Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell Johansson m. fl. (fp) om vissa skattefrågor Förändringar för rättvisare skatteregler I en partimotion från folkpartiet beskriver vi inriktningen på vår skattepolitik och vår syn på skattesystemet. I första hand behandlas inkomstskatterna, vårt krav på sänkta marginalskatter och de positiva effekter det får på ekonomin. I denna motion tar vi upp ett antal andra förslag på skatteområdet. F öretagsbeskattning Den svenska företagsbeskattningen är uppbyggd på principen om nettoinkomstbeskattning. Beskattningsunderlaget utgörs sålunda av skillnaden mellan intäkter och kostnader. I syfte att stimulera till konsolidering i företagssektorn tillåts vid beskattningen av- och nedskrivningar utöver vad som är företagsekonomiskt motiverat. Dessa regler medverkar bl. a. till inlåsning av kapital i historiskt vinstgivande företag och till bristande konkurrens på kreditmarknaden till nackdel för expanderande företag. Under senare år har också en extra belastning i form av vinstdelningsskatten till löntagarfonderna tillkommit. Mot den låga företagsbeskattningen står höga marginalskatter för fysiska personer och hög indirekt beskattning, främst i form av mervärdeskatt. Folkpartiet förslår en förändrad modell för företagsbeskattning: den nominella skattesatsen för rörelseinkomster sänks kraftigt från nuvarande ca 55% samtidigt som möjligheten till resultatreglering i form av lagernedskrivningar, avsättning till resultatutjämningsfond och avsättning till investeringsfond/-reserv avskaffas. För några år sedan beslutade riksdagens socialistiska majoritet att arbetsrättsligt skadestånd inte utgör avdragsgill driftskostnad för ett företag. Sådana skadestånd kan emellanåt uppgå till ansenliga belopp i förhållande till förseelsen. I vissa företagsformer tillkommer dessutom inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Vi anser att sådana skadestånd bör betraktas som omkostnad i rörelsen. När barn till familjeföretagare arbetar i företaget kan företaget göra avdrag för lönekostnaden endast om barnet är 16 år eller äldre. Annars läggs ersättningen till någon av föräldrarnas inkomst och marginalbeskattas. Vi är emot principen om sambeskattning och anser att inslag av sambeskattning helt bör försvinna ur skattesystemet. Som ett första steg föreslår vi därför att åldersgränsen bör sänkas till 15 år. 12
Vi vill också avskaffa 400-timmarsregeln för medhjälpande make/maka i familjeföretag. När en make är medhjälpare i den andra makens verksamhet tillämpas vissa särbestämmelser som i prakti.ken innebär sambeskattning. För att medhjälparen själv skall få skatta för sin inkomst krävs att han/ hon arbetat minst 400 timmar i företaget, dvs. ca 25% av en normal heltid. Regeln påverkar även den framtida pensionen och är oacceptabel från såväl rättvise- som jämställdhetssynpunkt. Kapitalbeskattning Förmögenhetsskattens utformning leder till svåra problem för många företag. Det faktum att skatt skall betalas även på arbetande kapital försvårar framför allt vid ägarskiften och investeringar. Förmögenhetsskatten på arbetande kapital bör snarast avskaffas. I en partimotion från folkpartiet om kapitalmarknaden föreslår vi ett antal förbättringar på aktieskattens område: Möjligheten till större avdrag för den latenta skatteskulden måste förbättras. I och med den skattereform som föreslås bli genomförd 1989/90 vill vi också avskaffa dubbelbeskattningen på aktier. Aktievinstbeskattningen bör vidare ändras så att omplaceringar inom en aktieportfölj inte blir realisationsvinstbeskattade. Vi vill avskaffa den av regeringen införda arbetsgivaravgiftsbelastningen på medel som avsätts till lokala andel-i-vinst-system. Vidare bör anställda i börsnoterade och andra företag ges möjlighet att spara i aktier i det egna företaget utan att eventuell skillnad mellan marknadsvärde och förvärvspriset betraktas som löneförmån. Vi föreslår skattefrihet för alla anställdas aktieköp i det egna företaget utan annan begränsning än att köpen skall ha skett på samma sätt som tillämpas för utom- stående, dvs. reglerna om högsta belopp och antal bör tas bort. Fortfarande finns rester av sambeskattning i skattesystemet, trots att principen nu övergivits för inkomstskatten. Kvarlevorna återfinns i förmögenhetsbeskattningen och i företagsbeskattningen (se ovan). I partimotionen om jämställdhet föreslår folkpartiet att sambeskattningen av makars förmögenheter avskaffas. Punktskatter Med undantag av de skatter tas ut på alkohol och tobak i syfte att nedbringa konsumtionen av dessa oomtvistligen hälsovådliga varor, är folkpartiet av principiella skäl emot konsumtionsstyrande skatter. Dit hör punktskatter och differentierad mervärdesskatt. Mervärdesskatten bör vara konkurrensneutral, och skilda skattesatser bör undvikas. På sikt anser vi att den s. k. lyxskatten på kosmetika och choklad bör ersättas med samma momssats som gäller övriga varor. Vi motsätter oss också en slopad eller lägre skattesats på livsmedel. Priserna på alkohol och tobak bör följa övriga konsumentprisers utveckling, så som den uttrycks i KPI. I vår motion om missbruk beskriver vi 13
vilka konsumtionseffekter vi anser bör kunna uppnås genom höjda skatter. Eftersom KPI stigit med ca 5% sedan förra höjningen av alkoholskatten behövs nu en tioprocentig höjning av alkoholskatten. Med en konsumtionsminskning på ca 4% ger en sådan höjning ca 540 milj. kr. i ökade skatteintäkter. Bostäder Realisationsvinsten vid försäljning av bostad beskattas olika beroende på upplåtelseform. Reglerna för realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter ändrades för några år sedan så att beskattningen blir evig, dvs. en viss del av reavinsten upptas till beskattning oavsett hur länge man ägt bostadsrätten. Det finns inte längre någon möjlighet att få uppskov med beskattningen även om vinsten används till att köpa en ny bostad. Denna regel skiljer sig från vad som gäller för villor, där ett köp av ny bostad innebär att reavinstskatten skjuts upp. Bristen på möjlighet att skjuta upp skatten minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Dessutom skapas en ologisk snedvridning av beskattningen. Beskattningen av reavinster vid försäljning av bostadsrätter bör utformas så att samma regler gäller som vid villaförsäljning. Ingen diskriminering skall finnas utan bostadsrätter likställas med en- och tvåfamiljshus i skattehänseende. Det bör således vara möjligt att få uppskov om man säljer en bostadsrätt eller villa oavsett om man sedan köper en villa eller en annan bostadsrätt. Även i arvs- och förmögenhetsskattehänseende vill vi likställa bostadsrätter med småhus. Som underlag för beskattning används för närvarande värdet av lägenhetens andel i föreningens behållna förmögenhet, vilket normalt utgör en mycket liten del av bostadens marknadsvärde. Denna assymetri mellan bostadsrättens och andra tillgångars beskattning gör att bostadsrättslägenheter av vissa människor används som attraktiva investeringsobjekt, snarare än den positiva boendeform de är. Det leder i sin tur till en ökning av andrahandsuthyrning, risk för att bostadsrättslägenheter får stå tomma och tröghet i marknaden. Det taxeringsvärde som vi anser bör ligga till grund för arvs- och förmögenhetsbeskattningen bör således - på samma sätt som för småhus- utgöra 75% av marknadsvärdet för bostadsrättshus (och därmed för lägenheterna). Inkomstskatten Riksdagen beslutade hösten 1986 att permanenta lagen om viss skattefrihet för stipendier. Lagstiftningen innebär att fackföreningsrörelsen kan lämna förtroendevalda skattefri ersättning för förlorad arbetsförtjänst i samband med kursdeltagande. Det finns ingen rimlig anledning att förmånsbehandla fackliga stipendier i förhållande till andra stipendier. Fackföreningen undgår att betala det belopp som rätteligen skulle gå till kommun och stat liksom att erlägga lagstadgade arbetsgivaravgifter. Vi vill upphäva skattefriheten för denna typ av stipendier. Ä ven i ett annat avseende är fackföreningsrörelsens intressen tillgodosed- 14
da på ett ologiskt sätt: medlemsavgift till fackförening är avdragsgill i deklarationen. Enligt vår mening finns det ingen anledning att skattemässigt särbehandla denna medlemsavgift. Vi föreslår att skattereduktion för medlemsavgift till fackförening avskaffas. Pensioner De nuvarande reglerna för pensionärernas beskattning innebär bl. a. att det s. k. extra avdraget reduceras mot förmögenhet. Effekten blir att pensionärer med enbart grundförmåner eller låg ATP betalar vad som kallas "förmögenhetsskatt" vid avsevärt mindre förmögenhet än andra inkomsttagare. l vår partimotion angående de äldres situation föreslår vi att problemet löses genom att avskaffa avtrappningen av det extra avdraget mot förmögenhet. G A vor Vi föreslår att det skattefria gåvabeloppet höjs från 2000 kr. till 10000 kr. Det har under lång tid varit nominellt oförändrat, och det reala värdet har sjunkit kraftigt. Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext. Rättssäkerhet l en partimotion behandlar vi rättssäkerheten i beskattningen. Bl. a. måste den enskildes möjligheter att få ersättning för processkostnader förbättras, liksom möjligheterna för omprövning av förutsättningarna för ett taxeringsbeslut. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs l. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring att arbetsrättsligt skadestånd betraktas som avdragsgill kostnad i rörelsen, 2. att riksdagen beslutar sänka åldersgränsen för barns sambeskattning med föräldrar från 16 till 15 år enligt vad som redovisats i motionen, 3. att riksdagen beslutar avskaffa 400-timmarsregeln för medhjälpande make/maka, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital enligt vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om realisationsvinstbeskattning för småhus och bostadsrätter, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om punktskatter, 15
7. att riksdagen beslutar höja det skattefria gåvabeloppet till 10000 kr., 8. att riksdagen beslutar avskaffa lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier enligt kommunalskattelagens 19 (1928:370) från den l januari 1989, 9. att riksdagen beslutar avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter från l januari 1989, 10. att riksdagen beslutar höja skatten på alkohol med i genomsnitt 10% i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att taxeringsvärdet för bostadsrättshus skall fastställas som för småhus, dvs. till 75% av marknadsvärdet. Stockholm den 26 januari 1988 Kjell Johansson (fp) Britta Bjel/e (fp) Leif Olsson (fp) Gudrun Norberg (fp) 16 Graphic Systems AB. Göteborg 19118