltningens kulturbidragshandläggare ett studiebesök i Malmö som då nyss gjort om sitt stöd till studieförbunden. Ca 40% av anslaget fördelas inte enligt statistiskt material (volymmått) utan som riktat stöd. Basen är fyra fokusområden beslutade av kulturnämnden: Utveckla och förstärka kulturlivet Erbjuda alternativa utbildningsvägar Möta det mångkulturella Malmös utmaningar och möjligheter Engagera fler deltagare inom följande målgrupper (unga vuxna 15-25 år/invandrarbakgrund/svag förankring arbetsmarknad/kultur och föreningsliv). "På så sätt får man möjligheter att bättre styra studieförbundens verksamhet och :ra dem att bidra till den kulturpolitik man beslutat att bedriva. Studieförbunden blir på ett tydligare sätt en resurs för stadens kulturpolitik" (ur Nätverkets genomlysning). Studiebesöket i Malmö inkluderade möten med såväl kommunala representanter som studieförbundsrepresentanter. Den bild som gavs var att systemet var mycket arbetskrävande för båda parter och egentligen inte lett till några förändringar mer än utökad byråkrati.
sid 7 (13) Det klassiska alternativet i svensk studieförbundsdebatt var annars under många år Sandviken med några efterföljare ( t.ex. Karlskoga/Kristinehamn). Kommuner med varianter av detta system sätter sig med föreningarna och diskuterar vad man vill göra tills man är överens och skriver därefter ofta ett samarbetsavtal. Systemet ger god kontakt mellan politikerna och föreningslivet men är utomordentligt tidskrävande - och därmed svårt genomfora i större kommuner. Det är också svårt att kombinera med det statliga förbudet mot att detaljstyra folkbildningen som ju för att vara berättigad till statligt stöd skall vara fri och frivillig. 10 Barnverksamhet och andra tolkningsproblem Inom Folkbildningsrådet och dess medlemmar pågår en kontinuerlig översyn av tolkningar och etiska regler för vad som är godkänd verksamhet. Utgångspunkten är då statens motiveringar. Den viktigaste är att det måste röra sig om folkbildning. Det är inget allmänt bidrag till trivselverksamhet, det är ett bidrag till folkbildning och verksamheten skall för att få bidrag uppfylla de krav som ställs på folkbildning. Hit hör t.ex. en viss ålder för att man skall kunna delta i en studiecirkel och bedömas få ut något av det hela (minst 13 år). Sen finns då vissa undantag när verksamheter som varken är helt godkända som studiecirklar eller kulturarrangemang, kan godkännas för mindre men dock bidrag under gruppen Annan Folkbildningsverksamhet (f.d. Övrig Folkbildning). Tidigare har man släppt igenom ganska mycket barnverksamhet. Den möj ligheten är nu stoppad efter en hårdare och kanske mer rimligare tolkning av folkbildningsuppdraget. Studieförbund i Karlstad som haft omfattande barn verksamhet såväl under som över sex år som Sensus/Sveriges Kyrkliga studieförbund med sin barnmusikskola och Bilda (Frikyrkliga Studieförbundet) har därmed lokalt drabbats. Delvis har dock detta kompenserats av kommunen som t.ex. gett barnmusikskolan stöd inte som folkbildning utan som barnlungdomsaktiviteter via bamkulturkontot. Den fråga som däremot ännu inte besvarats är om studieförbunden (Sveriges största arrangörer av kulturevenemang) inte tar ansvar för kulturverksamhet mot barn, vem gör det i så fall? Det studieförbund som under många år hade svårast att leva upp till folkbildningskravet var SISU - Idrottsutbildarna. Värt notera är ju att träning! tävling inte är godkänd som fo lkbildning. Men kryphålen var många och en del nyttjades. Undertecknad minns när jag vid en revision upptäckte att jag som kommunal representant i en organisationskommitte för ceremonierna runt en tävling utan att veta det hade varit medlem i en studiecirkel. Till slut lyftes SISU ut från studieförbundsbidragen och får nu egna bidrag från såväl stat som kommun utifrån andra bidrags grunder. Det har funnits många avarter inom folkbildningen och det är man själv mycket medvetna om. Det pågår därför en kontinuerlig etisk diskussion mellan studieförbunden. Dialogen sker främst inom Etikdelegationen på Folkbildningsförbundet som är studieförbundens intresseorganisation, och har resulterat i en Etisk plattform samt ett antal riktlinjer och tolknings-pm. Detta material finns på
sid 8 (13) www.studieforbunden.se (dvs. Folkbildningsförbundets hemsida). Man är mycket medveten om att varje ny skandal minskar värdet av folkbildningskapitalet hos olika typer av bidragsgivare. 11 Karlstads nuvarande regler Bidragen till studieförbunden fördelas enligt regler antagna 1997-02-20 ( 26) av kommunfullmäktige. Efter att nämnden beslutat om totalram och eventuella särskilda bidrag sker fördelningen i en Excel-tabell baserat på det statliga statistikmaterialet godkänt av Folkbildningsrådet och respektive studieförbunds revisorer. Reglerna innebär: a. beräkningsunderlag utgör redovisad verksamhet under senast avslutat verksamhetsår (Bidragen 2013 baseras således på studieförbundens verksamhet 2011) b. bidragsprocenten beräknas på basis av följande komponenter: - antal statsbidragsberättigade ("ARRT 1") studiecirklar: vikt I O - antal statsbidragsberättigade studietimmar i d:o: vikt 40 - antal deltagare i dessa statsbidragsberättigade studiecirklar: vikt 25 - antal arrangemang ("ARRT l") i kulturprogram och övrig folkbildning: vikt 25 c. varje avdelning garanteras att bidraget skall utgöra minst 80% av föregående års bidrag. Det är visserligen ett "hemsnickrat" system men skiljer sig inte så särskilt mycket åt vad gäller resultatet från dagens statliga. Men eftersom bl.a. det statistiska materialet förändrats är det rimligt anpassa bidragen till dagens statliga system, 12 Kartläggningen av studieförbundens lokala verksamhet 2011 Nätverkstans genomlysning av studieförbunden i Karlstad 2011 innehöll förutom en del generella uppgifter om de svenska studieförbunden som återfinns på annan plats i denna rapport också en del lokala fakta som kan vara värda att sammanfatta. Karlstads lokala stöd är större än övriga värmländska kommuner och något över riksgenomsnittet, men mindre än de flesta i storlekjämförbara kommuner Ufr punkt 13). Ändå är studieförbunden relativt nöjda med kommunen - kanske för att man framförallt jämför med övriga Värmland och upplever man har en fungerande dialog 2.635 studiecirklar med ca 18.000 deltagare genomfördes 2009. Det innebär att 216 av 1.000 karlstadsbor enligt statistiken deltog i en studiecirkel 62% var kvinnor, 38% var män mest populära studiecirkelsektorn var improvisatorisk musik Uazz, rock) med 20% därnäst kom sång och musik i grupp (3,9%) respektive skönlitteratur och svenska (3,5%) mer än 5.000 kulturprogram genomfördes med 203.000 i publik och 19.000 som medverkande. Gruppen humaniora och konst dominerade med 88%
sid 9 (13) delar man upp kulturprogrammen sektorsvis blir 43% musik, 19% föreläsningar, 17% utställning, 10% teater och 7% dans. En slutsats är att "studieförbunden ägnar sig inte bara åt att sprida kultur till många medborgare, de spelar även en viktig roll för det professionella kulturlivet" genom att skapa arbetstillfällen Studieförbunden ser gärna att kommunen klargör sin inställning till studieförbunden men är skeptiska till projektbidrag ("mycket arbete för liten ull") Studieförbunden uppskattar att det kommunala regelverket är enkelt och tydligt och inte förorsakar administrativt merarbete 130mvärldsbevakning Kontakt har tagits med femton svenska kommuner närmast motsvarande Karlstad i storlek (80-200.000 innevånare) för information om deras system. De tre största städerna liksom deras näraliggande satellitstäder uteslöts eftersom förutsättningarna där är annorlunda mot i Karlstad. Kommun Invånare Bidrag studie- Bidrag kr 1.000-tal förbunden /invånare (avrundat) (avrundat) milj kr (avrundat) Borås 104 3,2 31 Eskilstuna 98 10,6 110 Gävle 95 3,9 41 Halmstad 92 3,6 39 Helsingborg 131 5,6 43 Jönköping 128 5,3 42 Karlstad 86 2,7 31 Linköping 147 7,0 48 Lund 112 5,1 46 Norrköping 131 5,0 38 Sundsvall 96 4,2 44 Umeå 116 8,8 76 Uppsala 200 8,7 44 Västerås 139 6,6 48 Växjö 84 2,0 24 Örebro 137 5.6 41 Källa: Folkbildningsrådets rapport till regeringen 2012-02-22 Kommuner och landsting/regioners stöd till studieförbund och folkbildning (invånarantal SCB Folkmängd Top 50 2011-12-31). För varje kommun har sökts information om bidragsregler (framförallt fördelningsprinciper), om man har löpande samråd i någon form med studieförbunden (och vilka som i så fall deltar förvaltning och/eller politiker) samt om man träffar utvärderingsbara avtal med studieförbunden
Borås: bidrag utifrån Folkbildningsrådets rekommendation 2012. Förvaltningen deltar i studieförbundens träffar. Eskilstuna: bidragen ligger hos kommunstyrelsen. Fördelning liksom "samtliga kommuner i Sörmland" efter Folkbildningsrådets fördelningsprinciper. Förvaltningen deltar i studieförbundens träffar. 50.000 kr ligger i särskild pott för revision årligen av ett studiefårbund. Gävle: fördelning sker enligt Folkbildningsrådets tidigare system (deltagartimmar) och baseras på de tre senaste årens verksamhet, Förvaltningen deltog normalt i studieförbundens månadsrnöten så länge de ägde rum. Halmstad: lokal variant av Folkbildningsrådets system. 60% grundbidrag utifrån förra årets bidragsandel, 18% verksamhetsrelaterat, 12% målgrupp, 10% kulturprogram. Studieförbunden skall årligen lämna kvalitetsredovisning med uppföljning/utvärdering samt verksamhet/insatser inom kommunens målområden/motsvarande. Preliminär utbetalning januari, definitiv juli (d.v.s. bidragen baseras på föregående års verksamhet, inte två år tillbaka). Helsingborg: grundbidrag ges utifrån de tre senaste årens bidrag. Särskilt projektbidrag för utveckling av nya verksamhetsformer (kriterier t.ex. öppen verksamhet: engagera ungdom 15-25 år; funktionshindrade; utjämna bildningsklyftor; förnya demokrati; samverkan). Individuella dialogmöten med förvaltning/ studieförbund (ej politiker) ungefär vart 3:e år när det finns skäl att diskutera aktuella frågor/problem samt avstämning mot kommunens kulturpolitiska mål etc. En gång per mandatperiod tär studieförbunden tillfälle möta nämnden. Jönköping: bidrag ungefärligen enligt Folkbildningsrådets tidigare modell. 70% grundbidrag, 15% volymbidrag, 15% målgruppsrelaterat (invandrare/ handikappade). Politiken (presidium) och förvaltningen träffar studieförbunden årligen. Linköping: bidrag ungefärligen enligt Folkbildningsrådets tidigare modell 70% grundbidrag, 15% volymbidrag, 15% målgruppsinriktade bidrag. Förvaltningen träffar studieförbunden och länsbildningsförbundet regelbundet, politiken (ordförande samt fokusgrupp 4-5 personer) kanske någon gång/år för dialog om hur de arbetar, uppfyller kommunens kulturpolitiska mål m.m. Skriver inga avtal. Gjorde förr men erfarenheterna inte goda. Också tätt varning för att avtal innebär att man nalkas juridiska spörsmål typ upphandlingsregler. Lund: 85% fördelas som volymbidrag utifrån de två senaste årens verksamhet, 15% målgruppsbidrag. Överläggning mellan nämnd och studieförbunden minst en gång/år för diskussion om verksamhet och samspel med kommunens övriga kulturverksamhet. Norrköping: bidrag ungefärligen enligt Folkbildningsrådets tidigare modell. 70% fördelas utifrån föregående års bidrag, 15% volymbidrag utifrån antal deltagartimmar och 15% målgruppsbidrag deltagartimmar invandrare/funktionshindrade. Sundsvall: bidrag ungefärligen enligt Folkbildningsrådets tidigare modell. 70% fårdelas utifrån deltagartimmar de två senaste åren, 15% kulturverksamhet, 15% prioriterade grupper (t.ex invandrare, unga, glesbygd = inom vissa socknar). Finns också utvecklingsbidrag som kan sökas av alla typer av föreningar inklusive studieförbund. sid 10 (13)
sid 11 (13) Umeå: bidrag ungefärligen enligt Folkbildningsrådets tidigare modell med lokala ändringar. 70% fördelas grundbidrag beräknat på de tre senaste åren, 20% volymbidrag antal deltagare, 10% andel kulturprogram tre senaste åren. Dialogträffar med förvaltningen minst en gång/år. Uppsala: "för bidraget gäller de villkor, kriterier och beräkningsgrunder som gäller för statsbidrag" dvs Folkbildningsrådets senast antagna regler, 85% av studieförbundsbudgeten går till allmän studieförbundsverksamhet, 15% kultur i vårdenverksamhet. De allmänna bidragen fördelas enligt folkbildningsrådets aktuella regler dvs 75+ 14+5+4+2% (förklaring se punkt 8 Folkbildningsrådets nya regler). Västerås: 65% grundbidrag beräknat på två senaste två åren, 10% kulturprogramsbidrag, 18% riktat bidrag mångkulturellt samhälle/funktionshinder, 7% utvecklingsbidrag nya verksamheter. Arliga dialogsamtal mellan presidiet och studieförbunden. Reglerna under revidering. Växjö: 85% basbidrag beräknat på tre senaste åren, 15% volymbidrag senaste året. Samtal med respektive studieorganisation en gång/år. Örebro: fördelningsmodell som bygger på statens (tidigare) riktlinjer: 70% grundbidrag baserat på föregående års bidrag, 20% volymbidrag (antal studietimmar), 10% målgruppsbidrag. Beslut föregås av dialog med Länsbildningsförbundet. Inför budgeten 2014 har nämnden tagit initiativ till en dialog med studieförbunden om framtida utvecklingsarbeten. Källor: bidragsdokument från respektive kommun, hems idor samt samtal med handläggande tjänsteman. Sammanfattning: kommunerna har normalt ett grundbidrag som är verksamhetsrelaterat och ofta baseras på genomsnittet av ett eller flera års tidigare bidrag för att skapa ökad trygghet. Basen är normalt Folkbildningsrådets statistik och tidigare eller nuvarande fördelningssystem (flera kommuner säger att man planerar att anpassa regelsystemet efter Folkbildningsrådets nya system). Till detta kommer i olika former ytterligare verksamhetsbidrag samt målgruppsbidrag normalt med anknytning till Folkbildningsrådets gamla eller nya system ("deltagartimmar" respektive "studietimmar"). Förvaltningen deltar mer eller mindre regelbundet i träffar med studieförbunden. Många kommuner har dessutom träffar med politiken närvarande, oftast med anknytning till diskussion om kommunens kulturpolitiska mål. Formella avtal av SandvikenlMalmö-modell förekommer inte - någon har haft men gått ifrån. Karlstads föreslagna nya bidragssystem ligger väl i linje med de system som finns i ovanstående femton kommuner nära Karlstad i storlek. 14 Utbetalning Studieförbunden i Karlstad har hittills fått sina bidrag i januari (75%) och april sannolikt pg.a. tidigare brutet verksamhetsår. Idag finns inga skäl att inte följa normal praxis för föreningsbidrag med utbetalning 50% ca 31/1 och 50% ca 1/7.
sid 12 (13) 15 Bidragsunderlag Normalt beslutas kommunala studieförbundsbidrag i slutet av året, baseras på föregående års redovisade verksamhet och utbetalas nästa år, d.v.s. verksamheten 2012 ligger till grund för bidragen 2014. Någon kommun har a-conto-betalning vid årets början vilket möjliggör slutlig utbetalning under våren baserat på föregående års verksamhet (d.v.s. 2014 års bidrag beräknas på 2013 års verksamhet). Vtifrån trygghets aspekten och önskemålet om förutsägbarhet är detta (om än möjligt) dock inte önskvärt. 16 Utredningar om studieförbund Det har varit många utredningar om studieförbundens verksamhet såväl på riksnivå som regionalt och kommunalt. Centralt har de många utredningarna satt press på studieförbunden att fä fram klarare gemensamma tolkningsregler och renodla folkbildningsaspekten. Man vet att man har en delvis ganska unik position genom att man själv fördelar det statliga bidraget. De mer radikala SOV-utredningar som dömt ut hela studieförbundsverksamheten och ibland av bara farten hela det traditionella föreningslivet har dock stoppats i departementets skrivbordslådor. Region Värmland utredde 2007 sitt studieförbundsbidrag. Resultatet blev att man ändrade reglerna och klargjorde att det inte var ett allmänt verksamhetsstöd utan ett stöd till framförallt fortbildning och utbildning av studieförbundens egna cirkelledare, anställda och förtroendevalda. Det kan vara värt notera att regionens bidrag är betydligt större än Karlstads: 7.9 mot 2.6 milj kr. 17 Samråd med studieförbunden i Karlstad Vid FOLS-mötet med studieförbunden 12 februari diskuterades det kommande arbetet med nya regler för studieförbundsbidragen i Karlstad. De synpunkter som då framfördes var sammanfattningsvis följande Bra om Karlstad ansluter sig till det statliga systemet. Lokala bidragsformer är alltid arbetskrävande. Helst borde alla i Värmland göra samma sak. Systemet bör vara förutserbart vad gäller sina konsekvenser. Om projektbidrag införs på bekostnad av nuvarande ordinarie anslag minskar förutsägbarheten. Om nya projektrnedel tillförs ovanpå nuvarande ordinarie anslag bör dessa vara så stora att de motiverar der merarbete som krävs för att söka dem. Man vill (drastiskt uttryckt) hellre syssla med att skapa kvalitativt god folkbildning än fylla i ansökningar. Förvaltningens arbetsmaterial till1jänsteskrivelse och rapport har därefter diskuterats vid ett möte med studieförbunden i Karlstad 19 mars. Studieförbundens remissyttrande med tillstyrkan återfinns i bilaga till tjänsteskrivelsen..
sid 13 (13) 18 Sammanfattning Karlstad föreslås vad gäller de generella studieförbundsbidragen fr.o.m. 2014 övergå till att i princip följa statenslfolkbildningsrådets system. Vill kultur- och fritidsnämnden dela upp studieförbundsbidraget i en generell del och en projektdel bör detta inte vara något problem. Regler för projektdelen får i så fall tas separat av nämnden. Anders Ek Kultursekreterare Bilagor: Statsbidrag till studieförbund 2013 - villkor, kriteriet och fördelning fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 2012-12-12