Datum: Sara Tärk, Elin Larsson. Förstud

Relevanta dokument
Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

SKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:

Kompensationsåtgärder i samband med ombyggnad av väg 267 Rotebroleden

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Gestaltningsprinciper för grönska och dagvatten vid Orrakullens industriområde

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Trädvårdsplan Brf Skuggviolen. Upprättad av Berg & Landskap AB

Bussgata - nulägesbeskrivning. Bussgata, Bollnäs kommun Bussgatans närområde. Björktjära. Björktjäratjärn. Brånan

!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!

Landskapets känslighet för vindkraft i Norra Gullabo - Torsås

Detaljplan Eds allé Naturvärden

PM Förslag till inriktning för fortsatt arbete

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

1 Befintliga förhållanden

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Trädinventering på specifika områden inom Bräcke diakoni Anna-Karin Sintorn, Johan Blomqvist

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Masterplan för

Platsbesök angående detaljplan för Johannesviks camping

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

PLANTERINGSFÖRSLAG MED FUNKTIONSKRAV VÄG E6 TORP GLÄBORG DELEN SMÅRÖD SALTKÄLLAN OBJEKTNR DATUM:

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Skötselplan för naturmark inom hållbarplats Järnvägsgatan

Prislista Södras plantor 2015

Naturinventering i område vid Stätten, Evensås 1:6 m.fl. Lysekils kommun Komplettering öppen f.d. betesmark i östra delen

BILAGA LANDSKAPSBILDSANALYS

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Bygga och plantera i tomtgränsen

Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Ertseröd 1:53 m.fl. Grebbestad, Tanums kommun

Riktlinjer för plank, staket och murar. Beslutad av bygg- och miljönämnden den , xx

M118. Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 m fl

Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun

Inventering och bedömning av naturvärden

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Beskrivning biotopskyddade objekt

Behov av åtgärder i utemiljön en kort översikt

Bygglovshandling

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Sammanställning över fastigheten

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

klippa häcken bygga mur eller plank

Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog

Bilaga 2 Översiktsplan för Stadsdel Norr

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

INVENTERING OCH ARKIVSTUDIER AV NATURVÄRDEN MED ANLEDNING AV DETALJPLAN ERTSERÖD 1:5

Handläggare Datum Ärendebeteckning Fanny Ramström SBK

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!

Lilla Essingen, Småparker Åtgärdsplan

fastighetsägare i Växjö kommun

Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren samt grönområden

Förstudie för investeringsåtgärder

EKSJÖHOVGÅRDSÄNGEN GESTALTNINGSPROGRAM

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp

VY TVÄRBANETORGET MOT ENTRÉN TILL OMRÅDET OCH SALUHALLEN


Efterbehandling av torvtäkter

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Miljökompensation Del av Vinstorp 40:1 m. fl.

Underlag för planuppdrag

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Trygghetsupplevelser och vegetationsutveckling

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information Miljö & Teknik. Jordbruksverket jordbruksverket@sjv.se

Dagvattenutredning. Mantorp FALL 1:1. Service- och teknikförvaltningen, Gata/Park David Lindberg

Svensk författningssamling

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Transkript:

N E P O H ORTS P S D D KY S S N Y INS AD T S E B GREB Datum: 2015-11-09 Sara Tärk, Elin Larsson ie Förstud

Bakgrund Sportshopen har planer på att bygga ut sitt varuhus i Grebbestad. Vid utbyggnaden planeras även bostäder. Förstudien syftar till att utreda hur det är möjligt att göra ett insynsskydd så att inte varuhusbyggnaden syns från bostäderna. Förstudien har inriktats på att studera ett alternativ av insynsskydd som utförs med hjälp av vegetation.

Innehållsförteckning Bakgrund.... 2 Landskapsbild.... 4 Tänkbara åtgärder.... 6 Växtförslag... 6 Utveckling efter 5 år... 6 Utveckling efter 15 år... 8 Markåtgärder... 9 Skötsel... 9 Kostnadsbild växtmaterial... 9 Källor... 10 3

Landskapsbild Området som ska bebyggas består av betesmark som är delvis är sank. Betesmarken omges av bostadhus/mindre gårdar som ligger utspridda i landskapet. Husen ligger intill eller på någon höjd med goda byggnadsförutsättningar. Söderut finns berg i dagen som omges av vegetation. Österut finns en skogbeklädd höjd. Dungen söder om Sportshopen har varierad växtlighet. I skogsdungen förekommer mestadels tall men även gran, björk, ek, asp. Undervegetationen består av såväl blåbärsris, liljekonvalj, kaprifol, bräken med flera. Vegetationen runt bryn och berg i dagen består av slån. En vegetationsridå skärmar idag av Sportshopen från den småskaliga bebyggelsen. Karta över området. Röd markering=sportshopen, Grön markering=vegetationsridå, Blågrå markering=berg i dagen, Gul pil=siktlinje. 4

Sportshopen sett från sydöst, bakom befintlig vegetationsridå våren 2015. Vegetation söder om Sportshopens byggnad. 5

Tänkbara åtgärder Sportshopens tillbyggnad föreslås att utföras i samma stil som Sportshopen ser ut idag. Utbredningen av byggnaden föreslås enligt planen på kommande sida. Växtförslag Växtförslaget är framtaget med hänsyn taget till att det ska finnas en stomme av ett tätt växtmaterial året om. Som stomme har efterfrågats en häck av gran, Picea abies. I utvecklingssektionerna nedan har det utgått ifrån en plantkvalité med en topphöjd på tre meter med c/c avstånd på 1 meter. Denna kvalité bör bokas upp i god tid innan plantering då det kan vara svårt att få tag på en så stor mängd av beskriven kvalité. Används mindre kvalitéer kan ett tätare avstånd behövas, ända ner mot c/c 0,5 m. Mellan granhäck och dike föreslås en remsa med gräs eller ett lågt fältskikt, detta för att ge ljus åt häcken nedtill, vilket gör att häcken blir tät ända ner till marken. För att dölja eventuella glesa partier vid häckens bas föreslås bergtall, Pinus mugo ssp. Mughus. Fältskiktet kan bestå av liljekonvalj, ekorrbär, kaprifol, bräken m fl som finns naturligt på platsen. Som komplement till granhäcken planteras friväxande träd med naturligt utseende och där vissa ger en årstidsvariation, t ex fågelbär, ek, rönn, oxel, lönn och tall. I den mån det är möjligt kan befintlig vegetation behållas. Som buskskikt föreslås slån, skogstry, nyponros och måbär. Diket och den fuktgradient som bildas utmed det kan utnyttjas vid gestaltningen av miljön framför ridån av gran. Vid och i diket planteras växter som klarar fukt, till exempel fackelblomster, kabbleka, gul svärdslilja. Växterna trivs i denna fuktiga växtmiljö och förstärker områdets karaktär samt ger en intressant och vacker variation. Ett alternativ till att använda gran är att använda sitkagran. Den växer snabbare än gran och bryter lättare. Sitkagranen har mer silverfärgade barr. Speciella egenskaper för sitkagranen är att den tål väta och vind bra (Plantarum, 2015). Sitkagran kan dessutom bryta vid beskärning och planteras med c/c upp till 1,5 m (Vollbrecht 2015). Däremot är det problem att få tag på denna art i plantskola, den är otrevlig att hantera eftersom den är väldigt stickig (Splendorplant). Detta kan ge en otrevlig situation vid exempelvis skötseln. Utveckling efter 5 år Sektionen visar ett scenario där plantor av gran med kvalitet topphöjd 300-350 cm har planterats år 0. Tillväxt på granens skott, topp och sidor, är 40-50 cm per år. Första året räknar vi inte med någon tillväxt utan enbart etablering av plantans rotsystem. Granplantornas totala höjd efter 5 år uppskattas till 5-6 m. FÖRESLAGEN TILLBYGGNAD SIKTLINJE LEDNINGS- RÄTT HAGE PLANERAT BOSTADSHUS CIRKA 70 METER Sektion A-A med siktlinje från de planerade husen, fem år efter plantering. 6

BEFINTLIG SPORTSHOPEN FÖRESLAGEN TILLBYGGNAD A-A VEGETATIONS- RIDÅ BEFINTLIG BEVARAD VEGETATION DIKE PLANERADE BOSTÄDER Skala 1:2 500 0 50 100 Meter 7

Utveckling efter 15 år Sektionen visar uppskattad höjd 15 år efter plantering av granplantor med topphöjd 300-350 cm. Granplantornas totala höjd uppskattas till 8-10,5 m. FÖRESLAGEN TILLBYGGNAD SIKTLINJE LEDNINGS- RÄTT HAGE PLANERAT BOSTADSHUS GEMENSAMHETS- ANLÄGGNING CIRKA 70 METER Sektion A-A med siktlinje från de planerade husen, femton år efter plantering. SIKTLINJE MELLAN PLANERADE BOSTADSHUS COH TILLBYGGNAD YTA FRAMFÖR GRANHÄCKEN BE- HÅLLS ÖPPEN FÖR INSLÄPP AV LJUS BEFINTLIG MARKNIVÅ BREDD VEGETATIONSBÅRD, VARIERAR Inzoomad sektion A-A femton år efter plantering. 8

Markåtgärder En förutsättning för att granplantorna ska trivas och få god tillväxt är en bra växtbädd. Marken är i nuläget blöt och en ny växtbädd behöver anläggas för att undvika stående vatten i plantornas rotzon. En högt stående grundvattennivå gör att växtbädden bör byggas uppåt, höjd ca 80 cm. Växtbädden byggs upp med B-jord, sandjord med ingen eller låg lerhalt (Movium, Gustafsson 2015). Då ryms växtjord i den omfattning som krävs. Detta bör även inrymma höjd för rotklumpen, som beräknas till 50 cm (Splendorplant 2015). Då marken är blöt i området är det extra viktigt att marken inte kompakteras. Problemet undviks genom en upphöjd växtbädd, men viktigt är att terrassen får avrinning om infiltration inte kan ske. Höstplantering föreslås eftersom detta ger en bättre etablering i detta geografiska område. Ogräsbekämpning i form av plöjning som efterföljs av harvning eller fräsning rekommenderas hösten innan plantering samt efterföljande säsong, dvs växtsäsongen innan plantering. (Skogsstyrelsen 1994). Skötsel För att få en bra tillväxt är det nödvändigt att ha en plantskolelik odling med bar jord. Detta är dock svårt att få till. För att minska uppkomsten av ogräs är det därför viktigt att bearbeta marken med hjälp av plöjning ett år innan plantering. Marken hålls rent med hjälp av harvning eller under efterföljande växtsäsong. Påföljande höst är det lämpligt att plantera som föreslagits ovan. Påföljande år sker en rensning på våren, en på sommaren och en på sensommar eller tidig höst. De första tre åren är det extra viktigt med ogräsrensning för att öka tillväxten. Årlig beskärning av granhäckens sidoskott för ökad förgrening och därmed täthet. Häcken beskäres med bred bas och smalare krona. Granarna beskäres ej på höjden. Underhållsgödsling behöver inte göras. Det räcker med att jorden har tillräckligt näringsvärde innan plantering. Kostnadsbild växtmaterial För den täta barrträdsridån behövs plantor enligt nedan: Granplantor av kvalitét th 300-350 cm Plantavstånd 100 cm, totalt 160 meter Total kostnad granplantor 2 000 kr 320 000 kr Buskplantor bergtall, kvalitét th 50-60 cm 500 kr Plantavstånd 100 cm, totalt 160 meter Total kostnad bergtallplantor 80 000 kr Karaktärsskapande vegetationsbyggnad mot dike och bostadsområde ingår inte i kostnadsuppskattningen. 9

Källor Skogsstyrelsen, Det nya landskapet kunskap och idéer om naturvård, skogsodling och planering i kulturbygd, Gustavsson Roland m fl, 1994 Moviums växtdatabas, plantarum, september 2015 Moviums rådgivning, Eva-Lou Gustafsson, 29 september 2015 Moviums rådgivning, Björn Vollbrecht, 29 september 2015 Splendor Plant, 2 oktober 2015 10