1983/84: l 065. Motion

Transkript

1 3 Motion 1983/84: l 065 Förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl. Beskattningen av aktiesparandet Sammanfattning: I motionen läggs fram en rad förslag syftande till att komma till rätta med det skattemässiga missgynnandet av aktiesparande i förhållande till annat sparande och därigenom förbättra hushållens möjlighet att aktiespara. Bl. a. föreslås att riksdagen upphäver skärpningarna av reavinstbeskattningen på aktier och att - om detta inte bifalls - schablonavdraget vid försäljning av äldre aktier höjs från kr. till4 500 kr. Äldre aktier skulle då alltjämt kunna säljas skattefritt för kr. per år. Regeringen bör vidare skyndsamt se över reavinstbeskattningen i syfte att åstadkomma regler motsvarande dem i vår omvärld. För att snabbt lindra dubbel- och trippelbeskattningen på aktier bör vinstdelningsskatten omedelbart avskaffas och det 30-procentiga avdraget på mindre aktieutdelningar återinföras. För att lindra förmögenhetsbeskattning av börsaktier i förhållande till annat produktivt och - än mer - improduktivt sparande bör börsnoterade aktier endast tas upp till belåningsvärdet, dvs. till 60-65% av börsvärdet, detta bl. a. som kompensation för att också latent skatteskuld förmögenhetsbeskattas. Förslag med denna innebörd bör skyndsamt läggas fram av regeringen. Detta skulle också ge bättre överensstämmelse med andra aktier, som endast behöver tas upp till 30% av substansvärdet. Vidare bör förmögenhetsskatten även i övrigt återföras till den nivå den hade vid 1983 års taxering. UtveckJingen under 1980-talet och framlit Under 1970-talet halverade de 16 mest omsatta aktierna sin köpkraft. Verkliga folkaktier som Volvo, Gränges och SKF med många små aktieägare tappade ända upp till 80% av sitt värde. Genomsnittsaktien förlorade 45 % av sin köpkraft, dvs. nästan hälften. De sjunkande börsvärdena innebar inte bara stora realförluster för aktiespararna. Eftersom börsvärdet mestadels sjönk till mindre än halva substansvärdet omöjliggjordes i praktiken nyemissioner. Risken för "take-overs" ökade samtidigt markant. De åtgärder som vidtogs av de borgerliga regeringarna för att underlätta aktiesparande och upphäva missgynnandet av aktier ledde inte bara till en välkommen popularisering av aktiesparandet. De har också lett till att aktiernas värde på nytt närmat sig och uppnått substansvärdet och till att

2 Mot. 1983/84: företagens behov av friskt riskvilligt kapital på nytt kunnat tillgodoses. Det är viktigt att erinra sig denna bakgrund till de senare årens mycket snabba kursuppgång på Stockholmsbörsen. l stor utsträckning har den inneburit att den kraftiga urholkningen av aktiemas värde under 1970-talet återtagits. Trots att antalet aktiesparare ökat kraftigt genom främst skattefondsparandet har hushållens andel av börsvärdet stadigt sjunkit sedan många år och är nu nere i omkring 22 %. Om den trenden står sig kommer hushållen mot slutet av 1980-talet inte att ha mer än ca en tiondel av börsvärdet. Ägandet och inflytandet blir helt dominerat av institutionerna - dvs. fonder, investmentföretag, börsbolag med stora aktieportföljer och försäkringsbo Det är väsentligt att den trenden bryts och att hushållens möjligheter att aktiespara förbättras. Den socialdemokratiska regeringen och aktiesparandet I proposition 1983/84:48 om beskattning av realisationsvinster m. m. på börsaktier framhöll finansministern att "ett brett intresse för aktiesparande är från allmänna utgångspunkter positivt och bör uppmuntras". Detta är en klok och sund inställning. Trots detta har den ena attacken efter den andra under det senaste året riktats mot det aktiesparande man säger sig vilja uppmuntra. Bl. a. har följande försämringar föreslagits av regeringen och beslutats av riksdagsmajoriteten: 1. Den diskriminerande dubbelbeskattningen av aktier har återinförts genom att det 30-procentiga avdraget för utdelningar på mindre aktieinnehav slopats. 2. En 20-procentig utdelningsskatt på aktieutdelningar infördes. Detta innebar att Sverige år 1983 t. o. m. trippelbeskattade aktieutdelningar. 3. Utdelningsskatten skall fr. o. m ersättas av en s. k. vinstdelningsskatt på aktiebolag, ett slags progressiv bolagsskatt, för att finansiera de kollektiva löntagarfonderna. 4. Det framgångsrika skatte- och skattefondsparandet har rivits upp och ersatts med ett allemanssparande. Risken är betydande för att det sparande som åstadkomes den vägen främst kommer att placeras i riksgäldssparande, som erbjuder 10% ränta skattefritt utan risk. inte i risk- och lågavkastande aktiesparande. 5. Genom dubbla beslut tredubblas i stort sett förmögenhetsbeskattningen vid 1984 års taxering i förhållande till tidigare. Med tanke på att börsaktierna normalt endast avkastar ett par procent kommer den tillsammans med inkomstskatten att få direkt konfiskatoriska effekter redan vid ganska låga förmögenheter. 6. Genom beslut i december 1983 skärptes realisationsvinstskatten på aktier väsentligt. De utomordentligt svårhanterliga reglerna är hart när omöjliga

3 M o t. 1983/84: l för lekmannen - och taxeringsmyndigheterna - att tillämpa och överblicka. 7. Utan utredningsarbete eller remissförfarande har en omsättningsskatt på aktier införts. Detta innebär att aktiesparandet på nytt kommer att diskrimineras i förhållande till annat sparande, dels genom att realisationsvinstskatten på aktier inte bara är "evig" utan dessutom inte tar hänsyn till penningvärdeförsämringen, dels genom dubbel- och t. o. m. trippelbeskattning av utdelningen, dels genom att förmögenhetsskatten inte bara drabbar hela värdet på börsaktierna utan också den del därav som kan sägsa utgöra latent skatteskuld. Reavinstreglerna diskriminerar aktiesparande Vad gäller diamanter och annat lösöre av olika slag upphör realisationsvinstbeskattningen efter fem år. Vid försäljning av bostäder tas hänsyn till inflationen vid vinstberäkningen. Vid försäljning av aktier skall varje aktiepost som säljs antas utgöra ett genomsnitt av säljarens tidigare förvärv genom köp, nyemissioner, fondemissioner, nya köp, gåvor eller arv. Detta gör att det i praktiken är omöjligt att utföra eller kontrollera de utredningar som krävs. Genom en schablonregel, där inköpspriset för aktier äldre än två år antas motsvara halva försäljningspriset nedbringades behovet av utredningar. Ett extra avdrag på kr. har dessutom gjort försäljningar upp till kr. om året skattefria. (Reavinsten antogs utgöra 40% av halva försäljningspriset.) Genom de nu beslutade reglerna skärptes schablonregeln så att inköpspriset endast antas motsvara en fjärdedel av försäljningspriset. Om försäljningspriset inte är minst fyra gånger så högt som inköpspriset innebär användningen av schablonregeln en förlust för säljaren. Risken är därför stor inte bara för att skattskyldiga och skattemyndigheter kommer att tvingas till ett betydande merarbete för att göra de utredningar om anskaffningsvärde och verklig vinst som då behövs. Många skattskyldiga mäktar inte göra dessa utredningar med risk för både rättsförluster och för att de i fortsättningen drar sig för investeringar i aktier på grund av det krångel som detta innebär. Vid riksdagsbehandlingen yrkade moderata samlingspartiet avslag pd de skärpta realisationsvinstreglema. I andra hand yrkade vi attschablonavdraget skulle höjas frdn kr. til/4 500 kr. för att aktier även med de nya reglerna skulle kunna säljas för kr. om året utan att krångliga utredningar om anskaffningspris m. m. skulle behöva göras eller kontrolleras. Vi vidhåller dessa yrkanden. Det finns emellertid anledning att gå vidare och jämföra de

4 Mot.l983/84:106S 6 realisationsvinster som gäller i Sverige med dem i vår omvärld. I sammandrag kan man beskriva reglerna i några viktiga länder som följer. England Reavinster på aktier beskattas med en skattesats av 30% med undantag för försäljning som inte överstiger f., resp. vinster som inte uppgår till sammanlagt mer än f. under ett taxeringsår. Holland I normalfallet är reavinster på aktier fria från skatter om inte vederbörande äger mer än 7 % av företaget i fråga. Frankrike För fysiska personer gäller att försäljningar upp till FRF är undantagna från beskattning (1982 års siffra). Över detta belopp är skattesatsen 15%. Tyskland I normalfallet är reavinster på aktier skattefria om man innehaft aktierna över sex månaders tid. Schweiz Ingen federal skatt utgår, men däremot finns varierande kantonala skatter. I de flesta kantoner utgår dock ingen skatt. Danmark Reavinster inom en treårsperiod taxeras som vanlig inkomst, men däremot är senare försäljningar i normalfallen inte beskattningsbara. Norge Aktievinster inom en tvåårsperiod beskattas med effektiv skatt av 30%. Efter två år skattefria. Som framgår har alla dessa länder antingen full skattefrihet för försäljningsvinster efter viss tids innehav eller höga fribelopp för försäljning resp. vinst. De aktiesparare som köpt sina aktier under senare år har i många fall gjort betydande kursvinster. Många har däremot behållit sina aktier under nedgångsåren. Säljer de nu dessa aktier gör de det ofta utan real vinst. Trots detta skall betydande belopp betalas i reavinstskatt. Börsexperterna synes vidare vara ense om att kurskurvan framöver i stort sett kommer att röra sig vågrätt, med mindre variationer uppåt och nedåt. Vi är då tillbaka i ett läge då man kanske för lång tid framåt får räkna med i huvudsak avkastning i form av utdelning. Aktiespararen måste då kunna räkna med att eventuella reavinster inte som nu skattas bort trots att de kanske inte utgör mer än vad som motsvarar inflationen. Reavinstreglerna för aktier bör därför skyndsamt ses över i syfte att ge bättre resultat i förhdllande till annat sparande och sd att de bringas i bättre överensstämmelse med de regler som gäller i vdr omvärld. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag med denna inriktning. Ä ven om de regler som

5 Mot. 1983/84: gäller i Danmark och Norge är hårda internationellt sett bör de utgöra ett delmål härvidlag. Det skulle betyda skattefrihet vid innehav längre än två tre år. Skatten på utdelning Genom dubbelbeskattningen av aktier är utdelningen normalt endast ett par procent före inkomstskatt. Inkomstskatt och förmögenhetsskatt tar därigenom ofta mer än hela utdelningen i anspråk. Vi kan inte heller här se några bärande motiv för att det riskvilliga och för vårt land oumbärliga aktiesparandet skall missgynnas på detta sätt i förhållande till annat produktivt sparande och än mer i förhållande till improduktivt sparande i t. ex. diamanter, guld, frimärken. Dubbelbeskattningen av aktier bör därför skyndsamt ses över och förslag läggas om dess avskaffande. I avvaktan på detta bör det 30-procentiga avdraget för utdelningar på mindre aktieinnehav återinföras vid 1985 års taxering. Därutöver bör också den s. k. vinstdelningsskallen avskaffas. Den innebär en form av progressiv bolagsskatt, något som andra länder sedan länge övergivit på grund av dess skadliga effekter på företagsamheten. Förmögenhetsbeskattningen Även vad förmögenhetsskatten beträffar missgynnas börsaktier i förhållande till allt annat sparande, i all synnerhet i förhållande till alla former av inte produktivt sparande. Även utan de beslutade höjningarna av förmögenhetsskatten vid 1984 års taxering skulle förmögenhetsskatten på aktier normalt ha skärpts betydligt genom de kraftigt höjda börskurserna. Skärpningen av reavinstskatten förvärrar ytterligare den högst otillfredsställande situationen att förmögenhetsskatt också skall läggas på den del av aktiens värde som utgör latent skatteskuld. Om en aktieägare köpt aktier för l 000 kr. och börsvärdet är kr. skall han betala förmögenhetsskatt på kr., detta trots att han måste betala realisationsvinstskatt på l 200 kr. om han skulle sälja aktien. Även för fastigheter måste förmögenhetsskatt erläggas på latent skatteskuld. I gengäld tas fastigheter endast upp till taxeringsvärdet, som normalt motsvarar 75% av värdet vid taxeringstillfället. I en moderat partimotion yrkas attförmögenhetsskallen sänks till den nivå den hade vid 1983 års taxering och att detta sker redan vid 1984 års taxering vad gäller den tillfälliga skattehöjnignen. Därutöver bör hänsyn tas till de särskilda problem som gäller börsaktier genom att vid förmögenhetsdeklarationen låta dessa tas upp till belåningsvärdet, som uppgår till % av marknadsvärdet. Regeringen bör skyndsamt lägga förslag med denna innebörd. Bättre överensstämmelse skulle då också åstadkommas med övriga aktier, som endast tas upp till 30% av substansvärdet.

6 Mot.1983/84: Slopa omsättningsskatten på aktier Ett halvt år innan omsättningsskatten på aktier infördes skrev finansutskottet med anledning av vpk-motioner att en sådan skatt "skulle riskera få negativa verkningar" och "under alla omständigheter kräva omfattande utredningsarbete innan de kan genomföras". När omsättningsskatten nu varit i kraft ett par veckor bekräftas denna uppfattning av utvecklingen. Skatten har bl. a. inneburit att handeln i svenska aktier har flyttat utomlands. Fondhandlare utan utlandsrepresentation missgynnas kraftigt. Rörligheten på aktiemarknaden hämmas dessutom betydligt av denna skatt. Till yttermera visso kommer skatten att inbringa långt mindre belopp än man räknat med. Det är inte osannolikt att det samlade resultatet t. o. m. blir negativt för staten. Omsättningsskatten bör därför omedelbart avskaffas. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs* l. att riksdagen upphäver de skärpta reavinstskattereglerna från 1985 års taxering, 2. att riksdagen om yrkandet under l. ej bifalls, beslutar höja schablonavdraget vid försäljning av äldre aktier från kr. till 4500 kr., 3. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsam översyn av reavinstbeskattningen på aktier i enlighet med vad i motionen anförs, 4. att riksdagen beslutar återinföra det 30-procentiga avdraget på mindre aktieutdelningar vid 1985 års taxering, 5. att riksdagen begär förslag från regeringen innebärande att börsaktier endast skall tas upp till omkring % av börsvärdet i förmögenhetsdeklarationen, 6. att riksdagen beslutar om omedelbart avskaffande av omsättningsskatten på aktier. Stockholm den 20 januari 1984 INGEGERD TROEDSSON (m) KNUT WACHTMEISTER (m) RUNE RYDEN (m) HUGO HEGELAND (m) ANDERS ANDERSSON (m) Se även motion 1983/84:1066.