Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län 2017-02-17 Regionalt styrdokument 2017 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård, LGL Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

2 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Sammanfattning 4 3. Regionala mål/uppdrag inom respektive utvecklingsområde 5 3.1 Barn och unga 5 3.2 Missbruks- och beroendevård 5 3.3 Äldre 7 3.4 Psykisk hälsa 8 3.5 ehälsa 9 4. Generella samverkansområden 10 4.1 Brukare, patienter och närståendemedverkan i Kalmar län 10 4.2 Länsgrupp Habilitering/ rehabilitering 11 4.3 Informationsöverföring 12 4.3.1 Samordnad individuell plan (SIP) 12 4.3.2 HSL ansvar korttidsboende inom LSS 12 4.4 Lagen om samverkan vid utskrivning ifrån sluten hälso-och sjukvård 12 4.5 Informationsspridning 12 4.5.1 Informationsspridning av beslut/ utvecklingsarbeten inom LGL 13 5. Uppföljning av regionalt styrdokument 13

3 1. Bakgrund I september 2013 antogs en ny struktur och modell för samverkan och gemensam ledning och styrning i länet. Samverkansmodellen bygger på ett antal årligt återkommande forum. Ett s.k. Årshjul för gemensam styrning och ledning har tagits fram, (se nedan). Varje år ska två presidiekonferenser hållas med landstingspresidiet, PKN presidiet och samtliga socialnämndspresidier i länets 12 kommuner. Konferenserna ska fokusera på innehåll och resultat av arbetet samt fastställa inriktning och aktivitetsplan för nästkommande samarbetsperiod. Den Länsgemensamma ledningsgruppen leder arbetet i länet med utgångspunkt i presidiekonferensernas uppdrag och årliga aktivitetsplaner.

4 2. Sammanfattning Invånarna i Kalmar län ska känna trygghet och ska utifrån sina behov få ta del av vård och omsorg av hög kvalitet. Målet är att använda resurser och kompetenser på bästa sätt för att klara av framtidens välfärd i länet genom en sammanhållen vård och omsorg där varje enskild individ får rätt vård och omsorg i rätt tid och på rätt vård/omsorgsnivå utan att behöva tänka på de olika aktörers organisationer eller ansvarsområden. Detta ställer höga krav på oss som huvudmän att ständigt utveckla, förbättra och stärka länets samverkan. De nationella satsningarna och överenskommelserna förändras årligen i mer eller mindre stor omfattning. Den länsgemensamma ledningsgruppen följer den utvecklingen noga eftersom den ligger till grund för det gemensamma arbetet. 2017 kommer att innebära fortsatt arbete med att utveckla samarbetet kring följande områden: barn- och unga, missbruks- och beroendevård, äldre, psykisk hälsa och ehälsa. Brukarmedverkan, folkhälsa och e- hälsa är viktiga områden som ska genomsyra samtliga utvecklingsområden. Detsamma gäller för områdena habilitering/rehabilitering och informationsöverföring. I den folkhälsopolitiska planen beskrivs de satsningsområden som gäller för länet. Fortsatt dialog mellan ansvariga för hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola behövs för att bygga nätverk och finna samverkansformer som syftar till ökad hälsa hos barn och unga. En viktig del för att öka kvaliteten inom vård och omsorg är att ta tillvara brukarens, patientens och närståendes engagemang och delaktighet i planeringen av vård och omsorg. Under 2017 ska det ske ett fortsatt arbete med att skapa enhetliga former för brukarmedverkan i länet. Erforderliga utbildningar kommer att hållas. Arbetet med att säkerställa och utveckla informationsöverföringen mellan huvudmännen är viktig och är en stor utmaning utifrån den kommande nya lagstiftningen kring trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Länet behöver också arbeta med att utveckla användandet av Samordnad Individuell Plan (SIP) samt se över möjligheten att digitalisera densamma. Under 2017 fortsätter staten att rikta stimulansmedel till området psykisk hälsa där målet är att öka tillgängligheten till stöd och behandling av god kvalitet och att förebygga och motverka psykisk ohälsa i länet. Satsningen för 2017 har ett större fokus på barn och unga. Att utveckla arbetet med tekniska lösningar och nå fram till smartare och effektivare arbetssätt är viktigt för att bidra till att utveckla servicen gentemot invånarna. Digitaliseringen innebär en stor potential att utveckla morgondagens välfärdstjänster. Flyktning- och asylsituationen i länet medför stora utmaningar men innebär samtidigt en unik möjlighet för länets samhällsutveckling. Hur bra vi lyckas med denna uppgift beror till stor del på hur vi tar tillvara våra gemensamma krafter och hur vi, i samverkan, bygger ett hållbart arbete framåt. Det regionala styrdokumentet ger en övergripande beskrivning av vilka mål som ska uppfyllas under 2017. Som komplement till detta finns aktivitetsplaner för varje utvecklingsområde.

5 3. Regionala mål/uppdrag inom respektive utvecklingsområde 3.1 Barn och unga Under 2017 kommer huvudfokus inom området Barn och unga att vara psykisk hälsa. Många barn och ungdomar upplever idag psykisk ohälsa och mycket tyder på att ohälsan ökar. Att drabbas av psykisk ohälsa som barn eller ungdom kan ge allvarliga konsekvenser, exempelvis alkohol- och drogmissbruk, självskadebeteende eller självmordsförsök. För att undvika barns ohälsa är det nödvändigt att arbeta främjande och förebyggande. Det är också viktigt att upptäcka ohälsa tidigt så att insatser kan sättas in direkt och hindra de negativa konsekvenserna. För att kunna förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga behöver olika verksamheter samordna sina insatser i större grad. Detta är något man trycker på ibland annat SKL:s Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården- Stärkt skydd för barn och unga och i Överenskommelsen mellan stat och SKL om Psykisk hälsa 2016 och 2017. Barnkonventionen är antagen i Sverige sedan många år tillbaka, men för att den ska följas fullt ut behöver mer göras. Bland annat behöver barn och ungas delaktighet i sin egen vård, skolgång och omsorg öka. Barnrättighetsutredningen har i sitt betänkande Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) föreslagit att Barnkonventionen ska bli lag 2018. Målgrupp: Barn och unga i Kalmar län. Övergripande mål: Förbättrad psykisk och fysisk hälsa för barn och unga. Aktiviteter: Att revidera och implementera den regionala överenskommelsen, Hälsoundersökningar och Munhälsoundersökningar för placerade barn. Att sprida kunskapen om SIP som ett verktyg. Att fortsätta den påbörjade utvecklingen av samverkan mellan socialtjänst, skola och landsting. Att revidera överenskommelse mellan socialtjänsterna och BUP. Att fortsätta påbörjad utveckling med Ungdomsmottagningar. Att säkerställa att arbetet enligt barnkonventionen förstärks. Att utveckla barns delaktighet. Att kartlägga behov av samverkan kring ensamkommande barn. Att göra fördjupad analys av de behov som finns hos barn, unga och unga vuxna. Tidplan för genomförandet: 2017 Genomförare: Länets 12 kommuner och landstinget Berörda samarbetspartners: Ansvarig: Samordnande grupp Barn och unga 3.2 Missbruks- och beroendevård Missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel orsakar fysiska sjukdomar, psykisk ohälsa och sociala problem både för individen själv och för närstående. Flera faktorer tyder på att bruket av narkotika i Sverige ökar. Narkotikabruk är vanligare bland män än bland kvinnor och i de yngre åldersgrupperna. Den vanligaste olagliga drogen

6 är Cannabis men missbruket av olika narkotikaklassade läkemedel ökar liksom tillgången till nya psyko- aktiva substanser, så kallade nätdroger. Detta har även inneburit en ökning av vård för psykiska störningar och beteendestörningar. Samsjukligheten är stor inte minst bland ungdomar med missbruksproblematik. Alkoholkonsumtionen hos unga har de senaste åren minskat medan vuxnas konsumtion legat relativt still. Länet har en i jämförelse med riket hög andel patienter med alkoholrelaterade diagnoser vilket påvisar behovet av att arbeta förebyggande även när det gäller den vuxna befolkningen. Kalmar län följer i stort den nationella utvecklingen men olika studier visar på tydliga skillnader mellan kommunerna. Kommuner och landsting ska gemensamt utveckla missbruks- och beroendevården så att brukare får bästa möjliga vård. För att nå detta krävs ett utökat arbete med systematisk uppföljning på olika nivåer. Sedan 2013 finns ett lagstadgat ansvar att landsting och kommun ska ingå överenskommelse om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Överenskommelsen mellan kommunerna i Kalmar län och landstinget i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och beroende ska under 2017 revideras och behöver också bli mer känd ute i verksamheterna. Implementeringen av de nationella riktlinjerna fortsätter genom att regelbundet erbjuda utbildningar i de av riktlinjerna rekommenderade metoderna. Under 2017 påbörjas ett samarbete med landstingets KTC som kommer ansvara för vissa utbildningar. Den lokala nivån ansvarar för att implementera riktlinjerna i respektive verksamhet. SKL kommer under 2017 ta fram en nationell handlingsplan för att stödja huvudmännen att förebygga och motverka missbruk och beroende hos unga med fokus på samverkan. Ansvarsfördelning och vårdkedja för unga behöver förtydligas i revideringen av den regionala överenskommelsen. Regeringen har beslutat om en ny nationell ANDT-strategi för åren 2016-2020. Landstinget, kommunerna, polisen, Länsstyrelsen och regionförbundet samverkar för att utifrån denna ta fram en regional strategi som beskriver aktiviteter och ansvar utifrån strategins mål. Landstinget, kommunerna och polisen är överens om att fortsätta arbetet med verka för sammanhållande strukturer för personer omhändertagna enligt LOB. Målgrupp: Kvinnor, män, flickor och pojkar med riskbruks-, missbruks- och beroendeproblematik samt deras familjer. Övergripande mål: Personer med riskbruk, missbruk eller beroende ska erbjudas god vård och stöd för att ta sig ur detta samt hjälp till förbättrad psykisk och fysisk hälsa. Brukare och anhöriga inom missbruks- och beroendevård ska få bästa möjliga vård utan att märka våra organisatoriska gränser. Alkoholrelaterad sjukdom, inläggning och dödlighet hos vuxna ska minska genom att verksamheter som möter vuxna människor i tidigt skede identifierar riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion.

7 Aktiviteter: Att revidera samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och beroende. Att kommunicera enligt framtagen kommunikationsplan i syfte att öka användandet av SIP. Att fortsätta arbetet med att skapa sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna enligt LOB (Lagen om Omhändertagande av Berusade personer) utifrån den överenskommelse som ingicks under 2015. Att fortsätta arbetet med att stötta och utveckla brukarrådet och deras arbete med brukarstyrda brukarrevisioner. Att stödja arbete med att använda systematisk uppföljning på olika nivåer. Att, i samverkan med området barn och unga, erbjuda kommunerna stöd i att utveckla arbetet med familjeorienterat arbetssätt (förstärkt barn- och föräldraperspektiv i familjer med missbruk). Att, i samverkan med Länsstyrelsen, stödja arbetet med att öka användandet av Audit och Dudit för att tidigt identifiera personer med riskfylld eller skadlig alkohol- eller narkotikakonsumtion. Tidplan för genomförandet: 2017 Genomförare: Kalmar läns 12 kommuner, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet och Utvecklingsrådet Berörda samarbetspartners: Länsstyrelsen, polisen Ansvarig: Samordnande grupp Missbruk och beroende 3.3 Äldre Flertalet äldre människor i Kalmar län lever ett gott liv och klarar sig utan stöd från vård och omsorg. Med stigande ålder ökar risken för hälsoproblem och kroniska sjukdomar samt behov av stöd och samordning. Samordnad individuell plan (SIP) och fast vårdkontakt är de förenande länkarna för att skapa en sammanhållen vård och omsorg samt öka den äldres delaktighet. Teamarbetet behöver utvecklas i hemsjukvården. Teamet runt brukare/patient består av medarbetare från primärvård, kommunal hälso- och sjukvård samt specialiserad vård. Digitala lösningar ska utvecklas för informationsöverföring, SIP, egenvård, behandling och omsorg. I kommunerna ska förslag om hur uppdraget som kontaktman kan utvecklas till en fast omsorgskontakt tas fram. I omsorgen om de äldre är även kontinuitet en viktig faktor. För en trygg hemgång vid utskrivning av mest sköra äldre behövs samordning. SIP får en allt större betydelse. Det kan gälla hemtjänst och hemsjukvård men också hemrehabilitering och rehabiliterande arbetssätt. Rehabilitering är viktigt så att den äldre kan leva ett så självständigt liv som möjligt. I primärvården behövs utveckling av en fast vård respektive läkarkontakt, stöd i hemsjukvården/mobil hemsjukvårdsläkare och en mer personcentrad vård och ansvar för de mest sköra äldre. Inom den öppna och slutna specialiserade vården föreslås för uppföljning av komplexa patienter mottagningar anpassade utifrån de äldres behov, konsultationsstöd till primärvård och kommun samt mobilt geriatriskt/medicinskt team. Målet är en trygg äldre med en planering t.ex. SIP och en fast vårdkontakt som är känd av den enskilde själv, närstående och personal inom vård och omsorg.

8 Vi måste systematiskt identifiera äldre med stor risk att försämras i närtid och utifrån detta agera med ett strukturerat riskförebyggande arbete. Utveckling av befintliga mötesplatser, gemensamma teamutbildningar och kvalitetssäkring av vårdens övergångar ska fortgå. Målgrupp: De mest sköra äldre. Övergripande mål: Att den sköre äldre Kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Får den vård du behöver när du behöver den på det sätt du önskar få den. Inte märker våra organisatoriska gränser. Möter kompetens, säkerhet, hög kvalitet och gott bemötande. Ska känna att vi gör vårt bästa för att ge dig en värdig sista tid i livet. Aktiviteter: Mål och aktiviteter ses i Strategi- och handlingsplanen Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län 2017 2018 Tidplan för genomförandet: 2017-2018 Genomförare: Länets 12 kommuner och landstinget Berörda samarbetspartners: Patient- och brukarmedverkan och organisationer. Linnéuniversitetet. Ansvarig: Samordnande grupp äldre 3.4 Psykisk hälsa Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för alltifrån nedsatt psykiskt välbefinnande till olika former av psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. Utvecklingsarbetet kring psykisk hälsa handlar om att möjliggöra för människor att uppleva sin tillvaro som meningsfull med god hälsa, att de kan använda sina resurser väl och vara delaktiga i samhället. Överenskommelsen mellan stat och SKL, Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa, syftar till att öka tillgängligheten till stöd och behandling av god kvalitet och att förebygga och motverka psykisk ohälsa. Inom ramen för överenskommelsen 2016 genomfördes en regional analys och utifrån den togs en handlingsplan med lång- och kortsiktiga mål fram. Både analys och handlingsplan är gemensam för länets 12 kommuner och landstinget i Kalmar län. Höga suicidtal, ökade sjukskrivningstal på grund av psykisk ohälsa, alkoholrelaterad ohälsa samt behov av sysselsättning och mötesplatser är några områden med behov av utveckling. Ökad kunskap om och insatser för äldre med psykisk ohälsa, anhöriga, barn som anhöriga, nyanlända/asylsökande och HBTQ-personer framkom också. Flera områden ingår i andra samordnande gruppers och/eller myndigheters ansvarsområden vilket kräver samverkan och god kännedom om varandras uppdrag och ansvar. Sedan den 1 januari 2010 är kommuner och landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning ska under 2017 revideras och behöver bli mer känd i verksamheterna.

9 En utökad behovsanalys av stödinsatser inom området psykisk hälsa och samsjuklighet togs fram under 2016. I den beskrivs skillnaden mellan Case Manager (CM), personligt ombud (PO) och fast vårdkontakt samt hur de förhåller sig till Samordnad Individuell Plan (SIP). Ett fortsatt uppdrag handlar om att visa på hur CM i dagsläget fungerar och kan utvecklas i länet. Under 2016 togs Handlingsprogram för självmordsförebyggande åtgärder fram och beslutades av Länsgemensam ledning i samverkan. Arbete utifrån mål i den kommer fortsätta under kommande år. Målgrupp: Personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna, som har eller som särskilt riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och som behöver insatser från kommun och landsting. Övergripande mål: Tillgodose den enskildes behov genom samordnade insatser för att identifiera, förebygga och förbättra situationen samt bidra till återhämtning för personer med psykisk ohälsa. Aktiviteter: Att revidera samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Att fortsätta det suicidförebyggande arbetet utifrån mål i handlingsprogrammet Att ta fram förslag på fortsatt arbete med insatsen CM Att kommunicera ut information enligt framtagen kommunikationsplan i syfte att öka användandet av SIP Att kartlägga former för brukarmedverkan i kommunerna och landstinget som första steg i ett långsiktigt arbete med delaktighet Att följa upp och vid behov revidera Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Tidplan för genomförandet: 2017 Genomförare: Kalmar läns 12 kommuner, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet och Utvecklingsrådet Berörda samarbetspartners: Samordningsförbundet, Länsstyrelsen Ansvarig: Samordnande gruppen. 3.5 ehälsa Regeringen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting vill understödja arbetet att ta tillvara digitaliseringens möjligheter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården och har därför ställt sig bakom en gemensam vision för ehälsoarbetet fram till 2025: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Regeringens ambition att Sverige ska vara ledande vad gäller att använda it för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av landet, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar resulterade 2011 i att man fattade beslut om en digital agenda för Sverige, som fick namnet IT i människans tjänst. När Kalmar län inledde arbetet med den digitala agendan formulerades det regionala målet till att på bästa sätt ta tillvara digitaliseringens möjligheter för Kalmar län. Den digitala agendan, för år 2015-2020, antogs i december 2014 av Regionförbundet i Kalmars styrelse.

10 Den samordnande gruppen för ehälsa utgör inom strukturen för Länsgemensam ledning i samverkan inom Socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård och med förstärkning från ehälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet enligt Kalmar läns regionala digitala agenda länets ehälsoråd. Gruppen ansvarar för satsningar inom ehälso- området i den regionala digitala agendan för Kalmar län. Förutom identifierade aktiviteter i den digitala agendan arbetar den Samordnande gruppen för ehälsa även kontinuerligt med omvärldsbevakning och att följa och anpassa arbetet mot utvecklingen av nationellt arbete kring ehälsa med fokus på de områden där samverkan mellan kommuner och Landsting spelar in. Den samordnande gruppen för ehälsa har fokus på att ehälsoarbetet ska bidra till en bättre folkhälsa. Genom att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter kan vi uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd. Det handlar om att optimalt nyttja IT-stöd, sätta invånarens behov i centrum för ett större inflytande och en bättre delaktighet i dess processer kring hälsa, vård och omsorg. Målgrupp: Invånare i Kalmar län. Övergripande mål: I den regionala digitala agendan för Kalmar län finns följande mål för området ehälsa: Förbättra invånarnas möjlighet till insyn och delaktighet i hälsoprocessen. Öka tryggheten och höja effektiviteten genom användning av digitala hjälpmedel som en naturlig del av hälsoområdet. Förenkla för invånare och personal genom effektiv samverkan mellan huvudmannagränser med hjälp av IT. Aktiviteter 2017: Att initiera förbättringar för ett ökat nyttjande av vårdplanering via video. Att revidera området ehälsa i Regional digital agenda för Kalmar län. Att ta fram en behovsbeskrivning för säker meddelandehantering mellan sluten hälsooch sjukvård, primärvård och kommun. Tidplan för genomförandet: 2017 -> (se tidplan för Regionala digitala agendan) Genomförare: Länets 12 kommuner, landstinget, regionförbundet och Utvecklingsrådet Berörda samarbetspartners: ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet Ansvarig: Samordnande grupp ehälsa 4. Generella samverkansområden 4.1 Brukare, patienter och närståendemedverkan i Kalmar län LGL och dess presidium tog i februari 2015 beslut om Modell för brukares, patienters och närståendes medverkan i Kalmar län. Denna länsgemensamma modell omfattar: Länsgemensam struktur för brukare, patienter och närstående som ska medverka i aktiviteter på olika nivåer. Tydliga uppdrag med ersättning för brukare, patienter och närstående som medverkar. Kompetensutveckling för brukare, patienter, närstående och medarbetare.

11 Under 2016 har ett Utvecklingsråd bildats bestående av 12 personer. Dessa har valts utifrån kriterier som erfarenhet, ålder, kön, spridning i länet. Detta för att få en så heterogen grupp som möjligt. En Intressebank har skapats dit enskilda individer med intresse att medverka i att förbättra stöd, vård och omsorg i Kalmar län kan anmäla sig för kommande uppdrag. Målgrupp: brukare, patienter, närstående och tjänstemän som medverkar i regionalt utvecklingsarbete i Kalmar län Övergripande mål: Förbättra stöd, vård och omsorg i Kalmar län, genom att brukare, patienter, närstående och tjänstemän arbetar tillsammans i Länsgemensam ledning. Aktiviteter: Att tillsammans med LGL vidareutveckla formerna för att förbättra stöd, vård och omsorg i Kalmar län. Att tillsammans identifiera frågor och förbättringsområden som utifrån ett brukar-, patient- och närståendeperspektiv är viktiga, för kommuner och landsting att arbeta vidare med. Att utforma och genomföra kompetensutveckling för personer i Utvecklingsrådet och för medverkande i andra beslutade uppdrag. Att utveckla samverkan med brukar-, patient- och närståendeorganisationer i Kalmar län. Tidplan för genomförandet: 2017 Genomförare: Kalmar läns 12 kommuner, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet och Utvecklingsrådet Berörda samarbetspartners: Kommuner och Landsting i Kalmar län, brukar-, patient- och närståendeorganisationer. Ansvarig: Länsgemensam ledning i samverkan 4.2 Länsgrupp Habilitering/ rehabilitering Länsgrupp Hab/rehab innebär ett gemensamt samarbete avseende arbetsterapi och fysioterapi/sjukgymnastik inom kommunernas och landstingets habiliterings- och rehabiliteringsverksamheter. Målet är att skapa förutsättningar för att patientens habilitering/ rehabilitering sätts i fokus och inte ansvarsgränserna mellan huvudmännen. Länsgrupp Hab/ rehabs utvecklingsarbete utgår ifrån ett fristående uppdragsdokument som heter Länsgrupp Hab/ rehab gemensam målbild 2017-2018. Fokusområden 2017-2019 Praktiska anvisningar för habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel Bidra till att implementera och kvalitetssäkra bas- och specialisthabiliteringen i länet Kompetensutveckling Arbetssätt kognitiva funktionsnedsättningar e- Hälsa Nya rutiner kopplat till Trygg och Effektiv utskrivning från sluten vård

12 4.3 Informationsöverföring Informationsöverföringsgruppens övergripande uppdrag är att säkerställa och utveckla informationsöverföringen mellan huvudmännen med brukaren/patientens bästa i fokus. När utvecklingsarbeten eller andra insatser behöver göras ansvarar gruppen för att skapa tillfälliga arbetsgrupper vid behov. Informationsöverföringsgruppen ska vid minst två gånger per år rapportera till LGL hur arbetet fortskrider enligt nedanstående samverkansfrågor samt informera om behov av ändringar och utveckling avseende informationsöverföring. Samverkansfrågorna avser områden avseende betalningsansvarslagen, samordnad individuell plan (SIP), LISA- avvikelser samt hemsjukvårdsavtalet. Informationsöverföringsgruppen har ett fristående uppdragsdokument att arbeta utifrån. 4.3.1 Samordnad individuell plan (SIP) I det regionala uppdraget kring SIP ingår att revidera gemensamma dokument angående SIP, genomföra uppföljning av SIP, göra rutiner kända samt initiera utbildningar. Informationsöverföringsgruppen har utsett SIP- arbetsgruppen som består av tre representanter från länets kommuner respektive tre representanter från landstinget (en från psykiatrin, primärvården samt hälso- och sjukvårdsförvaltningen). I arbetsgruppen ingår även en representant från Informationsöverföringsgruppen med ansvar för regelbunden (minst 2ggr per år) återrapportering till informationsöverföringsgruppen. Vid behov kan representanter adjungeras från exempelvis skola, Försäkringskassan m.m. Det finns en länsgemensam riktlinje för samordnad individuell plan som reviderades senast våren 2014. I den statliga utredningen Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård lyfts samordnad individuell plan fram. Det kan innebära att kompletteringar behöver göras av den länsgemensamma riktlinjen i samband med beslutande av föreslagen lag. SIP är ett värdefullt instrument även kopplat till överenskommelsen Psykisk hälsa. 4.3.2 HSL ansvar korttidsboende inom LSS Informationsöverföringsgruppen har uppdraget att förtydliga hälso- och sjukvårdsansvaret när ett barn vistas på kommunens korttidsboende inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Uppdraget innebär också att skriva in hur förtydligandet ska tillämpas i verksamheterna i de praktiska anvisningarna för området. 4.4 Lagen om samverkan vid utskrivning ifrån sluten hälso-och sjukvård Betalningsansvarslagen ses över och föreslås bli Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Huvudmännen har uppdraget att komma överens om gemensamma riktlinjer för samverkan. Utsedd arbetsgrupp med representation ifrån kommunerna och landstinget ska under 2017 ta fram förslag på ett samverkansavtal utifrån den nya lagstiftningen. 4.5 Informationsspridning En utmaning för länets kommuner och landsting är hur informationen ska spridas gällande det arbete som bedrivs inom LGL Målet är ett informationsflöde där det som sprids har ett syfte och är av relevans för den personen som tar emot informationen. Det är viktigt att tillgängliggöra arbetet som bedrivs på regional nivå på ett systematiskt sätt så att det blir känt och kan tillämpas av praktiken.

13 På lokal nivå har länets kommuner och landsting olika forum och rutiner/ kommunikationsplaner gällande hur information ska spridas. LGL har bestämt ordningen för informationsspridning ifrån den regionala nivån till den lokala nivån. Då informationsspridningen på lokal nivå är olika organiserat så är det den egna lokala nivån som bestämmer hur respektive arbete ska förankras och kommuniceras ut i den egna organisationen. En del utvecklingsarbeten som bedrivs på regional nivå avslutas med gemensamma utbildningsinsatser för länet med anledning av att förankringen exempelvis behöver ske på ett likvärdigt sätt. Modell för virtuella informations/utbildningsforum för länets medarbetare är under uppbyggnad. Fastställda dokument inom LGL publiceras på Regionförbundets hemsida. 4.5.1 Informationsspridning av beslut/ utvecklingsarbeten inom LGL 1. Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig information utarbetas av medarbetare på länsnivå utifrån givet uppdrag. 2. Färdigt förslag av Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig information skickas till beredningsgruppen för länsgemensam ledning i samverkan. 3. Beredningsgruppen hanterar/ bereder Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig information och beslutar om nästa steg - beredningsgruppen kan återremittera, fatta beslut i enklare ärenden alternativt lyfta in på dagordningen för länsgemensam ledning i samverkan. 4. Beslut fattas om Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig information som protokollförs på sammanträde för länsgemensam ledning i samverkan. 5. Protokoll med beslut skickas till respektive ledamot i Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård för beslut om hur spridning ska ske inom respektive organisation på lokal nivå, alternativt beslutas informationsspridningen/ kommunikationsplanen gemensamt på regional nivå. Beslutet sprids också alltid via de samordnande grupperna för arbetet och dess upprättade informationskanaler till och från landstinget och kommunerna. 5. Uppföljning av regionalt styrdokument LGL kommer att utvärdera och följa upp beslutade insatser utifrån den fastlagda årliga planen, Årshjul för gemensam styrning och ledning. Resultaten ska redovisas kontinuerligt och vid de årliga presidiekonferenserna. Efter varje verksamhetsår kommer styrdokumentet att utvärderas. Uppföljningen av 2017 års aktiviteter kommer att presenteras i oktober 2017 på presidiekonferensen LGL.