1

Relevanta dokument
Såhär vill jag ha det i skolan

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina!

!"#$$%&'()*+,%-'.#$-/()*+,%-'0,1''

Fördjupad kartläggning

Du är klok som en bok, Lina!

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen Adress: Kontaktperson-uppgifter:

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Frågeformulär till vårdnadshavare

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD

LEKTION 2 Användbarhet

Vi vill veta vad du tycker om skolan

om läxor, betyg och stress

Utbränd lärare? Om du känner dig utbränd, vad gör du?

Vi vill veta vad du tycker om skolan

VILKEN MÅLSÄTTNING HAR DU SOM FÖRÄLDER FÖR DITT BARNS IDROTTANDE?

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Att göra saker i rätt ordning

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:


Om det finns anledning att misstänka att en elev far illa ska anmälan till socialtjänsten alltid göras efter information till vårdnadshavare.

DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO

Ordningsregler. Torslunda skola

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Förskoleklass till årskurs 9 Strömsunds kommuns grundskolor

Anna förmår inte gå i skolan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

Viktig pedagogisk information kring eleven i klass

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

Adhd och Autism i vardagen

Hälsofrågor i årskurs 7

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Kärleken till Dig. Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?

BEMÖT. Säg något snällt till en lärare. Fråga en klasskamrat du inte talar med så ofta om hur det står till med honom eller henne.

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Framtidstro bland unga i Linköping

Beteendeproblem i förskolan

Intervjusvar Bilaga 2

En föräldramanual om läxläsning

Frågeunderlag. Bilaga 1

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Allergier Vi har en nöt och mandelfri skola så ingenting som innehåller mandel, sesamfrö eller nötter får medtas eller bjudas på.

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Avhandling. Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll?

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Stockholms stad. Västerholms friskola. 64 svar. 80 procent svarsfrekvens

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

AD/HD självskattningsskala för flickor

Sune slutar första klass

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Kärlek som grund. Ordning som stöd. Kärlek som grund. Ordning som stöd. Kunskap som mål

Visa respekt mot vuxna och barn.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Studiedagar tors 27 sept 2018 ons 5 dec 2018 tis 29 jan 2019 tis 23 april 2019

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Hälsofrågor i Gymnasiet

Lenas mamma får en depression

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Välkommen till Trollbodaskolan!

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

SKOLA INLEDNING. Vägledning

Lågaffektivt bemötande

Grundskolans rutiner för ökad skolnärvaro

självhjälp vid spelproblem

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Pedagogisk beskrivning skolbarn

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Elever som utmanar - strategier och verktyg för ökad inkludering

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

Ordningsregler. Torslunda skola

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Åtgärdstrappa för att främja skolnärvaro på Åsaskolan

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Om autism information för föräldrar

Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Transkript:

www.supermamsen.com 1

Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter Inte orkar med läxor Ett barn som börjar visa motstånd till att gå till skolan. Vårt barn är ett vrak efter skolan! Barnet håller ihop i skolan och kraschar sen hemma i den trygga anpassade miljön! www.supermamsen.com 2

Skolan ser: En elev som får utbrott. En elev som inte får något gjort. En elev som har svårt med vänskapsrelationer. Hemmet ser: Ett barn som är lugnt och trevligt. Barnet träffar vänner ibland. Barnet har fritidsaktiviteter. Ett barn som då och då visar motstånd till att gå till skolan. Det är kaos i skolan! Vårt barn mår bra hemma! Barnet orkar inte med skolan pga bristande anpassningar men mår bra hemma i en anpassad och förstående miljö. www.supermamsen.com 3

Skolan gör en orosanmälan till Socialtjänsten baserad på frånvaro. Barnet kommer oftast inte iväg till skolan. Barnet känner sig misslyckat. Skolan bemöter det med att det fungerar ju när barnet är här. Det finns inga resurser. Se till att ditt barn kommer hit! Har du ingen pli på ditt barn! Barnet ligger i sin säng hela dagarna och undrar varför ingen lyssnade på ropen på hjälp! Barn visar att det inte fungerar i skolan. Vill vara hemma. Förälder känner sig stressad och misstrodd. Förälder blir sjukskriven. Förälder kontaktar skolan upprepade gånger och ber om stöd och anpassningar. Barnet orkar inte mer och blir helt hemma från skolan. Förälder är på desperat jakt efter hjälp åt sitt barn Barnet blir mer och mer utmattat och svårare och svårare att få iväg till skolan. Förälder kontaktar skolan och uttrycker oro. Skolan bollar tillbaka till förälder Det är skolplikt och förälderns uppgift att ett barn kommer till skolan. Förälder känner sig pressad och tvingar utmattat barn till skolan. www.supermamsen.com 4

Skolan och föräldrarna har kontinuerliga möten för att följa upp åtgärdsprogram och anpassningar. Barn visar att det inte fungerar i skolan. Vill vara hemma. Föräldrarna känner sig trygga med att deras barn får det stöd som behövs i skolan. Förälder kontaktar skolan och uttrycker oro. Skolan möter förälderns oro och observerar barnet i skolmiljön och försöker ta reda på vad i skolan som blir för tufft. Barnet är i skolan och känner stöd från föräldrar och skolan. Barnet känner Jag kan! Barnet är i skolan och känner sig tryggt! Ca. en månad senare är det uppföljningsmöte och utvärdering av åtgärdsprogrammet. Fungerar det bättre? Behöver vi tänka om? Ändra på något mer? De nya anpassningarna provas. Skolan och föräldrarna har möten för att prata om anpassningar. Åtgärdsprogram skrivs. www.supermamsen.com 5

Elev har problematisk skolfrånvaro. Elev får anpassningar och stöd efter sina behov. Skolan pressar på och vill öka närvarotimmarna. Eleven känner att den inte kan leva upp till kraven. Känner sig misslyckad. Anpassningar tas bort för eleven är ju inte i skolan tillräckligt mycket tycker skolan. Eleven tappar motivationen och orkar inte mer. Ingenting hen gör duger ju i alla fall Eleven förlorar sitt stöd och anpassningar för att närvaron inte har ökat i den takt skolan tycker att den borde öka. Eleven gör framsteg och tar sig till skolan minst ett par dagar/vecka. Eleven får fortsätta komma tillbaka i sin egen takt. Skolan förstår att eleven vill om eleven kan. Det går sakta framåt. Eleven känner att hen lyckas. Anpassningarna kvarstår och utvärderas regelbundet. Närvarotimmarna ökar successivt. Skolan berömmer och uppmuntrar framstegen. Eleven mår bättre och bättre. Skolan börjar fungera igen! Eleven är inte en hemmasittare! Eleven är 100% hemmasittare igen och känner sig totalt värdelös. www.supermamsen.com 6

Eleven möts av kunskap och förståelse och får anpassningar utifrån sina behov. Skolan bryr sig om mig! Eleven vill gå till skolan. ALLA SKA! ALLA MÅSTE! VI GÖR ALLTID SÅ HÄR! Eleven orkar inte gå till skolan längre. www.supermamsen.com 7

Behöver eleven hjälp med att begränsa sina uppgifter? Behöver eleven lättare/svårare uppgifter? Behöver eleven förberedas mer? Behöver eleven instruktioner en till en? Behöver eleven hjälp att komma igång? Vill eleven ha muntliga eller skriftliga instruktioner? Bildstöd? Ritprat? Tidsstöd, t ex timetimer? Behöver eleven en stressboll eller liknande att pilla med? www.supermamsen.com 8

Tycker eleven det är svårt med ögonkontakt? Behöver eleven hjälp med att hitta en sysselsättning på rasten? Vill eleven hellre sitta inne på rasten? Trivs eleven ensam? Är det tufft i matsalen? Vill eleven äta i klassrummet? Är det jobbigt i omklädningsrummet? Vill eleven slippa duscha? Slippa idrott helt? Är eleven känslig för intryck? Ljud, ljus, lukter? Behövs skärm, hörselkåpor? Behöver eleven sitta ensam med en vuxen? Hur går det att lösa? Behöver eleven extra pauser? Hur? Vad? Ensam eller med pedagog? Behöver eleven ha läxfritt för att återhämta sig efter skolan? Behöver eleven inlästa läromedel? Ipad? Dator? Telefon? Egen resurs? www.supermamsen.com 9

Material från: www.pedagogisktperspektiv.se www.supermamsen.com 10

Det är bra att tillsammans med eleven fundera över vad som tar energi och varför. Låt eleven ha 30 klossar till förfogande att fördela över en skoldag och försök sätta fingret på vad som suger energin. Är det långa genomgångar? Får stora/många uppgifter? Otydliga instruktioner? För långa lektioner? Rörigt? www.supermamsen.com 11

1. 2. 3. 4. Mål: 2 lektioner under veckan Mål uppnått! 5. Mål för nästa vecka: 4 lektioner www.supermamsen.com 12

Vi måste tänka utanför boxen! Det finns många möjligheter! Det här har vi inte provat! Detta fixar vi! Så här brukar vi v göra! Vi gör som vi alltid har v gjort!! Jag har en ny idé! Jag måste vara detektiv! Detta brukar v fungera! www.supermamsen.com 13

Mål: Barnet ska borsta tänderna. - Kom nu! Vi ska borsta dina tänder! - Nej! - Jo! Kom nu säger jag! - Nej! Jag kommer inte! - Jo! Du vet att du ska borsta tänderna varje kväll! Kom NU! - NU kommer du! - NEJ har jag sagt! - JAG LYSSNAR INTE PÅ DIG! www.supermamsen.com 14

Mål: Barnet ska borsta tänderna. - När den här timern piper ska vi gå till badrummet! - Ok! Pip pip pip! - Den piper! - Kom så går vi skottkärran till badrummet! www.supermamsen.com 15

Mål: Barnet ska lämna tillbaka något. - Ge mig den där! - Nej! - Jo! Ge den till mig! - Nej! Jag ska ha den! - Sluta nu! Lämna tillbaka den genast! - NEJ har jag sagt! - HIT MED DEN SA JAG! - DU KOMMER ALDRIG ATT FÅ DEN! www.supermamsen.com 16

Mål: Barnet ska lämna tillbaka något. Barnet tar saken och springer iväg! - Åh vad bra att du tog hand om den åt mig! Jag kan ta den nu! - Här! Jag skulle bara passa den åt dig! - Tack! Det var snällt av dig! - Ja! (Barnet blir lite överrumplat men är stolt över att plötsligt ha hjälpt till istället för att gjort något dumt) www.supermamsen.com 17

Känsla (hur vi mår) Beteende (vad vi gör) Känslan påverkar beteendet. Om känslan är Jag orkar/kan inte gå till skolan! och vi då stannar hemma så blir känslan jobbigare sen. Då mår vi sämre och sen går det runt i negativa känslor och negativt beteende. Det blir svårare och svårare att bryta mönstret. www.supermamsen.com 18

Känsla (hur vi mår) Beteende (vad vi gör) Beteendet påverkar känslan. Om känslan är Jag orkar/kan inte gå till skolan! och vi går emot känslan och gör det som vi egentligen vet är bra för oss så mår vi bättre efteråt. Då skapas positiva känslor som ger mer energi. Ju mer vi gör desto bättre mår vi. www.supermamsen.com 19

Vems ansvar??? Bollad hit och dit! Hopp Familjen Skolan Det finns inga pengar! Glädje Lycka Drömmar Kärlek Skoltid är skolans ansvar! Otillräcklighet Maktlöshet Skuld Utmattade föräldrar Syskon som kommer i kläm Dina barn sitter för mycket vid datorn! S K U L D 20 www.supermamsen.com