Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:

Relevanta dokument
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

samhällskunskap Syfte

Individer och gemenskaper

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:

Syfte och mål med kursen

Kunskapskrav i religion

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

Övergripande planering Reviderad:

Granska syftet med skolans webbplats

Granska YouTube. Granska YouTube. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson. Till läraren

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Hur får du använda källor på internet?

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Lag och Rätt 7D och C

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur

Momentguide: Makt & demokrati

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

Kursplan - Grundläggande svenska

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

Vem får se min bild? Till läraren

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Medier i Sverige. En faktasamling

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Granska skolans webbplats

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

En introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit

Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube.

Förmågor och kunskapskrav i Engelska år 9 Reading kunskapskrav 2, 4, 6 och 7 i Infomentor E C A

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Vem får se min bild? Sida 1 av 14. En digital lektion från

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplanen i ämnet samhällskunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Övergripande planering

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Om övningsboken. Diagnoser Det finns diagnoser till alla k apitel. De ger information om elevernas kunskapsutveckling.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Gunnar Hyltegren Vad är eftersträvansvärt/möjligt?

Beslut Dnr :7326. Tidaholms kommun Beslut

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Granska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats

Förslag den 25 september Samhällskunskap

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Transkript:

Planering Samhällskunskap Information och kommunikation HT:2015 ÅK 7 Namn:

Preliminär planering i samhällskunskap HT 2015 1 Veckomål vecka 34 Man ska under veckan börjat läsa sidan 48-57 Svarat på frågor s. 51 Tagit reda på vad följande ord betyder: Medier, massmedier, feedback, multimedia, sociala medier, tredje statsmakten, insändare, yttrandefrihet, censurera. Veckomål vecka 35 Man ska under veckan ha påbörjat läsningen av sidorna 58-67 Svarat på frågorna s. 60. Tagit reda på vad följande ord betyder: publicera, ansvarig utgivare, offentlighetsprincipen, allmänna handlingar, meddelarskydd, meddelarfrihet, journalist, bloggare, publiceringsregler, Allmänhetens pressombudsman.. Läxförhör 1 vecka 36 Veckomål vecka 36 Man ska under denna vecka ha läst s. 58-67. Svarat på frågorna s. 69. Tagit reda på vad följande ord betyder: Närhetsprincipen, presstöd, TV-avgift, reklamfinansierad, public service, prenumerera, löpsedlar, populärpress, föreningstidningar, fackpress, gromning och nätmobbning. Läxförhör 2 vecka 37. 1 Förändringar kan komma under kursens gång 2

Veckomål vecka 37 Man ska under denna vecka ha läst sidan 68-75 och kunna förklara följande ord: Upphovsrätt, netikett, reklam, propaganda, PR, sponsras, pressavdelning, produktplacering. Svarat på frågorna sidan 73 och 75. Läxförhör 3 vecka 38, muntligt läxförhör eventuellt gruppdiskussioner. Veckomål vecka 38 Genomläsning av det man inte hunnit under veckorna. Repetition s.48-75. Examination fredag s.48-75. 3

Inför läxförhör 1 Man ska ha läst sidorna 48-57 och kunna förklara följande ord: Medier, massmedier, feedback, multimedia, sociala medier, tredje stadsmakten, insändare, yttrandefrihet, censurera, publicera, allmänhetens pressombudsman och ansvarigutgivare. Kunna förklara vad offentlighetsprincipen innebär och kunna ge exempel på allmänna och sekretessbelagda handlingar. Kunna förklara vad meddelarskydd och meddelarfrihet innebär. Kunna ge exempel på vad som gör att det kan vara farligt för reportrar i världen. Kunna berätta om vilka regler som finns för medierna. Ni ska kunna ange vilka massmedias fyra roller är. 4

Inför läxförhör 2 Man ska ha läst sidan 58-67 och kunna förklara följande ord: Närhetsprincipen, presstöd, TV-avgift, reklamfinansierad, public service, prenumerera, löpsedlar, populärpress, föreningstidningar, fackpress, gromning och nätmobbning. Ni ska kunna ge exempel på olika typer av massmedier. Ni ska kunna förklara vad nyhetvärdering innebär. Kunna ange skillnaden mellan de två typerna av dagstidningar: morgontidningar och kvällstidningar. Kunna ge exempel på risker med internet. 5

Inför läxförhör 3 Man ska ha läst sidan 68-75 och kunna förklara följande ord: Upphovsrätt, reklam, propaganda, PR, sponsras, pressavdelning, produktplacering; manipulering, retuschering och montage. Kunna ge exempel på bra netikett. Kunna resonera och argumentera kring fildelning och ipredlagen. Kunna resonera kring vilka konsekvenser användande av sociala medier kan få. Kunna använda begreppen propaganda, reklam och PR. 6

Inför prov Information och kommunikation s. 48-75 Inför provet ska du/ni kunna: Förklara resonera och argumentera kring varför det är så viktigt med massmedia i en demokrati. Kunna ange och resonera kring mediernas uppgift. Kunna ange skillnaderna mellan, reklam, propaganda och PR. Kunna resonera kring skillnader och likheter mellan tidningar och andra medier. Kunna resonera och argumentera kring saker rörande internet såsom: publicering, fildelning, risker med internet och netikett. Visa att du kan använda dig av centrala ord och begrepp som berör arbetsområdet information och kommunikation. 7

Kunskapskrav Kunskaper om massmedias roll i samhället Använda begrepp och modeller. Undersöka samhällsfrågor. Beskriva samhällsstrukturer. Resonera kring hur individ och samhälle påverkas och påverkar varandra. Informations och källors trovärdighet och relevans Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Eleven har goda kunskaper om massmedias roll i samhället som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av maktstrukturer. Eleven kan ange några konkreta exempel på dessa olika roller. Eleven har vissa kunskaper om massmedias roll i samhället som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av maktstrukturer. Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt använda sig av begrepp och modeller. Eleven kan till en del undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv. Eleven kan beskriva enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur individer och samhällen påverkas och påverkar varandra och då värdera och uttrycka ståndpunkter. enkla resonemang om informations och källors trovärdighet och relevans. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt använda sig av begrepp och modeller. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv Eleven kan beskriva förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. relativt väl utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur individer och samhällen påverkas och påverkar varandra och då värdera och uttrycka ståndpunkter. relativt väl utvecklade resonemang om informations och källors trovärdighet och relevans. Eleven har goda kunskaper om massmedias roll i samhället som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av maktstrukturer. Eleven kan ange några konkreta exempel på dessa olika roller. Eleven kan på ett väl fungerande sätt använda sig av begrepp och modeller. Eleven kan kritiskt undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv. Eleven kan beskriva komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas och påverkar varandra och då värdera och uttrycka ståndpunkter. välutvecklade resonemang om informations och källors trovärdighet och relevans. 8