Utbildningsplan för Lärarprogrammet

Transkript

1 Utbildningsplan för Lärarprogrammet hp Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning UFL DNR G /07

2 Innehållsförteckning. ALLMÄNT...2. Huvudsakligt område för utbildningen (huvudområde) UTBILDNINGENS MÅL Allmänna mål för högskoleutbildning (ur högskolelagen [HL]) Mål för lärarexamen UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING OCH INNEHÅLL Allmänt utbildningsområde Inriktningar Specialiseringar Examensarbete Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Korta Lärarprogrammet, Allmänt utbildningsområde 90 hp EXAMEN Examen på grundnivå Examen på avancerad nivå BEHÖRIGHETSVILLKOR URVAL Platsgaranti TILLGODORÄKNING AV TIDIGARE UTBILDNING BETYG OCH EXAMEN ÅTGÄRDER NÄR STUDENT RISKERAR ATT INTE UPPFYLLA KURSMÅLENS KRAV ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER...8 Bilaga ur Examensordningen SFS 2007: Bilaga 2 Inriktningarnas kompetensområden... 2 Bilaga 3 Inriktningar och behörighetsvillkor... 3 Bilaga 4 Kommentarmaterial till utbildningsplan för Lärarprogrammet... 4

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsplan Dnr G /07 Lärarprogrammet hp Gäller för studenter antagna med start vårterminen 2008 Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning och reviderad ALLMÄNT Lärarprogrammet är anpassat enligt Högskolereformen 2007 (SFS 2006:053) och reviderad examensbeskrivning för lärarexamen (SFS 2007:29) Lärarprogrammet, hp, vid Göteborgs universitet är en akademisk professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som lärare. Utbildningen täcker verksamhetsfälten förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Utbildningens syfte är att studenten genom teoretiska och erfarenhetsbaserade studier ska tillägna sig kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att uppfylla examensordningens mål för lärarexamen. Lärarexamen kan avläggas på grundnivå eller avancerad nivå. Lärarexamen på grundnivå omfattar hp. Lärarexamen på avancerad nivå omfattar 240 hp (grundskolans tidigare år), resp hp (grundskolans senare år och gymnasieskolan) med krav på minst 60 hp på avancerad nivå.. Huvudsakligt område för utbildningen (huvudområde) Det huvudsakliga området för utbildningen är utbildningsvetenskap. I detta begrepp ingår såväl ämnesdisciplinära kunskaper som kunskap om villkor för lärande (pedagogik/didaktik) samt utövandet av dessa två komponenter (främst inom VFU). 2. UTBILDNINGENS MÅL 2. Allmänna mål för högskoleutbildning (ur högskolelagen [HL]) Utbildning ska ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. ( kap 7 HL) Lärarexamen ges på grundnivå och avancerad nivå. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (Lag 2006:73) ( kap. 8 HL) Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. 2

4 Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (Lag 2006:73) ( kap. 9 HL) 2.2 Mål för lärarexamen Mål (utöver de allmänna målen i kap. 8 och 9 HL) För att få lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Kunskap och förståelse För lärarexamen skall studenten - visa sådan kunskap i ett ämne eller ämnesområde som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor, - visa kunskap om lärande och undervisning - visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och - visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom - visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning. För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan gäller dessutom att studenten skall - visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning. Färdighet och förmåga För lärarexamen skall studenten - visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, så att alla barn och elever lär och utvecklas, - visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, - visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna, - visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, - visa förmåga att använda informationsteknik i 3

5 den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och - visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden. För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 hp skall studenten dessutom - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt För lärarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att inom det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens inom det pedagogiska arbetet. ur Högskoleförordningen (HF), bilaga 2 Examensordningen (ikraftträdande- och övergångsbestämmelser SFS 2006:053, SFS 2007:29 ) (se bilaga i utbildningsplanen) 3. UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING OCH INNEHÅLL Utbildningen ska omfatta följande tre integrerade områden, som kan innehålla kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå: ett allmänt utbildningsområde om 90 hp innefattande studier i tvärvetenskapliga och centrala kunskapsområden, en eller flera inriktningar om 60 hp mot ett ämne eller ämnesområde och en eller flera specialiseringar om minst 30 hp. Av det allmänna utbildningsområdet ska minst 5 hp vara verksamhetsförlagda. Minst 5 hp per inriktning ska också vara verksamhetsförlagda. Utbildningen har en akademisk och yrkesmässig progression samt är integrerad i alla sina delar. Lärarutbildningen utformas och genomförs på ett sådant sätt att studenten utvecklar kunskaper om villkor för lärande och undervisning, undervisningens ämnesinnehåll och skicklighet i läraryrkets utövande. För studenter som planerar en lärarexamen för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år krävs minst 5 hp i läs- och skrivinlärning och minst 5 hp i grundläggande matematikinlärning. Dessa poäng kan läsas inom ramen för en inriktning eller inom en eller två specialiseringar. 3. Allmänt utbildningsområde Det allmänna utbildningsområdet är obligatoriskt för alla blivande lärare och omfattar 90 hp, varav minst 5 hp är verksamhetsförlagd utbildning. Det behandlar kunskapsområden som är viktiga för alla lärare oavsett i vilken verksamhet den pedagogiska kompetensen kommer att användas. Allmänt utbildningsområde finns i två varianter. Det ena är anpassat efter det sammanhållna Lärarprogrammet där varvas med inriktningar och specialiseringar. Det andra är det Korta Lärarprogrammet, 90 hp där de tre -terminerna läses i en följd efter avslutade ämnesstudier alternativt omfattande yrkesverksamhet och relevant högskoleutbildning. Inom Korta Lärarprogrammet är 30 hp verksamhetsförlagd utbildning. 4

6 3.2 Inriktningar Inom Lärarprogrammet finns ett antal inriktningar att välja mellan som motsvarar det område eller de områden som studenterna senare vill arbeta med. Varje inriktning omfattar minst 60 hp varav minst 5 hp är verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Inriktningarna inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet har tre huvudsakliga ålders- och verksamhetsspann inom vilka studenterna ges kompetens att bedriva undervisning och annan pedagogisk verksamhet:. Förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolan (skolår -2). Inriktningarna inom spannet kan förbereda för verksamhet inom hela spannet eller för delar av det. 2. Förskoleklass och grundskolans tidigare år (skolår -6). Inriktningarna inom spannet förbereder för verksamhet inom hela spannet. 3. Grundskolans senare år (skolår 6-9) och/eller gymnasieskola. Inriktningarna inom spannet kan förbereda för verksamhet inom hela spannet eller endast täcka grundskolans senare år eller endast gymnasieskolan. Det finns inriktningar som har ett större kompetensområde än de tre huvudsakliga spannen, ex. praktisk-estetiska inriktningar och inriktningar som täcker samtliga skolverksamheter. Inriktningarnas kompetensområden ska framgå av kursplanerna och anges i examensbeviset. Inriktningarnas kompetensområden (se bilaga 2) 3.3 Specialiseringar Varje specialisering ska omfatta minst 30 hp. Specialiseringar skall väljas så, att de utvecklar yrkeskompetensen genom att tillföra breddande, kompletterande eller fördjupande ämneskunskaper. Mer än en specialisering kan ingå i utbildningen. Det finns ett antal specialiseringar som är särskilt utvecklade för Lärarprogrammet. Vissa inriktningskurser är möjliga att läsa som en specialisering. Specialiseringarna kan också byggas upp ur universitetets samlade kursutbud (inom ramen för tillgängliga platser och under för utsättning att förkunskapskraven är uppfyllda) och i dessa fall kan specialiseringarna formellt omfatta ett antal fristående kurser. De ingående kurserna ska bilda en pedagogisk enhet. 3.4 Examensarbete Det självständiga arbetet (examensarbetet) genomförs inom det allmänna utbildningsområdet och/ eller inom en specialisering. För lärarexamen på avancerad nivå gäller att när examensarbetet genomförs inom en specialisering kallas det interdisciplinärt examensarbete och ska följa de föreskrifter som fastställts av UFL. Se särskilt dokument Gemensamma föreskrifter för interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen (rev ) Grundnivå För lärarexamen om 80 hp och 20 hp ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 5 hp. Examensarbetet genomförs inom 3 på grundnivå alternativt avancerad nivå (valbart). Avancerad nivå För lärarexamen om 240, 270, 300 och 330 hp ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera 5 hp. Det första i en specialisering på grundnivå och det andra examensarbetet på avancerad nivå inom 3. Examensarbetena ska genomföras under någon av utbildningens tre sista terminer och syftar till att hos studenten utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Arbetet ska alltid innehålla en diskussion om resultatens betydelse för lärarprofessionen. Det interdisciplinära examensarbetet ska också uppfylla de krav som ställs inom den fördjupande specialiseringen med hänsyn till kursens vetenskapliga eller konstnärliga krav. 5

7 3.5 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) VFU ingår i såväl allmänt utbildningsområde, () som i inriktningar och genomförs inom främst förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola eller gymnasieskola. VFU genomförs inom ramen för aktuell lärarexamen och bidrar till integration mellan teori och praktik samt till utveckling av yrkeskunskaperna. Målsättning, riktlinjer och föreskrifter beträffande verksamhetsförlagd utbildning framgår av särskilt dokument. Se Riktlinjer för VFU, Examination inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsad till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs kan söka dispens för ytterligare examinationstillfälle hos Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL). 3.6 Korta Lärarprogrammet, Allmänt utbildningsområde 90 hp Korta Lärarprogrammet vänder sig till studenter som har tidigare studier inom ämnen/ämnesområden alternativt yrkesutbildning/yrkeserfarenhet som kan ingå i lärarexamen mot grundskolans senare år och/eller gymnasieskolan. Programmet innehåller för läraryrket centrala kunskapsområden och omfattar studier inom pedagogik, didaktik och verksamhetsförlagd utbildning. 4. EXAMEN Lärarexamen på grundnivå uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 80 eller 20 hp. Lärarexamen på avancerad nivå uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 240, 270, 300 eller 330 hp. För en lärarexamen på avancerad nivå krävs att utbildningen omfattar minst 60 hp på avancerad nivå. I annat fall avläggs examen på grundnivå. Vid Göteborgs universitet examineras lärare för arbete i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskolans tidigare och senare år samt gymnasieskolan. Inriktningar och specialiseringar är relevanta för det verksamhetsområde som examen avser. I examensbeviset anges vilket verksamhetsområde utbildningen är avsedd för samt vilka inriktningar och specialiseringar studenten har fullgjort. 4. Examen på grundnivå Lärarexamen om 80 hp För lärare mot gymnasieskolans yrkesämnen. Lokala krav på kurser om 30 hp på avancerad nivå inom -området. Examensarbetet genomförs i 3 på grundnivå alternativt avancerad nivå (valbart). För inriktningen Yrke, skola och arbetsliv kan examensarbetet även skrivas inom en specialisering. Krav enligt examensordningen: - allmänt utbildningsområde, 90 hp inkl. minst 5 hp VFU och examensarbete om 5 hp - omfattande yrkeserfarenhet och en relevant högskoleutbildning om 90 hp eller motsvarande utbildning. Lärarexamen om 20 hp För lärare mot förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år. Lokala krav på kurser om 30 hp på avancerad nivå inom -området som genomförs i 2 (LAU20 Lärandets villkor och process 2) och 3 (LAU30, Lärandets villkor och process 3). Examensarbetet genomförs i 3 på grundnivå alternativt avancerad nivå (valbart). Krav enligt examensordningen - allmänt utbildningsområde, 90 hp inkl. minst 5 hp VFU och examensarbete om 5 hp - en inriktning om minst 60 hp riktad mot undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola och förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år. - minst en specialisering om 30 hp alternativt ytterligare en inriktning 6

8 - läs-, skriv- och matematikinlärning (för lärarexamen vid Göteborgs universitet omfattande minst 5 hp läs- och skrivinlärning och 5 hp matematikinlärning) 4.2 Examen på avancerad nivå Lärarexamen om 240 hp För lärare mot grundskolans tidigare år 2 och 3 ligger på avancerad nivå och därmed uppfylls examensordningens krav på 60 hp på avancerad nivå. Examensarbete om 5 hp + 5 hp genomförs dels i en specialisering på grundnivå och dels i 3 på avancerad nivå. Krav enligt examensordningen: - allmänt utbildningsområde 90 hp inkl. minst 5 hp VFU - två examensarbeten om 5 hp +5 hp - minst 60 hp inriktning mot grundskolans tidigare år - läs-, skriv- och matematikinlärning (för lärarexamen vid Göteborgs universitet omfattande minst 5 hp läs- och skrivinlärning och 5 hp matematikinlärning) - två specialiseringar alternativt ytterligare en inriktning - minst 60 hp på avancerad nivå Lärarexamen hp För lärare mot grundskolans senare år och gymnasieskolan 2 och 3 ligger på avancerad nivå och därmed uppfylls examensordningens krav på 60 hp på avancerad nivå. Examensarbete om 5 hp + 5 hp genomförs i specialisering på grundnivå och i 3 på avancerad nivå. Krav enligt examensordningen - allmänt utbildningsområde 90 hp inkl. minst 5 hp VFU - två examensarbeten om 5 hp +5 hp - för grundskolans senare år krävs en fördjupning om minst 90 hp - för undervisning i svenska och samhällskunskap krävs 90 hp/ämne för grundskolans senare år - för gymnasieskolan krävs två fördjupningar om vardera minst 90 hp - för undervisning i svenska respektive samhällskunskap krävs minst 20 hp i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n) för gymnasieskolan, - minst 60 hp på avancerad nivå 5. BEHÖRIGHETSVILLKOR Behörighetsvillkor framgår av dokumentet, Inriktningar och behörighetsvillkor. (se bilaga 3) Särskilda förkunskapskrav för kurs inom programmet anges i respektive kursplan. 6. URVAL Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och lokal antagningsordning, Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå student/reglerochriktlinjer/antagningsordning/ 6. Platsgaranti Studenter som i normal studietakt följer Lärarprogrammet har platsgaranti. Denna är av två slag, generell och begränsad. Den generella platsgarantin innebär att studenten har platsgaranti på kurserna och på första inriktningen. Antagning till specialiseringarna och andra inriktningen sker genom lokal antagning med urval enligt Göteborgs universitets antagningsordning. Den begränsade platsgarantin tillförsäkrar då studenterna en kursplats, men inte helt säkert på förstahandsvalet. 7

9 7. TILLGODORÄKNING AV TIDIGARE UTBILDNING Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier eller yrkeserfarenheter i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen. Beslut om tillgodoräknande av hel kurs fattas av UFL. 8. BETYG OCH EXAMEN Antal betygssteg inom lärarutbildningen är tre: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Undantaget är inriktningarna Musik och Skapande verksamhet, där en tvågradig betygsskala tillämpas: Godkänd och Underkänd. Student som med godkänt resultat genomgått programmet uppfyller normalt kraven enligt examensordningen för en lärarexamen som kan omfatta 80, 20, 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier. I examensbeviset anges vilka inriktningar och specialiseringar som studenten har fullgjort och för vilken verksamhet studentens utbildning är avsedd. 9. ÅTGÄRDER NÄR STUDENT RISKERAR ATT INTE UPPFYLLA KURSMÅLENS KRAV Studentens utveckling under utbildningstiden ska följas så att det vid behov är möjligt att stödja den som får problem under utbildningen. Uppstår tveksamhet om en students möjligheter att med godkänt resultat fullfölja en påbörjad utbildning, ska kursansvarig meddela detta till UFL. Ansvarig tjänsteman på UFL kallar till ett utredande samtal med studievägledare där syftet är att upprätta ett åtgärdsprogram. Om studenten så vill kan även en studeranderepresentant från Utbildningsvetenskapliga studentkåren vid Göteborgs Universitet (SLUG), delta i samtalet. Studenten ska informeras om denna möjlighet. Tillsammans med studenten planerar och dokumenterar man vilka alternativ som är möjliga för att lösa de problem som studenten har i sin utbildning. Åtgärdsprogrammet ska alltid följas upp. Om ingen förbättring sker i det som har formulerats i åtgärdsprogrammet kallas studenten åter till samtal vars syfte är att klargöra om det är rimligt att studenten fortsätter sina studier inom Lärarprogrammet med målet att kunna verka som lärare. Detta samtal skall genomföras av representant för ledningen på UFL samt ytterligare en tjänsteman. Även vid detta samtal kan en SLUG-representant delta om studenten önskar det. Detta samtal/möte ska dokumenteras. I samband med samtalet ska alltid studenten erbjudas möjlighet att hos studievägledare få diskutera alternativa möjligheter. 0. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LÄRAREXAMEN PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVAN- CERAD NIVÅ Ikraftträdanden och övergångsbestämmelser SFS 2007:29. Denna förordning träder i kraft den maj Förordningen skall, om inte något annat framgår av 3 eller 4, tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas före den juli De äldre bestämmelserna skall också tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan. 4. Den som före den juli 2007 har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni Omfattningen av en lärarexamen som enligt 3 och 4 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna, skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en lärarexamen som avses i 4 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt vad som anges i punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:053) om ändring i högskoleförordningen (993:00). 8

10 Bilaga ur Examensordningen SFS 2007:29 Examina på grundnivå eller avancerad nivå Lärarexamen /Träder i kraft / Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde och krav på omfattning av studier på avancerad nivå. Lärarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om dels 80 eller 20 högskolepoäng (grundnivå), dels 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng (avancerad nivå). För en lärarexamen på avancerad nivå krävs att utbildningen omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. I annat fall avläggs examen på grundnivå. Utbildningen skall omfatta följande tre integrerade områden, som kan innehålla kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå: ett allmänt utbildningsområde om 90 högskolepoäng innefattande tvärvetenskapliga studier, en eller flera inriktningar om minst 60 högskolepoäng mot ett ämne eller ämnesområde och en specialisering om minst 30 högskolepoäng. Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 5 högskolepoäng vara verksamhetsförlagda. Minst 5 högskolepoäng per inriktning skall också vara verksamhetsförlagda. För undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan krävs sammanlagt 80 högskolepoäng. I stället för inriktning och specialisering krävs omfattande yrkeserfarenhet och en relevant högskoleutbildning om 90 högskolepoäng eller motsvarande utbildning. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem samt för undervisning i modersmål krävs 20 högskolepoäng. För undervisning i modersmål krävs en inriktning om minst 90 högskolepoäng inom relevant ämnesområde. För undervisning i grundskolans tidigare år krävs minst 20 högskolepoäng. För examen på avancerad nivå krävs 240 högskolepoäng inklusive kurser som omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. För undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan, dock inte yrkesämnen i gymnasieskolan, krävs 270 högskolepoäng inklusive en respektive två fördjupning(ar) om minst 90 högskolepoäng i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n). För examen på avancerad nivå krävs kurser som omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. För undervisning i svenska respektive samhällskunskap i grundskolans senare år krävs minst 90 högskolepoäng och i gymnasieskolan minst 20 högskolepoäng inom ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. 9

11 Mål För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Kunskap och förståelse För lärarexamen skall studenten - visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor, - visa kunskap om lärande och undervisning, - visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och - visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom - visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning. För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom - visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning. Färdighet och förmåga För lärarexamen skall studenten - visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas, - visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, - visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna, - visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, 0

12 - visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och - visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden. För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng skall studenten dessutom - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt För lärarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete) För lärarexamen om 80 högskolepoäng och 20 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 5 högskolepoäng. För lärarexamen om 240, 270, 300 och 330 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 5 högskolepoäng. Övrigt Av examensbeviset skall det framgå vilka inriktningar och specialiseringar som studenten har fullgjort och för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd. För lärarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensordning.

13 Bilaga 2 Inriktningarnas kompetensområden Rev Inriktning Fritidshem Förskola Förskoleklass Grundskola år Grundskola år 2 Grundskola år 3 Grundskola år 4 Grundskola år 5 Grundskola år 6 Grundskola år 7 Grundskola år 8 Grundskola år 9 Gymnasieskola Lärande, undervisning och IT Samhällspedagogik Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna Barn- och ungas uppväxtvillkor Kunskap och fantasi Kultur och språk för tidigare åldrar Natur och matematik i barnens värld Skapande verksamhet för tidigare åldrar Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama Människa, natur och samhälle för tidigare åldrar Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar Svenska för tidigare åldrar Hem och konsumentkunskap Slöjd Bild och form Idrott och hälsa Musik Svenska som andraspråk Biologi Engelska Franska Från Big bang till nutid (fysik för grsk och gy) Geografi Historia Kemi Matematik Mediekunskap Naturvetenskap för lärare (gy naturkunskap) Religionskunskap Samhällskunskap Spanska Svenska Teknik och design Tyska Pedagogik, kommunikation och ledarskap Yrke, skola och arbetsliv 2

14 Bilaga 3 Inriktningar och behörighetsvillkor Rev Inriktning Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling Bild och form Biologi Engelska Särskild behörighet Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A samt godkänt färdighetsprov Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma D, Fy B, Ke B, Bi B Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A Franska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Franska steg 4 Från Big Bang till nutid (fysik för grsk och gy) Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma D, Fy B, Ke A, Bi A Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Hi A Idrott och hälsa Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Id B, Nk B (alt. Fy A + Ke A + Bi A) Kemi Kultur och språk för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma D, Fy B, Ke A, Bi A Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A Kunskap och fantasi Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A Lärande, undervisning och IT Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A Matematik Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma D Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma C, Nk B (alt. Fy A + Ke A + Bi A) Mediekunskap Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A Musik Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A samt godkänt färdighetsprov Människa, natur, samhälle för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A Natur och matematik i barnens värld Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A Pedagogik, kommunikation och ledarskap Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A Naturvetenskap för lärare Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma C, Nk B (alt. Fy A + Ke A + Bi A) Religionskunskap Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A Samhällskunskap Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A Samhällspedagogik Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A Skapande verksamhet för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A Slöjd Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A samt godkänt färdighetsprov Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A (specialpedagogik) Spanska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Spanska steg 3 Svenska Svenska för tidigare åldrar Svenska som andraspråk Teknik och design Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A Tyska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Tyska steg 3 Yrke, skola och arbetsliv Gymnasial yrkesutbildning samt minst 3 års yrkeserf. inom relevant yrkesområde 3

15 Bilaga 4 Kommentarmaterial till utbildningsplan för Lärarprogrammet Gäller för studenter antagna vt hp Innehåll. Allmänt Bakgrund Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet Styrdokument Utbildningens uppläggning och innehåll Integration Progression Examensarbete Verksamhetsförlagd utbildning Examen... 7 Förkortningsförklaringar Lärarexamen på grundnivå Lärarexamen på avancerad nivå Val under utbildningen Sökalternativ och tillträdeskrav Byte av inriktning Studievägledning Uppföljning och utvärdering

16 . Allmänt. Bakgrund Lärarutbildningskommittén framlade 999 förslag om en genomgripande förändring av lärarutbildningen: Att lära och leda En lärarutbildning för samverkan och utveckling, SOU 999:63. Utifrån det underlaget lade regeringen en proposition, 999/2000:35 En förnyad lärarutbildning, och riksdagen fattade beslut i enlighet med denna. Tillägg i examensordningen gjordes för studenter som påbörjat sin utbildning efter Den 22 mars 2007 fattade regeringen beslut om inplacering av lärarexamen i den nya utbildnings- och examensstrukturen som gäller all högskoleutbildning fr.o.m. den juli Beslutet innebär en revidering av examensbeskrivningen för lärarexamen som gäller från och med maj 2007 (SFS 2007:29).2 Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet Vid Göteborgs universitet omfattar Lärarprogrammet 80, 20, 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng (hp). Lärarutbildningen är en akademisk professionsutbildning, som förenar vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet. Utbildningen är mångvetenskaplig och därför hela universitetets angelägenhet. Lärarutbildningen ska tillföras kunskap från de professionellt verksamma lärarna inom förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning genom den verksamhetsförlagda utbildningen som samspelar med den högskoleförlagda och där skolverksamhetens lärarutbildare ska samarbeta med universitetets. Utbildningen ska vara integrerad i alla sina delar och ha såväl en akademisk som en yrkesmässig progression. Lärarutbildningen ska utformas och genomföras på ett sådant sätt att de studerande utvecklar kunskap om villkor för lärande och undervisning, undervisningens ämnesinnehåll och skicklighet i läraryrkets utövande. De utexaminerade lärarna ska utifrån dessa punkter ha fått förutsättningar att fullgöra skolans samhällsuppdrag och utvecklas inom sitt yrke enligt målen i examensordningen. Utbildningen ska främja de blivande lärarnas möjligheter att utveckla en stark gemensam professionalitet och yrkesidentitet oavsett vilken studieinriktning den enskilde studenten har valt. Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet har stor bredd vad gäller utbud av inriktningar. Utgångspunkterna för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet är dels respekten för studentens valfrihet och ansvar för det egna lärandet, dels arbetsmarknadens behov och efterfrågan. Utbildningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer genom samverkan mellan student och lärare. Arbetssätt inom lärarutbildningen ska utformas så att de ger idéer till hur lärande kan stödjas. Innehållet i utbildningen är förankrat i den internationella kunskapsutvecklingen och idédebatten om lärandets villkor. 2. Styrdokument Utbildningsplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning vid Göteborgs universitet samt reviderad och gäller studenter antagna fr.o.m. vårterminen Utbildningsplanen finns även på UFL:s hemsida 3. Utbildningens uppläggning och innehåll Studenter på Lärarprogrammet studerar inom programmets tre delar: allmänt utbildningsområde (), inriktningar och specialiseringar. Det allmänna utbildningsområdet är obligatoriskt för alla blivande lärare och omfattar 90 hp, varav minst 5 hp är verksamhetsförlagd utbildning. Tvärvetenskapliga studier om 45 hp ingår varav 5 hp är ett examensarbete. En inriktning omfattar 60 hp varav 5 hp är verksamhetsförlagda. En inriktning svarar mot ett område som studenten vill arbeta med. 5

17 Specialiseringar är kurser som ytterligare utvecklar yrkeskompetensen genom breddning eller fördjupning av tidigare studier. 3. Integration Villkor för lärande och undervisning, kunskap om ämnesinnehållet och skicklighet i läraryrkets utövande utgör sammantaget professionsutbildningen. Därför är målet att didaktik/pedagogik, ämnesdidaktik, ämnesteori och beprövad erfarenhet inom skolverksamheterna ska utgöra en integrerad erfarenhets- och kunskapsmassa hos studenten vid utbildningens slut. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och högskoleförlagd utbildning (HFU) kompletterar varandra och ska innehållsligt integreras till en helhet så att studenten uppnår kursens mål. De olika delarna ska utgöra en sammanhållen helhet och som sådan komma till uttryck både i kursplaner och i genomförandet av utbildningen. 3.2 Progression I en professionsutbildning är progressionen mot yrkeskunskap central och sker på olika nivåer och på olika sätt. Progression sker såväl inom en kurs och mellan två på varandra följande kurser i en inriktning. I bägge fallen ska progressionen vara tydlig för studenten genom framskrivning i kursplanerna. Då Lärarprogrammet är indelat i olika nivåer, ska även hänsyn tas till progression i förhållande till nivå. De mål som sätts upp för kurser på grundnivå ska ha målformuleringar som följer de övergripande målen för denna examen. Kurser som studenten läser på avancerad nivå ska på liknande sätt visa på en progression i förhållande till grundnivå. Denna typ av progression kan i viss mån och i vissa ämnen beskrivas som linjär och avser att kunskaper bygger på varandra. Genom hela utbildningen sker en progression mot en yrkesroll. Progressionen är inte bara uttryckt i inomvetenskapligt djup utan också i bredd och djup i frågor som har med professionen att göra, ex. värdegrund, lärarfärdighet, lärarroll, pedagogiskt synsätt, kritiskt granskning, social kompetens mm. Den centrala lärarfärdigheten handlar om att kunna hantera läraruppdragets komplexitet och kan beskrivas som cirkulär progression. 3.3 Examensarbete Examensarbetet syftar till att hos studenten skapa ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Detta ska ske genom att - inrikta examensarbetet mot den kommande yrkesverksamheten och därvid förbereda blivande lärare att kunna relatera arbetsuppgifterna till vetenskapliga teorier och metoder samt aktuell utveckling och forskning, - att fördjupa studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten, - att redovisa i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig eller konstnärlig praxis, - att examensarbetet, om så krävs, ska redovisas i andra former (t.ex. produkt, utställning eller framförande), vilka följder av sådana särskilda villkor som kan gälla för enskilda ämnen och verksamheter. Arbetet ska alltid innehålla en diskussion om resultatens betydelse för lärarprofessionen. Det interdisciplinära examensarbetet ska också uppfylla de krav som ställs inom den fördjupande specialiseringen med hänsyn till kursens vetenskapliga eller konstnärliga krav. 3.4 Verksamhetsförlagd utbildning Lärarutbildningen är en högskoleförlagd yrkesutbildning. Därför är den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) en viktig del av utbildningen. VFU ska genomföras i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola, kommunal kultur- och musikskola, vuxenutbildning eller annan verksamhet av pedagogiskt intresse för det blivande läraryrket. Den ska ge studenten möjlighet att se hur den praktiska verksamheten bygger på 6

18 teori samtidigt som teorin grundar sig på praktisk erfarenhet. En viktig del är att studenten ska kunna följa utvecklingen i den pedagogiska verksamheten under en längre period och få möjlighet att ta del av så många aspekter av läraryrket som möjligt. VFU ska på så sätt bidra till att studenterna når examensmålen för lärarexamen. Syftet med VFU är att studenten ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet. Studenten ska också ges möjlighet att delta i andra för skolverksamheten centrala aspekter, som till exempel konfliktlösning, lärarlagsarbete, arbete mot kränkande behandling och värdegrundsfrågor, men också att reflektera över och kritiskt granska relationen mellan teoretiska utgångspunkter och skolverksamhetens faktiska genomförande. Att studenten får möjlighet att utveckla den allmänna lärarkompetensen är en viktig del under hela utbildningen för att en progression mot yrkesrollen som lärare ska kunna ske. VFU är alltid del av kurs och dess progression är knuten till kursens och examineras alltid efter de mål som är uppsatta för VFU:n. Dessa mål ska vara väl definierade och ska skrivas in i kursplanen. Mer information om VFU finns på UFLs hemsida: Där hittar man också dokumenten Riktlinjer för VFU och Studentinformation Verksamhetsförlagd del av utbildningen som bland annat ger svar på praktiska frågor kring VFU. 4. Examen Förkortningsförklaringar, 2, 3 Allmänt utbildningsområde, termin, 2 resp. 3 Inr el. 2 utbildningens första resp. andra inriktning Spec specialisering, siffran anger om specialiseringen fördjupar en inriktning (första eller andra) L ger fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning M ger fördjupad kunskap i grundläggande matematikinlärning X termin inom vilken det är möjligt att genomföra ett självständigt arbete, examensarbete (a) avancerad nivå 7

19 4. Lärarexamen på grundnivå Lärare i gymnasieskolans yrkesämnen 80 hp För lärarexamen avsedd för undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan krävs 80 hp, varav 90 hp och 90 hp relevant högskoleutbildning, eller motsvarande, samt yrkeserfarenhet. Mer specifik information finns på Inom ramen för utbildningen skall studenten ha fullgjort ett examensarbete om minst 5 hp. Lokala krav på kurser om 30 hp på avancerad nivå inom -området. Examensarbetet skrivs under 3 på grundnivå alternativt avancerad nivå (valbart). För inriktningen Yrke, skola och arbetsliv kan examensarbetet även skrivas inom en specialisering. Följande inriktning kan ingå i denna examen: Yrke, skola och arbetsliv 90 hp Alternativt kan följande ingå i examen: andra för yrkesämnet relevanta högskolestudier omfattande 90 hp eller motsvarande utbildning Föreslagen studiegång: Termin hp avancerad nivå obligatoriskt Yrkeserfarenhet Inr Inr Spec 2 3 x 90 hp relevant högskoleutbildning 8

20 Lärare i förskola, förskoleklass,fritidshem och grundskolans tidigare år 20 hp För lärarexamen avsedd för undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år krävs 20 hp varav en inriktning om 60 hp och minst en specialisering. Lokala krav på kurser om 30 hp på avancerad nivå inom -området som genomförs i 2 (LAU20) och 3 (LAU30). Examensarbetet skrivs under 3 på grundnivå eller alternativt avancerad nivå (valbart). För lärarexamen med inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år krävs minst 5 hp i läs- och skrivinlärning och minst 5 hp i grundläggande matematikinlärning. Dessa poäng kan läsas inom ramen för en inriktning eller inom en eller två specialiseringar. Följande inriktningar kan ingå i denna examen: Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama Skapande verksamhet för tidigare åldrar Barn- och ungas uppväxtvillkor Kunskap och fantasi - LM Kultur och språk för tidigare åldrar Natur och matematik i barnens värld - M Människa, natur och samhälle för tidigare åldrar Bild och form Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar - M Musik Slöjd Svenska för tidigare åldrar - L Svenska som andraspråk Dessutom finns följande verksamhetsinriktningar: Lärande, undervisning och IT Samhällspedagogik Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (specialpedagogik) Föreslagen studiegång: Termin Krävs 5 hp läs-o skriv (L) och 5 hp matematik (M) LAU20 (avanc nivå) LAU30 (avanc nivå) Inr Inr Spec L M 2 Spec 3 x 9

21 4.2 Lärarexamen på avancerad nivå Lärare i grundskolans tidigare år 240 hp För lärarexamen på avancerad nivå avsedd för undervisning i grundskolans tidigare år krävs 240 hp, varav minst 60 hp omfattar kurser på avancerad nivå, samt två examensarbeten om vardera 5 hp. Dessutom krävs minst 5 hp i läs- och skrivinlärning och minst 5 hp i grundläggande matematikinlärning. Dessa poäng kan läsas inom ramen för inriktningarna eller inom en eller två specialiseringar. 2 och 3 ligger på avancerad nivå och därmed uppfylls examensordningens krav på 60 hp på avancerad nivå. Examensarbete om 5 hp + 5 hp genomförs i en specialisering på grundnivå och i 3 på avancerad nivå. Följande inriktningar kan ingå i denna examen: Svenska för tidigare åldrar - L Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar - M Människa, natur och samhälle för tidigare åldrar Bild och form Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Musik Slöjd Svenska som andraspråk Dessutom finns följande verksamhetsinriktningar: Lärande, undervisning och IT Samhällspedagogik Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (specialpedagogik) Föreslagen studiegång: Termin Inr Inr Spec L M Spec 2 (a) Spec x 3 x (a) 20

22 Lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan hp För lärarexamen avsedd för grundskolans senare år och gymnasieskolan, dock inte yrkesämnen i gymnasieskolan krävs 270 hp inklusive en respektive två fördjupning(ar) om minst 90 högskolepoäng i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n), varav minst 60 hp omfattar kurser på avancerad nivå samt två examensarbeten om vardera 5 hp. Med grundskolans senare år avses undervisning i grundskolans år och 3 ligger på avancerad nivå och därmed uppfylls examensordningens krav på 60 hp på avancerad nivå. Examensarbete om 5 hp + 5 hp genomförs i en specialisering på grundnivå och i 3 på avancerad nivå. Följande inriktningar kan ingå i examen: Bild och form Biologi Engelska Från Big Bang till nutid (fysik för grund- och gymnasieskola) Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Mediekunskap Moderna språk: Franska Moderna språk: Spanska Moderna språk: Tyska Musik Naturvetenskap för lärare Pedagogik, kommunikation och ledarskap Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik och design Föreslagna studiegångar: Termin Inr Inr Spec Inr 2 Inr 2 2 (a) Spec x 3 x (a) Korta Lärarprogrammet Inr 2 Inr 2 Spec 2 (a) Spec x Termin 2 3 Grundskolans senare år 80 hp varav 90 hp i skolämne 60 hp i skolämne 2* 30 hp valfri kurs Alt. gymnasieskolan 80 hp varav 90 hp i skolämne 90 hp i skolämne 2* 2 (a) 3 x (a) Grundskolans senare år * svenska och samhällskunskap 90 hp Gymnasieskolan *svenska och samhällskunskap 20 hp Dessutom finns följande verksamhetsinriktningar: Lärande, undervisning och IT Samhällspedagogik Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (specialpedagogik) 2

23 5. Val under utbildningen Lärarprogrammet erbjuder ett antal studiegångar. Första terminen på Lärarprogrammet innehåller normalt, 30 hp och de två följande terminerna den första inriktningen om 60 hp. Valfriheten gör att studenten själv tar ansvar för utbildningens uppläggning och för att den uppfyller kraven för examen. 5. Sökalternativ och tillträdeskrav Det finns olika sökalternativ till Lärarprogrammet. Ett sökalternativ innebär att man söker till en inriktning och till samtidigt. Antagning till Lärarprogrammet sker både höst- och vårterminer. Utbudet av sökalternativ kan variera såväl mellan terminerna som från år till år. Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs särskild behörighet i ämnena SvB/Sv2B, EnA, MaA och ShA för tillträde till Lärarprogrammet. Därtill kan ytterligare särskild behörighet tillkomma för vissa inriktningar, se Inriktningar och behörighetsvillkor. (se bilaga 3, sid 3) 5.2 Byte av inriktning Information om eventuell möjlighet av byte av inriktning ges av Studievägledningen vid UFL. 6. Studievägledning Studievägledare vid UFL kan ge allmän, programövergripande information och studievägledning om lärarutbildningen. Information och svar på frågor om specifika inriktningar och specialiseringskurser får studenten från studievägledare på respektive institution. 7. Uppföljning och utvärdering Genomförandet av utbildningen ska fortlöpande följas upp. Syftet är att skapa en kvalitetssäkringsprocess som blir ett naturligt inslag i det dagliga arbetet. En samlad utvärdering ska ske i samverkan mellan representanter för universitetet, studenterna, skolan och samhället i övrigt. Utbildningsplan för Lärarprogrammet Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Box Göteborg KansliUFL@ufl.gu.se Layout: Heléne Nilsson, UFL:s kansli Foto omslag: Göran Olofsson, Jesper Sundelin, Jerker E. Andersson, Lisa Brunnström, Kamilla Petersson Tryck: Palmeblads Tryckeri AB December

24 Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med åtta fakulteter, drygt studenter och anställda. Inom universitetet finns konst, samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT-universitet, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. Unik bredd inom utbildning och forskning erbjuder goda möjligheter till kreativ samverkan mellan vetenskaper samt med näringsliv och offentliga aktörer. Grundutbildningen sker nära forskningen och studenterna möter ofta internationellt erkända forskare. Forskningens höga kvalitet har bland annat alstrat en nobelpristagare i medicin år Universitetets öppenhet mot omvärlden och samhället understryks av läget mitt i Göteborg. Vi verkar också sedan lång tid aktivt för det hållbara samhället. (GU-gemensam textvinjett, fastställd av rektor )