till huvudstudie version 3 Värdering av åtgärdsalternativ Malmö Kompletterad 2004-03-19 med sammanställning av värderade alternativ Uppdragsnummer 1271126200 SWECO VIAK Geijersgatan 8, 216 18 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47
Innehåll Värdering av åtgärdsalternativ 1 Inledning 1 Värderade alternativ 1 Värderingsgrunder 1 Värdering av alternativ 2 Termisk behandling lokalt, alternativ 1 2 Termisk behandling externt SAKAB, alternativ 2 6 Biologisk behandling lokalt, ex situ, alternativ 3 8 Behandling lokalt in situ, alternativ 4 9 Deponering, externt, alternativ 5 11 Deponering, lokalt, alternativ 6 13 Inneslutning av förorenade massor,alternativ 7 14 Nollalternativ, alternativ 8 16 Enbart övertäckning och dränering, alternativ 9 18 Jämförelse av redovisade alternativ 19 Alternativ 1-5 som eliminerar föroreningarna 20 Övriga alternativ 20 i
Värdering av åtgärdsalternativ Inledning Här görs en översiktlig värdering av ett antal realistiska behandlingsalternativ för BT-Kemi området. Värderingen är översiktlig och bygger på uppskattade kostnader och effekter av olika åtgärder. Värderingen skall endast ses som en indikation på vad olika alternativ medför. Den kan också ses som en modell för en kommande värdering baserad på anbud på behandlingsåtgärder och detaljplanerade inneslutningsalternativ. Värderade alternativ De alternativ som värderas är: Termisk behandling lokalt, Alternativ 1 Termisk behandling externt t.ex. vid SAKAB, Alternativ 2 Biologisk behandling lokalt ex situ, Alternativ 3 Behandling lokalt in situ, Alternativ 4 Deponering externt, Alternativ 5 Deponering lokalt vid BT Kemi-området, Alternativ 6 Inneslutning av förorenade massor, Alternativ 7 Nollalternativ, Alternativ 8 Enbart övertäckning, Alternativ 9 Värderingsgrunder Värderingen sker med avseende på kostnader samt andra effekter såsom miljöpåverkan, genomförandetid, måluppfyllelse och projektrisker samt tillstånd och acceptans. Grunderna för värderingen redovisas i huvudrapporten. Här redovisas hur resp. alternativ nu översiktligt värderats, en värdering som måste uppdateras efter föreslagen upphandling och detaljplanering av hur området ska användas i framtiden. I de här redovisade kostnaderna för olika behandlingsmetoder har använts följande specifika kostnader för entreprenadarbetena som grund. Dessa kostnader har också använts vid uppskattning av kostnaden för det föreslagna alternativet nedan, Samtliga kostnader är exkl. moms. 1 (23)
Fast kostnad biologisk eller termisk behandling 10 Mkr Termisk desorption 1200 kr/t rörlig kostnad Termisk förbränning destruktion 4000 kr/t Biologisk behandling 600 kr/t (Måttl. föror) Biologisk behandling 400 kr/t (Måttl. föror) Transporter 2 kr/t/km Regional deponi inkl transport 900 kr/t Lokal deponi tillstånd etc 7 Mkr Lokal deponi anläggning 800 kr/m 2 Lokal deponi rörlig kostnad 400 kr/t Inneslutning övertäckning 300-600 kr/m 2 Täckning med ospec. massor ca 50 kr/m 3 Kostnad för massor 0-100 kr/m 3 Planteringar etc 20-50 kr /m 2 På basis av ovanstående har kostnaden för lokal termisk behandling av förorenad jord till en mängd av 30 000 ton i textbil. 5 uppskattas uppgå till 52 Mkr. Om mängden jord som måste behandlas varierar mellan 20 000 40 000 ton bedöms detta påverka kostnaden motsvarande en variation mellan 38-66 Mkr. Utöver ovissheten i mängder finns också en osäkerhet i de specifika kostnaderna som använts vilket måste beaktas. Alternativet med lokal termisk behandling har i rapporten bedömts vara ett realistiskt huvudalternativ. Denna kostnad har använts som exempel för att indikera totalkostnaden i projektet. Värdering av alternativ Termisk behandling lokalt, alternativ 1 Miljöpåverkan Termisk behandling lokalt bör ske inom det norra området där huvuddelen av de massor som måste behandlas finns. En närmare beskrivning av processen redovisas i SWECO VIAK (2002). Med termisk behandling avses här termisk desorption vid förhållandevis hög temperatur 400-500 C. Bildade gaser förbränns därefter vid högre temperatur 1000-1200 C. Farligt avfall förutsätts också förbrännas vid den högre temperaturen. Sannolikt krävs en förbehandling av jorden så att den finfördelas innan den upphettas. Förbehandlingen bör ske i slutet rum för att möjliggöra luftbehandling om lukt uppstår. Tält eller annan typ av monteringsfärdig hall kan användas. Även uppgrävning av de förorenade massorna och sortering av dessa kan behöva ske under tält för att störande lukt inte skall fås. Förbränning av de termiskt avdrivna gaserna måste ske. 2 (23)
Förbränningsanläggningen bör kunna stå uppställd fritt utomhus utan att särskilda luktproblem uppstår. Gaserna som uppstår vid upphettningen skall förbrännas vid så hög temperatur att lukt inte uppstår. Behandling kan ske av alla massor i stort sett oberoende av föroreningshalt. De massor som måste klassas som farligt avfall torde knappast bli aktuella att ta hand om i en tillfälligt uppställd mobil anläggning. Dessa massor förutsätts här behöva förbrännas i en destruktionsanläggning typ SAKAB för att inte komplicera tillståndsprocessen. Frågan om möjligheten att även behandla farligt avfall i en lokal termisk behandlingsanläggning kan dock vara värt att undersöka i ett senare skede. Sammantaget är bedömningen att man får en påtaglig men acceptabel lokal miljöpåverkan under behandlingstiden. Total sett innebär alternativet att en betydande mängd bekämpningsmedel destrueras och inte längre utgör en belastning. Behandlingen medför dock en betydande resursåtgång för energi till behandlingen och kanske också till transporter av farligt avfall till extern anläggning. Genomförandetid Kapaciteten i en anläggning för termisk behandling är i viss mån beroende på materialets sammansättning men främst på utformning och storlek av ugn. Anläggningar finns från storleksordningen något ton/timme till tiotals ton/timme. Lämplig kapacitet för en anläggning vid BT Kemi bedöms vara 10-20 ton/timme. Tiden för att behandla alla förorenade massor, som inte kan få ligga kvar, beror inte enbart på anläggningens kapacitet utan också på om anläggningen drivs kontinuerligt eller ej. Det är ofta stora fördelar med kontinuerlig drift åtminstone under vardagar. Start och stopp av anläggningar innebär störningar som kan orsaka extra utsläpp i rökgaserna. En möjlighet att i någon mån reducera störningarna är att driva anläggningen på sparlåga under icke behandlingstid, d.v.s. anläggningen står redo och är varm för att ta emot förorenad jord varje vardagsmorgon. Sådan drift kostar dock energi i onödan vilket i sig medför en negativ miljöpåverkan. Om man förutsätter att en anläggning drivs dygnet runt fem dagar/- vecka kan uppskattningsvis 1 000-2 000 ton/vecka behandlas. Att behandla 30 000 ton skulle i så fall ta 15-30 veckor. En total behandlingstid kortare än ett år kan fås även om mängderna skulle bli väsentligt större än vad som bedömts ovan. 3 (23)
I det fall att man endast skulle driva en anläggning dagtid blir den genomsnittliga kapaciteten väsentligt mindre, ca 40 % av ovanstående, och behandlingstiden 2,5 ggr längre. Om mängderna skulle vara enligt det höga alternativet ovan kan behandlingstiden behöva vara kanske ända upp till två år. Till behandlingstiden måste man lägga den tid det tar att handla upp och få tillstånd för genomförandet. En total genomförandetid på 4-5 år kan vara möjlig. Måluppfyllelse, projektrisker Lokal termisk behandling bedöms vara en metod för vilken en entreprenör, åtminstone efter att ha fått tillfälle att genomföra praktiska försök med aktuell jord, bör kunna ge förhållandevis säkra resultatgarantier avseende resthalt, emissioner, tid och kostnad. Erfarenheter av metoden finns från många håll både i Sverige och i övriga världen. Risken för att projektet på ett eller annat sätt skulle kunna misslyckas bedöms vara förhållandevis liten. Jordens behandlingsbarhet utgör en viss risk. En osäkerhet finns också vad gäller kraven på och möjligheterna att uppfylla dessa vad gäller emissioner via rökgaserna. Det finns också en projektrisk i att man inte kommer att finna alla kraftigt förorenade massor inom området. Denna risk finns dock i samtliga behandlingsalternativ. Tillstånd, acceptans Tillstånd enligt Miljöbalken krävs för att etablera en behandlingsanläggning vid BT Kemi. Några särskilda svårigheter att erhålla ett tillstånd bedöms inte finnas. Miljökonsekvenserna av att under en begränsad tid, ett till två år, etablera en termisk behandling bedöms vara måttliga. Med en väl genomförd tillståndsprövning bedöms det vara möjligt att få god acceptans för behandlingen. Ett bekymmer vid arbete inom det norra BT Kemi området är att området är kringgärdat av järnvägsspår varför bevakning krävs från Banverket när spåren skall passeras. Detta gäller samtliga behandlingsalternativ och i stort sett i lika omfattning. Kostnader Kostnaden för termisk behandling bedöms uppgå till ca 1 200 1 800 kr/ton. En del av kostnaden förutsätts utgöras av en fast uppstart- och anläggningskostnad medan huvuddelen kan antas vara rörlig och hänförlig till den behandlade mängden. Om man antar att den fasta kostna- 4 (23)
den i detta fall är 10 Mkr och den rörliga kostnaden 1200 kr/ton skulle totalkostnaden bli följande vid de ovan angivna alternativa mängderna. Kostnaden för att ta hand om den mycket förorenade jorden genom förbränning/destruktion antas uppgå till 4 000 kr/ton inkl. transport, ca 1000 kr/ton. I vissa referenser anges betydligt lägre kostnader för termisk avdrivning och ner till under 1 000 kr/ton. Huruvida dessa är realistiska som en slutlig behandlingskostnad när allting har räknats med är svårt att bedöma utan ingående kunskap om vad som innefattas i de angivna kostnaderna. I de kostnader som anges i tabellen nedan och även i värdering av övriga alternativ ingår alla kostnader såsom för tillstånd, projektering och upphandling, kontroll etc. Fast kostnad 10 10 10 Rörlig kostnad 36 24 48 Farligt avfall 6 4 8 Summa kostnad 52 38 66 Till kostnaderna för behandlingen kommer alla övriga projektkostnader. Dessa omfattar entreprenadkostnader för uppgrävning av förorenade massor, återställningsarbeten inom området med planteringar m m, renovering av dräneringssystemet som säkerhet under entreprenadtiden och för långsiktig kontroll samt hjälparbeten, provisoriska åtgärder under arbetstiden. Vidare erfordras planerings- och projekteringsarbete för återställningen och efterarbetena inom området. Tillståndsprövning, upphandling m.fl konsultinsatser krävs och kommunen kommer att ha kostnader för projektledning och administration m m. Anskaffning av massor till återställning av området kan bli en stor post. En uppskattning av dessa kostnader har gjorts i textbilaga 4 och slutar på ca 45 Mkr. Även denna kostnadsbedömning har ett betydande mått av osäkerhet, kanske +/- 20 %. Till kostnaderna bör man också lägga en summa för oförutsett, storleksordningen 10-15 %. Total kostnad skulle i detta fall således bli följande: Behandling 52 38 66 Övriga kostnader 45 40 50 Oförutsett 12 8 16 Summa kostnad 109 76 132 5 (23)
Termisk behandling externt SAKAB, alternativ 2 Miljöpåverkan Termisk behandling kan givetvis ske vid en extern permanent anläggning såsom den som SAKAB har i Kvarntorp, Kumla. SAKAB är det bolag som av staten har byggts upp för att ta hand om farligt avfall i Sverige men som idag till övervägande del ägs av Sydkraft AB. Vid SAKAB finns en stor kapacitet för förbränning/destruktion av farligt avfall som skulle kunna användas till destruktion av avfall också från BT Kemi. Det kan också finnas andra företag som kan vara intresserade av och ha möjlighet att erbjuda sina tjänster. En behandling vid SAKAB skulle medföra ökade emissioner där samt en viss miljöpåverkan genom de utsläpp transporterna medför. Vidare innebär jordförflyttningen att man får en restprodukt vid SAKAB som måste tas om hand. Möjligen kan man ordna returtransporter till förhållandevis låga marginalkostnader men knappast i sådan nivå att det är motiverat att ta tillbaka materialet. Den totala miljöpåverkan bedöms därför bli högre medan den lokala påverkan givetvis blir mindre i detta alternativ än vid lokal termisk behandling. Genomförandetid En termisk behandling vid en extern anläggning med alla erforderliga tillstånd innebär att projekttiden kan bli kort. Tiden styrs främst av huruvida det finns behandlingskapacitet tillgänglig vid anläggningen när arbetena skall genomföras. En total genomförandetid på 3-4 år kan vara möjlig. Tillstånd, acceptans Fördelarna med att nyttja en anläggning som SAKAB s skulle givetvis vara att man där har alla tillstånd, en kvalificerad och rutinerad personal samt väl etablerad rökgasbehandling och miljökontroll. Tillstånd behövs därför i huvudsak endast för uppgrävningen och arbetena på plats, En behandling vid SAKAB bedöms kunna accepteras av alla inblandade parter. Måluppfyllelse, projektrisker Säkerheten för att SAKAB med förbränning skulle kunna garantera ett gott resultat bedöms vara hög och minst likvärdig med förbränning lokalt. Risken att projektet av någon anledning inte skulle kunna genomföras bedöm som liten. En risk är dock att SAKAB har en begränsad kapacitet som kan medföra förlängd behandlingstid. 6 (23)
Kostnader Kostnaden för förbränning/destruktion av avfall är betydligt högre än för termisk behandling till gasavgång med efterföljande förbränning av gaserna. Kostnader i storleksordningen 2 500-4 000 kr/ton anges som riktvärden för förorenad jord och liknande. Till denna kostnad kommer transportkostnader som kan uppskattas till ca 2 kr/ton.km enkel väg eller i detta fall med ca 500 km resväg motsvarande 1 000 kr/ton. Tågtransport kan vara ett alternativ till biltransport värt att undersöka i ett senare skede. Den totala kostnaden för förbränning vid SAKAB skulle vid en antagen kostnad av 4 000 kr/ton bli i storleksordningen 125 Mkr vid den bedömda mängden med en möjlig variation mellan 85-170 Mkr. Kostnaden blir således i ett sådant fall mer än dubbelt så hög som vid behandling på plats. Det är dock möjligt att SAKAB hos sig skulle kunna erbjuda en termisk behandling i enlighet med vad som förutsatts ovan för en mobil anläggning uppställd på plats. Om man antar att SAKAB skulle kunna erbjuda behandling till en rörlig kostnad av 1 200 kr/ton men att den del som utgörs av farligt avfall förbränns liksom förutsatts i alternativet ovan skulle kostnaden i ett sådant alternativ bli följande. Transportkostnad 32 21 42 Rörlig kostnad 36 24 48 Farligt avfall 6 4 8 Summa kostnad 74 49 98 Att finna någon annan etablerad fast anläggning som skulle kunna ta hand om all den förorenade jorden från BT Kemi på närmare håll än SAKAB är knappast möjligt. Övriga projektkostnader bedöms i stort sett bli desamma som i alternativ 1, d.v.s. 45 Mkr+/- 20 % plus oförutsett. Total kostnad skulle i detta fall således bli följande: Behandling 74 49 78 Övriga kostnader 45 40 50 Oförutsett 13 9 19 Summa kostnad 122 98 147 7 (23)
Biologisk behandling lokalt, ex situ, alternativ 3 Miljöpåverkan Biologisk behandling på plats men ex situ kan vara ett möjligt alternativ. En reaktorbaserad process bedöms i så fall var det bästa alternativet. Biologisk behandling bedöms jämfört med termisk behandling medföra längre behandlingstid med viss risk för lukt vilket innebär att den lokala miljöpåverkan blir större. Förutsatt att man uppnår samma behandlingsresultat som i fallen med termisk behandling bedöms den totala miljöpåverkan vara likvärdig med alternativet lokal termisk behandling. Genomförandetid En annan faktor är tiden för behandlingen. Av erfarenhet vet man att biologisk behandling tar viss tid. Även om man kan genomföra en huvudsaklig reaktorbehandling på förhållandevis kort tid kan det behövas flera processteg och kanske också en viss efterbehandling av jorden. En total genomförandetid på 4-5 år kan vara möjlig. Tillstånd, acceptans Att få tillstånd till en biologisk behandlingsanläggning lokalt bedöms vara möjligt och likvärdigt med tillstånd för lokal termisk behandling. Däremot kan det vara något svårare att få acceptans eftersom risken för att behandlingen kan ta längre tid än termisk behandling är större, se nedan. Måluppfyllelse, projektrisker Ett bekymmer med biologisk behandling är som tidigare nämnts att jordmassorna innehåller olika föroreningar som kan kräva var och en sina egna driftförutsättningar. Vissa föroreningar kan också vara hämmande i sammanhanget. Riskerna för att man inte når uppställda mål för behandlingen och att vald process för behandlingen inte skall fungera bedöms större än i fallen med termisk behandling. Risken för att projektet skall ge oväntade negativa effekter eller inte ge åsyftat resultat trots eventuella garantier bedöms vara större än vid alternativet termisk behandling. Kostnader Kostnaden för biologisk behandling kan ofta bli något lägre än vad som ovan anges för termisk behandling. En rimlig bedömning kan vara att den rörliga kostnaden blir i storleksordningen hälften av den för termisk behandling. Den fasta delen torde bli i stort sett densamma som för en 8 (23)
termisk anläggning. Med dessa förutsättningar skulle följande kostnader fås vid biologisk behandling Fast kostnad 10 10 10 Rörlig kostnad 18 12 24 Farligt avfall 6 4 8 Summa kostnad 34 26 42 Det kan mycket väl bli så att man tvingas behandla sådan jord som har relativt högt föroreningsinnehåll genom termisk behandling och endast jord med måttligt föroreningsinnehåll på biologisk väg. Kostnadsbilden skulle då mycket väl kunna bli följande. Det förutsätts att den fasta delen för att anordna både termisk och biologisk behandling ökar till 15 Mkr medan den rörliga kostnaden för biologisk behandling minskar till 400 kr/ton och den för termisk behandling kvarstår vid 1 200 kr/t. Fast kostnad 15 15 15 Rörlig kostnad starkt 18 12 24 förorenade massor Rörlig kostnad måttligt 4 6 8 förorenade massor Farligt avfall 6 4 8 Summa kostnad 43 37 55 Övriga projektkostnader bedöms i stort sett bli desamma som i alternativ 1, d.v.s. 45 Mkr+/- 20 % plus oförutsett. Förutsatt att kostnaden för behandling blir ett medelvärde av de två alternativen ovan skulle total kostnad i detta fall således bli följande: Behandling 38 31 48 Övriga kostnader 45 40 50 Oförutsett 11 7 15 Summa kostnad 94 78 113 Behandling lokalt in situ, alternativ 4 Miljöpåverkan Behandling av förorenade massor på plats utan uppgrävning kan vara ett alternativ. Miljöpåverkan i ett sådant alternativ bedöms bli avsevärt mindre än i alternativ där massorna måste grävas upp och behandlas. 9 (23)
Även resursåtgången bedöms bli liten. Eftersom behandlingen bedöms ta förhållandevis lång tid i anspråk innebär det en störning lokalt. Vid termisk behandling krävs dock energi och vid kemisk behandling måste tillsats ske av oxidationsmedel i någon form. Genomförandetid Behandlingstiden vid insitu-behandling kan befaras bli lång särskilt om biologisk behandling utnyttjas. En total genomförandetid på 5-10 år kan vara en rimlig gissning. Tillstånd, acceptans Tillstånd till biologisk behandling insitu bedöms vara möjligt att få förhållandevis lätt eftersom metoden troligen inte medför några påtgliga störningar i omgivningen. Däremot kan det ifrågasättas om metoden finner acceptans hos berörda om man tror behandlingstiden blir lång. Måluppfyllelse, projektrisker Vi bedömer det vara tveksamt att nå uppsatta mål med insitu- behandling. De massor som ska behandlas är troligen förhållandevis kraftigt och ojämnt förorenade av flera ämnen. Jordstrukturen är sådan att det kan vara svårt att få behandlingen att nå alla föroreningar lika effektivt. Projektrisken att man inte ska uppnå önskad effekt är stor. Kostnader Kostnaden för insitu-behandling är mycket beroende av jordarten och föroreningarnas art i varje särskilt fall. Det är svårt att dra erfarenheter från en plats till en annan. Oftast krävs att man installerar brunnar, rör för injektion eller spridning av närsaltsubstrat, kemikalier eller ånga och kanske dränerings- eller ventilationssystem för att fånga upp vatten eller gaser. En grov gissning kan vara att en investering på 10-15 Mkr kan erfordras för BT-Kemi. Därtill kommer en kostnad för skötsel, tillsyn och kontroll samt för förbrukningsmaterial. Denna kostnad antas här till 10-15 Mkr. Utöver dessa kostnader tillkommer en kostnad för omhändertagande av de förorenade massor som måste tas bort från det södra området. Om man antar att den mängden uppgår till hälften av den mängd farligt avfall som antagits finnas i området blir den tillkommande kostnaden 2-4 Mkr. Övriga projektkostnader bedöms i stort sett bli desamma som i alternativ 1, d.v.s. 45 Mkr+/- 20 % plus oförutsett. Total kostnad skulle i detta fall således bli följande: 10 (23)
Behandling 25 20 30 Övriga kostnader 45 40 50 Farligt Avfall 3 2 4 Oförutsett 10 6 13 Summa kostnad 83 68 97 Deponering, externt, alternativ 5 Miljöpåverkan Deponering av förorenade massor skulle innebära att massorna grävdes bort och transporterades till någon plats där de kan deponeras. Deponeringsmöjlighet finns närmast vid det kommunala avfallsbolaget LSR s upplag vid Lundåkra i Landskrona men också vid NSRs upplag Filborna i Helsingborg. Filborna har en fördel på så sätt att Filborna är det upplag i regionen som troligen har störst kapacitet. Lokal miljöpåverkan fås i princip endast under tiden för uppgrävning. Viss mängd transporter måste gå genom samhället men transportvägen är kort till allmän väg. Totalt sett är emellertid alternativ sämre eftersom föroreningarna behålls i kretsloppet och deponiutrymme, som kunde ha använts till annat, tas i anspråk. Genomförandetid Behandlingstiden i detta alternativ bedöms bli kort eftersom massorna direkt efter uppgrävning kan föras till deponeringsplatsen. Tiden begränsas därför i princip endast av grävningskapaciteten. En total genomförandetid på 3-4 år är realistisk. Tillstånd, acceptans Huruvida NSR eller LSR eller kanske SYSAV har möjlighet eller intresse av att svara för mottagandet och omhändertagandet av alla eller vissa förorenade massor kan inte klarläggas i detta skede. Bolagen bör kunna ges möjligheten att delta i en förfrågan avseende behandlingen och själva i konkurrens med andra besluta om man kan och vill erbjuda tjänster. Troligen kan man få acceptans lokalt för en sådan lösning medan andra grupper kan ha invändningar. Måluppfyllelse, projektrisker Vid bortgrävning kommer målet för behandlingen sannolikt att uppnås. 11 (23)
Kostnader Kostnaden för att deponera förorenad jord är enligt NSRs prislista för restavfall 1350 kr/ton inkl deponiskatt 370 kr/ton. För andra specialavfall varierar priserna mellan 650-1 650 kr/ton inkl. skatt. Förorenad jord beskattas ej varför en rimlig prisnivå kanske kan vara i storleksordningen 700-900 kr/ton för förorenad jord, som inte klassas som farligt avfall, från BT Kemi. Transportkostnaden för att transportera jord från BT Kemi till Helsingborg kan bedömas uppgå till ca 100 kr/ton tillkommer. Prislistan för deponering vid LSR s deponi Lundåkra är i stort sett likvärdig med NSR s. Eftersom det är en förhållandevis stor mängd som kan behöva deponeras är priset rimligtvis förhandlingsbart hos bolagen. Med ovannämnda prisbild, ca 900 kr/ton, skulle deponering vid en regional deponi i grova drag kosta följande. Det förutsätts att både starkt och måttligt förorenade massor får deponeras medan farligt avfall förbränns såsom i de tidigare alternativen. En liten fast kostnad har antagits erfordras för tillståndsprövning vid resp. deponi. Fast kostnad 1 1 1 Rörlig kostnad förorenade 27 18 36 massor Farligt avfall 6 4 8 Summa kostnad 34 23 45 Övriga projektkostnader bedöms i stort sett bli desamma som i alternativ 1, d.v.s. 45 Mkr+/- 20 % plus oförutsett. Total kostnad skulle i detta fall således bli följande och förutsatt att kostnaden för behandling blir ett medelvärde av de två alternativen ovan: Behandling 34 23 45 Övriga kostnader 45 40 50 Oförutsett 9 6 15 Summa kostnad 88 69 110 12 (23)
Deponering, lokalt, alternativ 6 Miljöpåverkan Att anordna en egen lokal deponi skulle principiellt kunna vara en tänkbar lösning om man hittar en plats för en sådan deponi. Kraven på en sådan deponi kan bedömas motsvara minst de krav som idag ställs på en icke-farligt avfall deponi. Om man förutsätter att deponi måste dimensioneras för den bedömda maximimängden enligt ovan, 40 000 m 3, behöver uppskattningsvis en yta om ca 1 ha tas i anspråk (4m genomsnittlig deponihöjd). Att anordna en egen lokal deponi innebär att någon egentlig reduktion av föroreningarna inte uppnås utan endast att de flyttas. Alternativet bedöms därför som mindre bra med tanke på total miljöpåverkan. Även för den lokala miljön fås en negativ inverkan i och med att en lokal deponi måste anordnas någonstans även om den platsen väljs till BT Kemiområdet. Genomförandetid Att anordna en lokal deponi bedöms vara tekniskt möjligt på förhållandevis begränsad tid. Det krävs dock tillstånd för deponeringen och en tid på 3-5 år kan behövas. Tillstånd, acceptans Att få tillstånd till en lokal deponi bedöms vara möjligt om den utförs i samband med återställningsarbetena i övrigt vid BT Kemi. Detta förutsatt att man kan visa att alternativet är fullt acceptabelt ur miljösynpunkt samt att man därmed sparar kostnader jämfört med andra alternativ. Att däremot är det mycket tveksamt om man kommer att få acceptans för ett sådant alternativ bland de berörda och då främst Teckomatorpsborna. Måluppfyllelse, projektrisker Säkerheten för att man i ett projekt med en lokal deponilösning skulle kunna nå uppställda mål för BT Kemi-området bedöms däremot vara god även om föroreningarna inte tas bort från området. Man kan åstadkomma en säker inneslutning eftersom man kan utföra både tät botten och tät överyta med sidor. Däremot bedöms risken stor för att projektet som helhet skall kunna stoppas eller försenas. Det kan mycket väl uppstå en stark lokal opinion mot en deponilösning som skulle kunna förhindra ett genomförande. 13 (23)
Kostnader Kostnaden för att anordna en lokal deponi kan uppskattas till ca 1200 kr/m 2 för botten och topptätningar vartill kommer vissa andra anordningar som tillfartsväg stängsel etc. i storleksordningen någon miljon kronor. Vidare krävs utredningar detaljprojektering tillståndprövning mm vilket kostar ytterligare någon miljon kronor. En grov uppskattning är att det kostar storleksordningen 15 Mkr att anordna en egen deponi. Till denna anläggningskostnad kommer driftkostnaderna som består av transportkostnader samt kostnaden för hanteringen på deponin. Den rörliga kostnaden kan röra sig om ca 300-500 kr/ton. Med angivna kostnader skulle kostnaden för ett alternativ med egen lokal deponi kunna bli följande, förutsatt att den rörliga kostnaden blir ett medelvärde av de två alternativen ovan. Fast kostnad 15 15 15 Rörlig kostnad förorenade 12 8 16 massor Farligt avfall 6 4 8 Summa kostnad 33 27 39 Övriga projektkostnader bedöms i stort sett bli desamma som i alternativ 1, d.v.s. 45 Mkr+/- 20 % plus oförutsett. Total kostnad skulle i detta fall således bli följande: Behandling 33 27 39 Övriga kostnader 45 40 50 Oförutsett 10 7 13 Summa kostnad 88 74 102 Inneslutning av förorenade massor, alternativ 7 Miljöpåverkan Att genomföra en inneslutning av de förorenade massorna utan att ta bort dem och behandla dem ä, liksom en lokal deponi, ett totalt sett från miljösynpunkt tveksamt alternativ. Föroreningarna, som är behandlingsbara, har ej åtgärdats utan får ligga kvar. Inneslutningen måste vara så tät att man inte får ett oacceptabelt utläckage till Braån. Det krävs således både en tät övertäckning och en tät vertikal skärm ned till de på djupet liggande täta lerlagren runt hela 14 (23)
området. En sådan inneslutning är sannolikt möjlig att genomföra av hela det norra området men inte för det södra området. En inneslutning är i stort sett likvärdig med en lokal deponilösning. Man gräver dock inte upp föroreningarna och undviker på så sätt en negativ lokal miljöpåverkan. Genomförandetid Genomförandetiden i detta alternativ påverkas också av en tillståndshantering och tiden kan grovt bedömas bli likvärdig med tiden för en lokal deponi, d.v.s. 3-5 år. Tillstånd, acceptans Att få tillstånd till och acceptans för en inneslutning bedöms vara likvärdigt med förhållandena för en lokal deponi. Måluppfyllelse, projektrisker Risken för att man i ett projekt med en inneslutning inte skulle kunna nå uppställda mål för BT Kemi-området bedöms vara något större än för en lokal deponilösning. Det finns en osäkerhet i möjligheten att utföra en helt tät vertikal avskärmning. Inneslutningen kan nämligen inte anordnas under de förorenade massorna och därmed kan det alltid finnas en läckageväg ut från området Projektrisker finns främst huruvida en inneslutning kommer att ge erforderliga effekter ur miljösynpunkt. Även vid ett förslag med inneslutning kan det uppstå en stark lokal opinion som skulle kunna förhindra ett genomförande Kostnader Övertäckningen bedöms behöva göras med särskilt tätskikt till en nivå motsvarande minst det krav som ställs på en deponi för icke-farligt avfall. Kostnaden för en sådan tätning kan grovt sett uppskattas till storleksordningen 600 kr/m 2. Kostnaden är mycket beroende på om naturliga massor typ lera kan fås eller om de måste köpas eller ett tätt membran av gummi eller plast måste användas. För hela det norra området om ca 6 ha skulle kostnaden med detta pris bli 36 Mkr. Till denna kostnad kommer behovet av en tät skärm med i genomsnitt uppskattningsvis 6 m djup och en längd på ca 1100 m. En sådan skärm bedöms grovt kunna komma att kosta 6-10 Mkr. Någon egentlig rörlig kostnad har man inte i detta alternativ för de förorenade massor som finns på det norra området. De massor som finns på det södra området och inte är farligt avfall bör kunna få läggas på det norra området och ingå i inneslutningen. Om man antar att dessa massor uppgår till 5000 ton och att den rörliga kostnaden blir 200 kr/ton 15 (23)
blir kostnaden 1 Mkr. I detta fall kommer man sannolikt inte att hitta något farligt avfall förutom det som kan finnas inom det södra området. Här antas att 30 % finns inom det södra området. En sammanställning av totalkostnaden i ett sådant alternativ skulle således bli följande förutsatt samma förutsättningar i övrigt som i de tidigare redovisade alternativen. Tät täckning norra delen 36 36 36 Tät skärm 8 6 10 Rörlig kostnad 1 1 1 Farligt avfall 3 2 4 Summa kostnad 48 45 51 Övriga projektkostnader blir mindre än i de tidigare redovisade alternativen främst därför att grävarbetena, ca 6 Mkr, minskar till mycket stor del. Vidare ingår i kostnaden för inneslutningen enligt ovan en del av de efterbehandlingsarbeten som ingår i de tidigare alternativen. Här antas att övriga kostnader blir 35 Mkr+/- 20 % plus oförutsett. Total kostnad skulle i detta fall således bli följande: Inneslutning m.m 48 45 51 Övriga kostnader 35 28 42 Oförutsett 11 7 14 Summa kostnad 94 80 107 Nollalternativ, alternativ 8 Miljöpåverkan Nollalternativet innebär i princip att man inte gör något utan fortsätter såsom idag. Överpumpningen av dräneringsvatten till Landskrona måste fortgå i strid mot det övergripande målet i överenskommelsen mellan kommunen och Naturvårdsverket. Det är dock nödvändigt att vidta en upprustning av dräneringssystemet för att dess avsedda funktion skall kunna bibehållas. Den lokala miljön är idag påverkad och någon förbättring fås inte. Området kan inte användas i enlighet med uppsatta mål. Den regionala påverkan, om än begränsad, som fås genom utsläppet av dränerings- 16 (23)
vatten till Landskrona reningsverk och Öresund fortsätter. Föroreningarna finns kvar i området och utgör ett latent hot både lokalt och totalt. Genomförandetid Nollalternativet innebär givetvis att tiden som behövs för att genomföra den upprustning och översyn över anläggningarna blir kort. Det krävs dock viss juridisk prövning även i detta fall och 1-2 års genomförandetid är realistiskt i det fall beslut fattas om att nollalternativet skall gälla. Tillstånd, acceptans Nollalternativet kräver knappast en tillståndsprocess. En anmälan till tillsynsmyndigheten om de åtgärder som avses utföras. Ett nytt kontrollprogram behövs och kan förutsättas bli följden även i ett nollalternativ. Länsstyrelsen har också möjligheter att påfordra kompletterande åtgärder eller undersökningar om man inte accepterar en nollösning och kan om nödvändigt gå emot Naturvårdsverket om man mot förmodan skulle ha skilda uppfattningar i frågan. Att få allmän acceptans för ett nollalternativ är knappast möjligt. Troligen skulle också ett antal organisationer som har intressen för natur och miljö både lokalt och nationellt opponera sig kraftigt. Måluppfyllelse, projektrisker De övergripande målen uppnås inte i ett nollalternativ. Risken är betydande att ett beslut om nollalternativets genomförande kommer att ifrågasättas vid ett senare tillfälle och att man då får börja om. Kostnader Kostnaden för nollalternativet består, dels av de underhållsåtgärder som måste genomföras, dels av de kostnader man har för driften av nuvarande anläggningar. Underhållsåtgärderna består i huvudsak av att dräneringssystemet måste rustas upp och förnyas. Anläggningskostnaden för detta har beräknats till ca 3 Mkr. Därtill kommer projektering upphandling kontroll tillstånd etc. uppskattningsvis till storleksordningen 1 Mkr. Driftkostnaderna för pågående pumpning till Landskrona består idag i huvudsak av behandlingskostnaden i reningsverket som är mängdberoende. Samt för skötsel och tillsyn av anläggningarna. Hittills har årskostnaden angetts vara ca 0,4 Mkr/år. Det är troligt att ett renoverat dräneringssystem kommer att medföra något ökade vattenmängder. Kraven på tillsyn, skötsel och kontroll bedöms behöva ökas väsentligt. 17 (23)
En trolig framtida årskostnad är därför ca 0,8 Mkr/år. Denna årskostnad kan bedömas motsvara ett kapital av ca 40-20 Mkr vid en kalkylränta på 2 4 %. Denna kostnad tas med som jämförelse mot andra alternativ. Jämförbar kostnad i detta alternativ kan enligt ovan anses vara följande: Kostnader i MSEK Kalkylränta 3 % Kalkylränta 4 % Kalkylränta 2 % Dräneringssystem 4 4 4 Kapitaliserad årskostnad 27 20 40 Oförutsett 4 2 6 Summa kostnad 35 26 50 Enbart övertäckning och dränering, alternativ 9 Miljöpåverkan Detta alternativ innebär att området övertäcks med jord så att området kan användas enligt det övergripande målet. Övertäckningen utförs utan särskilda täthetskrav vilket innebär lägre kostnader än vid tät inneslutning. Dräneringssystemet måste finnas kvar och drivas som idag för att tillräckligt skydd mot utläckage till Braån skall finnas. Detta strider då mot det övergripande målet att lakvattenpumpningen till Landskrona skall upphöra. Ett alternativ skulle möjligen kunna vara lokal lakvattenbehandling. Övertäckningen medför därmed att man långsiktigt får en miljöpåverkan både lokalt och totalt som är större än de alternativ där målen uppnås. Genomförandetid Genomförandetiden i detta alternativ påverkas främst av tillståndshanteringen och kan grovt bedömas bli likvärdig med tiden för genomförande av en lokal deponi eller total inneslutning, d.v.s. 3-5 år. Tillstånd, acceptans Att få tillstånd till och acceptans för en inneslutning bedöms vara likvärdigt med förhållandena för en lokal deponi eller inneslutning. Måluppfyllelse, projektrisker De övergripande målen uppnås inte i ett alternativ med enbart övertäckning. Jämfört med nollalternativet uppnås dock att man skall kunna använda området som avsett. Risken är betydande att även ett beslut om 18 (23)
genomförande av enbart en övertäckning kommer att ifrågasättas vid ett senare tillfälle och att man då får börja om. Kostnader Kostnaderna i alternativet med övertäckning blir i huvudsak de kostnader som i de tidigare alternativen angetts som övriga projektkostnader i alternativet inneslutning dvs. med reducerade grävarbeten. På likartat sätt som i alternativet med inneslutning förutsätts att vissa massor, som finns på det södra området, måste tas om hand. Den jämförbara totalkostnaden i detta alternativ skulle då bli följande: Övriga åtgärder 35 28 42 Dräneringssystem 4 4 4 Rörlig kostnad 1 1 1 Farligt avfall 3 2 4 Kapitaliserad årskostnad 27 20 40 Oförutsett 4 2 6 Summa kostnad 74 57 97 Jämförelse av redovisade alternativ En jämförelse har gjorts mellan de olika alternativen enligt ovan varvid de mjuka parametrarna har värderats i en skala 1-5 där 5 är bäst och 1 är sämst. Det är givetvis svårt att göra en helt objektiv värdering och man kan också anse att olika kriterier ha olika vikt. Någon viktning har dock inte gjorts i tabellen. De olika aspekterna som värderats framgår av tabellen. Jämförelsen har gjorts i två steg där det första är en jämförelse mellan de alternativ som innebär att föroreningarna elimineras från området, alternativen 1-5. Dessa alternativ är också de för vilka det är aktuellt att upphandla behandlingsåtgärder. Det bör noteras att fler behandlingsalternativ kan bli aktuella vid sådan upphandling. I ett andra steg har de övriga alternativen jämförts med alternativet med termisk behandling lokalt. De redovisade kostnaderna för alternativen innefattar en grov uppskattning av alla kostnader som är nödvändiga för genomförandet av respektive alternativ 19 (23)
Alternativ 1-5 som eliminerar föroreningarna I tabellen nedan sammanfattas den översiktliga värdering som gjorts av alternativen 1-5. Termisk behandling lokalt, alt.1 Termisk behandling externt, alt 2 Biologisk behandling lokalt, alt 3 Insitubehandling lokalt, alt 4 Extern Deponering, alt 5 Total miljöpåverkan 4 3 4 5 1 Lokal miljöpåverkan 3 4 3 4 4 Genomförandetid 4 5 3 2 3 Tillståndsfrågor, acceptans 4 5 4 4 3 Säkerhet för måluppfyllelse 4 4 3 3 4 Risker i projektgenomförande 4 4 3 2 3 Summa poäng 23 25 20 19 20 Kostnader för genomförande MSEK 76-132 98-147 78-113 68-97 69-110 Av tabellen ovan framgår att alternativen med termisk behandling, lokalt eller externt, bedöms vara de alternativ som är säkrast och ger bäst måluppfyllelse. Extern termisk behandling, som får flest poäng bedöms dock bli dyrare än lokal behandling. Lokal biologisk behandling, som kanske (det finns en osäkerhet här) skulle kunna innebära lägsta kostnader, bedöms ha något större negativ miljöpåverkan, ta längre tid och innebära större projektrisk än termisk behandling. Extern deponering kan också vara ett alternativ med lägre kostnad. Det finns dock här en osäkerhet huruvida någon deponiägare önskar ta emot de förorenade massorna. Detta klarläggs först i samband med en upphandling av behandlingen. Övriga alternativ I följande tabell har en jämförelse även gjorts av de övriga alternativen 6-9, som innebär att föroreningarna lämnas kvar och där inte de övergripande målen nås. För att underlätta en jämförelse med de tidigare alternativen har alternativet med lokal termisk behandling också redovisats i tabellen. 20 (23)
Termisk behandling, lokalt, alt.1 Deponering lokalt alt 6, Inneslutning lokalt, alt 7 Nollalternativet, alt 8 Enbart övertäckning, alt 9 Total miljöpåverkan 4 2 2 1 2 Lokal miljöpåverkan 3 2 2 2 3 Genomförandetid 4 3 3 5 4 Tillståndsfrågor, acceptans 4 2 2 1 2 Säkerhet för måluppfyllelse 4 4 3 2 3 Risker i projektgenomförande 4 3 2 2 2 Summa poäng 23 16 14 13 16 Kostnader för genomförande MSEK 76-132 74-102 80-107 26-50 57-97 Samtliga alternativ 6-9 bedöms medföra lägre kostnader än alternativ 1. De medför dock nackdelar ur många andra synpunkter. Nollalternativet med lägst kostnader uppfyller inte den övergripande målsättningen. Övriga alternativ med inneslutning, lokal deponering eller enbart övertäckning bedöms inte vara särskilt mycket billigare än de alternativ som innebär att föroreningarna elimineras. Att välja något av dessa alternativ innan man genom en upphandling har klarlagt kostnaderna och effekterna av ett behandlingsalternativ är knappast rätt väg. Det måste i detta samanhang också noteras att man vid det slutliga valet också kan behöva ta hänsyn till politiska och sociala värderingar och även tillgången på finansiella resurser för genomförandet. En sammanställning av värdering av alternativen har gjorts på sista sidan. I denna sammanställning har en kortfattad sammanfattande redovisning gjorts av värdering av de olika åtgärdsalternativen redovisade i huvudstudien. Värderingsgrunderna är något mer specificerade än i de poängtabeller som redovisats i huvudrapporten. Alternativen 1 till 4 innebär att de mest förorenade jordmassorna behandlas så att föroreningarna destrueras i hög grad, dock troligen något olika i alternativen. Borttagen mängd avser det som tas bort från Teckomatorp. 21 (23)
Alternativet 5 innebär att föroreningarna tas bort från kommunen men att de finns kvar på annan ort. Alternativen 6 till 9 innebär att föroreningarna finns kvar i kommunen och Teckomatorp men att verkningarna på miljö och hälsa har begränsats i varierande grad genom olika åtgärder. I sammanställningen nedan har därför, för att ge en indikation av kostnad/nytta, för dessa alternativ 6-9 ansatts en bedömd effekt i form av bedömd reduktion av föroreningar i resp. alternativ. Följande bedömningar har då gjorts. Att massorna deponeras på annan säker etablerad plats bedöms motsvara en reduktion med 80 % av föroreningarna. Att anordna en egen lokal deponi i kommunen bedöms motsvara 60 % reduktion. Att innesluta massorna på plats i Teckomatorp bedöms motsvara 40 % reduktion. Nollalternativet innebär egentligen ingen direkt reduktion men på sikt sker en nerbrytning här antagen motsvara 15 % reduktion. Enbart övertäckning bedöms motsvara 30 % reduktion. SWECO VIAK AB Södra Regionen Lars Bevmo 22 (23)
23 (23)