Sverige måste leva upp till EU:s luftkvalitetskriterier Magnus Moreau Miljödepartementet
EU-rättsliga luftkvalitetskrav Direktiv 1999/30/EG Direktiv 2008/50/EG Medlemsstaterna ska se till att gränsvärdena för vissa ämnen inte överskrids i luften från och med ett visst datum SO 2 2005 CO 2005 PM 10 2005 Pb 2005 (2010) C 6 H 6 2010 NO 2 2010 PM 2,5 2015 Miljödepartementet
Införlivande med svensk lagstiftning 5 kap. miljöbalken Ansvarsfördelning Åtgärdsprogram Luftkvalitetsförordningen (2010:477) Gränsvärden och målvärden Kontroll och åtgärder Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:8) Detaljerade bestämmelser om kontroll och redovisning Miljödepartementet
EU-direktivs rättsverkan Artikel 288 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Bindande med avseende på det resultat som ska uppnås Överlåts åt medlemsstaterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet Miljödepartementet
Medlemsstaternas skyldigheter Artikel 4.3 i Fördraget om Europeiska unionen Vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller av unionens institutioners akter Avstå från varje åtgärd som kan äventyra fullgörandet av unionens mål Miljödepartementet
Mätplatser där överträdelser skett under perioden 2005 2011 (antal/år, PM 10 ) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Miljödepartementet
Ett överträdelseförfarande inleds och avslutas KOM fråga 2007.10 SE svar 2007.12 SE svar 2008.9 KOM formell underrättelse 2009.2 KOM stämning 2010.9 SE svar MY 2009.12 KOM motiverat yttrande 2009.11 SE svar FU 2009.4 SE svaromål 2010.11 EU-domstolens dom 2011.5 Miljödepartementet
Europeiska unionens domstols dom den 10 maj 2011 i mål C-479/10 Sverige underlåtit att uppfylla skyldigheter enligt direktivet Gränsvärdena för PM 10 överskridits 2005, 2006 och 2007 i Norrköping, Södertälje, Uppsala och Stockholm 2005 och 2006 i Göteborg Miljödepartementet
EU:s överträdelseförfarande Artikel 258 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Om kommissionen anser att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen, ska kommissionen avge ett motiverat yttrande i ärendet efter att ha givit den berörda staten tillfälle att inkomma med sina synpunkter. Om den berörda staten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som angivits av kommissionen, får denna föra ärendet vidare till Europeiska unionens domstol. Miljödepartementet
EU:s sanktionsförfarande Artikel 260 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Medlemsstaterna är skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att följa EU-domstolens fastställelsedom Vid underlåtelse får kommissionen, efter att ha gett staten tillfälle att framföra sina synpunkter, väcka talan om sanktioner i domstolen och ska då ange det standardbelopp eller vite som med hänsyn till omständigheterna anses lämpligt Om domstolen finner att medlemsstaten har underlåtit att efterkomma domen, kan staten föreläggas att betala ett standardbelopp eller ett vite Miljödepartementet
Utveckling efter domen KOM EU-pilot 2011.12 SE svar 2012.2??? Fortsatt underlåtelse att uppfylla direktivets krav Fortlöpande karaktär Överskridna gränsvärden 2008 i Norrköping, Södertälje, Uppsala, Jönköping och Stockholm 2009 i Norrköping, Södertälje och Uppsala och Stockholm 2010 i Norrköping och Stockholm Miljödepartementet
Vilken utveckling kan förväntas? Alternativ 1 Utgångspunkt i överträdelser i tiden efter domstolens dom Alternativ 2 Utgångspunkt i överträdelser fastställda i domstolens dom KOM FU 2013 KOM MY 2013 KOM stämning 2014 KOM FU 2013 KOM stämning 2015 KOM FU 2014 EUD dom fastställelse 2014 KOM stämning 2013 EUD dom sanktioner 2015 EUD dom sanktioner 2014 Miljödepartementet
Ekonomiska sanktioner Kommissionens beräkningsgrunder Vitesbelopp Standardbelopp Enhetligt basbelopp (640 euro) x Koefficient för svårighetsgrad (1 20) x Koefficient för varaktighet (1 3) (0,10/månad från dag för första dom till dag då KOM beslutar att väcka talan) x Faktor n (4,66) Enhetligt basbelopp (210 euro) x Dagligt belopp Koefficient för svårighetsgrad (1 20) x x Faktor n (4,66) Minimibelopp (2 468 000 euro) Antal dagar som överträdelsen varat (från dagen för första dom till dagen då överträdelsen upphört eller senast dagen för andra dom) Miljödepartementet
EU-domstolens praxis i fråga om ekonomiska sanktioner Fåtal domar sedan möjligheten infördes genom Maastrichtfördraget 1993 Möjligt att fastställa såväl standardbelopp som vite Individuella sanktionskonstruktioner försvårar jämförelser liksom skillnader i BNP Standardbelopp cirka 10 000 000 260 000 000 kr Vitesbelopp cirka 100 000 2 700 000 kr/dag IPPC-överträdelseärendet: cirka 40 000 kr/dag i standardbelopp, dock minst minimibeloppet, samt cirka 120 000 kr/dag i vite Miljödepartementet
Eventuella sanktioner med anledning av Sveriges överträdelser Alternativ 1 Utgångspunkt i överträdelser i tiden efter domstolens dom Alternativ 2 Utgångspunkt i överträdelser fastställda i domstolens dom 250 000 kr i dagligt vite (90 mnkr/år) 40 000 000 kr som standardbelopp 750 000 kr i dagligt vite (270 mnkr/år) 75 000 000 kr som standardbelopp Utgångspunkter Medelsvår överträdelse (10) Knappt ett år mellan fastställelsedom och sanktionsstämning (1) Drygt ett år mellan fastställelsedom och sanktionsdom (500) Utgångspunkter Medelsvår överträdelse (10) Drygt två år mellan fastställelsedom och sanktionsstämning (3) Mindre än tre år mellan fastställelsedom och sanktionsdom (900) Miljödepartementet
Utan att med säkerhet kunna förutse kommissionens handlingar eller domstolens bedömningar kan vi hålla för visst att ju längre direktivets gränsvärden överskrids i Sverige, desto högre kommer sanktionsbeloppen att bestämmas Miljödepartementet
Miljödepartementet Fortsättning följer
Åtgärder mot trafikens partikelföroreningar Mats Gustafsson
Bakgrund Sverige bröt/bryter mot EU-direktiv om partikelhalter (PM 10, masskoncentration) Slitagepartiklar från vägbeläggning och vinterdrift viktig källa till PM 10 Avgaspartiklar för små för att påverka PM 10 nämnvärt, men är många fler än slitagepartiklarna.
Är de grova slitagepartiklarna farliga? Negativa effekter på luftvägsrelaterade sjukdomar väl dokumenterade. Ny studie styrker även effekt på dödlighet. Regulation of PM 2.5 10 should be considered, along with actions to specifically reduce PM 2.5 10 emissions, especially road dust suspension, in cities. Långsiktiga effekter på dödlighet mindre välbelagt.
Hur åtgärda slitagepartiklar? Förhindra bildningen av partiklar Bruce Denby, NILU, 2012
Hur åtgärda slitagepartiklar? Förhindra spridningen av partiklar Bruce Denby, NILU, 2012
Åtgärda partikelkällan Trafik och hastighet Trängselskatt/parkeringsavgifter Miljözoner Minskar trafikmängden Ökar andelen miljöfordon Minskar alla trafikemissioner Riktad mot tung trafik - minskar avgasemissioner Om mindre tung trafik mindre uppvirvling av slitagepartiklar Hastighetssänkning Minskar både produktion och uppvirvling av slitagepartiklar Bättre effekt vid högre hastigheter
Åtgärda partikelkällan Dubbdäcksminskning genom information
Åtgärda partikelkällan Dubbdäcksavgift i norska städer Antal överskridanden av PM10-normen och andel dubbdäck 60 50 40 30 20 10 0 Andel dubbdäck (%) Överskridanden på Kirkeveien 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Vinter
Åtgärda partikelkällan Dubbförbud i Sverige SLB Rapport 2:2011
Åtgärda partikelkällan Vägbeläggningar Laboratorium (PVM) Fält Asfalt Grövre största stenstorlek + + Lägre kulkvarnsvärde + + ABT (tät istället för ABS)? 1 = Gummiinblandad asfalt = + = Dränerande beläggning = = Betong? 2 + 1 Endast en ABT har provats, utan lämplig referens. 2 Referensbeläggning till provade betongbeläggningar testas 2011/2012 www.trafikverket.se
Åtgärda partikelkällan Sandning Vintersandning bidrar till damm i gatumiljön Åtgärder kan omfatta Mängd/giva Var spridning sker Storlekfördelning Stenmaterialets egenskaper Vårstädning (tidpunkt, teknik, strategi)
Åtgärda partikelkällan Sandning Start och slut för sandupptagning (kommunenkät 2007) 7600000 7200000 Nordlig koordinat (rikets nät) 6800000 6400000 6000000 1/2 1/3 1/4 1/5 1/6 1/7 1/8 datum
Åtgärda spridning till luft Dammbindning av belagda vägar MgCl2 CaCl2 CMA Sockerlösning
Åtgärda spridning till luft Dammbindning av belagda vägar, ex Stockholm 80 70 PM10, Antal dygn över 50 µg/m 3, jan-maj Folkungagatan Hornsgatan Antal dygn över 50µg/m 3 jan-maj 60 50 40 30 20 Norrlandsgatan Sveavägen Miljökvalitetsnorm 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Åtgärda spridning till luft Dammbindning av belagda vägar Positivt Effektivt sätt att sänka maxhalterna Effekten i gatumiljö mellan ca 10-40% dagen efter Både längs infarter och i innerstaden Minskar antal överskridanden av PM10 Både CMA, MgCl2, CaCl2 effektiva Förbättringspotential! Negativt Effekten kortvarig och beroende av meteorologi/årstid Fortfarande överskridanden Ökad miljöbelastning
Åtgärda spridning till luft Städning och spolning Amato et al., 2010 om städning som åtgärd mot PM 10 Totalt 20 studier från hela världen Ingen visade på tydligt effekt på PM 10 av enbart städning Ofta en förhöjning tack vare uppvirvlat damm VTI-rapport 2011 ca 20% minskning av PM 10 -halt dagar med optimala förhållanden ny teknik mycket effektiv att ta upp damm från vägytan, men ännu inte fungerande i stadsmiljö
Åtgärda spridning till luft Städning och spolning 1.6 1.4 Vägdammsdagar Förhållandet mellan PM 10 på Hornsgatan och Folkungagatan Förhållande Ho/Fo (om = 1 samma halt) 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2011/2012 städning Städning 2011/2012 spolning Spolning 2011/2012 CMA
Modern, men inte så effektiv
Åtgärda spridning till luft Städning och spolning Review visar på dålig potential för PM 10, men ganska bra för grövre damm (långsiktig effekt) Konventionell teknik inte effektiv Utvecklade moderna tekniker har potential att minska PM 10 Vägdammsbidraget till PM 10 måste vara stort för tydlig effekt Om starka direkta källor från trafik, hjälper inte städning ens med effektiva metoder (ex Södra länken)
Slutsatser Åtgärder har effekter på olika emissioner Ingen åtgärd klarar normerna ensam kombinationer nödvändiga Minska emissionerna genom minskad trafik lägre dubbdäcksanvändning förbättrade beläggningar effektivast, men ibland politiskt svårt pga målkonflikter Minska spridningen genom dammbindning effektivare städning enklast, men effekten kortvarig eller dålig
Brasklappar och sekundära effekter Miljökvalitetsnormens utformning gör att åtgärder mot grova partiklar är effektivast för att uppfylla normen viktigt med åtgärder mot alla trafikens partikelemissioner. Linjära samband ger att även små haltminskningar ger betydande hälsovinster på befolkningsskala Buller, föroreningar och CO 2 Framkomlighet Trafiksäkerhet
Tack för uppmärksamheten! Kontakt : mats.gustafsson@vti.se För rapporter och info om forskning och tjänster: www.vti.se
2013-03-21 Så förbättrade vi luftkvaliteten i Norrköping Mathias Kronberg, driftingenjör, Norrköpings kommun Veronica Cederlund, gruppsamordnare för miljö- och hälsoskydd, Norrköpings kommun
Norrköping
Bakgrund 2004: Partikelmätningar 2005: Beslutar om åtgärdsprogram Kartläggning via beräkningar 2006: Kommunens förslag till åtgärdsprogram antas av länsstyrelsen Årligen: rapporterar genomförda åtgärder och resultat till länsstyrelsen
Val av åtgärder De ska ha bra effekt på halten av partiklar på kort och på lång sikt De ska helst ge andra önskvärda effekter De ska vara kostnadseffektiva De ska vara genomförbara tekniskt och ekonomiskt Kommunen ska ha beslutanderätt över åtgärden
Ändringar i infrastruktur Korsningen Östra Promenaden, Packhusgatan och Sjötullsgatan Lindövägen Kungsgatan Korsningen Östra Promenaden, Packhusgatan och Sjötullsgatan
Ny asfalt Typ av asfalt Östra Promenaden år 2008 Kungsgatan år 2010 och 2012 Packhusgatan år 2010
CMA CMA (dammbindning och halkbekämpning) - 25 % lösning av calcium, magnesium och acetat Strategi Väderleksprognosen varje eftermiddag. Spridning CMA: Låg luftfuktighet < 70 % Låg vindhastighet < 5 m/s Klart väder Ingen nederbörd Spridningens effekt kontrolleras. Halter >MKN = CMA. Ingen spridning sedan 2009
Övriga åtgärder Tidigare och upprepad vårrengöring Hastighetsöversyn i tätorten Snabbare vägunderhåll Andra sätt att resa Effektivare upphandlingskrav Att välja vinterdäck efter behov
Östra Promenaden Östra promenaden 60 Trafikmängder Norra delen: 23 300-19 900 Södra delen: 19 300-14 700 Antal överskridanden 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År CMA, feb-apr Infrastrukturomläggning, maj CMA, feb-apr Ny asfalt, okt
Kungsgatan Kungsgatan 70 Trafikmängder Norra delen: 17 900-16 900 Södra delen: 14 800-11 600 Antal överskridanden 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 År CMA, feb-apr CMA, feb-apr Ny asfalt del 1, okt Ny asfalt del 2, nov
Packhusgatan Packhusgatan 40 35 30 Trafikmängder 31 900-30 900 Antal överskridanden 25 20 15 10 5 0 2010 2011 2012 År 2010 Ny asfalt, okt
Framtiden Norrleden Förstudie - prioritet av kollektivtrafik på Östra Promenaden CMA Åtgärdsprogram Fortsatt mätning och uppföljning