1 UPPSALA UNIVERSITET Verksamhetsplan 2000 Teologiska fakultetsnämnden Fastställd 1999-12-07 VERKSAMHETSPLAN FÖR TEOLOGISKA FAKULTETEN AVSEENDE PERIODEN 2000-01-01-2000-12-31 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Verksamhetsplanen bygger på konsistoriets verksamhetsplan för 2000, fastställd 1999-11-08, samt områdesnämndens för humaniora och samhällsvetenskap verksamhetsplan fastställd 1999-11-17. I dessa verksamhetsplaner fastställs följande uppdrag för Teologiska fakultetsnämnden: 3.1 Teologiska fakultetsnämnden 3.1.1 Sammanfattning Områdesnämnden uppdrar åt teologiska fakultetsnämnden att för år 2000 bedriva grundläggande utbildning och forskning och forskarutbildning i den omfattning och till den ersättning som anges nedan. Grundutbildningsuppdrag - helårsstudenter (hås) 648 - varav hås inom C- och D-kurser 151 - varav hås inom distanskurser 50 - helårsprestationer (håp) 502 - ersättningsbelopp (kronor) 16 505 549 - varav bidrag till hyra och elektricitet (kronor) 1 923 549 Forsknings- och forskarutbildningsuppdrag - anslag (kronor) 21 213 461 - varav bidrag till hyra och elektricitet (kronor) 1 379 461 - varav för studiefinansiering inom forskarutb (kronor) 5 536 000 Externfinansierad verksamhet beräknas till (kronor) 13 000 000 Inredning och utrustning - anvisat investeringsutrymme exkl projektplanen (kronor) 300 000 Bidrag till gemensamma ändamål - till universitetsbiblioteket (univ- och biblioteksgem; - kronor) 1 571 000 - till universitetsbiblioteket (bruksbibl; kronor) 4 242 568 - till områdesgemensamma ändamål (kronor) 45 000 - för finansiering av områdeskansliet (kronor) 489 000
2 3.1.2 Grundutbildningsuppdrag Teologiska fakultetsnämnden skall planera för och genomföra grundläggande utbildning enligt följande: Nämnden skall för år 2000, inom program och fristående kurser, redovisa minst 648 registrerade helårsstudenter och minst 502 helårsprestationer. Utbildning skall ges inom följande program: Religionsvetenskapligt program, 140-160 poäng Inom ramen för grundutbildningsuppdraget skall nämnden redovisa minst 151 helårsstudenter inom C- och D-kurser, redovisa minst 50 helårsstudenter inom distanskurser, Nämnden skall, inom ramen för ovanstående uppdrag, erbjuda fortbildning och vidareutbildning i minst samma omfattning som föregående år. För år 2000 erhåller nämnden ett ersättningsbelopp om 16 505 549 kronor. I beloppet är inräknade medel för hyra och elektricitet för grundutbildningen. Om rikttalen i uppdraget ej uppnås kommer avdrag att göras med 6 200 kronor per utebliven helårsstudent och 10 700 kronor per utebliven helårsprestation. I ovan angivet belopp ingår medel för långdistansutbildning och för kurserna Humanitarian Assistance och Euroculture vilka ges inom ramen för Socratesprogrammet. 3.1.3 Forsknings- och forskarutbildningsuppdrag Nämnden skall svara för planering och uppföljning av forskning och forskarutbildning inom det teologiska området samt för fördelning av de resurser som nämnden disponerar för dessa ändamål. Nämnden skall därutöver sträva efter att öka forskningsinformationen till och samverkan med de omgivande samhället. För forskning och forskarutbildning inom nämndens område anvisas 21 213 461 kronor. I beloppet är inräknade medel för hyra och elektricitet vad avser forskning och forskarutbildning. Av de anvisade medlen skall minst 5 536 000 kronor användas för studiestöd i forskarutbildningen. 3.1.4 Externa medel Den externt finansierade verksamheten beräknas under år 2000 uppgå till minst 13 000 000 kronor.
3 3.1.5 Inredning och utrustning Områdesnämnden erinrar om att fakultetsnämnden, inom ramen för tilldelade medel, skall avsätta resurser för att kunna ersätta försliten inredning och utrustning. Vid investeringar skall hänsyn tas till att dessa skall finansieras med lån och att framtida avskrivnings- och räntekostnader skall finansieras av kommande års anslag. För kostnader för räntor och avskrivningar av gjorda investeringar under budgetåret 1995/96 anvisas medel motsvarande 75 000 kronor. För år 2000 anvisas nämnden ett investeringsutrymme, exklusive projektplanen, om 300 000 kronor. 3.1.6 Gemensamma ändamål Nämnden skall bidra till gemensamma ändamål, inklusive lokaltjänstkostnader för dessa, enligt följande: till universitetsbiblioteket (universitets- och biblioteksgem) med 1 571 000 kronor, till universitetsbiblioteket (bruksbibl) med 4 242 568 kronor, till övriga gemensamma ändamål med ett belopp som motsvarar 10,1 % av fakultetens totala lönekostnader, till rektors strategiska satsningar med ett belopp som motsvarar 0,4 % av fakultetens totala lönekostnader, till avgiftsfinansiering av SUNET med ett belopp som motsvarar 0,5 % av fakultetens totala lönekostnader, till områdesgemensamma ändamål med 45 000 kronor. Kostnaderna för de gemensamma ändamålen skall bestridas från anslagen för grundutbildning och forskning/forskarutbildning samt från medel för externfinansierad verksamhet. Utöver dessa kostnader för gemensamma ändamål skall nämnden avsätta 489 000 kronor för finansiering av områdeskansliet. Nämnden skall också avsätta medel för oförutsedda utgifter samt för utveckling av verksamheten inom såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning. Därvid skall beaktas behovet av samfinansiering av bl a EU-projekt. Därutöver skall fakulteten beräkna medel för de anställdas avtalsenliga rätt till ersättning för sjukvårdskostnader, anställningstrygghetsoch arbetsvårdande åtgärder samt åtgärder föranledda av åldersstrukturella förändringar inom fakulteten. Områdesnämnden uppdrar åt fakultetsnämnden att fastställa ett för fakulteten enhetligt procentpåslag för finansiering av de fakultetsgemensamma ändamålen.
4 2 GRUNDUTBILDNING Utbildningsuppdraget innebär för år 2000 en marginell ökning på fem årsstudieplatser. Ökningen kan hänföras till den planerade satsningen på A-kursen i religionsvetenskap som långdistansutbildning. I nominella belopp sjunker dock ersättningen för grundutbildningen genom en minskad ersättning för hyra. Vidare bör inför läsåret 00/01 uppmärksammas att det nya arbetstidsavtalet för lärare inte medför nya resurser till fakultet och institution. Denna omständighet medför att t ex utrymmet för förändringar i arbetsvillkoren för lektorer befordrade till professorer, finansierade inom grundutbildningen, blir mycket begränsat.
5 2.1 Ordinarie kurser Av bilaga 1 framgår fördelningen av antalet helårsstudenter (HÅS) under 2000 samt en uppskattning av antalet HÅS på C- och D-nivå inom religionsvetenskapligt program och religionsvetenskaplig linje. Nämnden ger studierektor i uppdrag att se över och noga följa upp fördelningen av prestationer mellan program och fristående kurser samt till nämnden terminsvis redovisa förändringar i förhållande till ursprunglig planering. 2.2 Lärarutbildningen Av nämnden för lärarutbildning har institutionen erhållit ett internt utbildningsuppdrag omfattande 48,25 HÅS och ersättning till ett belopp av 1 107 tkr. Uppdraget avser medverkan i grundskollärarutbildning samt gymnasielärarutbildning. 2.3 Långdistanskurs - Kulturmöten 10p och Religionsvetenskap A 20 poäng Åt Teologiska institutionen uppdras att med start ht 2000 ge kursen Religionsvetenskap A, 20 poäng som långdistansutbildning på halvfart. För detta beräknas 10 HÅS ht 00 (40 studenter). Vidare uppdras åt institutionen att fortsätta ge kursen Kulturmöten 10 poäng med start ht 2000. För detta beräknas 7,5 HÅS ht 00 (60 studenter). 2.4 Network on Humanitarian Assistance (NOHA) Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av kursen Humanitarian Assistance, 40 p, under 2000. För detta beräknas 20 HÅS (20 studenter). Nämnden avser att undersöka om det går att utveckla kursen till en magisterutbildning. 2.5 Euroculture Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av kursen Euroculture under 2000. Kursen kommer under år 2000 att integrera universiteten i Tartu och Gent i dess socratesnätverk. För detta beräknas 20 HÅS (20 studenter). Nämnden avser att undersöka om det går att utveckla kursen till en magisterutbildning 2.6 Religion Media and Culture Under 1998 initierades ett samarbete kring en kurs som preliminärt kallats Religion Media and Culture. Den anknyter till pågående forskning inom området vid institutionen. Åt institutionen uppdras att ge kursen en första gång ht 00. För detta beräknas 10 HÅS. Nämnden avser om möjligt att utveckla denna kurs till
6 magisterutbildning när beslut om en nya magisterexamen föreligger i högskolefördordningen. I anslutning till kursen avser också fakultetsnämnden att utveckla ett projekt med inriktning mot IT-frågor i ett kulturellt och livsåskådningsmässigt perspektiv.
7 2.7 Ämnesövergripande kurs i könsteori Nämnden uppdrar åt institutionen att ge en ämnesövergripande 5-poängskurs i könsteori på grundnivå under 2000 med lärare från olika religionsvetenskapliga ämnesområden. Syftet är att ge studenter på grundnivå en könsteoretisk kunskapsbas, som sedan kan byggas på med tillämpade kurser inom respektive ämnesområde. 2.8 Kvalitetsarbete under 2000. Nämnden har i beslut 1999-09-07 beslutat om ett omfattande kvalitetsprojekt under läsåret 99/00. Projektet anknyter till rektors riktlinjer för förberedelserna inför Högskoleverkets granskning. Fakultetsnämndens kartläggning av kvalitetsarbetet samt åtgärder för en fortsatt god kvalitetssäkring kommer att diskuteras i samband med en konferens under februari månad. Inför denna konferens kommer ett omfattande material att föreligga som kommer att bilda utgångspunkt för det fortsatta kvalitetsarbetet inom den teologiska fakulteten. 2.9 Reform av grundutbildningen vid teologiska institutionen Under läsåret 1998/99 har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts inom grundutbildningen. Det har resulterat i en ny struktur för den religionsvetenskapliga grundutbildningen. Den nya A-kursen i religionsvetenskap har planerats och ges för första gången under höstterminen 1999. I början av 2000 kommer den nya kursen att utvärderas. Vårterminen 2000 kommer de nya B-kurserna att ges för första gången. Det utvecklingsarbete som återstår gäller de nya C- och D-kurser som skall ges för första gången läsåret 00/01. 3 FORSKNING/FORSKARUTBILDNING 3.1 Allmänt Det är av stor vikt att fakulteten också inför framtiden kan visa upp att den på ett effektivt och produktivt sätt tar vara på de fasta forskningsresurser som för närvarande är knutna till dess område. Ämnesföreträdarnas övergripande ansvar som vetenskapliga ledare fokuseras. Vidare understryks betydelsen av god forskningsinformation liksom tydliga och strategiskt väl genomtänkta prioriteringar vad gäller användning av medel för forskning inom tjänst. Mot bakgrund av ovanstående finner nämnden det angeläget att också fortsättningsvis ange hur den avser att använda de forskningsresurser som nämnden förfogar över och försäkra sig om en god och fungerande forskningsinformation efter avslutade projekt. 3.2 Forskning inom tjänst 3.2.1 Lektorers forskning
8 I anslutning till arbetstidsavtalet, ALFA, anges hur arbetstiden skall beräknas. Utgångspunkten för beräkningen av arbetstiden är klocktimmar. I ALFA framgår också riktvärden för fördelning mellan forskning undervisning och annat institutionsarbete. Fördelningen mellan dessa arbetsuppgifter kan förändras över tiden så att alla anställda får en variation i arbetet och därigenom en stimulans som leder till högre kvalité i utfört arbete. I avtalet sägs att vid fastställande av undervisningsvolymens omfattning för den enskilde läraren hänsyn skall tas till för- och efterarbete, kursens svårighetsgrad och nivå, undervisningens och ämnets karaktär, undervisningens uppläggning och metod samt lärarens kompetens och erfarenhet av att undervisa inom området. Utgångspunkten skall i normalfallet därvid vara att en undervisningstimme inklusive för- och efterarbete skall omfatta fyra klocktimmar. För undervisning som inte kräver omfattande för- och efterarbete kan lägre omräkningsfaktor tillämpas. I samband med införandet av detta beräkningssätt under 1999 utarbetades vissa riktlinjer för hur olika typer av undervisning, liksom andra uppgifter inom grundutbildning, forskarutbildning och administration skall beräknas. Dessa riktlinjer bör bli föremål för en utvärdering och justering under vårterminen 2000. Det uppdras åt studierektor för grundutbildningen att tillsammans med fackliga företrädare att genomföra denna utvärdering och redovisa den vid fakultetsnämnden 00-04-25. I samband med detta arbete skall också inhämtas information om hur dessa saker hanteras inom andra fakulteter vid universitetet. Det uppdras åt fakultetskansliet att tillsammans med prefekten särskilt uppmärksamma hur man i tid värderar olika administrativa uppgifter. Detta skall redovisas senast 00-04-25. 3.2.2 Professorer Fakulteten uppdrar åt institutionen att under året avsätta 150 tkr för forskning inom tjänst bland professorer, tidigare sk sabbatstermin. Detta motsvarar ersättning för undervisningsbortfall inom grundutbildning och forskarutbildning för en termin vardera till två professorer. I de fall professor har särskild tid för forskning inom tjänst kvarstår övergripande ansvar för handledning av doktorander. Tid för forskning inom tjänst fördelas, efter beredning inom professorskollegiet, genom beslut i nämnden. Under 2000 kommer professor Pettersson vt 00 och professor Hultgård ht 00 att ha sammanhållen tid för forskning inom tjänst. Det nya arbetstidsavtalet medför också behov av översyn av professorernas arbetssituation. I avtalet sägs att professorers utbildningsvolym inom grund- och forskarutbildning i normalfallet skall omfatta lägst 25% av årsarbetstiden. Nämnden uppdrar åt prefekten att genomföra en genomlysning av arbetssituationen bland institutionens professorer vilken skall redovisas till nämnden 00-04-25.
9 Vid denna genomlysning skall det inventerings- och kartläggningsarbete tas i beaktande som genomförs inom ramen för den pågående kvalitetsarbetet inom den teologiska fakulteten. I samband härmed skall också belysas i vilken omfattning som arbetsvillkoren för lektorer befordrade till professorer kan komma att förändras. Detta bör ske under beaktande av de insatser som krävs för att framgångrikt med befintliga resurser genomföra det utbildningsuppdrag som fakulteten har såväl inom grundutbildning som forskarutbildning. Utgångspunkten för förändrade arbetsuppgifter bland till professorer befordrade lektorer (ökad andel forskarutbildning/forskning inom tjänst) kan vara att de i ökad utsträckning finansieras inom fakultetsanslaget. Enligt förordningen och det lokala arbetstidsavtalet anges endast en mininivå vad gäller forskning inom tjänst för lektorer (20%) och en mininivå vad gäller professors medverkan i utbildning (25%) av årsarbetstiden. Inom dessa ramar kan sedan arbetsvillkoren skifta mellan olika institutioner och ämnen. En förändring på generell nivå av arbetsvillkoren för befordrade professorer inom teologisk fakultet kan främst förutses inom ramen för forskarutbildningen genom att de nya befordrade professorerna tar ett större ansvar inom densamma. Detta kan i så fall kompenseras genom ett ökat ansvar och medverkan i grundutbildningen för övriga professorer. Se vidare under avsnitt 7. 3.2.3 Forskningsinformation och redovisning För all forskning inom tjänst krävs slutredovisning av genomförda projekt samt redovisning av hur frågan om forskningsinformation behandlats i anslutning till projektet. Nämnden uppdrar åt fakultetskansliet att sammanställa den redovisning som lämnats för forskningsprojekt som avslutats under 2000. 3.3 Forskarutbildning Vidare uppdrar nämnden åt prefekten att tillse att de som är verksamma som handledare senast 00-10-01 redovisar uppdaterade individuella studieplaner för samtliga doktorander som för närvarande är antagna och registrerade vid institutionen. En sammanställning av dessa studieplaner skall redovisas för nämnden vid dess sammanträde i oktober. Mot bakgrund av Högskoleverkets rapport om Antagning till Forskarutbildning (1999:15R) finns anledning till fortsatt stor restriktivitet vad gäller antagning till forskarutbildning, särskilt i de fall det är aktuellt med olika former av extern eller egen finansiering. Nämnden avser att under hösten 2000 utlysa studiestöd i forskarutbildningen avseende kalenderåret 2001 för doktorander antagna innan 1998-04-01. Huvudregeln är att antagning av nya doktorander sker vid ett tillfälle under 2000. Beslut om antagning fattas vid nämndens sammanträde i december 2000. 15 oktober är sista dag för ansökan om antagning inför 2001. Vid detta tillfälle antas
10 doktorander till såväl de av fakulteten finansierade studiestödsutrymmena som doktorander finansierade externt eller genom egna medel. Härigenom skapas möjligheter för en likvärdig bedömning med avseende på kvalitetskriterierna. Från denna riktlinje kan göras undantag för sökande till forskarutbildningen som får sin finansiering genom anslag från forskningsråd eller motsvarande. I dessa fall delegeras till arbetsgruppen för forskarutbildning att beslut om antagning till forskarutbildning vid annan tidpunkt under året. Nämnden uppdrar åt institutionen att finna lämpliga former för en gemensam studiestart för de nyantagna. Varje doktorand som finansieras via fakultetens medel för forskarutbildning skall inledningsvis uppbära utbildningsbidrag 12 månader och därefter anställas som doktorand vid institutionen. Under 1999 skall fakulteten avsätta 5 802 tkr till forskarutbildning.
11 3.4 Högre seminariet för religionsvetenskaplig kvinnoforskning Verksamheten kommer under 2000 att fortsätta dels i form av ett forskarseminarium med inriktning på religion, genus och makt, dels med öppna lunchföreläsningar kring aktuella ämnen. Institutionen skall avsätta 15 tkr till verksamheten. 3.5 Forskningsprogram Nämnden har under ht 99 efter inhämtande av synpunkter från avdelningarna inom den teologiska institutionen inlett en process som syftar till att revidera och förnya det befintliga forskningsprogrammet antaget 1996-12-00. Arbetet kommer att fortgå under vårterminen 2000. Bland annat planeras en konferens kring förslaget till nytt forskningsprogram. Vidare avser nämnden att nyttja externa resurser för att bedöma förslaget till nytt fakultetsprogram. Målsättningen för fakultetsprogrammet är dels att summera de olika forskarutbildningsämnenas prioriteringar. Vidare avser nämnden att ange ett eller flera områden som bör bli föremål för samlade insatser i syfte att öka möjligheterna till mer omfattande extern finansiering. 3.6 Utveckling av forskarutbildningen Nämnden uppdrar åt institutionen att under vårterminen 2000 genomföra en gemensam metodkurs för nyantagna inom forskarutbildningen. Vidare uppdras åt institutionen att i samband med planeringen inför 00/01 avsätta motsvarande 50 professors/lektorstimmar för denna kurs. Vidare uppdras åt dekanus att tillsammans med prefekten, parallellt med att en egen intern utbildning genomförs, en fakultetsövergripande handledarutbildning utvecklas i samarbete med andra fakulteter. 3.7 Arvoden till fakultetsopponenter Nämnden uppdrar åt institutionen att planera för 8 disputationer och avsätta 144 tkr som ersättning till fakultetsopponenter. Nämnden räknar med en genomsnittlig kostnad om 18 tkr per disputation. Denna summa avser att täcka kostnad och arvode för fakultetsopponent och betygsnämnd. Det ankommer på professorerna att i samband med upprättande av förslag om fakultetsopponent och betygsnämnd beakta denna kostnadsram. Medlen disponeras av prefekten. 3.8 Avhandlingstryck Nämnden avser att under 2000 fortsätta att utreda möjligheten att minska kostnaden för tryckning av avhandlingar. Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta 288 tkr för avhandlingstryck. 3.9 Extern handledning
12 Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta 150 tkr för extern handledning under 2000. Medlen skall bland annat användas för att möjliggöra fler kvinnliga handledare i forskarutbildningen samt handledare med genusteoretisk kompetens. Vidare skall medel användas för att bekosta de åtaganden som fakulteten sedan tidigare gjort med anledning av Jan Bergmans doktorander. 3.10 Arvoden sakkunniga Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta 100 tkr för arvoden till sakkunniga. Summan är väsentligt höjd med hänvisning till behoven i anslutning till de nya befordringsprofessurerna. I denna summa skall också rymmas kostnader i samband med slutgranskning av avhandlingsmanus, i de fall ett forskarutbildningsämne önskar kalla någon utanför institutionen. 3.11 Externfinansierad forskning Under 2000 beräknas åtminstone 15 externfinansierade forskningsprojekt vara igång och den sammanlagda intäkten under året beräknas till 13 000 tkr 4 INTERNATIONELLT 4.1 Allmänt Nämnden uppdrar åt institutionen att i driftsbudget för grundutbildning och forskning/forskarutbildning avsätta 50 tkr vardera för internationalisering av grundutbildning och forskarutbildning. Inom den summan skall rymmas bland annat delfinansiering av kostnaden för den presentationsskrift av fakulteten på engelska som är under produktion, samt täckning av kostnader i samband med ett intensivprogram kring psykoanalys och exegetik. Nämnden avser vidare att fortsätta utvecklingen av kontakter med de baltiska universiteten. Detta avser dels samarbete inom forskarutbildningen samt att undersöka möjligheterna till ett närmare samarbete i anslutning till intensivprogrammet kring Viking Culture and Society. 4.2 Fältstudier Nämnden uppdrar åt institutionen att inom ramen för anslaget för internationalisering avsätta vissa medel för planering och genomförande av fältstudier under 2000. Externa medel kommer också att sökas. 4.3 Viking Culture and Society Under 1998 och 1999 har två intensivprogram lokaliserade till Uppsala och York genomförts kring Viking studies. Programmen som genomförts i samarbete med institutionerna för arkeologi och antik historia samt nordiska språk har varit mycket
13 uppskattade. Programmet kommer 2000 att förläggas till York och Socratesmedel har erhållits för ändamålet. Teologiska institutionen koordinerar detta intensivprogram. 4.4 Graduate Diploma in Psychology of Religion Under 2000 avser fakulteten att fortsätta samarbetet kring ett Graduate Diploma in Psychology of Religion tillsammans med universiteten i Aarhus, Louvain/Leuven, Åbo, Amsterdam, Nijmegen och Wien. Planeringsmedel har erhållits via Socratesprogrammet.
14 5 JÄMSTÄLLDHET 5.1 Tillsättningsärenden Jämställdhetsplanens mål vad gäller rekrytering av professorer och lärare kommer att aktualiseras vid ett antal tillsättningsärenden under året. Vid utformning av ämnesbeskrivningar för tjänster som gäller tillsvidareförordnanden kommer särskild hänsyn att tas till möjligheten att rekrytera kvinnor. 5.2 Ny jämställdhetsplan Nämnden har under höstterminen 1999 inhämtat synpunkter på den aktuella jämställdhetsplanen inom den teologiska fakultetens område. Nämnden avser att fastställa en ny jämställdhetsplan vid sammanträde i januari 2000. I samband med att jämställdhetsplanen beslutas bör övervägas om nämnden finner anledning att hos rektor begära justeringar beträffande beräkningsunderlagen som ligger till grund för beslut om när jämställdhetslagen samt lagen om positiv särbehandling kan aktualiseras inom fakultetens område. 6 SÄRSKILDA ÄNDAMÅL Nämnden uppdrar åt institutionen att i driftsbudgeten för forskning/forskarutbildning reservera 120 tkr för bidrag till ograduerade forskare 125 tkr för bidrag till fast anställda akademiska lärares deltagande i vetenskapliga kongresser. Vid fördelningen av dessa medel kommer en bestämd summa att fördelas till varje fast anställd lärare enligt senare beslut av prefekten 40 tkr till dekanus disposition 30 tkr till expenser för fakultetsnämnd och kansli. 7 EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN INFÖR FRAMTIDEN Nämnden kan konstatera att intäkterna för år 2000 minskar med ca 900 tkr i förhållande till 1999. Vidare ökar kostnaderna för bibliotek och vissa avsättningar till gemensamma ändamål (SUNET och rektors medel för strategiska satsningar). I bokslutet för 1999 beräknas ett underskott uppstå, vilket i huvudsak hänför sig till fakultetsanslaget. Detta ger anledning till mycket stor återhållsamhet inför institutionens arbete med budget inför år 2000. I anledning av denna situation uppdrar nämnden åt prefekt, utbildningsledare och chefsadministratör att undersöka olika möjligheter till kortsiktiga och långsiktiga
15 besparingar i fakultetsnämndens och institutionens budget. Därvid bör särskilt uppmärksammas följande punkter i budgeten: Rektors fördelning av sk kuddar för att mildra effekterna av den nya modellen för beräkning av hyresersättning Uppsägning av lokaler och som följd därav tillfällig förtätning av institutionens tjänsterum Förändrade kostnader för institutionens bibliotek Omfördelning av professorers lönekostnader från fakultetsanslag till grundutbildningsanslag och därmed följande förskjutning i arbetsuppgifterna Översyn av förbrukningen av lösa timmar Nämnden kan komma att revidera verksamhetsplanen, mot bakgrund av ovanstående klarlägganden och utredningar samt mot bakgrund av bokslutet för 1999 samt andra beslut som kan komma att påverka fakultetens och institutionens samlade intäkter och/eller kostnader under år 2000. 8 UTRUSTNING Under budgetperioden 2000 har områdesnämnden anvisat ett investeringsutrymme om 300 tkr. Universitetets internbankspolicy innebär att särskilt upprättade investeringsplaner måste finnas på institutionsnivå. Då institutionens och fakultetens budget sammanfaller presenteras institutionens investeringsplan i fakultetens verksamhetsplan. Planerade investeringar för 1999 utgörs av datorer/datorutrustning till ett belopp om 200 tkr samt kopiator till ett belopp om 100 tkr.