BIBLIOTEKSH~GSKOLAN SPECIALARBETE 1981:59

Relevanta dokument
1 1L1 - Kataloglrarlng och klardfikatlon.. I av bokbw~thrd~t . I. l, vid Svend<a ~a~blqd1bt8. wkhr. Monica Lurdbiom

Beskrivnin~ -- av sj-xcialgrbet et

M i t t arbete har varit att ur tv& argangar av dessa bada tidskrifter,

Bi bliotekshugskolan Specialarbete 1979: [ 115

KATALOGISERING AV LYRIK FOR TIDAHOLMS BIBLIOTEK

Innehåll 2 Inledning 3 Uppgiften 3 Hjälpmedel 3 Undertitel eller anmärkning? 4 Anmarkning: bibliograf i ochleller bilaga 6

INNEKALLSFORTECKNING. Exempel p% katalogkort. sid 1 sid 2 sid 3 sid 4. Tidskriften Framat Indexering och kat alagiser ing

HÖGSKOLANIBORAS BIBLIOTEKET

HöGsKOLA~ I Rc;RAs Institutionen bibliotekshögskolan SPECIALARBETE

I. I t.)t.., 1- m*-. - I..

Specialarbetet är ett slags bestiillningsarbete, eftersom skolbiblioteket

SVENSK. li9: 'BIBLIOGRAFI b * I. I..

Sigtunastiftelsens bibliotek & klipparkiv. Klippsamling Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU åren

av delar av bokbeôt8ndet.vid

Kvinnors kamp för rösträtt en digital lärmodul/portal

Bibliot&crhUgskolan Specialar beta 1978:lOS h-

OVER PERSONER TIR SJTETSK A ~?~NF~ORDKATALOGEN,

Forst katalogiserade vi skonlitteraturen for vuxna. D~r anv~nde vi normal katalogisering, och skrev

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER ( ) FREDRIKA BREMER ( )

Bi bli ögskolan S~ecialarbete 1977:

Bibliotekshllgskolan Specialar.. l, =:l51 c

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

- det skulle vara något praktiskt biblioteksarbete

KATALOGISERING OCH KLASSIFICERING AV LITTERATUR VID ÖSTER- GöTLANDS LANS LANDSTINGS BIBLIOTEK. Allmänt om biblioteket

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

BiblCotekchögskolan Specialarbete 1977:

Bokinsamlingskommittén vid Svenska Röda korsets hjälpkommitté för krigsfångars arkiv

Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %.

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FORORD EXENPEL Pa INDEXERADE DIKTER INLEDNING... 3 BIBLIOGRAFI... 4

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Mars

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Feb

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Juni

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Jan. C-län Uppsala

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Stormaktstiden- Frihetstiden

----:- ~ HöGsKOLAN I BoRÅs Institutionen bibliotekshögskolan. HÖGSKOLANIBORAS BIBLIOTEKET Nr 1s r.:2 : 22 (l;,f ISSN

PIRLS 2011 & TIMSS 2011

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Tillgänglig litteratur över gränserna Vad innebär Marrakechfördraget?

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

Uppsala kommun Månad

Uppsala kommun Månad

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Uppsala kommun Månad

Inresande studenter 1997/ / / /07

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

Svensk författningssamling

Södermanlands län år 2018

Internationell mobilitet på forskarnivå

Uppsala kommun Månad

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET


Sveriges internationella överenskommelser

Kort om Barnkonventionen

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."

36 KVINNORÖSTRÄTTEKS HISTORIA l FRÄMMANDE LÄNDER svepskäl kan man vidhålla att naturen Slälv dömt kvinnan till denna underlägsenhet,» säger han. 1 Änn

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Amerikanska revolutionen

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Globala Arbetskraftskostnader

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Svensk författningssamling

Uppsala kommun Månad

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Redogörelse för bokmötesmodeller vid fem olika bibliotek: 1. Uppsalamodellen.

PISA (Programme for International

Sökhjälp. Sökfältet finns på samma ställe på alla sidor på webbplatsen.

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

Berith Backlund & Anna Sjödahl Hayman. Kvinnors kamp för kunskap. Paper presenterat vid konferensen oktober 2007 i Borås

Bevarandestrategi för Uppsala universitetsbibliotek. Beslutad av Biblioteksnämnden

Transkript:

BIBLIOTEKSH~GSKOLAN SPECIALARBETE 1981:59 ISSN 0347-1 128 Madeleine Bergmark Ylva Samsonowitz

Inledning... s. 1 Kvinnornas tidning 1921-1925... s. 1 N%gra kvinnor som skrev i Kvinnornas tidning... s. 2 Arbetets utförande... s. 3 Bilaga l. Ämnesord Bilags 2. Exempel på katalogkort

Vårt arbete har best%tt av att läsa igenom fyra årgångar av Kvinnornas tidning, som utkom i Göteborg under tiden 1921-11-17-1925- 12 27, samt att välja ut artiklar vilka kunde vara av intresse för Kvinnohistoriskt arkivs samlingar. Dessa artiklar har vi indexerat och katalogiserat. I arbetet ingick också att stoppa katalogkorten. Arbetet har utförts för Kvinnohistoriskt arkiv vid Göteborgs universitetsbibliotek. Det grundades 1958 och införlivades 1971 med Göteborgs universitetsbibliotek. Arkivet har de största samlingarna av kvinnohistoriskt material i Sverige, med löpande kortkatalog över äldre och modernare svensk och utländsk litteratur, dock ej skönlitteratur. Kvinnornas tidning 1921-1925 Kvinnornas tidning utkom i Göteborg i början av tjugotalet. Utgivare och redaktör var Ingeborg Dahllöf. Tidningen utkom en g%ng i veckan och bestod oftast av fyra sidor i dagstidningsformat. Den var ej bunden till föreniegar eller politiska partier. Syftet var att 'lappellera till den kvinnliga samhällskänslan, för att resa en darpil grundad rörelse". te vin nornas tidning 5(1925) : 52). Rösträttsreformens genomförande var den direkta anledningen till att tidningen startades. Stående inslag i tidningen var: utlandskrönika, teaterspalt, insändarspalt,, brevlåda, noveller, följetonger och anmälningar av nyutkomna böcker. Man bevakade olika kvimoföreningars verksamhet, rapporterade från nationella och internationella kongresser. Den svenska kvinnovarlden jämfördes hela tiden med den 6vriga världens. Tidningen vande sig till en borgerlig läsekrets. Under början av 1920-talet var kvinnofrågor som likalön, kvinnors rättsliga ställning, yrkesutbildning och behörighet till statliga tjänster aktuella. Dessa fragor belystes av olika skribenter i Kvinnornas tidning. De flesta av dessa skribenter var kvinnor. Namn som Marta Björnbom-Romson, Frigga Carlberg, Ann-Margret Holmgren, Hilda Sachs var ofta %terkommande.

Några kvinnor som skrev i Kvinnornas tidning Bj örnbom-romson, Marta (1888- ) Jur. kand. 1913. Verksam som advokat i Lund, sedan i Stockholm. Hennes utgivna skrifter behandlar barnavard, fattigvård, skattereformer och testamente. Carlberg, Anna Fredrika (~ri~~a) (1851-1925) Engagerad i social verksamhet, barnavård och allmän fattigvård. Ledande inom kvinnorörelsen, initierade Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg 1902. Deltog i bildandet av föreningen Frisinnade kvinnor 1914. Holmgren, Ann Margre t (1850-1940) Verksam i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Agiterade i hela Sverige och bidrog till att lokalföreningar bildades. Var senare med i Svenska kvinnors medborgarförbund och hade stort intresse för fredsfrågan. Leche Löf gren, Mia (1878-1966) skriftställare och pacifist. Bör-jade tidigt arbeta för fredssaken. Deltog i bildandet av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet 1915 och i insamlingen för landsflyktiga intellektuella 1933. Medarbetare i Göteborgs handelstidning fr%n 1916 och i Idun fran 1937. Richter- Velander, Jenny (1866-1938) Lararinna. Arbetade som adjunkt vid folkskoleseminariet i Skara. Hon var frisinnad och arbetade med folkbildnings-, nykterhets- och kvinnorattsfr&gor. Vice ordförande i Svenska kvinnors medborgarförbund 1929-33. Sachs, Hilda (1857-1935) Journalist, författarinna och lärarinna. Medverkade i den frisinnade pressen. Pa 1880-talet anslöt hon sig till kvinnorörelsen. Hon arbetade i radikal anda för kvinnornas rösträtt och likställdhet med mannen. Hon var med om att starta den första röstrattsföreningen i Stockholm. Westergaard, Anna (1882- ) Radikal politiker. Verkade vid den danska och blev redaktör för dess tidning. President för världsorganisationen för kvinnors ekonomiska frigörelse (the Open Door ~nternational). Kommunalpolitiskt aktiv och medlem i landstinget. Hon har haft stor betydelse för den danska kvinnorörelsen. Källor: Dansk biografisk leksikon / grundlagt af C.F. Bricka ; redigeret af Povl %gelstof t ; under medvirkning af Svend Dahl. - ~fienhavn, 1933-44. - 27 d. Svensk juristmatrikel / redaktör: Britt-Sofi Isaksson. - Stockholm, 1964. - 522 S. Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. - Stockholm, 1942-55. - 8 d. : ill. Svenskt biografiskt lexikon. - Stockholm, 1918-. : ill.

Arbetets utforande @talogerna på Kvinnohistoriskt arkiv består av en författaroch en ~esordskatalog. Ämnesordskatalogen är uppdelad i en svensk och en utländsk avdelning. Som utgångspunkt i vårt arbete har vi haft den ämnesordslista som utarbetats av arkivet och som nu innehåller ca 1200 ämnesord. Av listans ämnesord har vi använt 200 st. (EX på dessa, se bil. 1 ) Tidningen är mikrofilmad och vi utnyttjade läsapparaterna vid yniversitetsbiblioteket i Göteborg, Vi läste igenom tidningarna, valde ut de artiklar som kan vara av intresse för forskning och dokumentation, katalogiserade dem och försåg dem med lämpligt/-a ämnesord. Vi skrev katalogkort - till förf attarkatalogen, ämnesordskatalogen och den utländska katalogen. Varje artikel kunde s%lunda ge upphov till flera kart. Katalogkorten utformades så att författaren blev huvuduppslag och ämnesorden biuppslag i alfabetisk ordning. Osignerade artiklar katalogiserades endast på ämnesord och inte på titel. Biografiska artiklar fick som ämnesord den porträtterade personens namn. Som urvalsprincip har vi haft att artiklarna ska handla om kvinnofrågor, dvs ha intresse for Kvinnohistoriskt arkiv och eventuell framtida forskning, och dessutom inte vara av skönlitterär karhktär. Artiklarnas längd har spelat en underordnad roll. V%rt indexeringsarbete gav som resultat ca 440 poster och 950 kort. Av dessa var ca 180 st till författarkatalogen och 140 st till utländska katalogen.

,. Bil. 1:l Ämnesord Aborter Adoption Affärskvinnor Allmänna val Annonser Arbe tarkvinnor Arbetsfördelning Arbe t smarknaden Arbetsmarknadspolitik Arbetsmil j ö Arbetsplikt Arbetsstugor Banktjänstemän Barn Barnamord Barnavård Barnav&rdsmannainstitution Barnhem Barnmorskor Barnsköterskor Barntillsyn Behörighet Belgien Bibliotek Bulgarien Danmark Detektiver Domstolar Dubbelarbe te Ekonomi England Ensamstående kvinnor Ensamstående m9drar Facklig verksamhet Farmödrar Fattigdom Feminism Film Finland Fl i ckor Flickskolor Framgång Frankrike Fredsfrågan Frigörelse Fra1 sningsarmén Fångvård Födelsekontroll Föreningar (kan underindelas) Författare Förlossningar Förlovningar Försörjarbegreppet Gemenskap Gifta kvinnor Grupptankande Gymnastik Göteborg Handikappade Hembiträden Hemh j alp Hem1 ö she t Hemmafruar Hemslö j d Hemvårdarinnor Hushåll sarbe te Hushållspengar Huslig ekonomi Husligt arbete Husmödrar R61 san Hal sovård Industriarbete Intelligens Italien Japan Juridik Jurymedlemmar Jämställdhet Kanada Karriär Katolicism Kina Kläder Konstnärer Kontorister Krig Kvinqof rid Kvinnofrågan Kvinn @ha t Kvinnohus Kvinnomedvetande Kvinnorollen Kvinnorörel sen Kvinnosamhalle Kvinnouppfattning Kväkar e Kyskhet Kärlek Könsdiskriminering Kinsf ördelning Könsmotsattningar Kiinsolikheter Könsroller

j!. Bil. 1:2 Lagar Lagförslag Levnadsförhållanden Lika1 ön Litteratur Lakare Lärare Larda kvinnor Lasning Löner Lösdriveri Mansrollen Medborgar skap Medelalders kvinnor Mode Mode1 l Modersinflytande Moderskapspenning Modersrollen Mormödrar Musiker Mödrah j alp Mödrar Mödraundervisning Mödravård Möten (kan underindelas) Namn Namnf ragan Norge Ogifta kvinnor Ordnar Ordspråk Organisationer Otrohet Poliser Politik Politiker Politiskt medvetande Portugal Posttjänstemän Prostitution Pras ter Pubertet Rasism Riksdagen Riksdagskvinnor Rattsfall Rösträtt Samhäll sliv Schweiz Scouter Sedlighet Sexuell upplysning Sjukvård S j alvmord skilsmässa Skolan Skadespelerskor Skönhetsideal Skönhetsvård Slavar Social verksamhet Socialpolitik Sport Statliga tjänster S tudenter Sydaf rika Syndikalism Sömmerskor Teletjänsteman Tidskrif ter (kan underindelas) Titulatur Tyskland Underhållsbidrag Undervisning Ungdomar Uppf irnnare Uppfostran USA Utbildning utomäktenskapliga barn Utvecklingsstörda Valgörenhe t Varnplikt Yrkesarbete Yrkeskvinnor Yrkesval Åldrande A~drin~svard Äktenskap Äktenskapslagar Äldre kvinnor Änkor 1500-talet 1920-talet

Bil. 2:l Björnbom-Romaon, Marta, Gift kvinnas förvarvsarbete. - Kvinnornas tidning ~(1925) :49, s. 2. Gifta kvinnor: Yrkesarbete Björnbom-Romson, Marta, Gift kvinnas förvärvsarbete. - Kvinnornas tidning 5(1925) :49, s. 2-

Bil. 2:2 Ämnesordskataloe Yrkesarbete: Gifta kvinnor Björnbom-Romson, Marta, Gift kvinnas förvarvsarbete. - Kvinnornas tidning 5(1925) :49, s, 2. Husmödrar Facklighet - eller mänsklighet, F HA^ H-n.). - Kvinnornas tidning 4(1924) : 1, s. 2. I

Bil. 2:3 Ämnesordskatalog Bonnier, Helene Helene Bonnier 70 &r. - Kvinnornas tidning ~(1925) :36, s. 2. Mellgren, Leila, I fransk miljö. - Kvinnarnas tidning ~(1925) ;32, s. 2. Frankrike: Kvinnorollen

Bil. 2:4 - ---l Frankrike: Kvinnorollen Mellgren, Leila, I fransk miljö. - Kvinnornas tidning 5(1925) :32, s. 2. 2,,,,, 1 Utländsk hesordskatalon I Kvinnorollen: Frankrike Mellgren, Leila, I fransk miljö. -' Kvinnornas tidning ~(1925) :32, s. 2.

Bergmark, M.: Kvinnornas tidning 1921-1925 : ett indexerings-.-/ Madeleine Bergmark, Ylva Samsonowitz. - Borås, 1981. - 3 bl. + 2 bil. - (specialarbete / Högskolan i Boras. Insti tutionen bibliotekshögskolan, ISSN 0347-1128 ; 1981: 59) Sammanfattande redogörelse för ett indexerings- och katalogiseringsarbete av tidskriften Kvinnornas tidning 1921-1925, Ämnesordslista och exempel på katalogkort. Bergmark, Madeleine [1949-1 Kvinnornas tidning 1921-1925 : ett %ndexeringsarbete / Madeleine Bergmark, Ylva Samsonowi tz. - Borgs, 1981. - 3 bl. + 2 bil. - (specialarbete / Högskolan i Boras. Institutionen bibliotekshögskolan, ISSN 0347-1128 ; 1981: 59)

BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2012