Karin Fogelberg Tobias Pettersson UFL 2010 02 25 Dnr G 8 3348/08 UFL:s kommentarer till policy och handlingsplan: Forskning och utbildning i samspel: Utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning I detta dokument ges inledningsvis en kort beskrivning av Lärarprogrammets förutsättningar. Sedan följer konkreta kommentarer till policy och handlingsplan. Lärarprogrammets förutsättningar Kort om dagens och morgondagens lärarutbildning Dagens lärarutbildning inrättades 2001. En ny lärarutbildning kommer att införas 2011 genom den lärarutbildningsreform som riksdagen förväntas fatta beslut om i april (Prop. 2009/10:89 Bäst i klassen en ny lärarutbildning). Enligt propositionen kommer statsmakternas krav på ett särskilt organ för styrningen av lärarutbildning att försvinna och lärosätena kommer att kunna organisera lärarutbildning på de sätt som de själva finner lämpligast. Ny organisation för lärarutbildning vid Göteborgs universitet är att vänta sedan rektor tagit ställning till den organisationsutredning som kommer att presenteras inom kort. UFL:s svar och kommentarer till Policy och handlingsplan för Forskning och utbildning i samspel är baserade på nu gällande examensordning och nu gällande organisation för lärarutbildning vid Göteborgs universitet. Lärarprogrammet och examensordningen GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Postadress Box 100, SE 405 30 Göteborg Besöksadress Föreningsgatan 20 / Viktoriagatan 30 A 031 786 0000, 031 786 5515 (fax) www.ufl.gu.se
2 / 7 Lärarprogrammet är anpassat enligt Högskolereformen 2007 (SFS 2006:1053) och reviderad examensbeskrivning för lärarexamen (SFS 2007:129) Lärarprogrammet, 180 330 hp, vid Göteborgs universitet är en akademisk professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som lärare. Utbildningen här täcker verksamhetsfälten förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Utbildningens mål är att studenten genom högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delar av utbildningen ska tillägna sig kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att uppfylla examensordningens mål för lärarexamen. Lärarprogrammet är ett yrkesprogram vars examensstruktur på sätt och vis skiljer sig från den generella examensstrukturen i och med att lärarexamen kan avläggas på grundnivå eller avancerad nivå. Lärarexamen på grundnivå omfattar 180 210 hp. Lärarexamen på avancerad nivå omfattar 240 hp (grundskolans tidigare år), resp. 270 330 hp (grundskolans senare år och gymnasieskolan) med krav på minst 60 hp på avancerad nivå. Lärarprogrammet består av tre olika områden: Inriktningar Varje inriktning omfattar två terminers studier (60 hp) som motsvarar det område som studenten senare ska arbeta inom. Alla inriktningar är placerade på grundläggande nivå. Specialiseringar Specialiseringsterminerna (30 hp per termin) syftar till att utveckla studentens yrkeskompetens genom att tillföra breddande, kompletterande eller fördjupande ämneskunskaper. Alla specialiseringar är placerade på grundläggande nivå. Allmänt utbildningsområde (AUO), 3 terminer (90 hp) som är gemensamma för alla lärarstudenter oavsett vilken examen studenten ska ta ut. För studenter som läser mot en examen om 240 hp, respektive 270-330 hp ges det allmänna utbildningsområdets sista två terminer på avancerad nivå. För studenter som tar examen på grundnivå har UFL valt at lägga två delkurser inom det allmänna området på avancerad nivå (15 hp i LAU 225, 15 hp i LAU 325). Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet Lärarprogrammet är hela universitetets angelägenhet och administreras av Utbildnings- och forskningsnämnden (UFL). UFL är ett särskilt organ med fakultetsstatus och fungerar som en beställarorganisation. Utbildningen
3 / 7 genomförs av 31 medverkande institutioner från Handelshögskolan, Humanistiska fakulteten, IT-fakulteten, Konstnärliga fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Inriktningskurser och kurser inom AUO är, med något undantag, flerinstitutionella. Ofta återfinns medverkande institutioner vid olika fakulteter. Detta betyder att kurserna inom Lärarprogrammet är flervetenskapliga och i förekommande fall också tvärvetenskapliga. Specialiseringskurserna är generellt sett förankrade i ett ämne vid en institution. De så kallade fördjupningsspecialiseringarna utgår från inriktningskurserna och kan innehålla ett s.k. interdisciplinärt examensarbete. Detta examensarbete utförs inom ettdera universitetsämnet men ska vara relevant för motsvarande ämne/ämnesområde/ kunskapsområde inom skolan. UFL:s kommentarer till policy Målen i HL för utbildning på grund- och avancerad nivå innebär för Lärarprogrammet att utbildningen vilar på vetenskaplig grund på flera olika sätt. Två typer av erfarenhetsbaserad kunskap ingår i Lärarprogrammet, erfarenhet av vetenskapligt tänkande och arbete samt yrkeserfarenheter (via VFU). Ett viktigt mål i lärarexamen är att en professionell yrkesroll som lärare, oavsett verksamhetsfält, vilar på vetenskaplig grund. Det gör den dels genom all kunskap inom Lärarprogrammets ämnesområden (inom inriktningar och specialiseringar) vilar på vetenskaplig grund, dels genom att vetenskapligt tänkande ska utgöra en resurs för reflektion i läraryrket. Här fyller det allmänna utbildningsområdet en viktig funktion och man kan särskilt nämna de kurser som där behandlar vetenskapligt tänkande och arbete (sammanlagt 45 hp inom AUO 1, 2 och 3) liksom det ovan nämnda interdisciplinära examensarbetet. De examensarbeten som skrivs inom Lärarprogrammet ligger i gränslandet mellan grundforskning och tillämpad forskning. Detta betyder i sammanhanget att examensarbeten generellt sett bidrar till att bredda det utbildningsvetenskapliga, läraryrkesrelevanta, forskningsområdets empiri samtidigt som arbetet bidrar till studenternas utveckling av ett vetenskapligt förhållningssätt till det kommande läraryrket. Vad gäller ambitionen att alla lärare samt doktorander inom lärosätet ska ha högskolepedagogisk utbildning och fortbildning så utgör lärarna inom Lärarprogrammet ingen speciell grupp. Det vill säga de krav och riktlinjer för högskolepedagogisk utbildning som gäller för GU i sin helhet gäller även inom
4 / 7 Lärarprogrammet. Däremot kan man utifrån Lärarprogrammets perspektiv identifiera specifika utbildningsbehov för lärarutbildarna. Sett utifrån examensmålen för lärarexamen gäller detta exempelvis att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse olika mediers roll för denna (dvs. den pedagogiska verksamheten). Diskussioner pågår mellan UFL och PIL för att utveckla specifika kurser om IT för lärarutbildare. Lärarprogrammet behöver systematiskt genomsyras av en dubbel didaktik och ett dubbelt didaktiskt perspektiv. Den ämnesundervisning som ges inom Lärarprogrammet måste vara förebildlig som ämnesdidaktisk praktik. En didaktiskt god lärarutbildning skapar förutsättningar att utbilda goda lärare. I Lärarprogrammet behövs lärare som är formellt och reellt meriterade i ämnesspecifik högskoledidaktik liksom lärarutbildare som är formellt och reellt meriterade i skolämnesdidaktik. UFL har initierat en nationell kartläggning av förekomst av didaktisk forskning och utbildning inom högskoleområdet, med målet att bygga upp sådan fortbildningsverksamhet inom GU. Vad gäller progression för forskningsanknytning så kan detta göras inom det allmänna utbildningsområdet, inom varje inriktning och mellan inriktning och tillhörande fördjupningsspecialisering. I dagens lärarutbildning kan progression mellan inriktningar dock inte säkerställas då studenternas möjligheter att välja ordning på inriktningarna är stora. Det finns för närvarande inte heller någon systematiskt utarbetad progression mellan inriktningskurser och AUO. Det pågår under 2010 ett utvecklingsarbete inom UFL för att skapa en programövergripande progression. I det arbetet utgör den vetenskapliga fördjupningen en delaspekt. Vad gäller forskningsanknytning av utbildningen sker idag inget systematiskt arbete med detta från UFL:s sida. Detta är i realiteten ett delegerat ansvar för de institutioner som genomför utbildningen. När det gäller den forskarskola, CUL, som är organiserad av UFL finns inte heller något systematiskt arbete idag för hur den forskning som bedrivs inom forskarskolan ska kunna knytas till Lärarprogrammet. Även i det sammanhanget pågår under 2010 diskussioner inom UFL om hur man kan bygga upp strukturer som säkerställer detta. Ett exempel på hur integrering skulle kunna göras är att CUL-doktorander ger förslag till ämnen för examensarbeten som kan knytas till pågående forskningsprojekt. CUL-doktoranderna kan på så sätt integreras i examensarbeteskurser som handledare.
5 / 7 Lärarprogrammet bygger på nära samverkan med avnämarna, dvs skolverksamhet när det gäller genomförande av utbildningen (VFU). I UFL:s berednings- och beslutsstrukturer ingår representanter från skolverksamheter. UFL:s kommentarer till handlingsplan Utbildningens innehåll Vi välkomnar de generella skrivningar som ges i handlingsplanen som pekar mot att man inom lärosätet, inbegripet lärarutbildningen, har som mål att vid 2012 års utgång ha säkerställt att vi har forskande lärare, dvs. att fler lärare har utrymme i tjänst att forska samt att forskare har utrymme i tjänst att undervisa. Det är med glädje vi ser att universitetet avser att skapa ekonomiska förutsättningar för detta. Lärares/forskares kompetens och uppgifter Särskilt förtjusta är vi också i den förskjutning i meritvärdering som antyds genom formuleringen forskning kan inte prioriteras framför undervisning och vice versa. De åtta punkter som anges i handlingsplanen under denna rubrik är lovvärda, men ligger utanför UFL:s kontroll om inte extra medel tillskjuts för att målen ska kunna uppnås. Ska målen uppnås inom befintliga ekonomiska ramar skulle detta innebära att medel flyttas från undervisning till forskning. Den sista av de åtta punkterna är: verksamhetsplanering ska inriktas på att åstadkomma ett tydligare och starkare samband mellan utbildning på olika nivåer och strategiskt viktiga forskningsmiljöer. Idag är Lärarprogrammet organiserat tvärfakultativt på institutionsnivå, medan CUL är fakultetsvis organiserat. I och med att forskarskolan har en bred, fakultetsmässig förankring inom lärosätet så finns möjligheter att bygga fakultetsvisa, ämnesområdesorienterade forsknings- och utbildningsmiljöer. Det pågår diskussioner inom UFL om hur sådana miljöer skulle kunna skapas. Dessa miljöer har förutsättningar att utgöra arenor för samverkan mellan exempelvis universitetsvärlden och skolvärlden i vid mening, mellan högskoledidaktik och skoldidaktik, mellan grundutbildning och fortbildning, mellan grund-, avancerad och forskarsnivå. Arbetsformer Den typ av miljö som nämns ovan är ett exempel på kreativ studieoch forskningsmiljö som främjar ett kritiskt förhållningssätt hos studenterna och därmed också positivt påverkar samhällsutvecklingen. UFL:s arbete med att skapa högskoledidaktisk fortbildning för lärarutbildare är ett medel för att realisera flera av de mål som anges.
Vad gäller innehållet i de angivna sex punkterna så har UFL som beställarorganisation inte sett det som sin uppgift att styra kursinnehåll på en sådan detaljnivå. Däremot ser vi möjligheter i att punkterna skulle kunna utgöra riktlinjer i UFL:s kvalitets- och uppföljningsarbete som görs inom LURorganisationen. Ett undantag är handledning och examination av examensarbeten inom allmänna utbildningsområdet, där kursansvarig institution (Sociologiska institutionen) på uppdrag av UFL ger fortbildningar för undervisande lärare 6 / 7
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Postadress Box 100, SE 405 30 Göteborg Besöksadress Föreningsgatan 20 / Viktoriagatan 30 A 031 786 0000, 031 786 5515 (fax) www.ufl.gu.se