Urvalsprovet är tvådelat. Del 1 innehåller essäuppgifter och flervalsfrågor som baserar sig på boken Världen förändras förändras jordbruket?. För del 1 kan den sökande få 0 40 poäng. Del 2 innehåller definitionsuppgifter i biologi, flervalsfrågor i kemi och räkneuppgifter i lantbruksfysik. För del 2 kan den sökande få 0 20 poäng. Den sökande svarar på frågorna i antingen biologi, kemi eller lantbruksfysik. Den sökande måste få följande minimipoängantal i urvalsprovet (sammanlagt 20 poäng): minst 13 poäng i del 1 och minst 7 poäng i del 2. Bland dem som nått upp till minimipoängantalet väljs de sökande ut i enlighet med det urvalsförfarande som anges i urvalsgrunderna. Del 1: Flervalsuppgifter: Svara på den gula blanketten! I varje fråga eller påstående från 1-10 är ett eller två av alternativen korrekta. Varje fråga/påstående ger en poäng ifall svaret är helt korrekt. Felaktigt svar ger inte minuspoäng. Välj rätt/rätta svar från varje fråga/påstående. 1. Vilket/vilka av följande påståenden stämmer? a) Husdjurens genom är alltid större än odlingsväxternas. b) Vetets genom är större än backtravens. c) Största delen av genomen består av gener som kodar protein och deras regleringsområde. d) Icke-kodande DNA innehåller rikligt med genetiska mutationer mellan individerna. 2. Vilket/vilka av följande påståenden stämmer? a) Många egenskaper som är viktiga för växtförädlingen regleras av en enda gen. b) Storleken på en arts genom påverkar inte markörstödd kloning av gener. c) Lantraser uppkommer till följd av medvetet urval. d) Korsningar och urval kan användas vid växtförädlingen. 3. Vilken faktor/vilka faktorer inverkar direkt eller indirekt på energiförbrukningen i jordbruket? a) Energiförbrukningen vid framställning av ammoniak. b) Den tilltagande användningen av vattenkraft. c) Förädlingen av djur och växter. d) Energikostnadernas konstanta andel av produktionskostnaderna. 4. Bioetanol a) Kan vara första generationens biobränsle. b) Produceras genom en process där den drank som återstår utnyttjas vid framställning av jäst. c) Tillverkningen är energiekonomiskt mest lönsam när den sker utgående från majs. d) Kan vara andra generationens biobränsle.
5. Vilket/vilka av följande påståenden stämmer? a) Kväveutnyttjandet inom mjölkproduktionen är i genomsnitt 75 %. b) Det viktigaste sättet att minska idisslarnas kväveutsläpp via utfodringen är att sänka halten av protein i fodergivan. c) Kvävet i urin belastar miljön betydligt mindre än kvävet i träck. d) Man kan försöka höja utnyttjandet av det kväve som ingår i idisslarnas fodergiva genom att minska foderproteinets nedbrytning i våmmen. 6. Husdjursproduktionens negativa miljöpåverkan kan minskas a) genom att man ökar den mängd kött som produceras vid sidan av mjölk. b) genom att kornas hållbarhet förbättras med hjälp av avel. c) genom att en mindre andel av mjölkkorna än nu insemineras med tjurar av köttras. d) genom att man förkortar kornas livstid med hjälp av avelsurvalet. 7. Baljväxter a) minskar behovet av industriellt framställd handelsgödsel. b) behöver inte pollinerare för att kunna producera fröskörd. c) är mottagliga för samma växtsjukdomar som spannmålsväxterna. d) är mottagliga för andra skadedjur än spannmålsväxterna. 8. Vilket/vilka av följande påståenden stämmer? a) Under mjölkkons sintid förnyas de celler i mjölkkörtlarna som utsöndrar mjölk. b) Mjölkkons sintid är i vanliga fall fyra månader. c) Om sintiden utelämnas ökar mjölkavkastningen under den följande laktationsperioden. d) Förkortad sintid kan öka problemen med juverhälsan. 9. Sen bärgning främjar morotens hållbarhet i lagret, eftersom a) hög luftfuktighet under skördetiden förbättrar hållbarheten. b) antifungala föreningar förebygger lagersjukdomar. c) föreningar som tar livet av svampar utvecklas i moroten i slutet av växtperioden. d) lakritsröta inte uppträder i marken sent på hösten. 10. I Finland har följande utveckling skett från 1900-talets början till dags dato: a) boskapsgårdarna har blivit fler. b) åkerarealen har ökat. c) ängsarealen har ökat. d) åker- och dikesrenarnas andel av åkerarealen har blivit större. 2
Del 1: Essäsvaren 1-5: För essäsvaren 1-5 kan den sökande få högst 6 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa sakuppgifter kan den sökande få högst 5 poäng. Dessutom får den sökande högst en poäng om svaret är klart och logiskt. Svaret får inte innehålla felaktiga eller irrelevanta uppgifter. Svaret skall bestå av fullständiga meningar och skall rymmas inom den markerade rutan. Text utanför denna ruta beaktas inte vid poängsättningen. 1. Berätta om särdragen hos sådana avelsprogram för mjölkboskap som baseras på avkommebedömning av tjurarna. 6 p. (s. 166-167) (max. 6 p, även om summan av de olika svarspunkterna är 8,5 p) Urvalet (totalt max. 4 p): - baserar sig på urval av handjur/den stora fortplantningspotential som handjuren har tack vare insemination, (urval av elittjurar) ett litet antal semintjurar behövs som fäder till följande generation (1 p) - en viktig del av urvalsprogrammet består i att välja mödrar till semintjurarna gallringen av tjurmödrar är sträng, eftersom det i princip är så att alla kor som hör till produktionsuppföljningen är kandidater (0,5 p) - sträng gallring bland tjurfäderna (några få av alla avkommebedömda tjurar) (0,5 p) - planerade parningar resulterar i potentiella semintjurskalvar, av vilka drygt 200 köps för att genomgå bedömning (0,5 p/punkt, max. 2 p). o De flesta av de här tjurkalvarna kommer från privata avelsbesättningar (0,5 p) o Ungefär var tionde tjur som avkommebedöms väljs ut för att bli fäder till nästa generations kor (0,5 p) o Tiden mellan generationerna påverkas av bland annat tjurarnas ålder, hur länge inseminationen pågår för ungtjurarnas del, kvigornas ålder, användningen av embryoöverföringsteknik (0,5 p) o brister i svaret kan kompenseras med meningar som handlar om de målsatta mängderna i bild 7.13 (0,5 p) Bedömningen (totalt 3,5 p): - Tjurarna (totalt 2 p) o semintjurarna genomgår först testinseminationer, och avelsvärdet bedömas på basis av uppgifter om de döttrar som föds (1 p) o jämfört med korna kan man hos tjurarna på ett mångsidigt sätt beakta inte bara produktionsegenskaperna utan också bruks- och hälsoegenskaperna, trots att de sistnämndas arvbarhet är lägre = koindexet är smalare än motsvarande index som uttrycker tjurarnas totalavelsvärde (1 p) - Tjurmödrarna (1 p) o besättningens bästa kor, kan ha blivit specialbehandlade det kan medföra problem för avelsindexens tillförlitlighet (0,5 p) o om tjurmödrarna väljs ut tidigt kan djurens hållbarhet försämras (många är rädda för det här, men det påstås inte att det stämmer!!!) (0,5 p) 3
- Bedömningsmetoderna (0,25 p/punkt, max. 0,5 p) o Tillämpning av kvantitativ genetik och statistik o uppgifter om fenotypen (avkastning, övriga egenskaper) och information om släktträdet o miljöfaktorernas inverkan o tillförlitlighet 4
2. Vad är frigoplantor av jordgubbar och hallon? Hur produceras de, och vilken nytta har man av att använda dem? 6 p. (s. 98-99) (max. 6 p, även om summan av de olika svarspunkterna är 8 p) - en planta, som kan producera signifikant skörden redan i plantering året (1 p) - en frigoplanta är en planta med skördepotential / färdiga blomanlag (1 p) - toinen nimi frigo-taimi (½ p) - befinner sig i vilotillstånd (vintervila) medan de förvaras i fryslager (0,5 p) - frigoplantor av jordgubbar produceras genom att det på åkern får växa revplantor; på hösten sker blominduktion och avmogning. Efter det tas plantorna upp och placeras i lager. Förvaringen i fryslager fortgår ända till planteringen. (0,25p/mening, tot. 1 p) - frigoplantor av hallon tas upp ur åkern på hösten och förvaras i fryslager fram till planteringen. Kan också odlas i kruka. Kan förvaras i lagret som barrotsplantor eller i kruka. (0,25p /punkt, tot. 1 p) - frigoplantor av jordgubbar ger skörd 7-8 veckor efter planteringen (½ p) - frigoplantor av hallon ger skörd 10-13 veckor efter planteringen (½ p) - används ofta vid produktion under tak (eller: i säsongshus, växthus eller tunnlar) (½ p) - fördel: fryslagring gör det möjligt att förvara plantorna under lång tid, och planteringstidpunkten kan väljas utgående från när skörd önskas (det bästa priset för skörden fås utanför den huvudsakliga skördesäsongen) (0,5 p) 5
3. Hur försvarar växterna sig mot sjukdomsalstrare? 6 p. (s. 37-38) (max 6 p, även om summan av de olika svarspunkterna är 8,5 p) - det finns passiva och aktiva försvarsmekanismer (0,5 p/punkt, totalt 1 p) Passiva mekanismer: - växtens yta (kutikula) och/eller dess vaxlager (vaxskikt) bildar ett strukturellt hinder för sjukdomsalstrare som försöker tränga in i växtcellsvävnaden (0,5 p/punkt, tot. 1 p (det räcker att antingen kutikulan eller vaxskiktet nämns)) - växten lagrar sådana föreningar i cellvävnaden som är till skada för mikroberna (1 p) - växten lagrar peroxidaser i cellväggarna (0,5 p) (i början av ett angrepp används peroxidaserna för att producera syreradikaler och förgifta mikroberna), växten lagrar fenoler (0,5 p) och andra giftiga föreningar i cellernas vakuoler (0,5 p) (0,5 p/punkt, tot. 1,5 p) - Vid aktivt försvar måste växten upptäcka smittan så tidigt som möjligt, med hjälp av interaktioner på molekylnivå (½ p) - Cellerna kan känna igen obekanta molekyler: t.ex. sjukdomsalstrarens enzymer som används för att lösa upp cellväggen eller sådana förändringar i cellen som sjukdomsalstraren får till stånd kan fungera som varningssignaler. (½ p) - R-genen sätter i gång produktionen av försvarsproteiner inne i cellen. (½ p) - Försvarsproteinerna förstör de ämnen som finns i svamparnas cellvägg, till exempel kitin, eller producerar för mikroberna mer farliga föreningar. (½ p) - Den angripna cellvävnaden isoleras från den friska genom att cellväggen förstärks och de plasmodesmata som knyter cellerna till varandra täpps till. (½ p) - Det viktigaste försvaret mot virus är RNA-silencing (½ p) 6
4. Kvalitetsfaktorer för vallensilage: vilka faktorer inverkar på ensilagets kvalitet och utfodringsvärde, vilka begrepp används för att beskriva kvaliteten med och hur inverkar kvaliteten vid utfodringen av djur? 6 p. (s. 123-124) (max 6 p, även om summan av de olika svarspunkterna är 8 p) - de två viktigaste faktorerna är smältbarheten (0,5 p) och ensileringskvaliteten (0,5 p) (totalt max. 1 p) - ensileringskvaliteten inbegriper den mikrobiologiska kvaliteten (0,25 p) och jäsningskvaliteten (0,25 p) (totalt max.0,5 p) - bärgningstidpunkten, med andra ord plantans utvecklingsstadium, är den viktigaste faktorn som inverkar på smältbarheten (1 p) - smältbarheten uttrycks med hjälp av fodrets D-värde (1 p) - annat som anknyter till bärgningstidpunkten: proteinhalten avtar när plantan utvecklas (0,5 p), den lämpliga bärgningstidpunkten är beroende av den djurart som ska få fodret (0,5 p), kan påverka hållbarheten (0,5 p) (totalt max.1,0 p). - bedömning/analys av fodrets mikrobiologiska kvalitet, viktigt att kvaliteten är god (0,5 p) - jäsningskvaliteten framgår av fodrets surhet (ph) (0,5 p) och mängden jäsningsprodukter (0,5 p) (totalt max.1 p) - jäsningskvaliteten kan inte användas som mått på kvaliteten i torra foder (0,5 p) - foderkvaliteten inverkar på djurets foderintag (0,5 p), avkastning (0,5 p), hälsa/välbefinnande (0,5 p), våmfunktion (0,5 p) (totalt max.1,5 p) 7
5. Vad är biogas, och hur uppkommer den? Berätta om de huvudsakliga principerna för produktion av biogas. 6 p. (s. 50-51) (max. 6 p, trots att summan av de enskilda svarspunkterna är 9 p) - Biogasen består av metan och koldioxid (0,5 p/punkt, tot. 1 p) - I biogasen finns dessutom mindre mängder vatten (H 2O), kväve (N 2), syre (O 2), väte (H 2), ammoniak (NH 3) och svavelväte (H 2S). (om minst två nämns 0,5 p) - Biogas är en gasblandning som uppkommer när organiskt material bryts ned i syrefria förhållanden. (1 p) - Ofta används flytgödsel eller avloppsslam som elementär biogasråvara. (0,25 p/punkt, tot. 0,5 p) - Till den elementära råvaran fogas ensilage, foderpartier som blivit över vid utfodring av djur, olika biomassor som härstammar från livsmedelsindustrin eller uppsamlat bioavfall. (om minst två nämns 0,5 p) - Biogas framställs i reaktorer i vilka man med jämna mellanrum tillför nedbrytbar massa. (0,5 p/punkt, tot. 1 p) - I nedbrytningsprocessen deltar ett stort antal olika bakteriestammar som via nedbrytningsprocessen får energi och byggnadsmaterial till sin egen tillväxt och livsföring. (0,5 p/punkt, tot. 1 p) - Råmaterialet bryts ned i tre steg.(1 p) 1) Först genomgår makromolekylerna, så som proteiner, lipider och kolhydratpolymerer, en hydrolys varvid det uppstår aminosyror, fettsyror, glycerol och socker. (0,25 p) 2) I följande steg omvandlar acetogena bakterier hydrolysprodukterna till organiska syror (t.ex. propionsyra och smörsyra), acetat, etanol, väte och koldioxid. (0,25 p) 3) I det tredje skedet omvandlar metanogena (metanbildande) bakterier acetat, koldioxid och väte till metan. (0,25 p) (max 1,5 p) - Beroende på processens temperatur (0,25 p) kan biogas framställas genom mesofil (37 C) eller termofil (55 C) (0,25 p) rötning, och utgående från råmaterialets torrsubstanshalt (0,25 p) kan anläggningarna delas upp i våt- och torrötningsanläggningar (0,25 p). (0,25 p/punkt, tot. 1 p) 8