Svenska Fäktförbundet 1904-2004 Fäktningen inför framtiden Remissutgåva Kan Du berätta för mig hur jag ska gå för att komma härifrån? Det beror på vart Du vill komma. Det spelar ingen roll. Då spelar det heller ingen roll åt vilket håll Du går. (Ur Alice i Underlandet) Synpunkter på materialet insänds till Svenska Fäktförbundet Idrottshuset Mårbackagatan 19 123 43 Farsta senast onsdagen den 25 februari 1
Innehåll Sid. Förord 3 Svensk fäktning idag 4 Del i världens starkaste folkrörelse 4 Idrottens verksamhetsidé 4 Styrkor och svagheter i svensk fäktning 5 Från vision till handlingsplaner 6 Visionen för svensk fäktning 6 Varför värderingar? 7 Målbilder 2010 7 Strategiska nyckelfrågor 8 Tre vapen och internationell styrka 9 Handlingsplaner Klubben i centrum Kraftfull utbildningssatsning Spännande och stimulerande tävlingsverksamhet Ökad självfinansiering Offensiv PR- och informationsverksamhet Sammanhållen organisation med tydligt ansvar för alla organisationsled 11 11 12 13 14 14 15 Bilagor som särskild remiss 1 A Nytt seriesystem för klubblag 1 B Riksmästerskap (lag-rm) för veteraner 1 C Förslag till nationellt rankingsystem 2 Förändrad indelning av SDF och inrättande av Ombud fäktning Svarsblankett 16 16 18 19 20 23 2
Förord Styrelsen för Svenska Fäktförbundet beslutade i februari 2002 att tillsätta en arbetsgrupp, som bl.a. skulle lämna förslag till vision, mål, värderingar och handlingsplaner för Svenska Fäktförbundet. Arbetsgruppen består av följande personer: Lars Liljegren, ordförande Christian Edling Staffan Helgesson Hans Holzt Kerstin Palm Pierre Thullberg Thomas Åkerberg Om arbetet skrev förbundsstyrelsen följande: Arbetsgruppen bör ta initiativ till konferenser i klubbar och SDF under arbetets gång samt initiera kortare rådslagsmaterial under någon period i arbetet. Också diskussionsgrupper på hemsidan bör aktualiseras under hela processen. Det skall i princip vara möjligt för alla aktiva inom svensk fäktning att på olika sätt komma med i diskussionen. I den andan diskuterade föreningskonferensen, i samband med årsmötet den 20 april 2002, framtidsprogrammet. I december 2002 skickade arbetsgruppen ut materialet Fäktningen inför framtiden - rådslagsmaterial till SDF, föreningar och enskilda till SDF och klubbar med önskemålet att få in synpunkter senast den 10 februari 2003. Ett antal klubbar bad att få extra tid, en begäran som också framfördes av några ombud vid förbundsmötet den 15 mars 2003. En kort diskussion om programarbetet förekom vid föreningskonferensen som föregick förbundsmötet. Under sommaren 2003 sammanställdes synpunkterna från SDF och klubbar och skickades ut för information. Under hösten har föreliggande utkast till program tagits fram efter diskussioner i styrelsen. Genom RF: s beslut om det s.k. Handslaget blev det nödvändigt för styrelsen att snabbare än planerat ta ställning till förslag om t.ex. målbilder och strategiska nyckelfrågor. Det betyder, att programgruppens inflytande över denna version har blivit mer begränsat än den ursprungliga avsikten var. Synpunkter från de ledamöter i programgruppen, som inte är styrelsemedlemmar, kommer att tas in under pågående remissarbete. Efter remissbehandlingen skall förbundsstyrelsen ta slutlig ställning och presentera ett förslag till program Fäktningen inför framtiden inför förbundsmötet på våren 2004. Stockholm i december 2004 Lars Liljegren Förbundsordförande 3
Svensk fäktning idag Svensk fäktning är en bred folkrörelse med ca 50 klubbar och ca x aktiva medlemmar, varav ca y är ungdomar under x år. Svensk fäktning har en lång och traditionsrik historia med en jämförelsevis stark elitverksamhet. För närvarande växer svensk fäktning, och allt fler ungdomar kommer med i verksamheten. Svensk fäktning är en del i en internationell gemenskap. Internationella fäktförbundet omfattar x medlemsförbund. Vid senior-vm på Cuba hösten 2003 deltog y nationer. Det finns stora förväntningar på svensk fäktning. Sveriges Olympiska Kommitté satsar kraftfullt för att svensk fäktning också i framtiden ska behålla sin position som ett av Sveriges internationellt sett mest framgångsrika förbund. Del i världens starkaste folkrörelse Svensk fäktning är en aktiv del i den svenska idrottsrörelsen, som omfattar tre miljoner medlemmar, varav ca två miljoner är aktiva, i 22 000 idrottsföreningar. Där finns 600 000 tävlande, varav ca 7 000 är elitidrottare. 500 000 ideella ledare bär upp denna världens mest utbredda folkrörelse och organiserar 18 000 ungdomsaktiviteter per dag. Två av tre pojkar och varannan flicka i åldrarna 7 15 år är med i en eller flera idrottsföreningar. De ideella idrottsledarna lägger ned ett arbete motsvarande 140 miljoner timmar per år i föreningarna. Om ledarna fick betalt motsvarande en fritidsledarlön för den tid de lägger ned på idrotten skulle det innebära ett värde, inkl. sociala avgifter, om ca 20 miljarder kronor per år. Idrotten ger lust och glädje för både utövare och åskådare. Den ger en spontan social gemenskap både i omklädningsrummet och vid sidan av arenan. Den ger sina utövare bättre hälsa och ungdomar en social fostran. Idrotten ger unga människor möjlighet att tillsammans med andra förverkliga sina drömmar och ambitioner. Idrottsrörelsen är landets i särklass mest utbredda demokratiskola. Idrottens verksamhetsidé Svensk fäktning står bakom Idrottsrörelsens verksamhetsidé. Där sägs bl.a. följande: Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra. Vidare sägs: Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. 4
I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnens allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott. I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse. Styrkor och svagheter i svensk fäktning När föreningarna bedömer sina styrkor nämns dessa allra oftast: Kvalificerad tränare, egen fäktmästare m.m. De klubbar som har en egen utbildad tränare betonar detta kraftigt, medan de som inte har denna möjlighet ser det som en stor svaghet. Bra lokal Bra engagemang hos medlemmar, eldsjälar Bra styrelse och organisation m.m. Föreningarna anser att följande svagheter är de mest utmärkande: Ekonomi, saknar extern finansiering m.m. Brist på tränare, coacher, tränarbrist m.m. Ingen egen/dålig lokal För få/inga seniorer som förebilder m.m. Andra idrotter är starkare på orten För få medlemmar Hoten Föreningarnas bedömning av de allvarligaste hoten utifrån mot en positiv utveckling är följande: Ekonomin, minskade bidrag m.m. Stor sårbarhet genom beroende av en fäkttränare Lokalbrist, risk för höjda hyror m.m. (jfr ekonomi ovan) Framtida rekrytering av styrelse med kunskap För får medlemmar, känsligt om någon slutar De oftast nämnda möjligheterna är följande: God rekrytering och expansionsmöjligheter Utbildning av instruktörer också på högre nivå Föräldraengagemanget och föräldrars kompetens Ungdomar kan rekryteras som tränare, ledare 5
Företagsfäktning Motionsfäktning Från vision till handlingsplaner Styrkor och svagheter, hot och möjligheter skapar en grund för att se framåt och ställa bl.a. de här frågorna: Vart vill vi komma med svensk fäktning? Vilka värderingar vill vi stå för? Hur vill vi ha det om sex sju år, en tid som det finns möjlighet att överblicka? Vilka är de avgörande frågorna för att vi ska lyckas? Hur kan olika organisationsled samverka från och med nu för att vi tillsammans ska nå målen? Arbetet med att bygga svensk fäktning ännu starkare kan illustreras med den här figuren: Vision Värderingar Målbilder Strategiska nyckelfrågor Handlingsplaner för att nå målbilderna för Förbund SDF Föreningar Visionen för svensk fäktning En vision syftar till att ge en gemensam bild av den önskvärda framtiden och få alla aktiva inom svensk fäktning att dra åt samma håll. Svensk fäktning har denna vision: Sverige ska vara en olympiskt framgångsrik fäktnation. Svensk fäktning vill ha möjlighet att i hela landet välkomna människor i alla åldrar till en verksamhet på alla nivåer, där brett föreningsengagemang och kompetenta ledare är viktiga hörnstenar. Svensk fäktning ska präglas av värderingarna tradition, nytänkande, hederlighet, gemenskap och glädje. 6
Varför värderingar? Värderingar är viktiga. De kan lägga grunden till hur företrädare för svensk fäktning uppträder mot samarbetspartners och mot varandra. De kan ge ledning i både svåra och mer vardagliga val på pisten eller i styrelserummen. Tradition betyder att slå vakt om och tydliggöra fäktningens historia. Få idrotter kan leda utvecklingen tillbaka tusen år i historien. Fäktningen innehåller många av historiens och barndomens hjältar. Denna historiska tradition är en styrka för fäktningen i konkurrensen om de ungas intresse. Nytänkande betyder att ständigt vara öppen för det nya. Det är människors bild av fäktningen, bl.a. i TV, som lägger en del av grunden för intresset. En idrott, vars regler kan förstås av många människor, har ett försteg framför den idrott, som har svåra och för många obegripliga regler. Svensk fäktning strävar efter att göra sporten levande och begriplig också för de som ännu inte har kommit med i fäktningens gemenskap. Den utvecklingen ska ske med respekt för de tydliga skillnaderna mellan de tre vapnen värja, florett och sabel. Hederlighet betyder att respektera motståndare och funktionärer och att följa såväl regler som god tradition. Hederlighet betyder att fördöma doping och att aldrig använda förbjudna preparat. Doping är ett allvarligt fusk. Idrottens idé förtvinar, om det inte går att lita på att den som vinner en tävling gör det på grund av de idrottsliga kvalifikationerna och inte på grund av dopingmedel som inte kan spåras. Om idrottens idé förtvinar, försvinner också intresset hos utövare, åskådare och samarbetspartners. En idrott, där dopingen breder ut sig, förgör sig själv. Gemenskap betyder att som individ ta ett ansvar också för helheten, för förening och förbund. Det betyder att försöka bidra till en verksamhet och en stämning, där alla är välkomna och också känner sig välkomna. Föreningens sociala gemenskap är avgörande för unga människors vilja att vara kvar i idrottsrörelsen också längre upp i åldrarna. Glädje innebär att lyfta fram den goda idrotten som en källa till personlig utveckling. Uppmuntran och positiva förebilder är grunden för ungdomsledarskapet. Glädjen hos barn och ungdomar ökar, om de får bedriva idrotten på egna villkor, inte på vuxnas villkor. I den goda föreningen är det nära till skratten. Målbilder 2010 Visionen för svensk fäktning är formulerad mot bakgrund av de styrkor och svagheter, hot och möjligheter som för närvarande präglar svensk fäktning. Följande målbilder för 2010 konkretiserar visionen inom fyra speciellt utvalda områden: Föreningarna har styrka och kompetens att planera och genomföra en långsiktig verksamhet, där social gemenskap, stark ekonomi, goda kommunkontakter och gedigen utbildning är hörnstenar. Svenska fäktförbundets utbildning bedrivs enligt en sammanhållen utbildningsplan, där klubbar, SDF och förbund vet sina uppgifter och samverkar för rekrytering och utbildning. 7
Svensk fäktning har en spännande och stimulerande tävlingsverksamhet med alla vapen och för alla åldrar, där SM i lag och individuellt utgör tävlingspyramidens topp. Svenska fäktförbundet har en stark ekonomi med en god självfinansieringsgrad. Basen för självfinansieringen är ett gott samarbete med näringsliv och organisationer, som uppskattar den breda tävlingsverksamheten, en framgångsrik elitverksamhet och väl arrangerade världscuptävlingar. Strategiska nyckelfrågor De strategiska nyckelfrågorna anger ramarna för de handlingsplaner som måste göras i förbund, SDF och föreningar, om visionen någon gång ska bli verklighet. De strategiska nyckelfrågorna är följande: Klubben i centrum Det är i föreningarna fäktningen lever och utvecklas. Men föreningarna måste bli bättre på verksamhetsplanering och aktiviteter som stärker den sociala gemenskapen. Andra områden som måste förbättras är kommunkontakter för att slå vakt om lokaler och kommunalt stöd, utbildning i SISU-regi och att söka lokalt aktivitetsstöd både från kommunen och från distriktsförbundet. Att stärka de föreningar som finns ska prioriteras framför förbundssatsningar på nybildningar. Det är dock angeläget, att några nya föreningar kommer till stånd, i första hand i den norra delen av landet. Kraftfull utbildningssatsning En sammanhållen utbildningsplan från knatteinstruktör till fäktmästare är en prioriterad uppgift tillsammans med pedagogiskt utbildningsmateriel på alla nivåer. Utbildnings- och domarregister, som ständigt aktualiseras, är självklara inslag i en framgångsrik utbildningsverksamhet. En klar arbetsfördelning mellan förbund, SDF och föreningar är en förutsättning för framgång. Föreningarnas måste ta ett fullt ansvar för rekryteringen till kurser, arrangerade av förbund eller SDF. Studiecirkelarbetet måste förbättras. Spännande och stimulerande tävlingsverksamhet Svensk fäktning måste ha fler och roliga tävlingar, inte minst för seniorer. Unga och äldre fäktare måste ha möjlighet till många och spännande utmaningar. Ett brett seriesystem för lag samt SM för veteraner är viktiga delar i tävlingspyramiden. Ett nationellt rankingsystem bidar också till ökad motivation att träna och tävla. 8
Se vidare bilaga 1, som innehåller remissmaterial om: 1 A Förslag till nytt seriesystem för lag 1 B Förslag om införande av lag-sm för veteraner 1 C Förslag till nationellt rankingsystem Ökad självfinansiering Ett omfattande arbete måste göras för att träffa avtal med samarbetspartners både om världscuptävlingarna och om den breda tävlingsverksamheten. Tävlingarnas kvalitet måste öka, så att samarbetspartners kan få en god plattform för t.ex. kundaktiviteter och exponering. Massmediebevakningen måste stimuleras vid alla tävlingar. Offensiv PR- och informationsverksamhet Fäktningen är i Sverige en relativt liten idrott med en undanskymd plats i massmedia, jämfört med t.ex. friidrotten och de stora lagsporterna. En offensiv PR- och informationsverksamhet är en nödvändig förutsättning för att fäktningen ska stärka sin position bland ungdomar, föräldrar och samarbetspartners. En framgångsrik PR- och informationsverksamhet förutsätter bl.a. att föreningar och förbund samverkar t.ex. när det gäller arrangemang och förbundets hemsida. En förstärkning av utbildningsverksamheten måst också ske inom det här området. Sammanhållen organisation med tydligt ansvar för alla organisationsled Ett tydligt ansvar för alla organisationsled är en nödvändig förutsättning för framgång. Aktiva och engagerade SDF kan kraftigt öka möjligheterna att nå fram till målbilderna 2010. Det är tyvärr ett faktum, att flera SDF i praktiken inte fungerar. De SDF som inte har förutsättningar att ta det ansvar för framtiden som skissas i handlingsplanerna längre fram i programmet läggs ned från och med den 1 juli 2004 och ersätts med Ombud fäktning. Se vidare remissmaterialet, bilaga 2. I de regioner som i framtiden inte har SDF får bl.a. utbildningen ske genom direkt samverkan mellan förbund och föreningar, i samråd med Ombud fäktning i distriktet. Tre vapen och internationell styrka Svensk fäktning ska utveckla all tre vapnen. Om detta ska lyckas måste såväl sabel som florett få samma uppmärksamhet som värjan vid t.ex. arrangemang. Det betyder bl.a. att vapnen vid tävlingar ska ha samma möjligheter att synas för publiken och för de fäktare som deltar. Därigenom kan fäktarna stimuleras att pröva på olika vapen. Visionen innehåller följande formulering: 9
Sverige ska vara en olympiskt framgångsrik fäktnation. Det finns inga genvägar till framgång inom detta område. Internationella framgångar är beviset för en stark organisation, där starka klubbar och en omfattande utbildning är viktiga hörnstenar. 10
Handlingsplaner Svenska fäktförbundets åtgärder Åtgärder i SDF Åtgärder i föreningarna Klubben i centrum Årlig föreningskonferens med olika teman, t.ex. SISU: s möjligheter till utbildning, klubbens sociala gemenskap, kommunkontakter, LOKAK-ansökningar och rekrytering. Kraftfull satsning på Handslaget med koncentration till föreningarnas utbildningsverksamhet och verksamhetsplanering. Kontinuerlig information till och dialog med klubbarna genom t.ex. ordförandebrev och klubbesök av förbundsstyrelsens ledamöter. Studiematerial om framtidsprogrammet, att användas i klubbarnas planering. Minst en föreningsträff per år för gemensam planering av t.ex. tävlingar och utbildning. Deltagande i SvFF:s föreningskonferens Utvecklingsprojekt inom utbildning och verksamhetsplanering i föreningarna. Deltagande i SDF: s föreningsträffar Mål och verksamhetsplaner i varje förening. Vad gör klubben för att stärka de strategiska nyckelfrågorna? 11
Kraftfull utbildningssatsning Fastställande av och information om förbundets utbildningsplan Centrala utbildningar på i första hand högre nivå. Under de närmaste åren också ett starkt inslag av utbildningar också på lägre nivå. Högre domarutbildning. Utse examinatorer för SDF: s kurser. Registrering av utbildade domare och utdelning av domarkort. Utbildning och vidareutbildning av x domare per år. Register över utbildade ledare och domare på SvFF: s hemsida Speciella satsning på utbildning av ledare i samband med de svenska världscuptävlingarna Kraftfull information om SISU: s möjligheter Information till föreningarna om utbildningsplanen och olika utbildningar Regionala utbildningar på lägre nivå Domarkurser, steg 1 och 2. Utbildning och vidareutbildning av x domare per år. Anmälan till SvFF av alla som genomgår SDF: s kurser. Kraftfull information om SISU:s möjligheter Genomgång av utbildningsplanen. Inventering av ledarkandidater som bör anmälas till utbildning under de närmaste åren Rekrytering till instruktörskurser på olika nivåer. Rekrytering till domarkurser i SF- eller SDFregi Rekrytering till utbildning och vidareutbildning av x domare per år. Bevakning av SvFF:s utbildningsregister, så att utbildade föreningsmedlemmar registreras. Deltagande i dessa utbildningar Minst en studiecirkel per år i varje förening Utbildningsansvarig utses i varje förening 12
Förutsättningslös prövning av möjligheterna att utveckla fäktgymnasiet i Karlskrona genom bl.a. ökat elevantal och samverkan inom kommunens planerade idrottscampus. Information om fäktgymnasiets möjligheter. Rekrytering av elever till fäktgymnasiet. Spännande och stimulerande tävlingsverksamhet Ansökningsförfarande och överenskommelser med arrangörer av SM och andra speciellt viktiga tävlingar, så att tävlingen får en hög kvalitet för utövare, publik och massmedia. Besked om arrangör senast ett år före tävlingen. Årlig kurs för tävlingsarrangörer Ansökan om att få arrangera tävling ca ett och ett halvt år före tävlingstillfället Deltagande obligatoriskt för arrangörer. Arrangera DM Delta i DM För att ytterligare stimulera ungdomarna att vara kvar som juniorer arrangeras också riksläger för juniorer. Anmälan till riksläger för ungdomar och juniorer. 13
Ökad självfinansiering Aktivt arbete för att nå långsiktiga överenskommelser med huvudsponsor och officiella sponsorer Information till föreningarna om lokalt aktivitetsstöd och möjligheter till lotterier. Redovisning till kommunen och till DF av lokalt aktivitetsstöd Aktiv lotteriförsäljning, t.ex. Bingolotto och Sverigelotten. Offensiv PR- och informationsverksamhet Årlig kurs för PR- och informationsansvariga i samband med utbildningen för tävlingsarrangörer. Utse PR- och informationsansvarig i klubben. Deltagande i förbundets utbildning. Ständig aktualisering av klubbuppgifter till förbundets hemsida. Tips till hemsidan. Årliga journalistträffar i samband med viktig tävling. 14
Sammanhållen organisation med tydligt ansvar för alla organisationsled Överläggningar med de SDF som bör övergå till Ombud fäktning Stödja föreningarna, så att Ombud fäktning kan utses. Förbundsstyrelseledamöter deltar vid SDFårsmöten. Överläggningar om den organisatoriska formen Ombudet samverkar med SvFF för att fullgöra uppgifter som SDF har SDF-årsmöten Lämna förslag på kandidater för Ombud fäktning inom DF. Deltagande i SDF-årsmöten 15
Bilaga 1 A Nytt seriesystem för klubblag Bakgrund Enkäten till föreningarna i samband med programarbetet Fäktningen inför framtiden visade, att flera föreningar oroade sig för, att både unga och vuxna hade för få stimulerande tävlingstillfällen. Bristen på stimulans leder till, att många slutar. Och då blir det också svårare att få vuxna förebilder i föreningen. I de flesta lagidrotter förekommer ett omfattande seriesystem, där lagen möter varandra under säsongen. Det vinnande laget blir svensk mästare. Detta system förekommer också i mängder av i grunden individuella idrotter som t.ex. bordtennis och brottning. Vid sidan av lagtävlingar som pågår under hela säsongen finns också särskilda cuper, där lagen lottas mot varandra och tar sig till cupfinal genom att slå ut lagen på vägen fram. Detta kan leda till, att ett lag längre ned i det ordinarie seriesystemet kan få en möjlighet att på hemmaplan möte ett välkänt lag. Intresset för idrotten ökar på detta sätt. För att möte kraven på fler och attraktivare tävlingar för de många fäktarna, främst vuxna, bör ett seriesystem för lag införas för samtliga vapen fr.o.m. hösten 2005. Tävlingsbestämmelser Anmälan till serien sker till Svenska Fäktförbundet senast den 30 maj säsongen innan. En i förväg bestämd summa erläggs i anmälningsavgift. Varje förening kan anmäla valfritt antal lag till vardera värja, florett och sabel. Varje lag kan bestå av tre fäktare av samma kön samt eventuellt en reserv. Fäktarna behöver inte namnges i anmälan. En och samma fäktare får dock endast fäkta i ett lag under hela serien. Samtliga fäktare i ett lag kan skifta mellan omgångarna. Protokoll från varje tävlingstillfälle skickas in till Svenska Fäktförbundet. Tävlingsorganisation Grundomgång De anmälda lagen delas in i geografiskt betingade zoner. I varje zon bör fyra till fem lag finnas och helst lika många lag i varje zon. Hänsyn tas självfallet till det totala antalet lag inom varje vapen. Under september till december möts lagen i zonen i en grundserie vid två valfria tillfällen i traditionella lagmöten. Grundregeln är att lagen möts på respektive ort, så att varje lag får en hemma- respektive bortamatch. Men det är också tillåtet, att fäkta matcherna på annan ort, om lagen blir överens om detta. 16
Lagen beslutar själva om var och när lagmötena ska äga rum samt ombesörjer de praktiska detaljerna runt detta. Resultaten rapporteras till Svenska Fäktförbundet senast inom en vecka från tävlingsdatum. I rapporten anges också vilka fäktare som deltagit i respektive lag. Seger i ett lagmöte ger tre poäng. Oavgjort resultat då tiden går ut ger en poäng till vardera laget samt en extra poäng till det lag som sätter segerstöten. Förlust i lagmötet ger noll poäng. Alternativ för fortsättningen Alternativ 1 Två/tre/alla lagen går sedan vidare till slutspel i form av en cup. Beroende på hur många zoner och lag som deltar kan det bli tal om en tablå med 8, 16 eller 32 lag. Rankingen sker med hjälp av poängen och stötindex i grundserien. Matcherna, bäst av tre lagmöten, fram till semifinal fäktas på motsvarande sätt som zonmatcherna, d v s lagen bestämmer själva tid och plats och tar ansvar för att lagmötena kan genomföras. Resultaten rapporteras in till SvFF. Från och med semifinal står SvFF för arrangemanget, eller rättare; bestämmer tid och plats och vidtalar arrangör och domare. Finalen avgörs vid en större tävling. Alternativ 2 På grundval av ställningen i serien fortsätter sedan tävlingen i en slutserie i olika divisioner. De lag med bäst poäng deltar i elitserien, de med näst bäst poäng i div. 1, osv. Lagen i serien möts i två lagmöten och får poäng på samma sätt som i grundserien. SvFF bestämmer tider och platser för elitseriens lagmöten och vidtalar arrangörer och domare. Sista omgången kan komma att avgöras vid en större tävling. Vandringspris Segraren erhåller ett vandringspris. De främsta lagens föreningar erhåller ett antal gratisplatser på av SvFF arrangerad kurs under det kommande året. 17
Bilaga 1 B Riksmästerskap (lag-rm) för veteraner Möjligheterna för äldre fäktare att få delta i en stimulerande tävlingsverksamhet är alltför begränsad. Ett lag-sm för klubblag för veteraner bör därför införas fr.o.m. 2005. Då individuella SM för veteraner arrangeras i samband med lag-sm för seniorer kan det vara lämpligt att lag-sm för veteraner sker i samband med individuella SM för seniorer. Ett alternativ kan vara, att frilägga en helg varje år, då både lag- och individuellt SM för veteraner avgörs. Reglerna bör följa de som finns för veteran-em, d v s laget ska bestå av tre fäktare. Lagets sammanlagda ålder ska vara minst 150 år. Fäktarna ska komma från samma förening. Reserv kan utnyttjas, men 150-årsgränsen gäller även efter byte. I övrigt följer tävlingen SvFF: s tävlingsbestämmelser, även om tävlingsbestämmelserna på just denna punkt är något otydliga. Styrelsen kommer att förtydliga dessa delar i god tid 18
Förslag till nationellt rankingsystem Bilaga 1 C Bakgrund Det är viktigt att på alla sätt stimulera såväl yngre som äldre fäktare att engagera sig i sin idrott, att ge allt fler tillfällen till stimulerande tävlingsverksamhet. En stimulans till ökat engagemang är ett nationellt rankingsystem. Ett sådant bör inrättas. Det kan ytterligare inspirera de fäktare som inte ingår i toppsatsningar till att förbättra sin ranking. Det är också ett värde i sig att se var i rankingsystemet de befinner sig. Ett nationellt rankingsystem stimulerar också SDF och föreningar att arrangera DM. Tävlingarna som är poänggivande bör spänna över olika nivåer från DM till Nordiska mästerskapen. Tävlingarna ska också vara årligen återkommande. Separata listor för juniorer/seniorer och dam/herr ska finnas på de tre vapnen. Förslag till poängtabell för senior, värja, dam och herr: Poäng för olika resultat i poängberättigade tävlingar 1 2 3 4 5-8 9-16 17-32 33 64 DM 20 15 10 10 5 3 SM 45 35 30 30 25 15 10 5 NM 50 40 35 35 30 20 15 10 SAF *) 40 30 25 25 20 15 10 5 Annan nationell tävling 30 20 15 15 10 5 3 1 *) Satellittävling Rankingen nollställs efter varje säsong (1 juli). 19
Bilaga 2 Förändrad indelning av specialidrottsdistriktsförbund (SDF) och inrättande av Ombud fäktning Bakgrund Organisationen med specialidrottsdistriktsförbund (SDF) har funnits sedan slutet av 1990- talet, då dåvarande SDF slogs samman till större enheter. Det finns nu en del erfarenheter av den nya organisationen. De SDF som betecknas Östsvenska, Västsvenska och Sydsvenska har i huvudsak fungerat, även om Östsvenskas verksamhet under de två senaste åren inte har varit acceptabel. SDF med beteckningen Norrland och Mellansvenska har i praktiken aldrig haft vare sig stabil organisation eller verksamhet. En anledning är att dessa SDF täcker stora geografiska områden med ett fåtal fäktklubbar med små ekonomiska resurser. Det innebär relativt stora kostnader i tid och pengar att komma på möten. Organisationens administration tar orimligt stor del av disponibla resurser. Fäktningen är ännu så länge en liten sport, och SDF har inga större uppgifter att lösa på den regionala nivån inom Norrland och Mellansverige. Organisationen upplevs därför i många stycken vara till begränsad nytta. Ett annat skäl till att verksamheten inom de större SDF inte har kommit igång som avsett är, att arbetsfördelningen mellan förbund, SDF och föreningar har varit oklar. Framtidsprogram och verksamhetsplaner med en fastställd arbetsfördelning har inte funnits. Landstingen i respektive län förväntar sig att deras bidrag skall komma idrottsverksamheten i länet tillgodo. En förutsättning för landstingsbidrag är att SDF lämnar verksamhets-, förvaltnings- och revisionsberättelse tillsammans med protokoll från SDF-möte och verksamhetsplan till DF. Så har inte skett i flera av fäktningens SDF under många år. Av det skälet har DF hållit inne landstingsstödet för flera SDF. Svensk fäktning förlorar därför relativt stora summor varje år genom att ha en organisation som i praktiken inte fungerar. Detta har svensk fäktning inte råd med. Nya möjligheter efter RF-stämman Riksidrottsförbundets stadgar har tidigare lagt fast, att specialförbunden skall inrätta regionala organ, specialdistriktsförbund (SDF). Stadgarna ändrades vid RF-stämman på våren 2003. Nu får varje SF bestämma om man vill ha ett SDF eller inte (RF stadgar 2 kap 2 ; 8 kap 3 ). Friheten att välja en egen regional organisation är därmed stor. Föreningarna är den demokratiska grunden. De skall vara medlemmar i och tillhöra Svenska Fäktförbundet. Vidare skall de tillhöra det DF och det SDF vars verksamhetsområde täcker den ort där de är belägna. Enligt DF-stadgarna skall specialidrottens SDF välja ombud till DF-stämman. Om det inte finns något SDF får föreningarna välja ett ombud på samma grunder som SDF. Fäktklubben/fäktklubbarna ska således välja ombud, om det inte finns ett SDF. 20
Specialförbundet (SF) har enligt RF: s stadgar rätt att indela landet i SF-distrikt omfattande ett eller flera RF-distrikt. Överväganden Det finns nu inga formella hinder för Svenska Fäktförbundet att införa en organisation som passar fäktningen bäst. Vi är ett relativt litet förbund och måste ha en liten organisation. Resurserna i form av pengar och ideellt arbete skall användas effektivt. Delaktighet och demokratisk styrning skall underlättas. Därför bör organisationen ändras. Förslag till organisation SvFF stadgar 1.5 ändras så att de får följande innehåll: Den regionala indelningen i SDF bibehålls i Väst och Syd SDF läggs ned i Mellansverige och Norrland Ombud Fäktning inrättas i de RF-distrikt som inte täcks av något SDF, och där minst en fäktklubb finns En diskussion startas med föreningarna i Östsvenska om ambitionerna med SDF i samband med remissarbetet. Organisationen föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. Beskrivning av Ombud Fäktning Ombud Fäktning utses av fäktklubben(-arna) inom DFs distrikt. Ombud fäktning ska: Företräda och stödja fäktningen inom DFs distrikt Handleda föreningarna i arbetet med att söka lokalt aktivitetsstöd från kommunen och från DF Företräda klubben (klubbarna) på DF-stämman Redovisa föreningarnas verksamhet till DF i den form DF bestämmer, så att landstingsbidrag kan betalas ut till föreningarna. Fördela den del av landstingsbidraget till föreningarna som inte behövs för den regionala verksamheten Vara kontaktman för SvFF och i dialog med förbundet försöka genomföra den verksamhet som annars bedrivs av SDF Ombud fäktning kan arbeta i nära samarbete med respektive DF och lämpligen minimera sin egen administration genom att få administrativt stöd från DF-kansliet. Det finns olika tekniker för att genomföra detta. Ombudet kan tilldelas anslag enligt DFs kriterier på ett särskilt konto. Medlen kan förvaltas vid DF, där ombudet reglerar uppkomna utgifter. DF bokför räkenskaperna i särskild ordning. Det går även att ha en egen självständig bokföring som tidigare fäktombud hade. I praktiken bör en person väljas som är väl förankrad i distriktets föreningar. I många fall handlar det om en eller två föreningar, varför samverkan bör fungera mycket bra. 21
Några fördelar med ombud fäktning i, som klarar sina arbetsuppgifter, stället för SDF inom Norrland och Mellansverige (eventuellt även Östsvenska): Landstingsbidragen kommer fäktningen i regionen tillgodo Respektive DF kan med sina resurser ge administrativt stöd Kortare beslutsvägar med ett minimum av byråkrati Färre förtroendevalda till den regionala nivån Lokal koppling och förståelse för föreningens (föreningarnas) behov Ökad demokrati Några nackdelar som kan uppstå är: Fler distrikt (motsvarande) att kommunicera med för Svenska Fäktförbundet, när t.ex. kurser ska arrangeras eller andra regionala uppgifter utföras Mindre kraftfullt regionalt organ för SvFF Stadgekonsekvenser En övergång till Ombud Fäktning betyder, att stadgarna måste ändras och reglera de nya förhållandena. Det betyder, att stadgarna måste hålla öppet, så att det finns en möjlighet att i framtiden välja den organisationsform som passar distriktets fäktning bäst. Det bör vara möjligt att senare bilda ett SDF. Det bör också vara möjligt att lägga ned SDF till förmån för Ombud Fäktning. I princip bör de nya Ombud Fäktning överta samma antal röster på Svenska Fäktförbundets förbundsmöte, som idag tillkommer de SDF som ersätts. Balansen mellan föreningarna och den regionala nivån, när det gäller röstfördelningen, bör inte ändras. Under tiden från och med förbundsmötet 2004 och den 1 juli 2004, då förändringen föreslås träda i kraft, behöver föreningsmöten hållas inom respektive SDF, så att SDF kan läggas ned i den ordning som stadgarna kräver. Då det tidigare inte har varit möjligt att kalla föreningarna till årsmöten inom tre SDF kan ett problem uppstå, nämligen att det inte finns någon ansvarig SDF-styrelse som kan kalla till årsmöte för att lägga ned SDF. I det fallet bör förbundsstyrelsen kunna skicka ut kallelse till föreningarna, som därefter på SDF-årsmöte lägger ned SDF i stadgeenlig ordning. 22
Svarsblankett Genom att fylla i den här blanketten kan föreningen/sdf ge sin syn på de viktigaste frågorna. Skicka också gärna med ett programutkast med synpunkter skrivna i kanten, eller skriv en remiss på traditionellt sätt. Synpunkter på materialet insänds till Svenska Fäktförbundet, Idrottshuset, Mårbackagatan 19, 123 43 Farsta senast onsdagen den 25 februari Förening:.. Uppgiftslämnare:. Visionen för svensk fäktning Synpunkter: Värderingarna Står ni bakom dessa värderingar? Vilka andra vill ni ha? Vilka bör i så fall strykas? Motivera! 23
Målbilder I utkastet till program ges målbilder för föreningarnas verksamhet, Svenska fäktförbundets utbildning, spännande och stimulerande tävlingsverksamhet och ekonomi/självfinansiering. Vilka andra målbilder skulle ni vilja ha? Försök till formulering? 24
Strategiska nyckelfrågor Följande strategiska nyckelfrågor föreslås: Klubben i centrum Kraftfull utbildningssatsning Spännande och stimulerande tävlingsverksamhet Ökad självfinansiering Offensiv PR- och informationsverksamhet Sammanhållen organisation med tydligt ansvar för alla organisationsled Vilka andra strategiska nyckelfrågor tycker ni är viktiga? Motivera! Vilken tycker ni bör strykas? 25
Övriga synpunkter på programutkastet? 26
Handlingsplaner Komplettera eventuellt med de strategiska nyckelfrågor ni själva vill ha och komplettera med handlingsplaner för de olika organisationsleden. Komplettera gärna också de planer som finns i remissmaterialet. Strategiska nyckelfrågor (fylls i de föreslagna eller kompletterande) Förbundets åtgärder SDF: s åtgärder Föreningens åtgärder 27
28
29
30
Nytt seriesystem för klubblag Delar ni grunduppfattningen, att flera tävlingstillfällen bör skapas i svensk fäktning? Vilka förändringar vill ni göra i förhållande till förslaget? Vilka åldersklasser ska vi arrangera tävlingen för? Endast seniorer eller också andra? Vilka? Vilka vapen bör tävlingen arrangeras för? Bör det vara en begränsning i antalet lag från varje förening? Övriga synpunkter? 31
Riksmästerskap (RM) för veteraner Allmänna synpunkter på förslaget? Bör individuella RM för veteraner och lag-rm för veteraner arrangeras samma helg? Övriga synpunkter? 32
Nationellt rankingsystem Allmänna synpunkter på förslaget? Hur många tävlingar bör systemet omfattas av? Bör juniorer få poäng till juniorlistan på seniortävlingar eller ska principen vara, att endast poäng från juniortävlingar ger poäng till juniorlistan? 33
Förändrad indelning av SDF och inrättande av Ombud fäktning Delar ni uppfattningen, att något måste göras åt de SDF som inte fungerar? Allmänna synpunkter på det framlagda förslaget? I förslaget sägs, att föreningarna inom ett RF-distrikt ska välja ett Ombud fäktning. Hur kan detta gå till på ett enkelt sätt och förenligt med demokratiska grundprinciper, så att föreningarna känner att valet gått rätt till? 34