Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.



Relevanta dokument
vem har arbetsmiljöansvaret?

SAM vid uthyrning av

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Guide för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Guide för en bättre arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Datum KALMAR

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum:

Bestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter

Bättre arbetsmiljö varje dag

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Arbetsmiljö. Anders Ingwald,

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Verksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Fördelning av arbetsmiljöansvar. sida 1

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2017

Arbetsmiljöansvaret i samordningsförbund

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Koncernkontoret Koncernstab HR

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Resultat av inspektionen

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Konsekvensbedömning?

Rapport årlig uppföljning SAM

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Systematiskt arbetsmiljöarbete

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Viktiga förutsättningar för chef. Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Returnera skriftligt

Svar på inspektionsmeddelande

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning.

Arbetsmiljöpolicy 2012

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

Organisatorisk och social arbetsmiljö

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner

En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter inom systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och brandskyddsuppgifter inom systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Resultatet av inspektionen 16 december 2016

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Resultatet av inspektionen 15 november ,,~,,{,f~ /

SOCIALFÖRVALTNINGEN I LUND Delegation av Flik 27 sid 1(5) ARBETSMILJÖANSVAR Gäller fr o m Utskriftsdatum

Arbetsmiljöarbetet i praktiken SAM + OSA

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy för LSU

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Transkript:

Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft. I den här checklistan kallar vi den som hyr ut arbetstagare bemanningsföretag och den som hyr in arbetstagare kundföretag. Bemanningsföretaget är arbetsgivare och har enligt 3 kap 2 arbetsmiljölagen fullt arbetsmiljöansvar för sina arbetstagare. Det gäller även under uthyrningsperioder. Kundföretaget ansvarar enligt 3 kap 12 arbetsmiljölagen för det arbete som arbetstagaren utför i dess verksamhet. Kundföretaget måste därför vidta de skyddsåtgärder som behövs för detta arbete. Diarienr: Arbetsgivare: Org.nr:

Undersökning, riskbedömning, åtgärder 1. Undersöks och riskbedöms arbetsmiljön systematiskt på plats på bemanningsföretaget? Se 8 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete Undersökning kan till exempel bestå av skyddsrond personalmöten medarbetarsamtal intervjuer m arbetstagare och skyddsombud skriftliga enkäter mätningar medicinska kontroller Hur ofta arbetsmiljön ska undersökas beror på vilka risker som finns i verksamheten. De risker som kommer fram vid de regelbundna undersökningarna ska bedömas systematiskt. Arbetsgivaren ska bedöma om de identifierade bristerna kan leda till risk för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Dokumenteras detta? Se 8 AFS 2001:1 Därefter ska en sammanställning av riskerna göras och arbetsgivaren ska bedöma om riskerna är allvarliga eller inte. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras. 2. Undersöker arbetsgivaren om det finns brister på kundföretaget? Bedömer arbetsgivaren vilka risker för ohälsa och olycksfall som bristerna medför för bemanningsföretagets uthyrda arbetstagare i de arbeten de hyrs ut till? Se 8 AFS 2001:1 I en uthyrningssituation bör undersökning och riskbedömning ske såväl före som under uthyrningen. Före uthyrningen kan en sådan undersökning bestå av till exempel besök på arbetsstället kontroll av kundföretagets systematiska arbetsmiljöarbete analys av tidigare erfarenheter av företaget eller branschen 2.

Det är upp till bemanningsföretaget att bedöma hur omfattande undersökningen ska vara. Särskilt viktigt är det att undersöka de specifika arbetsuppgifter som den uthyrde ska utföra. Härvid ska bedömas om det uppstår särskilda risker på grund av att arbetstagaren är ny på arbetsstället. En försvårande omständighet kan vara att den uthyrde är okänd för arbetsgivaren som därför kan ha svårt att bedöma om arbetstagaren har utbildning, mognad och erfarenhet nog för arbetsuppgiften. En annan kan vara att den uthyrde är mindre benägen att kommunicera med sina kollegor då de inte känner varandra med risk för missförstånd med mera som följd. Under uthyrningen kan en undersökning av arbetsmiljön bestå av till exempel kontinuerlig kontakt med den uthyrde arbetstagaren och eventuell kontaktperson på kundföretaget. Efter att uthyrningen har avslutats bör det finnas rutiner för att följa upp hur arbetsförhållandena var för den uthyrda arbetstagaren under uthyrningstiden. Detta kan ligga till grund för den riskbedömning som görs vid nästa uthyrningstillfälle. Det är också lämpligt att vid behov återkoppla resultatet av uppföljningen till kundföretaget så att de kan åtgärda brister från deras sida. Speciellt för bemanningsföretagen är en skyldighet att bedöma riskerna hos ett annat företag och arbete under ledning av en annan arbetsgivare, dvs arbetsmiljöförhållanden hos kundföretaget. Riskbedömningen ska innefatta vilket SAM kundföretaget har. Bemanningsföretaget bör fråga sig om arbetsmiljöarbetet hos kundföretaget fungerar. Arbetsmiljöverket kan inte kräva att bemanningsföretaget ska gå ut och göra en skyddsrond hos kundföretaget men företaget kan med hjälp av riskbedömningen bedöma att det är nödvändigt. Bemanningsföretaget måste således själva bestämma om detta är en nödvändig åtgärd. En riskbedömning kan också utmynna i att kontakten mellan bemanningsföretaget och den uthyrde bör ske oftare än normalt. 3.

Att riskbedöma arbetsuppgifterna hos en annan arbetsgivare och ställa krav på åtgärder kan vara svårt. Viktigt att ha i åtanke då är att om något skulle hända och bemanningsföretaget inte har vidtagit åtgärder där de sett en risk, eller kanske inte ens riskbedömt, då ligger detta ansvar kvar på bemanningsföretaget. Bemanningsföretaget ska riskbedöma och vid behov begära att åtgärder vidtas från kundföretagets sida innan de skickar dit sin arbetstagare. Dessutom kan en undersökning och riskbedömning av arbetsuppgifterna vara av vikt för att veta om det behövs särskild kompetens (dvs vem de ska skicka) eller skyddsutrustning (vilket således behöver avtalas om). En annan faktor att beakta är vilken kunskap som finns hos den som gör riskbedömningen hos bemanningsföretaget. Hyr man ut personal till ett antal olika branscher och riskbedömningen för dessa görs av samma person kan man kanske anta att dennes kunskaper är ganska grunda. 3. Åtgärdas identifierade brister? Skrivs de brister som inte åtgärdas omedelbart in i en handlingsplan? Se 10 AFS 2001:1 En riskbedömning ska alltid resultera i åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Åtgärderna ska vidtas omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. De brister som inte åtgärdas omedelbart ska skrivas in i en handlingsplanen. I den ska anges Åtgärderna När dessa ska vara genomförda Vem som ska se till att de genomförs 4.

Riskbedömning av det arbete man avser att hyra ut till bör ske i så god tid att nödvändiga åtgärder för att minska risken för ohälsa och olyckor kan vidtas innan det aktuella arbetet påbörjas. Sådana åtgärder kan vara utbildning, anskaffande av skyddsutrustning eller nyanställning. 4. Kontrolleras genomförda åtgärder? Se 10 AFS 2001:1 Kontroll ska ske av att åtgärderna genomförts och att de givit effekt. I annat fall kan de behöva kompletteras med ytterligare åtgärder. Uppgiftsfördelning 5. Finns det en tydlig fördelning av uppgifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Se 6 AFS 2001:1 6 ändrad genom AFS 2003:4 Att särskilt betänka i uthyrningssituationen är de konsultchefer som på hel- eller deltid befinner sig på en eller flera kundföretag där de faktiskt utför arbetsmiljöuppgifter för bemanningsföretagets räkning såsom undersökning, riskbedömning, introduktion. Dessa ska naturligtvis ha en uppgiftsfördelning. 5.

Introduktion 6. Finns rutiner för introduktion? Se 5 och 7 AFS 2001:1 7 ändrad genom AFS 2003:4 Introduktionen ska ge en uppfattning om arbetstagarens egna arbetsuppgifter sambandet med andras arbetsuppgifter inblick i hur verksamheten fungerar i stort vilka risker som finns i verksamheten och hur man ska göra för att undvika dem. 7. Får arbetstagarna information om vem de kan vända sig till i arbetsmiljöfrågor hos bemanningsföretaget? Se 5 och 7 AFS 2001:1 7 ändrad genom AFS 2003:4 Särskilt när arbetstagaren befinner sig på en extern arbetsplats är det viktigt att denne vet vem man kan vända sig till i arbetsmiljöfrågor. Vi kan bara ställa krav på en kontaktperson hos bemanningsföretaget men det är lämpligt att arbetstagaren också får en kontaktperson på kundföretaget, gärna en som även bemanningsföretaget känner till. Första hjälpen och krisstöd 8. Finns det rutiner för första hjälpen och krisstöd? Rutinerna ska beskriva vem som gör vad när något händer. Krisstödet med efterhjälpande åtgärder ska även omfatta uthyrda arbetstagare i händelse av olyckor/krissituationer som inträffat på kundföretag. 6.

Är rutinerna kända av era arbetstagare/uthyrda arbetstagare? Se 2, 3, 4 och 5 AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd samt 5 AFS 2001:1 Återkommande information samt praktiska övningar behövs. 9. Finns utrustning för första hjälpen? Se 8 och 9 1999:7 Till exempel förbandsutrustning och ögonspolning. 10. Finns tillräckliga kunskaper om första hjälpen och krisstöd för att kunna planera och ordna det på lämpligt sätt? Se 6 och 7 AFS 1999:7 11. Ohälsa, olycksfall och tillbud Anmäls dödsfall, svårare personskador och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket? Krav om anmälan enligt 2 ska enbart ställas mot bemanningsföretaget. Oavsett om arbetstagaren varit uthyrd och olyckan hänt på annat håll är det arbetsgivaren, dvs bemanningsföretaget, som under straffsanktion ska göra anmälan till Arbetsmiljöverket. 7.

Finns rutiner så att man får vetskap om när olyckor, ohälsa eller tillbud inträffat hos kundföretaget? Se 3 kap. 3 a arbetsmiljölagen Vi kan inte kräva av kundföretaget att denne ska rapportera till bemanningsföretaget. För detta finns inget stöd i lagen. Det är därför viktigt för bemanningsföretaget att försäkra sig om att kundföretaget meddelar dem när något händer. 12. Finns rutiner för att utreda ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som hänt i arbetet hos kundföretaget? Se 9 AFS 2001:1 Det kan vara värdefullt att arbetsgivaren också utreder tillbud som inte är allvarliga. Utredningen kan till exempel innehålla Iakttagelser på arbetsplatsen Intervjuer med berörd personal Intervjuer med kundföretaget Utredningen bör göras i förebyggande syfte och inte uppehålla sig vid skuldfrågan. Arbetsanpassning och rehabilitering 13. Finns rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering? Se 10 AFS 1994:1 om arbetsanpassning och rehabilitering Är rutinerna kända av era arbetstagare/uthyrda arbetstagare? Se 7 AFS 2001:1 7 ändrad genom AFS 2003:4 Rutinerna ska omfatta bemanningspersonalen. 8.

Kommentarer: 9.

Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 E-post: arbetsmiljoverket@av.se www.av.se Vår vision: Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö