1. Skattesatsen för 2015 fastställs till 19:85 per skattekrona. 2. Mål och delmål för sund ekonomi i Mål och budget fastställs som kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning. 3. Mål och delmål för övriga mål (Bra att leva och bo, Utbildning med hög kvalitet, Fler i jobb, God omsorg för individen, Ekosystem i balans samt Attraktiv arbetsgivare och Systematisk kvalitetsutveckling) i Mål och budget tillsammans med målet Jämlika villkor och delmålen Ökad jämställdhet, Ökad tillgänglighet för funktionshindrade, Förebyggande arbete samt Medverka till rimliga boendekostnader - fastställs som kommunens verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning förutom delmålet Successivt minskat skatteuttag som utgår. 4. Drift och investeringsbudgeten för nämnderna fastställs i enlighet med Socialdemokraternas förslag 5. Huddinge kommun ingår borgen så som för egen skuld för kommunens hel eller delägda bolag, enligt bilagda låne- och borgensram (bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande den 13 maj 2014), om maximalt 10 355,4 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 6. I syfte att finansiera kommunen och dess bolag, i enlighet med Huddinge kommuns finanspolicy, ska Huddinge 2
kommuns totala upplåningsram för 2015 uppgå till 9 602 mnkr. 7. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra erforderliga tekniska justeringar av budgeten enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens tjänsteutlåtande den 13 maj 2014. 8. Förslag till Mål och budget 2015 och planeringsramar för 2016 2017 i övrigt fastställs enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 13 maj, justerat utifrån Socialdemokraternas förslag. 3
Ett budgetförslag med viktiga reformer för jämlikhet och utveckling Jämlikhet och utveckling är ledorden för socialdemokratisk politik. Vi tror att samhället utvecklas bäst om det är jämlikt och att tillväxt och utveckling är nödvändigt för att åstadkomma jämlikhet. Våra främsta verktyg för att nå dit är jobb, utbildning och hög kvalitet i välfärden. Huddinge är en bra kommun med fantastiska invånare, medarbetare och många bra verksamheter. Men vi vet att Huddinge kan bli ännu bättre och att kommunen kan göra mer för såväl jämlikhet som utveckling. Då krävs en politik för fler jobb, investeringar i skolan och en vilja att utveckla välfärden. Det som kanske oroar mest just nu är att så många unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden och att många av dem därför riskerar att tappa tron på framtiden. Antalet unga utan vare sig jobb eller en utbildningsplats ökar. Om vi inte lyckas bättre med att rusta barn och ungdomar för framtidens jobb riskerar många att hamna utanför. Det innebär förstås både stora problem för de enskilda som drabbas och stora kostnader för samhället. I det läge vi befinner oss är det avgörande att vi kan prioritera det som lägger grunden för att alla ska kunna ha framtidstro och en plats på arbetsmarknaden. Grundläggande är då att alla barn och ungdomar får en bra start i sitt livslånga lärande. Vi vill att förskolan ska vara tillgänglig för alla och att grundskolan ska vara lika bra överallt. En bättre likvärdighet i grundskolan är vår kanske viktigaste utmaning. Övergången mellan studier och arbete måste bli bättre. Alla arbetslösa ungdomar ska få en insats direkt och ingen ung ska gå utan jobb, utbildning eller praktik mer än 90 dagar. Vi föreslår att studie- och yrkesvägledningen prioriteras högre och att gymnasiets yrkesprogram i högre utsträckning utformas i samverkan med branschen för att få tydligare arbetsmarknadsfokus. Vi vill införa en sommarjobbsgaranti och yrkesintroduktionsanställningar. Den som på grund av arbetslöshet tvingas att leva på försörjningsstöd ska erbjudas ett arbete i kommunen för att få en väg tillbaka till arbetsmarknaden. Vi vet att förebyggande insatser inte minst i arbetet med barn och unga kan göra underverk. Kommunens olika verksamheter måste ges förutsättningar att prioritera tidiga och väl prövade insatser för att nå resultat innan det är försent. Det är både en mänsklig och en samhällsekonomisk vinst. Inför de kommande åren är det viktigt med noggranna prioriteringar. I vårt förslag till mål och budget tar vi ansvar för kommunens ekonomi och för våra ambitioner kring jobb och utbildning. Emil Högberg Ann Marie Högberg 4
Allmänna kommentarer kring vision och mål Majoritetens förslag till mål och budget 2015 inleds med en genomgång av Huddinges vision och mål. Visionen och målsättningarna under rubriken Hållbart Huddinge 2030 är inte skrivna för att omprövas varje år. Vi vill dock påpeka att ett för ensidigt fokus på att bli just populär kan ge incitament till att lägga för mycket kraft på att bearbeta bilden av kommunen snarare än att stimulera verksamhetsutveckling. Den nya målbilden, de nya målen och delmålen är i huvudsak bra även om de är mycket allmänt hållna. Med några undantag (som framgår av yrkandena) ställer vi oss bakom själva målen och delmålen. Även i målbeskrivningarna finns det mycket som vi är överens med majoriteten om. I det följande beskriver vi i första hand sådant där vi skiljer oss. Fler i jobb Fler arbetstillfällen/fler och växande företag/färre försörjningsstödstagare En förutsättning för att utveckla Huddinge och göra vårt samhälle mer jämlikt är ekonomisk tillväxt och att fler får jobb. Huddinge har goda förutsättningar att bidra till tillväxt, inte minst genom att vi gränsar till Stockholm och genom att vi hyser två av de regionala kärnorna, där Flemingsberg med sin unika akademiska miljö har en exceptionellt stor potential. Huddinge tappar i den ranking om vårt näringslivsklimat, som görs av Svenskt Näringsliv och vi har tappat mycket i den servicemätning som görs bland företagare som faktiskt har varit i kontakt med kommunen. Sammantaget ligger vi långt ner med tanke på vilken potential vi har. Här behöver vi förstärka våra insatser för att återta förlorad mark och flytta fram våra positioner. Berörda nämnder ska utreda formerna för mer samordnad handläggning för företag samt införandet av servicegarantier. Ryggraden i kommunens näringsliv är små företag, oftast i anslutning till bostaden. Det är viktigt att från kommunens sida se till att de har goda förutsättningar att växa. Vi instämmer i att Life science är det mest angelägna att utveckla, med tanke på att vi har så unika tillgångar i form av tre universitet och högskolor och ett universitetssjukhus. Detta är en fråga som också är av stor betydelse för hela vårt land, så Huddinge måste också ställa krav på engagemang från såväl staten som landstinget. Den så kallade Innovationsplatsen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge är en viktig förutsättning för att koppla ihop forskning, sjukvård och näringsliv. Kommunen ska också på ett bättre sätt se till att det finns en plattform för möten mellan näringslivet och högskolorna/universiteten. Även mellan kommunens utbildningsverksamhet och näringslivet behöver samverkan utvecklas. En orsak till oro är att alltför många Huddingebor är arbetslösa, och att många står långt från arbetsmarknaden särskilt i Vårby, Flemingsberg och västra Skogås. Drygt en tredjedel av de arbetslösa har varit arbetslösa mer än ett år och i Flemingsberg är det inte långt ifrån 40 procent. Det är också bara lite drygt 45 procent av de arbetslösa som har ersättning från A- kassan, vilket är en viktig orsak till att kostnaden för försörjningsstöd har ökat. Även om det i första hand är ett ansvar för regeringen, måste också kommunen bidra till att lösa situationen. 5
För att fler ska få chansen att bidra, för att fler ska få en avtalsenlig lön att leva på och för att fler ska kvalificera sig till arbetslöshetsförsäkringen vill vi att Huddinge kommun utvidgar arbetet med de särskilda anställningarna till att gälla fler. Målet är att alla som har arbetslöshet som huvudorsak till att de begär försörjningsstöd ska erbjudas anställning i kommunen med kvalitetsförbättrande uppgifter utanför ordinarie verksamhet samtidigt som de också anmäler sig till arbetslöshetsförsäkringen. Vi har tidigare föreslagit detta, som numera också har införts i viss omfattning. Det har visat sig att det också blir ekonomiskt gynnsamt för kommunen genom att fler kunnat gå vidare till arbete eller utbildning. Vi anser att satsningen behöver bli mer flexibel för att kunna möta olika behov, där vissa t.ex. kan behöva längre tid än sex månader. Det kan också i vissa fall behövas bättre arbetsledningsstöd. Det är viktigt att unga ges goda förutsättningar att starta och driva företag. Vi har varit framgångsrika i Huddinge när det gäller att elever startar UF-företag inom ramen för gymnasieskolans utbildning. Även efter att de unga lämnat skolan bör kommunen särskilt fokusera på att ge unga möjligheter att starta företag. I Vårby har en mötes- och arbetsplats för entreprenörer startat, Arena 143. Där kan man få hyra lokaler till sin verksamhet och också få råd och stöd. En liknande verksamhet anser vi bör startas också i Skogås. En stor grupp unga står helt utanför såväl arbete som studier och har lång väg att gå för att nå dit. Det är en förödande start på vuxenlivet och en stor förlust för samhället om dessa unga tappas bort. Här måste större insatser till för att kunna fånga upp dem och ge dem möjligheter att hitta en väg för att kunna nå egen försörjning. Kommunen ska använda sin upphandlingsverksamhet på ett strategiskt sätt, för att den ska bidra till att öka sysselsättningen och ge fler möjlighet att kunna få ett arbete. Vi vill att kommunen tecknar avtal med företag som vi samverkar med om att de ska erbjuda praktikplatser. När kommunen köper varor och tjänster ska också sociala hänsyn kunna spela in, där det är lämpligt, genom att kommunen kräver att företaget ska erbjuda praktikplatser åt arbetslösa ungdomar. Det kan t.ex. gälla upphandling av gatuarbeten. Arbetet för att få till stånd detta måste utvecklas. För många unga är första steget ut i arbetslivet sommarjobb/feriepraktik. Det har stor betydelse för ungdomarnas utveckling att få tillgång till det. Det höjer ofta studiemotivationen, och har också visat sig minska skadegörelse. Vi vill därför utöka antalet feriepraktikplatser, i samverkan med näringslivet, så att alla ungdomar ska få chansen till sommarjobb minst en gång. Konceptet som används i Tillsammans för Vårby bör utvidgas till fler områden med början i Flemingsberg. Gymnasienämnden ska arbeta för att praktiskt underlätta möjligheten för de som går ett yrkesprogram att samtidigt läsa in högskolebehörighet. Vidare ska nämnden inleda ett arbete med att tillsammans med relevant bransch omvandla ett eller flera av yrkesprogrammen till så kallade yrkescollege med tydligt arbetsmarknadsfokus. Tydligt utvecklingsarbete pågår i de flesta delar av Huddinge kommun. Även den östra kommundelen behöver ett utvecklingsprogram där den fysiska miljön, behov av kommunal service och samverkan med olika aktörer i kommundelen och med grannkommuner ingår. Känslan av samhörighet med övriga Huddinge behöver stärkas. Delaktighet för invånare och verksamma i kommundelen är en nödvändig utgångspunkt. Kommunstyrelsen ska påbörja arbetet med ett sådant utvecklingsprogram. 6
Jämlika villkor Vi vill att jämlika villkor ska vara ett övergripande mål för kommunen. Vi är övertygade om att ett mer jämlikt samhälle är bättre att leva i för alla och att det har större förutsättningar att utvecklas. I Huddinge kommun finns mycket stora skillnader i livsvillkor. Här finns de med mycket god ekonomi, mycket inflytande, god hälsa och de som lever under motsatta förhållanden. I en sådan miljö blir det särskilt viktigt att kommunen arbetar för att hålla ihop samhället för att ta tillvara på allas inneboende kraft. Områdesperspektivet är viktigt i Huddinge mot bakgrund av kommunens storlek och hur våra kommundelar förhåller sig till varandra geografiskt. Mot bakgrund av de stora klyftor som präglar Huddinge och som delar kommunen behöver vi särskilt arbeta med områdesutvecklingen i Vårby, Flemingsberg och Skogås inte minst med förebyggande folkhälsofrågor och med trygghetsfrågor. Målet ska vara att minska klyftorna mellan individer och områden. Ökad jämställdhet För att Huddinge ska kunna utvecklas på allvar är det nödvändigt att kvinnor och män har lika möjligheter och rättigheter. För att få ett jämställt samhälle är det viktigt att kunna göra ojämställdheten synlig. Ett av de bästa verktygen är könsuppdelad statistik som visar hur verkligheten ser ut. För oss socialdemokrater är det viktigt att de kommunala resurserna fördelas jämlikt och jämställt. Förskolan, skolan och fritidsverksamheten är områden som är särskilt viktiga för att stärka jämställdheten. En jämställd uppväxt är viktig för att unga killar och tjejer ska få samma förutsättningar att utvecklas. Det är också under uppväxten som normer, värderingar och traditionella föreställningar om könen grundläggs. De verksamheter som arbetar med barn och ungdomar måste därför ges förutsättningar att utforma ett medvetet arbetssätt kring jämställdhet. Våld i hemmet kan vi aldrig acceptera och vi vill arbeta vidare mot våld i nära relationer. Otrygghet utanför hemmet är lika oacceptabel som den otrygghet som många känner i hemmet. Vi vill arbeta för att vårt samhälle ska vara tryggt både inom hemmets fyra väggar och utanför. Antalet män som söker hjälp från kvinnofridsteamet har tredubblats och vi ser en ökning även bland kvinnorna. Teamet behöver vidareutveckla sina behandlingsmetoder för att möta det behov som finns hos målgruppen. Tjejer och killar som riskerar att utsättas för så kallat hedersrelaterat våld eller hedersrelaterade krav när de vill leva ett självständigt liv, ska få samhällets stöd. Kultur- och fritidsnämnden ska fortsätta arbeta för att göra idrottslivet i Huddinge mer jämställt. De analyser av idrottens villkor ur ett jämställdhetsperspektiv som har gjorts ska användas och den handlingsplan med fokus på idrottslivet ur ett jämställdhetsperspektiv som arbetas fram ska implementeras. Ridsportens villkor ska förbättras. 7
Bra att leva och bo Ökad delaktighet och inflytande/ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Demokratin är den självklara grunden för vårt samhälle. Alla invånare ska ha möjlighet att påverka hur samhället utformas och utvecklas. Att vi idag ser stora skillnader i inflytande mellan olika grupper är mycket allvarligt och dessutom nära förknippat med andra klyftor i vårt samhälle. Vi vill fortsätta att utveckla demokratidagarna samtidigt som det är viktigt att nya forum för diskussioner om utvecklingen i kommunens olika bostadsområden utvecklas. I en levande och vital demokrati måste vi hela tiden pröva nya arbetssätt. Vi ser gärna satsningar både på e demokrati och på fysiska möten. Vi vill också genomföra fler rådslag där medborgare direkt får påverka ett aktuellt lokalt ärende. Ett sätt att öka Huddingebornas delaktighet och inflytande är att utveckla brukarnas möjlighet att påverka och ta ansvar i de olika verksamheterna. Vi vill se ett samhälle som stärker människors egenmakt, dvs. ökad makt över sin egen vardag. Samtidigt är det viktigt att inte urholka värdet av det inflytande vi alla har rätt till som kommuninvånare. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade FN:s barnkonvention strax efter tillkomsten 1989. Konventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Det finns anledning att mer systematiskt arbeta med att säkerställa Barnkonventionens tillämpning i kommunen. Ökat bostadsbyggande/medverka till rimliga boendekostnader/förbättrad infrastruktur En viktig förutsättning för att människor ska kunna leva ett bra liv och få tillvaron att fungera väl är att ha en bostad som svarar mot familjens behov. Det innebär en mångfald av bostadstyper och upplåtelseformer. Det är dessutom en viktig faktor för att människor ska kunna ta ett jobb här och för att arbetsgivare ska få tag i medarbetare. Kommunen måste aktivt arbeta för att de behövliga bostäderna kommer till stånd i stället för att förlita sig på att marknadskrafterna löser problemen av sig självt. Bostadsbristen är skriande för dem som söker en hyreslägenhet. Därför måste det planeras för och byggas mer hyreslägenheter. Det behövs för våra unga och för studenter, men ambitionen får inte stanna bara vid de grupperna. Vi vill att det planeras hyresrätter för alla grupper, och att kommunen medverkar till att pressa kostnaderna så hyran blir rimlig. För många barnfamiljer är drömmen ett eget hus, där ungarna kan leka i trädgården, men för många stannar det också vid en dröm det är för dyrt. Vi vill därför att nya möjligheter tas fram där priserna för småhus pressas. Det finns flera aktörer på marknaden som kan ta fram småhus som kan efterfrågas även av personer/familjer med vanliga inkomster. För att bidra till rimliga boendekostnader ska alltså kommunen i alla led i planeringen ha fokus på att det ska vara möjligt att få ekonomiska lösningar som håller nere produktionskostnaden. Det är inte bara den egna bostaden som är viktig, utan hela bostadsområdet. Det ska vara tryggt och trivsamt, och alla har rätt att vara stolta över det område man bor i. En viktig faktor för att vardagen ska fungera, och miljön besparas onödiga bilresor, är att det finns bostadsnära butiker. Det bör bevakas i planeringen. Våra lokala centrum ska ges förutsättningar att utvecklas och ha 8
en bra utformning. Vi välkomnar därför den översyn som ska göras, inte bara av de stora centrumanläggningar som är föremål för särskilda studier. Vi tycker förstås att det är bra att vi har lyckats få gehör för att Vårby gårds centrum ska ingå i översynen. I Vårby Haga är tämligen snabba insatser nödvändiga. I Segeltorp behöver också insatser göras för att öka underlaget för service. Vi anser att Spårväg syd ska dras via Segeltorps centrum. Ökad valfrihet I det moderna välfärdssamhället finns det en mångfald av utförare parallellt med kommunen. Det är viktigt för valfriheten för medborgarna och kan leda till verksamhetsutveckling även i kommunal verksamhet. Det får dock inte finnas någon tvekan om att kommunen har ansvar för att säkerställa kvaliteten i all gemensamt finansierad verksamhet. Dels är det ett otvetydigt samhällsintresse att bevaka vad skattepengar finansierar för verksamhet och dels är det viktigt att den enskilde brukaren ska kunna lita på att all gemensamt finansierad verksamhet håller hög kvalitet. Vi vänder oss emot den övertro på privatiseringar som återfinns i majoritetens förslag till budget. Fler är nöjda med kultur- och fritidsutbudet I en växande kommun finns också ett behov av fler idrottsanläggningar. Med tanke på Huddinges storlek ligger vi efter och idrottsföreningarna har allt svårare att möta efterfrågan från barn och ungdomar. Planering för specialanläggningar som är av regionalt intresse kan göras bättre. För att möta det behov av anläggningar som finns inom idrotten ska kultur- och fritidsnämnden därför arbeta för en regional samverkan för att möta den brist som finns. I Huddinges idrottsföreningar möts och utvecklas tusentals barn och ungdomar. Inom idrotten finns förutsättningar att lära sig goda livsvanor och utveckla goda värderingar. Kommunen ska stötta idrotten i deras arbete och bidra till att föreningarna kan hålla nere sina deltagaravgifter bland annat genom kostnadsfri tillgång till kommunala lokaler. Kultur- och fritidsnämnden ska tillsammans med Huge sätta igång en utredning som studerar kapacitetsproblem och underhållsbehov i kommunens simhallar. Kultur- och fritidsnämnden ska vidare arbeta för att Fullersta Gård ska utvecklas till en kulturell samlingsplats med konsten i centrum som Huddingeborna kan känna stolthet över! Men, Huddinge är en stor kommun och satsningar på kulturen i centrala Huddinge blir inte automatiskt en angelägenhet för alla. För att bättre balansera vill vi att Huddinge kommun avvecklar sitt engagemang i Innovativ kultur och lägger de pengar som i dag går dit på dels att påbörja en förstudie för ett förenings- och aktivitetshus i Trångsund och dels på kulturaktiviteter runt om i hela kommunen. Kulturskolan måste komma fler barn och ungdomar till del. Vi vill åstadkomma det dels genom sänkta deltagaravgifter, men också genom ökad samverkan mellan kulturskolan och fritidshemmen. 9
Ekosystem i balans Minska klimatpåverkan och luftföroreningar/öka andelen miljöanpassade inköp/god vattenstatus i sjöar och vattendrag/bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens och morgondagens behov utan att föröda möjligheterna för framtidens invånare att leva ett bra liv här. Samhället kan aldrig bli hållbart om vi inte värnar om miljön och undanröjer hotet mot klimatet. Ska människors behov och välfärd kunna tillgodoses krävs tillväxt som ibland påverkar miljön. Därför måste noggranna analyser göras av vad som kan godtas och vad som leder till oåterkalleliga skador. Möjligheten till kompensatoriska insatser måste utvecklas mer. Kommunens miljöbarometer visar att många prioriterade åtgärder för att nå miljömålen är genomförda eller påbörjade, men också att det finns områden där vi behöver göra mer. Tio delmål nås inte och fjorton indikatorer pekar i fel riktning. Det behövs en ordentlig analys, och vi anser att kommunen ska lägga fast en strategi för åtgärder på de områden där miljöbarometern pekar på att målen inte kommer att nås. Ny bebyggelse ska ske med miljövänlig och energieffektiv teknik där låg energiförbrukning är utgångspunkten. Detta ska beaktas också vid ombyggnation. Huge ska se över hur deras bestånd kan energieffektiviseras. Det är dock mycket viktigt att inte enbart fokusera på energieffektiviseringar utan också ha fokus på att bostäderna ska vara hälsosamma. Fler bostäder ska ges möjlighet att ansluta sig till fjärrvärme, och möjligheten till småskalig vindkraftsproduktion ska utredas. Källsorteringen av avfall har minskat. Kommunen måste därför medverka till att det blir lättillgängliga lösningar, för att fler ska ha möjlighet att källsortera och återvinna. Informationen, om hur man kan göra bra miljöval och bidra till ett mer hållbart och klimatsmart Huddinge, behöver bli bättre. Kollektivtrafiken är en nyckelfaktor. Kommunen måste hålla sig väl underrättad om invånarnas behov för att kunna påverka landstingets trafiknämnd att tillgodose dem. För att få fler att åka kollektivt, och för att minska trycket på infartsparkering, måste t.ex. busslinjerna få mycket bättre passning till pendeltågen, så att man smidigt kan ta sig hela vägen till och från hemmet. Vi vill se en informationssatsning i samarbete med miljöorganisationer och studieförbund som ska sprida kunskap om hur invånarna ska kunna agera klimatsmart God omsorg för individen Fler upplever god hälsa/fler upplever god vård och omsorg/bättre samverkan kring individer i behov av stöd Under mandatperioden har kommunen gjort stora neddragningar inom äldreomsorgen. Samtidigt pågår arbete nationellt om att skärpa kraven på bemanningsnivåerna på, framför allt, demensboenden. Det är mycket viktigt att de äldre och deras närstående kan påverka den vård, service och omsorg som de får. Är man i en beroendeställning är det inte lätt att välja eller välja bort utförare. Vi vill därför att möjligheten att välja den som ska utföra vården, servicen eller omsorgen tydligt kopplas 10
till god kvalitet. Vi behöver fler profilboenden och hemtjänstgrupper med särskild profil för språk, kulturell kompetens, husdjur mm. Delaktighet och valmöjligheter ska inte stanna vid val av utförare av hemtjänst eller boende. Delaktighet ska vara en del av vardagen exempelvis när det gäller vad och när man vill äta och hur dagliga aktiviteter ska utformas. Förebyggande arbete Barns behov av insatser måste fångas upp så tidigt som möjligt. Samtliga nämnder ska därför under 2015 bidra till att stärka de förebyggande insatserna för barn och unga. Genom att prioritera förebyggande arbete förbättras livschanserna för många barn och unga samtidigt som samhällets kostnader långsiktigt minskar. Berörda nämnder ska prioritera det förebyggande arbetet inom ramen för Samkraft. Utbildning med hög kvalitet Fler är nöjda med förskola och skola En trygg och utvecklande förskola som är tillgänglig för fler Förskolan är först och främst till för barnens egen skull och lägger grunden till det livslånga lärandet och till social utveckling. Förskolan ska bygga på en pedagogisk grund och vara fylld av lek. Språkutveckling ska prioriteras. Den ska vara trygg och lärorik. Från förskolan ska flickor och pojkar komma med självkänsla och tillit till sin egen förmåga. Det är viktigt att förskolan motverkar att barnen låses fast i olika könsroller. Förskolan ska också göra det möjligt för föräldrarna att kombinera föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Förskolenämnden ska verka för att antalet behöriga förskollärare och andra pedagoger ökar och att andelen män som arbetar i verksamheten fortsätter att öka. Nämnden ska se över och vid behov ändra öppettiderna på förskolorna för att minska stress för föräldrar och barn. Förskolenämnden ska arbeta för att öka likvärdigheten mellan kommunens olika förskolor. Fokus ska ligga på att förstärka och lyfta de förskolor eller avdelningar som visar låga resultat i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Alltfler förskolor i Huddinge har numera egna tillagningskök vilket öppnar för möjligheten att öka engagemanget för den mat som serveras. Som ett led i detta ska Förskolenämnden verka för att det är utbildade kockar eller personal med motsvarande kunskap som nyanställs då personalens kompetens är viktig för att öka kvaliteten på maten. Nämnden ska också under året arbeta för att stimulera barnens intresse av och kunskap om mat i syfte att etablera goda kostvanor. Det borde vara en självklarhet att alla barn har rätt till förskola full tid. I ett första steg vill vi under 2015 ge barn till arbetslösa och föräldralediga rätt till 30 timmar i veckan i förskolan. Vi tycker inte att det är en kommunal angelägenhet att betala ut vårdnadsbidrag. Vi ser risker för såväl integrationen, jämställdheten och arbetslinjen med ett vårdnadsbidrag. Vi vill därför att kommunen avskaffar vårdnadsbidraget. 11
Förbättrade kunskapsresultat/fler behöriga till gymnasium/fler behöriga till högskola/fler nöjda med förskola och skola/fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola En modern kunskapsskola för alla Kommunen misslyckas i dag med att ge alla elever i Huddinge den kunskap och de förutsättningar som de behöver med sig i livet. Det gör att många får svårt att hävda sig på arbetsmarknaden och att samhället får svårt att utvecklas. Fler elever måste ges möjlighet att nå målen och fler måste få chansen att nå toppresultat. En modern kunskapsskola för alla förutsätter att vi ställer höga krav på elever, lärare och rektorer, att vi följer upp kunskapsutvecklingen och att vi ger eleverna många olika vägar till att nå målen. Vi är övertygade om att med rätt stöd och höga, positiva förväntningar har alla chans att nå kunskapsmålen. En nyckel till framgång är att ge rektorerna bättre förutsättningar att utöva pedagogiskt ledarskap genom att avlasta dem från andra administrativa uppgifter. Lärarnas betydelse kan inte överskattas. Vi måste göra mer för att ge lärarna bättre förutsättningar att använda och stärka sin kompetens. Vi måste också göra mer för att dra större nytta av de allra skickligaste lärarna. De stora skillnaderna i hur bra skolorna i Huddinge uppnår kunskapsmålen är alarmerande. I flera av våra skolor slösar vi bokstavligt talat bort talanger genom att vi inte lyckas kompensera för ojämlika grundförutsättningar. Vi vill inför 2015 ge ett ekonomiskt tillskott för att få mer jämlika villkor i våra skolor. En sådan satsning ger exempelvis möjlighet till att öka handledningen på elevernas modersmål, till att ha mindre undervisningsgrupper, mer lovskolor, mer läxläsning eller till att genom högre löner kunna locka bra lärare till de skolor där de behövs som bäst. Vi vill även se en fortsatt utveckling av modersmålsundervisningen. Det är viktigt att elever och föräldrar vet hur eleven utvecklas i skolan, vad som fungerar väl och var det behövs extra insatser. Betyg i mycket låga åldrar är dock ingen lösning på det behovet eftersom det är ett alltför trubbigt instrument. Vi vill satsa på att förbättra utvecklingssamtalen, så att de blir en framåtsyftande diskussion där man ska diskutera elevens hela skolsituation. Allt färre får sitt förstahandsval tillgodosett och klasserna blir större på grund av lokalbrist. Denna trend behöver brytas. Huddinge växer och det gör även antalet elever i grundskolan. Utöver den pågående planeringen Kästaskolan och skolan i Glömsta behövs planering för ytterligare skolor, i första hand i de centrala delarna av Huddinge. Skolan måste erbjuda en trygg och kreativ studiemiljö och uppmärksamma varje enskild elev. Det ska vara nolltolerans mot mobbning, sexism och rasism i skolorna. Huddinges skolor ska använda de bästa metoderna mot mobbning som finns och som har prövats ut professionellt. Olika pedagogiska inriktningar samt profileringar av skolor är något som är viktigt och ska uppmuntras. Fristående skolor är ett värdefullt komplement till den kommunala skolan för att öka den pedagogiska mångfalden. Vi vill öka samverkan mellan kommunen och de fristående skolorna. För att valfriheten ska bli än mer betydelsefull bör kommunen samordna redovisningen av hur alla skolor i kommunen klarar målen och hur de uppfattas av elever och föräldrar. Vid sidan av kunskapsuppdraget anser vi socialdemokrater att skolan är viktig för att förmedla de värderingar som vårt öppna samhälle bygger på alla människors lika värde, demokrati, respekt, tolerans och människovärdets okränkbarhet. Huddinges skolor ska därför vara en mötesplats där ungdomar med olika bakgrund, erfarenheter och förutsättningar kan mötas och lära av varandra. 12
Det förbättrar elevernas sociala förmåga och lägger grunden för en ökad förståelse och respekt för olikheter. Skolan är även en viktig grund för ett demokratiskt samhälle genom att ge eleverna kunskap om sina rättigheter och möjligheter. Därmed kan de också vara aktiva och påverka samhället. En viktig uppgift för skolan är även att utveckla elevernas förmåga att ifrågasätta och tänka kritiskt. Men eleverna ska samtidigt få det självförtroende som krävs för att våga stå för sin åsikt, kunna lyssna och ta till sig andras åsikter. Vi vill förbättra elevernas och föräldrarnas inflytande, ansvar och delaktighet i skolan. En stor del av dagen är eleverna i fritidshemmens verksamhet. Enligt skollagen ska fritidshemmen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. För att full ut nå dit behöver vi utveckla verksamheten. Det kommer åren framöver sannolikt även betyda ekonomiska satsningar. Systematisk kvalitetsutveckling Smartare arbetssätt och en god värdegrund Samtliga nämnder ska under 2015 aktivt arbeta med effektivisering av processer och systematiskt söka samordning och förenkling av administrativa rutiner. E-tjänster och annat IT-stöd ska underlätta nämndernas administrativa arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till att nämnderna arbetar med kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. Arbetet med att säkerställa och förstärka en god värdegrund och en positiv förvaltningskultur som tar sin utgångspunkt i att alla anställda i Huddinge arbetar på Huddingebornas uppdrag ska fortsätta och intensifieras. Attraktiv arbetsgivare Engagerade och professionella medarbetare/engagerade och professionella chefer/goda förutsättningar Alla ska ha rätt till ett arbete som man kan försörja sig på och ha inflytande över. Det får inte leda till risk för utbrändhet och sjukdom. Heltid ska därför vara en rättighet och deltid en möjlighet. Många timanställda har en väldigt otrygg tillvaro. Vill därför också att kommunen inleder arbetet med att avskaffa de ofrivilliga timanställningarna. Medarbetarundersökningar visar att en stor del av personalen upplever stress och hög arbetsbelastning som ett problem. Det är viktigt att ta på allvar och kommunen bör inleda ett arbete tillsammans med personalorganisationerna för att vända den här utvecklingen. Vid offentliga upphandlingar ska kommunen kräva att upphandlade företag ska ha tecknat ett kollektivavtal alternativt kunna visa att det följer de löne- och anställningsvillkor som gäller i Sverige. Förbud mot svartarbete ska vara ett tillkommande kontraktsvillkor. På samma sätt ska kommunen (inklusive helägda kommunala företag), vid upphandling, tillämpa regler i enlighet med den så kallade Nackamodellen för att motverka svartarbete inom byggbranschen. Sund ekonomi Budgethållning/långsiktig balans En ekonomi i god ordning är nödvändigt för att Huddinge kommun ska kunna skapa långsiktigt förtroende och trygghet hos kommunens invånare. Framtiden välfärd kräver av oss att vi håller 13
oss inom de ekonomiska ramarna. Vi måste hålla budget varje år och vi måste utveckla strategier för långsiktig balans i ekonomin. Det finns inget egenvärde i att ha en kommunalskatt på en viss nivå. Vilken skattesats vi har i kommunen beror dels på vilka ambitioner för välfärden vi har och dels hur effektivt vi bedriver vår verksamhet. Vi ska varje år fastställa skattesatsen i Huddinge utifrån kommunens egna behov och förutsättningar. Vi vänder oss emot majoritetens målsättning om fortsatt sänkt kommunalskatt utan att i det sammanhanget väga in ambitioner och kvalitet i välfärden. 14
Ekonomiplan 2015 2017 Skattesats Vårt budgetförslag är beräknat utifrån en kommunal skattesats på 19:85 kronor per skattekrona. Riktade satsningar (35,6 miljoner kronor) Vi ställer oss bakom de riktade satsningar som majoriteten föreslår. Vidare föreslår vi följande riktade insatser: Kommunstyrelsen tilldelas 1 miljon kronor för att förstärka det förebyggande arbetet inom Samkraft. Även den miljon som majoriteten för samma ändamål föreslår ska läggas i reserverade medel föreslår vi ska tillfalla kommunstyrelsen. Totalt innebär det 2 miljoner kronor. Förskolenämnden tilldelas 1 miljon kronor för att ge barn till arbetslösa och föräldralediga rätt till 30 timmar i förskolan. Förskolenämnden tilldelas 1 miljon kronor för att säkra platstillgången. Grundskolenämnden tilldelas 3 miljoner kronor för att kunna genomföra en riktad satsning på läsning och språkutveckling i de skolor där behoven är som störst. Grundskolenämnden tilldelas 1 miljon kronor för att förstärka studie- och yrkesvägledningen. Gymnasienämnden tilldelas 1,5 miljoner kronor - sammanlagt 2 miljoner kronor mer - för att öka antalet feriepraktikplatser. Gymnasienämnden tilldelas 500 000 kronor för att förstärka arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar under 20 år. Kultur och fritidsnämnden tilldelas 500 000 kronor för att öppna en mötesplats för unga i Vårby Haga/Masmo. Kultur och fritidsnämnden tilldelas 500 000 kronor för att förstärka stödet till föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden tilldelas 300 000 kronor för att påbörja en sänkning av avgifterna till kulturskolan. Socialnämnden tilldelas ytterligare 1 miljon kronor sammanlagt 6 miljoner kronor för så kallade Huddingejobb. Socialnämnden tilldelas 1 miljon kronor för att förstärka arbetet med ungdomar som varken arbetar eller studerar. 15
Äldreomsorgsnämnden tilldelas 1 miljoner kronor sammanlagt 3 miljoner kronor för att stärka kvaliteten. Effektiviseringar/besparingar (1,5 miljoner kronor) Vi föreslår att vårdnadsbidraget avskaffas från och med den 1 juli 2015. Övriga kostnader (185,8 miljoner kronor) Vi ställer oss bakom majoritetens förslag till kostnadsökningar med anledning av lokaler, gemensam utveckling, IT, generell uppräkning, bidrag, omprioriteringar m.m. Vi föreslår dock att kommunstyrelsen inte får någon tilldelning med anledning av ökade volymer. För 2015 motsvarar det 2,8 miljoner kronor. Kommungemensamma utvecklingsinsatser Vi ställer oss bakom majoritetens förslag om hur de kommungemensamma utvecklingsinsatserna i form av verksamhetsutveckling med IT stöd/e-förvaltning och Samkraft ska finansieras. Vi föreslår även en utökning för Samkraft utöver den som majoriteten föreslår. 16
Verksamhetens nettokostnader Tabell, förändringar Netto, mnkr 2015 2016 2017 Summa Budget 2014 4 853,6 - - Riktade 35,6 35,6 satsningar Besparingar 1,5 1,4 2,9 Volymer 79,1 88,8 97,4 265,3 Lokaler 10,8 12,0 13,3 36,1 Gemensam 1,0 0,0 0,0 1,0 utveckling IT 4,0 4,0 4,0 12,0 Generell 93,4 103,8 111,7 308,9 uppräkning Bidrag, 2,5 4,5 32,1 39,1 omprioriteringar m.m. 5 073,5 5 276,2 5 470,5 616,9 Ekonomiplan Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamheten 5 048,8 5 249,6 5 477,7 Exploatering 90,0 100,0 150 Avskrivningar 114,7 126,6 142,8 Verksamheten netto 5 073,5 5 276,2 5 470,5 Skatteintäkter 4 342,2 4 604,0 4 855,4 Generella statbidrag och 792,4 778,7 817,8 utjämning Skatter och kommunal utjämning 5 134,6 5 382,7 5 673,2 Finansiella intäkter 260,4 260,4 260,4 Finansiella kostnader 199,5 199,8 200,0 Resultat 122 167,1 263,1 Ekonomiskt mål 32 67,1 113,1 Ekonomiskt mål % av skatt och utjämning 0,6 % 1,2 % 2,0 % 17