Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Martin Börjeson Department of Social and Welfare Studies, Linköping University martin.borjeson@liu.se
Målet for fase 1 var å utforske og utvikle kunnskapsgrunn-laget for videre diskusjoner av betydning for tiltak som bidrar ti <mer robuste fag- og forskningsmiljöer> på det sosialfaglige utdannings-området, i tråd med KDs SAK-agenda. 2
Å definiere sosialfaglig kompetanse slik at det bidrar til å styrke og videreutvikle de sosialfagflige felleselementena i dagens tre hovedutdanningar (utdanning til barnavernespedagog, sosionom og vernepleier). Forholdet mellom sosialfaglige felleselementer og profesjonsspesifikke bidrag til sosialfaglig arbeid må klargöres. Det forutsettes at dette skjer i smaspill med helse- og velferstjenestenes uttrykte kunnskaps- og kompetansebehov. 3
1921: Institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning i Stockholm inrättas 1970: Ett anslag inom Socialdepartementet avsett att främja forskning och utvecklingsarbete inriktat mot socialtjänsten 1977: Den förste professuren i socialt arbete inrättas 1982: Socialtjänstlagen (som ersätter Nykterhetsvårdslagen, Lagen om socialhjälp och Barnavårdslagen) träder i kraft 4
VAD ÄR SOCIALT ARBETE? Ja, den här boken ska göra det lite svårare att ge ett svar på den frågan! Åtminstone ett enkelt svar. För socialt arbete är så mycket och så varierande. (från baksidestexten till andra upplagan av Förstå socialt arbete)
Högskoleverket. 2003. Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet. Rapport 2003:16 R. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap/högskoleverket. Högskoleverket. 2009. Utvärdering av socionomutbildningen vid svenska universitet och högskolor. Rapport 2009:36 R. Stockholm: Högskoleverket. Universitetskansleämbetet. 2014. Kvalitetsutvärdering 2013-2014 av socionomexamen och generella examina i socialt arbete närliggande huvudområden. Stockholm: Universitetskanslerämbetet. 6
7
Anders Knape [ordförande Sveriges Kommuner och Landsting], DN Debatt 2014-11-28: Utbildningen till socionom är föråldrad. Den är en generalistutbildning som inte i tillräckligt hög grad matchar arbetsmarknadens krav. Det innebär att kommunerna får ta det fulla ansvaret för kompetensutveckling av nyutexaminerade socionomer. SKL har vid upprepade tillfällen påtalat att regeringen måste se över utbildningen samt även behovet av specialistutbildning. Intresset bland unga att arbeta i socialtjänsten är stort. Antalet sökande är fortsatt högt. Socionom är ett yrke som lockar. Det är ett givande, men krävande yrke. Det ställer höga krav på arbetsgivarna. För att underlätta steget från teori till praktik har flera kommuner inrättat program där studenterna under utbildningen får praktik och insyn i det kommande yrkets praktiska hantverk, en form av trainee-tjänster. / / En tredjedel av alla socionomer är nyanställda, utan tidigare erfarenhet av exempelvis barn- och ungdomsvård. Många arbetsledare har innehaft sin befattning kortare tid än tre år. Det betyder att de som ska introducera nya socialsekreterare ofta själva är nya och oerfarna i sina roller. Socialtjänsten möter även nya grupper med en problematik vars komplexitet inte omfattas av utbildningen.
Ilija Batljan [ordförande beredningen för socialpolitik och individomsorg SKL], Christin Johansson [ordförande Akademikerförbundet SSR], Eva Nordmark [ordförande SKTF] och Lotta Persson [ordförande Föreningen Sveriges socialchefer], Dagens Samhälle 2010-07-01: Socionomer är en viktig profession i välfärdssektorn. De arbetar som socialsekreterare, biståndshandläggare, behandlare, kuratorer och så vidare, och de finns i offentliga och privata verksamheter. Socionomer behöver en unik kompetens för att, utifrån ett helhetsperspektiv, utföra kvalificerade arbetsuppgifter. / / Tyvärr är vår erfarenhet att alla socionomutbildningar inte alltid lever upp till de krav man bör kunna ställa. / / Det viktiga är att en nyutexaminerad socionom måste ha en tydlig grundkompetens. Denna kan då kompletteras med specialiserade vidareutbildningar. Idag är grundutbildningen alltför splittrad. Ett viktigt inslag borde vara att förbereda studenterna för arbete i en evidensbaserad praktik. Utbildningen måste på ett tydligare sätt förena teori och praktik. Socialt arbete bör vara huvudämne för utbildningen och socialrättens ställning behöver stärkas. / / Anknytningen till arbetslivet behöver både förstärkas och tydligare regleras. / / Vi vill se en samlad översyn av socionomutbildningen och vi vill, tillsammans med lärosätena, utveckla former där utbildningsanordnare och avnämare kontinuerligt för en dialog om innehåll och former för utbildningen.
- Hur ska man förhålla sig till de (ständigt) ökade kraven på specialistkompetens inom olika områden? Och, hur förhåller sig dessa till iakttagelsen att breda generella kompetenser i praktiken skapar ökad flexibilitet? - Hur ska vi tänka kring utbildningssystemets respektive arbetslivets ansvar för introduktion/specialisering/ vidareutbildning? - Och, vad är det för form av fördjupade kunskaper vi tänker är eftersträvansvärda? Kunskaper som förbereder för forskning och/eller för specialistuppgifter?
www.liu.se