Manual. Meny. BoendeDOK INSKRIVNING UTSKRIVNING [MANUAL] Flyttguide. Generella svarskoder. Frågor och svar. BoendeDOK



Relevanta dokument
BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R

BoendeDOK. Inflyttning

BoendeDOK. Avstämning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII):

Inskrivning text, IKM-DOK

BoendeDOK juni Brukarnas åsikter

BoInvent1 Kartläggning april 2014

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Inledning Sammanfattning

Registrera formulär 2014 mars

Hållbar stad öppen för världen

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

Personer intagna på SiS LVM-hem 2012

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

BoInvent1 Kartläggning av behov september 2013

Stockholms stads program mot hemlöshet och Bostad Först

Från DOK till BoendeDOK

Inledning 2. Sammanfattning 3. Kartläggningens upplägg och genomförande 4. Syfte och frågeställningar 4. Socialstyrelsens definition 5

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning.

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län

ADAD utskrivning. Formulärversion: Ut 2015:1 Statens institutionsstyrelse

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift)

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare.

Öppenvård, handläggare

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun

Samtliga månadsanställda jan aug 2018

Personer intagna på SiS LVM-institutioner 2009

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Frågeformulär om nyetablerade förhållanden (F)

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl

Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod

Hälsa och kränkningar

Standard, handläggare

Mätning av behov av stöd för personer i akut hemlöshet

Varför föds det så få barn?

PRIO Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik.

Samtliga månadsanställda jan apr 2018

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

IF SKIP_INTROSida = 0 IntroSida Coverscreen-guiden kommer att vägleda dig genom stegen för att uppdatera informationen vi har om hushållet.

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Fastighetskontoret GÖTEBORGS STAD. Hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden april

Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Olsson Luis SOF. Ulwemann Frida - SOF. helsingborg.se SOCIALFÖRVALTNINGEN Hemlöshetskartläggning VUXENVERKSAMHETEN

Vad tycker du om vården?

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2015 Dnr SO 2015/0206

Regiongemensam elevenkät 2017

Frågeformulär hushållsgemenskap (F)

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid

IKMDOK. Manual. inloggning, registrering, statistikuttag och e-uppföljning. Support: Tfn:

Manual till BoInvent1. Uppdaterad

Mäta effekten av genomförandeplanen

Index per frågeområde samt NKI Delaktighet och inflytande Skolmiljö

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

Bilaga A Traumaintervju

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun

Gällande lagar och regler

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Samtliga månadsanställda jan apr 2017

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster

Reviderad Vårdkedjehandbok

Gode mannens och förvaltarens uppdrag

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Samtliga månadsanställda jan aug 2017

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

ADAD. Sverige. Utskrivning och Överflyttning

UngDOK. - ett projekt inom Trestad 2. Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb

Standard, handläggare

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Rapport om barnfamiljer i Stockholms stad 2010 som saknar stadigvarande bostad

Varningssignaler och råd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Motverka långvarig hemlöshet

Fastighetskontoret MANUAL BOINVENT1. Uppdaterad

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Rapport från föreningen Equal: Socialtjänsten i Farsta skriver ut människor till akut hemlöshet

Brukarrevision Tränings- och referensboende Nordost Måns Bryntessonsgatan Boendeverksamheten 2015

Regiongemensam elevenkät 2018

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Problematiken kring illegala bosättningar i Göteborg

Byggandet ökar, hyresrätterna blir fler

Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 12 december 2014

1206:01. oenden i Stockholm

Statistikrapport Klippangården av Johan Holmdahl

Transkript:

GÖTEBORGS STAD BoendeDOK [MANUAL] SOCIAL RESURSFÖRVALTNING Manual BoendeDOK Meny INSKRIVNING UTSKRIVNING Intervjuguide Intervjuguide Flyttguide Generella svarskoder Frågor och svar V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R

INSKRIVNING Klicka på respektive livsområde för att komma till detta. Klicka på för att komma tillbaka till den här sidan och på för att komma till huvudmenyn. A B C D E F G H I J K L M N Administrativa uppgifter Bakgrundsinformation Boendekontakt Boende Relationer Myndighets- och vårdkontakter Alkohol och andra droger Behandlingshistoria Fysisk hälsa Psykisk hälsa Våld och utsatthet Kriminalitet Sysselsättning och ekonomi Kommentarer 2

Intervjuinformation Livsområden 1. Individkod (ÅÅDDII) Födelseår födelsedag initial förnamn initial efternamn 2. Inskrivningsdatum Datum då den enskilde skrevs in i boendet 3. Datum för ifyllande av formulär Datum då du gjorde intervjun. 4. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror) A - Administrativa uppgifter A1. Betalande Initial förnamn initial efternamn samt tre siffror som du själv väljer. Betalande part är alltid 1 = Kommun/stadsdel inom Boende och socialjour. A2. Intervjupersonens hemkommun (kommunnummer): Ange klientens hemkommun alternativt den kommun som har ansvar för klienten. Ange kommunnummer. Göteborg har 1480. Se lista för övriga kommuner. A3. Om stadsdel i Göteborg, vilken? Ange den betalande stadsdelen. A4. Formuläret besvarat genom Ange om klienten har blivit intervjuad eller om besvarandet av formuläret är gjort utifrån aktmaterial. A5. Om aktmaterial, varför gjordes ingen intervju? Om du inte intervjuat klienten ska du här ange varför. B Bakgrundsinformation B1. Kön Frågan om en klients könstillhörighet ställs inte. Använd de uppgifter som finns i placeringsunderlaget. B2. Ålder Ange klientens ålder. B3. Medborgarskap Ange det senaste landet som klienten fått medborgarskap i. B4. Om annat medborgarskap än svenskt, vilket? Om alternativ 2=Annat medborgarskap angetts i fråga B3, ska landet som utfärdat medborgarskap preciseras. C Boendekontakt C1. Har du tidigare haft kontakt med vår enhet (bott inom verksamhetsområdet)? Ange om klienten någonsin bott på någon enhet inom verksamhetsområdet. Här avses således ett boende fr.o.m. 2007 då bildades. C2. Huvudsaklig initiativtagare till kontakt? Ange alltid alternativ 6=socialtjänst. D Boende D1. Har du någon gång haft ett boende med förstahandskontrakt? Ange om klienten någonsin haft ett eget eller delat förstahandskontrakt på en bostad. Ibland förekommer det att klienter som skrivs in i ett boende har ett förstahandskontrakt på en 3

lägenhet som de ska flytta tillbaka till efter vistelsen på det aktuella boendet. Frågorna D1-D4 går då inte att besvara. Använd det generella svarsalternativet N = Ej relevant vid sådana tillfällen. D2. Om Ja: hur länge sedan är det du bodde där? Om klienten svarat ja på fråga D1, anges här hur lång tid som förflutit sedan det senaste förstahandskontraktet upprättades. D3. Hur länge bodde du där? Ange hur länge klienten bodde i denna bostad. D4. Hur kommer det sig att du inte bor kvar där? Ange det huvudsakliga skälet till att klienten flyttade från denna bostad. D5. Vilken har din huvudsakliga boendeform varit? Med huvudsaklig boendeform avses den boendeform, där klienten bott flest antal dagar under respektive tidsperiod. Om klienten varit frihetsberövad före det aktuella inskrivningstillfället ska de senaste 30 dagarna respektive 6 månaderna dessförinnan dokumenteras. 1. Egen bostad Eget eller delat innehav av villa Eget eller delat kontrakt på lägenhet som upplåts med bostadsrätt Eget eller delat kontrakt på lägenhet som upplåts med hyresrätt 2. Andra hand/inneboende/boendekollektiv/studentbostad Kommunalt kontrakt Eget, eller delat andrahandsavtal på den ordinarie bostadsmarknaden Varaktigt inneboende i hushåll på den ordinarie bostadsmarknaden som inte omfattas av alternativen 5, 8 eller 9 Andrahandsavtal i boendekollektiv på den ordinarie bostadsmarknaden Studentbostad på den ordinarie bostadsmarknaden 3. Försöks-/träningslägenhet Ett boende där det förekommer någon form av hyresavtal och där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. I det här alternativet betalar således klienten hyra. Boende på följande av verksamhetsområdets enheter: AKUTBOENDE: Bostad som Grund (BsG). STÖD OCH HABILITERING: August Bark, Kungsladugårdsteamet, Rävebergsvägen, Änggårdsteamet samt Alelyckan. BERGSJÖHÖJD OCH HÄRSKOGEN: Bergsjöhöjd UNGDOM OCH FAMILJ: Familjeboendet, Kvinnoverksamheten satellitlägenheter, Änggårdens ungdomsboende samt BIA. KVINNOVÅRDKEDJAN OCH DANA: Kvinnoboendet Ellas satellitlägenheter. LÅNGSIKTIGT BOENDE: Gula Villorna & Gamlestadens integrerade, Utängarna, Solängen, Grimmered, Oxhagens långsiktiga boende. TRÄNING OCH REFERENSBOENDE: Träning- och referensboendet Hisingen, Träning- och referensboendet Nordost. Boende på någon annan kommunalt driven enhet för boende med vilken klienten ingått ett hyresavtal. Boende på någon av frivilligorganisationernas enheter med vilken klienten ingått ett hyresavtal (Stadsmissionen, Frälsningsarmén etc.) 4 Livsområden Livsområden

Boende hos privata aktörer inom den sekundära bostadsmarknaden med vilken klienten ingått ett hyresavtal (Rebo, Teambo etc.) 4. Institution/inackorderingshem/kategorihus Ett boende utan hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. I det här alternativet betalar således klienten inte hyra. I denna kategori ingår även s.k. Träningsboende. Boende på följande av verksamhetsområdets enheter: AKUTBOENDE: Boendevåningarna Tillfället, Vägskälet, Storås. BERGSJÖHÖJD OCH HÄRSKOGEN: Härskogen. UNGDOM OCH FAMILJ: Aröds ungdomsboende, Kvinnoverksamheten Oljekvarnsgatan, Kvinnoverksamhetens jour. KVINNOVÅRDKEDJAN OCH DANA: Alma, Kvinnoboendet Ella, Dana eftervård. TRÄNING OCH REFERENSBOENDE: Träningsboendet Lantvärnsgatan. Boende på någon annan kommunalt driven enhet för boende utan hyresavtal. Boende på någon av frivilligorganisationernas enheter utan hyresavtal (Stadsmissionen, Frälsningsarmén etc.) Boende hos privata aktörer inom den sekundära bostadsmarknaden utan hyresavtal (Rebo, Teambo etc.) Behandlingshem, vårdhem etc. 5. Familjehem Familjehemsplaceringar 6. Fängelse/häkte Enligt IKMDOK är det boendeformen innan en anstaltsvistelse, eller någon annan placering under tvång, som ska anges. Detta alternativ används således inte inom verksamhetsområde Boende och socialjour 7. Hotell Reguljära hotell och vandrarhem 8. Hos föräldrar Inneboende hos föräldrar 9. Hos släktingar Inneboende hos släktingar 10. Bostadslös Detta alternativ används endast om inget av de övriga alternativen är adekvata. Som bostadslös räknas en person som inte har något stadigvarande boende utan huvudsakligen är hänvisad till tillfälliga alternativ såsom: Härbärgen (man måste lämna boendet under dagtid) Uteliggare (sover mer ute än inne) Tillfälliga övernattningar hos bekanta Boende på campingplatser eller liknande 11. Annat boende Alternativet används inte inom verksamhetsområde Boende och socialjour eftersom de övriga alternativen är fullt tillräckliga för att kategorisera boendeform D6. Är det något du skulle vilja förändra när det gäller ditt boende? 5

Ange om klienten vill förändra sin aktuella bostadssituation. D7. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga D6: Specificera det klienten tycker är viktigast att förändra. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. D8. Behöver du stöd eller hjälp med det? Om klienten svarat ja på fråga D6: Ange om klienten tror sig kunna åstadkomma denna förändring på egen hand, eller behöver stöd i detta. Detta stöd avser inte endast det stöd som kan ges av enheten. D9. Behöver du stöd eller hjälp med något av följande? Ange vilka aktiviteter klienten upplever sig behöva stöd eller hjälp med. D10. Har du någonsin fått klagomål från grannar eller hyresvärd? Ange om klienten någonsin i livet fått klagomål från grannar eller hyresvärd. E Relationer E1. Vilken har din huvudsakliga levnadsform varit? Ange vem eller vilka klienten levt med under de senaste 6 månaderna respektive 30 dagarna. E2. Hur många egna barn över 18 år har du? Med egna barn menas både biologiska och adopterade barn. Egna barn som klienten inte har vårdnaden om ingår också. Avlidna barn räknas inte in i antalet. E3. Hur många egna barn under 18 år har du? Med egna barn menas både biologiska och adopterade barn. Egna barn som klienten inte har vårdnaden om ingår också. Avlidna barn räknas inte in i antalet. E4. Hur många egna barn har du kontakt med? Ange antalet barn som klienten har kontakt med i siffror. E5. Väntar du barn? Frågan ställs till både kvinnor och män. E6. Vilka personer är ett stöd för dig? Ange vilka personer som klienten upplever är ett stöd för denne. E7. Är det något du skulle vilja förändra när det gäller dina relationer? Ange om klienten önskar någon förändring vad gäller sina relationer. E8. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga E7: Specificera det klienten tycker är viktigast att förändra. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. E9. Behöver du stöd eller hjälp med det? Om klienten svarat ja på fråga E7: Ange om klienten tror sig kunna åstadkomma denna förändring på egen hand, eller behöver stöd i detta. Detta stöd avser inte endast det stöd som kan ges av enheten. F - Myndighets- och vårdkontakter F1. Har du kontakt med någon av följande? Ange de myndighets- och vårdkontakter som klienten har en etablerad kontakt med. F2. Om (11) annan vård- eller myndighetskontakt, vilken? Om klienten svarat (11) annan kontakt på fråga F1: specificera kontakten. F3. Är det något du skulle vilja förändra när det gäller dina myndighets- och vårdkontakter? Ange om klienten önskar någon förändring av sina kontakter. 6

F4. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga F3: Specificera vad. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. F5. Behöver du hjälp eller stöd med det? Om klienten svarat ja på fråga F3: Ange om klienten tror sig kunna åstadkomma denna förändring på egen hand, eller behöver stöd i detta. Detta stöd avser inte endast det stöd som kan ges av enheten. G - Alkohol och andra droger G1. Primär drog och andra droger. Med primär drog avses den drog som orsakar klienten mest problem vid tidpunkten för inflyttning i boendet (innan intagning i anstalts- eller slutenvård, om klienten varit i sådan vård i direkt anslutning till inskrivningstillfället.) Observera att det kan finnas en primär drog även om klienten varit drogfri en tid innan inflyttning. Ange den a: primära drogen, b: det vanligaste intagningssätten, c: användningsfrekvens de senaste 30 dagarna samt d: debutålder för samtliga droger klienten använder. G2. Specificera drog t ex andra opiater (24) eller andra medel (93) (nummer enligt droglistan och preparat): Om klienten uppgett t ex andra opiater (24) eller andra medel (93) ska du här specificera vilka medel. G3. Använder du två eller flera droger i kombination (blandmissbruk)? Ange om klienten brukar flera droger utöver den primära drogen. G4. Har du någon gång injicerat narkotika? Ange om klienten någonsin injicerat narkotika. G5. Om ja, hur gammal var du första gången du injicerade? Om klienten svarat ja (alternativ 1, 2 eller 3) på fråga G4: Ange klientens ålder vid första injiceringen. G6. Om ja, har du delat spruta någon gång? Besvaras om klienten svarat ja (alternativ 1, 2 eller 3) på fråga G4: G7. Har du HIV-testats? Ange om klienten är testad för HIV. G8. Har du testats för Hepatit? Ange om klienten är testad för Hepatit. G9. Är det något du skulle vilja förändra när det gäller ditt bruk av alkohol och droger? Ange om klienten önskar någon förändring vad gäller sitt bruk av alkohol och droger. G10. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga G9: Specificera vad. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. G11. Behöver du hjälp eller stöd med det? Om klienten svarat ja på fråga G9: Ange om klienten tror sig kunna åstadkomma denna förändring på egen hand, eller behöver stöd i detta. Detta stöd avser inte endast det stöd som kan ges av enheten. 7

H Behandlingshistoria H1. Har du tidigare vårdats för... Ange om klienten har vårdats för narkotikaproblem, alkoholproblem eller läkemedelsmissbruk. Med vård avses t.ex. behandlingshemsvistelse, avgiftning, substitutionsbehandling, öppenvårdsmottagning, missbruksrelaterad sjukhusvård. Här avses inte deltagande i självhjälpsgrupper som Länkarna, AA och liknande. H2. Har du tidigare tvångsvårdats? Ange om klienten har vårdats enligt LVU eller LVM med a. någonsin, b. ålder vid första tillfället samt c. om klienten vårdats de senaste 6 månaderna. H3. Har du en pågående substitutionsbehandling för opiatmissbruk? Ange om klienten genomgår substitutionsbehandling för opiatmissbruk och i så fall med vilket preparat. H4. Om du genomgått substitutionsbehandling för opiatmissbruk, hur gammal var du första gången? Om klienten någonsin genomgått substitutionsbehandling: Ange klientens ålder vid det första behandlingstillfället. I - Fysisk hälsa I1. Har du under de senaste 6 månaderna haft något/några allvarliga problem med din fysiska hälsa? Med allvarligt problem menas ett medicinskt tillstånd, som kräver regelbunden vård (medicinering, dietrestriktioner, oförmåga att delta i eller utföra normala aktiviteter). I2. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga I1: Specificera vad. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. I3. Är du ordinerad läkemedel för något som rör din fysiska hälsa? Ange om klienten är ordinerad läkemedel för något som rör dennes fysiska hälsa. I4. Om ja, vilket läkemedel? Om klienten svarat ja på fråga I3: Specificera vilket läkemedel. I5. Är det något du skulle vilja förändra när det gäller din fysiska hälsa? Ange om klienten önskar någon förändring vad gäller sin fysiska hälsa. I6. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga I5: Specificera vad. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. I7. Behöver du stöd eller hjälp med det? Om klienten svarat ja på fråga I5: Ange om klienten tror sig kunna åstadkomma denna förändring på egen hand, eller behöver stöd i detta. Detta stöd avser inte endast det stöd som kan ges av enheten. J - Psykisk hälsa J1. Har du under de senaste 6 månaderna haft något/några allvarliga problem med din psykiska hälsa? Med allvarligt problem menas ett tillstånd, som kräver regelbunden vård eller behandling som t.ex. medicinering eller samtal. Det är även allvarligt om det medför oförmåga att delta i eller utföra normala aktiviteter. 8

J2. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga J1: Specificera vad. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. J3. Är du ordinerad läkemedel för något som rör din psykiska hälsa? Ange om klienten är ordinerad läkemedel för något som rör dennes psykiska hälsa. J4. Om ja, vilket läkemedel? Om klienten svarat ja på fråga J3: Specificera vilket läkemedel. J5. Har du gjort något självmordsförsök? Ange om klienten gjort något/några självmordsförsök. J6. Har du under de senaste 30 dagarna haft tankar om självmord? Ange om klienten under de senaste 30 dagarna har haft tankar om självmord. J7. Har du vårdats inom psykiatrin? Ange om klienten vårdats inom psykiatrin a: någonsin b: ålder vid det första tillfället samt c: de senaste 6 månaderna. J8. Är det något du skulle vilja förändra när det gäller din psykiska hälsa? Ange om klienten önskar någon förändring vad gäller sin psykiska hälsa. J9. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga J8: Specificera vad. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. J10. Behöver du stöd eller hjälp med det? Om klienten svarat ja på fråga J8: Ange om klienten tror sig kunna åstadkomma denna förändring på egen hand, eller behöver stöd i detta. Detta stöd avser inte endast det stöd som kan ges av enheten. K - Våld och utsatthet K1. Har du under de senaste 6 månaderna utsatts för fysiskt våld? (t ex knuffad, slagen, sparkad eller annat)? Ange om klienten utsatts för fysiskt våld de senaste 6 månaderna. Om klienten varit frihetsberövad före det aktuella inskrivningstillfället ska de senaste 6 månaderna dessförinnan dokumenteras. K2. Om ja, är du rädd för den/de personerna? Om klienten svarat ja på fråga K1: ange om klienten känner sig rädd den eller dessa personer. K3. Om ja, har du kontakt med den/de personerna du är rädd för? Om klienten svarat ja på fråga K2: ange om klienten har kontakt med den eller dessa personer. K4. Har du under de senaste 6 månaderna utsatts för psykiskt våld? (t ex kränkt, trakasserad, hotad, kontrollerad, tvingad eller annat)? Ange om klienten utsatts för psykiskt våld de senaste 6 månaderna. Om klienten varit frihetsberövad före det aktuella inskrivningstillfället ska de senaste 6 månaderna dessförinnan dokumenteras. K5. Om ja, är du rädd för den/de personerna? Om klienten svarat ja på fråga K4: ange om klienten känner sig rädd den eller dessa personer. K6. Om ja, har du kontakt med den/de personerna du är rädd för? Om klienten svarat ja på fråga K5: ange om klienten har kontakt med den eller dessa personer. K7. Har du under de senaste 6 månaderna utsatts för sexuellt våld? (att utföra sexuella 9

aktiviteter/handlingar mot din vilja) Ange om klienten utsatts för sexuellt våld de senaste 6 månaderna. Om klienten varit frihetsberövad före det aktuella inskrivningstillfället ska de senaste 6 månaderna dessförinnan dokumenteras. K8. Om ja, är du rädd för den/de personerna? Om klienten svarat ja på fråga K7: ange om klienten känner sig rädd den eller dessa personer. K9. Om ja, har du kontakt med den/de personerna du är rädd för? Om klienten svarat ja på fråga K8: ange om klienten har kontakt med den eller dessa personer. K10. Har du utsatt någon för hot eller våld de senaste 6 månaderna? Ange om klienten själv utsatt någon för hot eller våld under de senaste sex månaderna. Om klienten varit frihetsberövad före det aktuella inskrivningstillfället ska de senaste 6 månaderna dessförinnan dokumenteras. K11. Behöver du hjälp eller stöd med något som rör området Våld och utsatthet? Här efterfrågas om klienten behöver hjälp med något som anges i frågorna K1-K10. Detta stöd avser inte endast det stöd som kan ges av enheten. L Kriminalitet L1. Har du blivit dömd för något/några brott? Ange om klienten någonsin blivit dömd för några brott. L2. Har du blivit dömd till fängelse? Ange om klienten någonsin blivit dömd till fängelse. L3. Har du blivit dömd till rättspsykiatrisk vård? Ange om klienten någonsin blivit dömd till rättspsykiatrisk vård.. L4. Väntar du på åtal, rättegång, dom eller straffverkställighet för brott? Ange om klienten väntar på åtal, rättegång, dom eller att straff för brott ska verkställas. L5. Är det något som du skulle vilja förändra när det gäller din kriminalitet? Ange om klienten önskar någon förändring av det som rör dennes eventuella kriminalitet. L6. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga L5: Specificera vad. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. L7. Behöver du stöd eller hjälp med det? Om klienten svarat ja på fråga L5: Ange om klienten tror sig kunna åstadkomma denna förändring på egen hand, eller behöver stöd i detta. Detta stöd avser inte endast det stöd som kan ges av enheten. M Sysselsättning och ekonomi M1. Vilken är din högsta fullföljda utbildningsnivå? Ange den högsta utbildningsnivå där klienten tagit examen. M2. Har du svårigheter att läsa eller skriva? Ange om klienten upplever sig ha läs- eller skrivsvårigheter. Svårigheterna behöver inte vara utredda eller konstaterade. M3. Har du svårigheter att räkna och förstå siffror? Ange om klienten upplever sig ha svårigheter att räkna eller förstå siffror. M4. Är det något du skulle vilja förändra när det gäller din utbildning? Ange om klienten önskar någon förändring vad gäller sin utbildning. 10

M5. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga M4: Specificera vad. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. M6. Behöver du stöd eller hjälp med det? Om klienten svarat ja på fråga M4: Ange om klienten tror sig kunna åstadkomma denna förändring på egen hand, eller behöver stöd i detta. Detta stöd avser inte endast det stöd som kan ges av enheten. M7. Vilken har varit din huvudsakliga försörjning? Ange det försörjningssätt som stått för merparten av klientens inkomster under respektive tidsperiod. Om klienten varit frihetsberövad före det aktuella inskrivningstillfället ska de senaste 30 dagarna respektive 6 månaderna dessförinnan dokumenteras. M8. Om annan försörjning de senaste 30 dagarna, vad? Om klienten svarat (11) annan försörjning på fråga M7: Specificera vad. M9. Hur stora är dina skulder? Ange hur stora skulder klienten uppfattar sig ha i respektive kategori enligt alternativen 0-5. Om klienten inte har några skulder anges alternativ 0= Inga skulder. M10. Har du under de senaste 6 månaderna haft perioder då du spelat om pengar? Med perioder avses två veckor eller mer. Aktiviteten under nämnda perioder handlar om att spela om pengar, tänka på och planera för detta. M11. Om ja, har ditt spelande lett till ekonomiska konsekvenser? Om klienten svarat ja på fråga M10: Ange om detta spelande fått ekonomiska konsekvenser för klienten. M12. Är det något du skulle vilja förändra när det gäller din försörjning? Ange om klienten önskar någon förändring av sin försörjning. M13. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga M12: Specificera vad. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. M14. Behöver du stöd eller hjälp med det? Om klienten svarat ja på fråga M12: Ange om klienten tror sig kunna åstadkomma denna förändring på egen hand, eller behöver stöd i detta. Detta stöd avser inte endast det stöd som kan ges av enheten. M15. När hade du senast ett regelbundet arbete? Ange hur lång tidsperiod som förflutit sedan klienten senast hade ett regelbundet arbete enligt alternativen 0-5. Med regelbundet arbete avses arbete under en sammanhängande period om minst en (1) månad eller mer. Den sammanhängande anställningstiden behöver inte vara hos bara en arbetsgivare. Deltidsarbete ska inkluderas om det omfattat minst 2 dagar totalt i veckan (minst 16 veckotimmar). Både legalt, svartjobb och oavlönat frivilligt arbete ska innefattas. Häleri, prostitution, stöld o s v ska inte anses som anställning. Anställning hos militären räknas bara om den ligger utanför klientens värnplikts eller repmånadsperiod. Vapenfri tjänst ska inte räknas. Hemarbete räknas inte i denna fråga. M16. Vilken har varit din huvudsakliga sysselsättning? Ange klientens sysselsättning de senaste 6 månaderna respektive 30 dagarna enligt alternativen 1-6. Om klienten varit frihetsberövad före det aktuella inskrivningstillfället ska de senaste 30 dagarna respektive 6 månaderna dessförinnan dokumenteras. Om klienten har en praktikplats 11

anges alternativ 6 = Annat. M17. Om annan sysselsättning de senaste 30 dagarna, vad? Om klienten svarat alternativ 6 på fråga M16: Specificera vad. M18. Är det något du skulle vilja förändra när det gäller din sysselsättning? Ange om klienten önskar någon förändring av sin sysselsättning. M19. Om ja, i så fall vad? Om klienten svarat ja på fråga M18: Specificera vad. Återge klientens svar så ordagrant som möjligt. M20. Behöver du stöd eller hjälp med det? Om klienten svarat ja på fråga M18: Ange om klienten tror sig kunna åstadkomma denna förändring på egen hand, eller behöver stöd i detta. Detta stöd avser inte endast det stöd som kan ges av enheten. N Kommentarer N1. Viktig information, som inte framkommer i formuläret och som har betydelse för behandlingen i övrigt (bakgrund, spec. förhållanden o.s.v.): Plats för dina egna kommentarer kring intervjun. Kommunnummer Ale 1440 Mölndal 1481 Alingsås 1489 Nässjö 682 Bollebygd 1443 Orust 1421 Dals-Ed 1438 Partille 1402 Härryda 1401 Stenungsund 1415 Kungsbacka 1384 Svenljunga 1465 Kungälv 1482 Tanum 1435 Lerum 1441 Tjörn 1419 Lilla Edet 1462 Öckerö 1407 Mullsjö 642 12

Intervjuguide inskrivning B oendedok är en strukturerad intervju för att utreda behovet av stöd eller hjälp för boende inom. Frågorna är uppdelade i olika livsområden som i högre eller mindre utsträckning påverkar förmågan att bo och som kan behöva bearbetas för att stärka en persons förmåga till ett självständigt liv. Förbered dig inför intervjun Förbered intervjun genom att själv gå igenom formuläret. En del frågor kan ibland kännas lite svåra att förstå och det är viktigt att du själv är klar över vad frågan och de olika svarsalternativen betyder. Till din hjälp har du den här manualen som förklarar eventuella oklarheter. En del personer kan ha svårt att förstå vissa frågor och det kan vara nödvändigt att formulera om frågan för att personen ska förstå. Det är därför viktigt att du har tänkt över frågornas betydelse så att du vid en eventuell omformulering inte ändrar frågans betydelse. Det är viktigt att intervjun blir ett samtal om den enskildes situation och eventuella behov, inte ett förhör. Förklara varför vi gör intervjun Börja med att förklara för den enskilde varför vi gör intervjun. Här är det viktigt att förklara att svaren vi får kommer att utgöra underlag för den kommande genomförandeplanen och att det därför är bra om den enskilde svarar så ärligt den kan för att han eller hon ska kunna få den hjälp eller det stöd som behövs. En del frågor kan kännas irrelevanta för vissa personer, men det är viktigt att ändå ställa dessa så att man får en så samlad bild som möjligt. Vidare så kommer en del uppgifter att bearbetas statistiskt. I denna del är klientens uppgifter helt anonyma. Förklara också att den enskilde kommer att få en återkoppling av intervjun i samband med att ni påbörjar arbetet med genomförandeplanen. Berätta att vi intervjuar alla I samband med att du förklarar för den enskilde hur vi kommer att använda svaren är det bra att berätta att BoendeDOK är en intervju som vi gör med alla, oavsett inom viken enhet man bor och oavsett om man har någon problematik eller inte som man kan behöva hjälp med. Att på detta sätt normalisera intervjun är ett sätt att avdramatisera en del av de frågor som vi ställer och som av en del kan upplevas som svåra. Det kan även hjälpa den enskilde att förstå varför vi ställer en del frågor som kanske inte upplevs som relevanta för just honom eller henne. Några förslag på hur du kan inleda: Detta är en intervju som vi gör med alla som bor inom någon av våra boendeenheter. Vi vet av erfarenhet att många som bor inom verksamhetsområdet har eller har haft någon form av problem eller behov som man kan behöva hjälp med. Många som bor hos oss har haft svårigheter inom en del områden och denna intervju kan hjälpa både dig och oss att se vilka eventuella behov du kan ha. Därför ställer vi dessa frågor till alla som bor hos oss. Det är viktigt att du hittar ditt eget sätt att introducera intervjun för klienten, men kom ihåg att det kan underlätta om du pratar om intervjun i generella termer. 13

Under själva intervjun rekommenderas att du sitter tillsammans med klienten framför formuläret eller surfplattan. Detta gör att man tillsammans kan titta på och följa frågorna och svarsalternativen. Det visar också att det inte finns något dolt i formuläret, när klienten har möjlighet att följa med i texten. Beskriv de olika livsområdena Inför varje nytt livsområde bör man förklara vad området handlar om och varför man har med frågor av just det här slaget. Om den enskilde redan i inledningen av livsområdet uppger att han eller hon inte har några problem, så ber man att ändå få ställa frågan ifall det skulle vara så att klienten kanske kommer att tänka på något i samband med att frågan ställs. Det är också viktigt här att informera den enskilde om att han eller hon inte måste svara på frågorna. Använd Menyn och anteckna Under intervjun är det bra om du har med en så kallad Meny, med de olika livsområdena. På de frågor där klienten svarar att han behöver någon hjälp eller stöd av oss är det viktigt att du antecknar detta på Menyn och förklarar för klienten att vi kommer att återkomma till denna fråga i samband med att vi påbörjar genomförandeplanen. Det här blir en viktig markering inför den enskilde att svaren inte glöms bort och att vi ansvarar för att frågan tas upp senare. Om den enskilde inte kan, orkar eller vill genomföra hela intervjun går det bra att avbryta och återuppta den vid ett senare tillfälle. Det är inte heller nödvändigt att ställa frågorna i den ordning de står i formuläret men detta förutsätter att du själv är väl förtrogen med frågorna och de olika livsområdena. Om en fråga som ställs resulterar i att den enskilde tar upp saker som han vill fortsätta prata om, ägna lite tid åt detta. Var noga med att anteckna så att det inte glöms bort eller bara lyssna om den enskilde är i behov av detta. Om möjligt återgår ni till intervjun så snart det är möjligt, i annat fall får man ta hand om det som framkommer och istället fortsätta intervjun vid ett senare tillfälle. Det kan också, i vissa fall, vara angeläget att ställa följdfrågor inom ett visst område om frågan i BoendeDOK inte upplevs som tillräckligt uttömmande och om det kan finnas behov av detta inför arbetet med genomförandeplanen. Lämpligtvis antecknas svaren på Menyn som sedan används för det fortsatta arbetet med genomförandeplanen. Påbörja genomförandeplanen Mata in intervjun och ta ut en textsammanställning. Vid nästa tillfälle går du igenom sammanställningen med klienten och kollar av att det stämmer eller om det finns något annat som klienten vill ta upp eller lägga till. Gå över till den Meny som du fyllde i under intervjun och förklara för klienten att ni nu ska gå vidare till klientens Genomförandeplan. Genomför ett samtal med klienten kring de olika behov som togs upp under intervjun och som du antecknade. Fråga klienten var han eller hon vill börja. Påbörja genomförandeplanen och försök i samtalet bryta ner klientens behov och problemområden till realistiska mål och insatser. Här är det viktigt att det är klientens egna tankar och idéer som tas till vara. 14

Intervjuguide utskrivning I god tid innan kvinnan eller mannen flyttar vidare har vi chansen att ge personen något värdefullt att ta med sig in i framtiden. Att i ett samtal få reflektera över, och summera vad tiden hos oss har gett kan ge viktiga upptäckter. Ofta funderar man inte så mycket över vad som har skett när man är på väg vidare i livet och vi är inte alltid så bra på att ta tillvara på möjligheten till eftertanke. BoendeDOK-UT ger en möjlighet att få prata om tiden hos oss, att få syn på även de små och oerhört viktiga förändringarna som skett. Att upptäcka att man faktiskt har klarat av saker av olika svårighetsgrader, kan inge hopp och mening samt ett ökat självförtroende när det gäller vad man kan åstadkomma i framtiden. Vi skickar med en positiv känsla av att ha lyckats, kanske starten på en uppåtgående spiral för första gången i en persons liv. Genom att göra en utskrivningsintervju visar vi att vi faktiskt är intresserade av hur det fungerat för våra brukare. Vi ger dem möjligheten att ge oss ris och ros samt att ta med sig tankar inför framtiden. Självklart har vi dem som lämnar oss med negativa känslor, och tanken om att inte ha fått någon hjälp. Lika viktigt är det då att faktiskt prata med personen om hur det kommer sig att det inte blev som förväntat, vad man hade hoppats på och vad kan det ha berott på att det inte blev som man hade tänkt sig. Kanske kan detta vara starten för samtal om vad personen kan behöva i form av stöd och hjälp framöver för att det ska fungera bättre nästa gång. Själva intervjun genomförs på samma sätt som BoendeDOK-IN. Vi har ett formulär att förhålla oss till, vi eftersträvar självklart att intervjun blir ett samtal och vi har fokus på att brukarna själva ska kunna uttrycka det som är viktigt för dem. Den stora skillnaden är att vi inte gör en plan utefter de svar vi fått fram, utan att vi ger med en gåva till framtiden. BoendeDOK-Avstämning fyller i princip samma ändamål som BoendeDOK-UT med den skillnaden att vi här till och med har möjlighet att ompröva saker och ting, kanske revidera genomförandeplaner utifrån att våra insatser inte varit rätt eller att vi inte sett att personen har ett större behov av stöd och hjälp än vad vi tidigare förstått. 15

Flyttguide När de enskilda flyttar mellan olika enheter inom verksamhetsområdet, finns det möjlighet för den mottagande enheten att kontakta den avlämnande enheten för att få en kopia på intervjun som gjordes då klienten flyttade in. Den mottagande enheten får på detta sätt en redan genomförd inskrivningsintervju att utgå ifrån i kontakten med den enskilde. På detta sätt kan den enskildes motivation att genomföra en personlig intervju öka, eftersom samtliga frågor inte behöver ställas på nytt. Inhämta samtycke från den enskilde För att detta ska vara möjligt krävs att den enskilde samtycker till detta då BoendeDOK inte ingår i individdokumentationen och därmed inte omfattas av samma sekretessregler. Förklara för den enskilde att du kan kontakta den avlämnande enheten och få en kopia av den tidigare gjorda intervjun. Fråga den enskilde om han eller hon har något emot detta. Kontakta avlämnande enhet Kontakta avlämnande enhet och be att de mejlar över en pdf på den enskildes inskrivningsintervju. Är du även i behov av en textsammanställning på intervjun så be om en sådan också. Dessa ska mejlas krypterat till dig. Notera att om det gått mer än 30 dagar sedan den enskilde flyttade ut från den avlämnande enheten så ska en ny BoendeDOK genomföras. Detta på grund av att många av frågorna i formuläret handlar om hur situationen sett ut under de senaste 30 dagarna innan inflyttningen. Fokusera på förändringar i samtalet med den enskilde Genomför sedan ett samtal utifrån materialet som du fått. Gå igenom eventuella förändringar som skett sedan förra intervjuns genomförande. Registrera en BoendeDOK Mata därefter in en BoendeDOK med hjälp av pdf:en på grundval av de nya upplysningarna du fått. 16

Frågor och svar Kan man avbryta intervjun för att fortsätta vid ett senare tillfälle? Ja, det går bra. Viktigast är att du påbörjar BoendeDOK-intervjun inom två veckor. Vad gör jag om klienten avbryter intervjun och inte vill fortsätta? Om detta sker tidigt under intervjun så kan det vara lämpligt att koda om intervjun till aktmaterial. Har man däremot kommit långt med intervjun kodas de obesvarade frågorna som inte är grönmarkerade med Z= frågan ej ställd. Därefter fyller man i de obesvarade grönmarkerade frågorna (aktmaterial) så gott man kan. Se avsnitt Att göra en BoendeDOK utifrån aktmaterial under rubriken Generella svarskoder där detta tillvägagångssätt beskrivs. Kan man hoppa i formuläret eller måste man ta allt i rätt ordning? Det går bra att hoppa i formuläret om det av någon anledning skulle vara bättre för klienten. Måste man göra BoendeDOK på en klient som inte flyttar in? Nej. Klienten måste ha börjat använda sitt boende, dvs. vara fysiskt närvarande. Vad gäller kring sekretessen? Klienten är helt anonym i den delen som avser statistikbearbetning. I övrigt har berörd personal rätt att ta del av aktuella handlingar om det behövs för att kunna utföra sitt uppdrag, eftersom BoendeDOK kommer att kopplas till genomförandeplanen. Måste kontaktmannen göra intervjun? Det finns inget krav, men eftersom BoendeDOK-intervjun ligger till grund för genomförandeplanen är det lämpligt att det är kontaktmannen som också intervjuar. Om det nyligen är gjort en BoendeDOK-intervju, måste jag då göra en ny igen? Nej, det finns rutiner för hur denna information kan föras över. Detta kräver klientens samtycke. Du måste däremot ha ett samtal med klienten med utgångspunkt i den föregående BoendeDOK-intervjun samt registrera den på nytt. Om en intervju är gjord på aktmaterial vid inskrivningstillfället, ska jag då göra en likadan även vid utskrivningstillfället? Även om en intervju är gjord utifrån aktmaterial vid inskrivningstillfället, är det en fördel om en personlig intervju kan genomföras då klienten flyttar ut. Detta är ett passande sätt att avsluta kontakten på och klienten ges även möjlighet att uttrycka hur denne upplevt sin vistelse på det aktuella boendet. Se även avsnitt Intervjuguide utskrivning, där vikten av en personlig intervju vid utskrivningstillfället beskrivs mera utförligt. 17

Generella svarskoder N = Ej relevant Används endast när en fråga inte är tillämpbar. Svarsalternativet Ej relevant ska bara användas när frågan är ologisk. Om klienten t.ex. under livsområdet Psykisk hälsa svarat nekande på frågan Är det något du skulle vilja förändra när det gäller din psykiska hälsa?, är det således ologiskt att besvara följdfrågorna Om ja, i så fall vad? samt Behöver du stöd eller hjälp med det? För dessa följdfrågor används således svarsalternativet Ej relevant. Detsamma gäller samtliga livsområden där en huvudfråga åtföljs av följdfrågor; ett nekande svar ger svarsalternativet Ej relevant. X = Klienten vill ej svara Används när klienten inte vill besvara en fråga eller uppger uppenbart felaktigt svar. Det är viktigt att klienten informeras om att det är bättre att denne avstår från att besvara en fråga än att lämna felaktigt svar. V = Vet ej Används när klienten inte vet eller inte kommer ihåg svaret på en fråga. Alternativet används även på de grönmarkerade frågor du som intervjuare inte vet svaret på, då du fyller i ett formulär utifrån aktmaterial. Z = Frågan ej ställd Används när du som intervjuare inte haft möjlighet att ställa frågan. Att göra en BoendeDOK utifrån aktmaterial När man av olika skäl inte kan få till stånd en personlig intervju vid in- eller utskrivning ska samtliga grönmarkerade fält fyllas i. De frågor man som intervjuare inte kan besvara utifrån befintligt aktmaterial kodas V = Vet ej. Övriga frågor som inte är grönmarkerade kodas Z = Frågan ej ställd. Att i efterhand ändra intervjusvar Om det i efterhand framkommer att uppgifter av faktakaraktär är felaktiga kan man korrigera dessa. Man ska dock vara helt säker på att nya fakta stämmer innan man gör en ändring. Uppgifter av faktakaraktär kan exempelvis vara utbildningsnivå, om klienten någonsin injicerat, etc. Klienten ska, om möjligt, informeras om korrigeringen. Uppgifter som klienten har lämnat av upplevelsekaraktär kan inte ändras. 18

UTSKRIVNING A B C D E F G H I J K L M N O P Administrativa uppgifter Bakgrundsinformation Boendekontakt Boende Relationer Myndighets- och vårdkontakter Alkohol och andra droger Behandlingshistoria Fysisk hälsa Psykisk hälsa Våld och utsatthet Kriminalitet Sysselsättning och ekonomi Helhetsbedömning Insatser Kommentarer 19

Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII) Födelseår födelsedag initial förnamn initial efternamn. 2. Utskrivningsdatum Datum då den enskilde skrevs ut. 3. Datum för ifyllande av formulär Datum då du gjorde intervjun. 4. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror) A - Administrativa uppgifter Initial förnamn initial efternamn samt tre siffror som du själv väljer. A1. Den enskilde:s hemkommun/kommunnummer efter utflyttning Ange klientens hemkommun alternativt den kommun som har ansvar för klienten. Ange kommunnummer. Göteborg har 1480. Se lista för övriga kommuner. A2. Formuläret besvarat genom Ange om klienten har blivit intervjuad eller om besvarandet av formuläret är gjort utifrån aktmaterial. A3. Om aktmaterial, varför gjordes ingen intervju? Om du inte intervjuat klienten ska du här ange varför. B Bakgrundsinformation B1. Ålder Ange klientens ålder vid utflyttningstillfället. C Boendekontakt C1. Form för avslutad kontakt/utskrivning: Ange varför klienten flyttat ut med alternativen 1-7. 1. Planerad utskrivning: Används då utflyttningen sker på initiativ av det aktuella boendet i samråd med SDF, Fastighetskontoret eller motsvarande. En utskrivning är även planerad då en klient, i samråd med personal på det aktuella boendet, erhåller ett boende på den reguljära bostadsmarknaden. Utskrivningen har således föregåtts av ett samarbete mellan klient och personal vars syfte har lett fram till utflyttningen. En utskrivning är även planerad då ett SDF på eget initiativ avbryter boendet för en klient. Detta gäller endast vid våra institutionella boendeformer. 2. Återkom ej från permission/avvikit: Används då en klient lämnar det aktuella boendet utan att uppge något skäl till detta. 3. Utskriven av discden enskildelinära skäl: Används då beslut finns på att klienten ska skrivas ut från det aktuella boendet pga. regelöverträdelser vid våra institutionella boendeformer eller då utskrivning sker med stöd av hyreslagens förverkanderegler. 4. Egen begäran: Används då klient på eget initiativ skriver ut sig från det aktuella boendet, utan att detta har föregåtts av ett samarbete mellan klient och personal. 5. Avliden: Då en klient avlider fylls utskrivningsformuläret i fram till och med fråga C1. Därefter registreras de insatser som gjorts, område O. Övriga frågor kodas Z=Frågan har ej ställts. 6. Uteblivit från planerad kontakt: Är inte tillämpbar i våra verksamheter. Används av öppenvårdsmottagningar och liknande verksamheter. 7. Annat: Används då inget av de övriga alternativen är tillämpbara. Använd detta svarsalternativ så lite som möjligt. 20

D Boende D1. Hur planerar du att bo efter utflyttningen? 1. Egen bostad Eget eller delat innehav av villa Eget eller delat kontrakt på lägenhet som upplåts med bostadsrätt Eget eller delat kontrakt på lägenhet som upplåts med hyresrätt 2. Andra hand/inneboende/boendekollektiv/studentbostad Kommunalt kontrakt Eget, eller delat andrahandsavtal på den ordinarie bostadsmarknaden Varaktigt inneboende i hushåll på den ordinarie bostadsmarknaden som inte omfattas av alternativen 5, 8 eller 9 Andrahandsavtal i boendekollektiv på den ordinarie bostadsmarknaden Studentbostad på den ordinarie bostadsmarknaden 3. Försöks-/träningslägenhet Ett boende där det förekommer någon form av hyresavtal och där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. I det här alternativet betalar således klienten hyra. Boende på följande av verksamhetsområdets enheter: AKUTBOENDE: Bostad som Grund (BsG). STÖD OCH HABILITERING: August Bark, Kungsladugårdsteamet, Rävebergsvägen, Änggårdsteamet samt Alelyckan. BERGSJÖHÖJD OCH HÄRSKOGEN: Bergsjöhöjd UNGDOM OCH FAMILJ: Familjeboendet, Kvinnoverksamheten satellitlägenheter, Änggårdens ungdomsboende samt BIA. KVINNOVÅRDKEDJAN OCH DANA: Kvinnoboendet Ellas satellitlägenheter. LÅNGSIKTIGT BOENDE: Gula Villorna & Gamlestadens integrerade, Utängarna, Solängen, Grimmered, Oxhagens långsiktiga boende. TRÄNING OCH REFERENSBOENDE: Träning- och referensboendet Hisingen, Träning- och referensboendet Nordost. Boende på någon annan kommunalt driven enhet för boende med vilken klienten ingått ett hyresavtal. Boende på någon av frivilligorganisationernas enheter med vilken klienten ingått ett hyresavtal (Stadsmissionen, Frälsningsarmén etc.) Boende hos privata aktörer inom den sekundära bostadsmarknaden med vilken klienten ingått ett hyresavtal (Rebo, Teambo etc.) 4. Institution/inackorderingshem/kategorihus Ett boende utan hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. I det här alternativet betalar således klienten inte hyra. I denna kategori ingår även s.k. Träningsboende. Boende på följande av verksamhetsområdets enheter: AKUTBOENDE: Boendevåningarna Tillfället, Vägskälet, Storås. BERGSJÖHÖJD OCH HÄRSKOGEN: Härskogen. UNGDOM OCH FAMILJ: Aröds ungdomsboende, Kvinnoverksamheten Oljekvarnsgatan, Kvinnoverksamhetens jour. 21

KVINNOVÅRDKEDJAN OCH DANA: Alma, Kvinnoboendet Ella, Dana eftervård. TRÄNING OCH REFERENSBOENDE: Träningsboendet Lantvärnsgatan. 5. Familjehem Boende på någon annan kommunalt driven enhet för boende utan hyresavtal. Boende på någon av frivilligorganisationernas enheter utan hyresavtal (Stadsmissionen, Frälsningsarmén etc.) Boende hos privata aktörer inom den sekundära bostadsmarknaden utan hyresavtal (Rebo, Teambo etc.) Behandlingshem, vårdhem etc. Familjehemsplaceringar 6. Fängelse/häkte 7. Hotell Anstaltsvistelse och häkte Reguljära hotell och vandrarhem 8. Hos föräldrar Inneboende hos föräldrar 9. Hos släktingar 10. Bostadslös Inneboende hos släktingar Detta alternativ används endast om inget av de övriga alternativen är adekvata. Som bostadslös räknas en person som inte har något stadigvarande boende utan huvudsakligen är hänvisad till tillfälliga alternativ såsom: Härbärgen (man måste lämna boendet under dagtid) Uteliggare (sover mer ute än inne) Tillfälliga övernattningar hos bekanta Boende på campingplatser eller liknande D2. Hur mycket stöd eller hjälp har du fått av vår enhet med din boendesituation under boendetiden? Här ska klienten bedöma hur mycket stöd eller hjälp denne upplever sig fått av enheten med sin boendesituation, d.v.s. den boendeform som angetts i fråga D1. Frågan ställs även om klienten inte uttryckt något behov av stöd och hjälp vid inskrivningstillfället. D3. Hur har din boendeförmåga förändrats när det gäller följande? Här ska klienten bedöma i vilken grad dennes boendeförmåga förändrats avseende alternativen 1-8. Förändringen efterfrågas även om inte klienten fått del av någon insats inom just detta livsområde. D4. Har du under de senaste 30 dagarna fått klagomål från grannar, hyresvärd eller andra? Ange om klienten anser sig ha fått klagomål från grannar, hyresvärd eller motsvarande under de senaste 30 dagarna. E Relationer E1. Vilken har din huvudsakliga levnadsform varit de senaste 30 dagarna? Ange vem eller vilka klienten levt med under de senaste 30 dagarna. E2. Hur mycket stöd eller hjälp har du fått av vår enhet med dina relationer under boendetiden? Här ska klienten bedöma hur mycket stöd eller hjälp denne upplever sig ha fått av enheten med 22

EDOK BOENDEDOKBOENDEDOK BOENDEDOK BOENDEDOK sina relationer. Frågan ställs även om klienten inte uttryckt något behov av stöd och hjälp vid inskrivningstillfället. E3. Hur har dina relationer förändrats sedan du flyttade in? Här ska klienten bedöma hur dennes relationer förändrats under boendetiden. Förändringen efterfrågas även om inte klienten fått del av någon insats inom just detta livsområde. F - Myndighets- och vårdkontakter F1. Hur mycket stöd eller hjälp har du fått av vår enhet när det gäller dina myndighets- och vårdkontakter under boendetiden? Här ska klienten bedöma hur mycket stöd eller hjälp denne upplever sig fått av enheten med sina myndighets- och vårdkontakter. Frågan ställs även om klienten inte uttryckt något behov av stöd och hjälp vid inskrivningstillfället. F2. Hur har dina myndighets- och vårdkontakter förändrats sedan du flyttade in? Här ska klienten bedöma hur dennes myndighets- och vårdkontakter förändrats under boendetiden. Förändringen efterfrågas även om inte klienten fått del av någon insats inom just detta livsområde. G - Alkohol och andra droger G1. Bruk av primär drog och andra droger under de senaste 30 dagarna respektive 6 månaderna (den drog som klienten uppgett som primär drog vid inskrivningstillfället): Ange den a: primära drogen (den drog som klienten uppgett som primär drog vid inskrivningstillfället), b: användningsfrekvens de senaste 30 dagarna samt c användningsfrekvens de senaste 6 månaderna. De övriga droger som klienten eventuellt använder anges under B E med a: drog, b: användningsfrekvens de senaste 30 dagarna samt c användningsfrekvens de senaste 6 månaderna. G2. Specificera drog t ex (24) andra opiater eller (93) andra medel (nummer enligt droglistan och preparat): Om klienten uppgett t ex (24) andra opiater eller (93) andra medel, ska du här ange vilka medel. G3. Hur mycket stöd eller hjälp har du fått av vår enhet när det gäller alkohol och andra droger under boendetiden? Här ska klienten bedöma hur mycket stöd eller hjälp denne upplever sig fått av enheten när det gäller alkohol och andra droger. Frågan ställs även om klienten inte uttryckt något behov av stöd och hjälp vid inskrivningstillfället. G4. Hur har ditt bruk av alkohol och droger förändrats sedan du flyttade in? Här ska klienten bedöma hur dennes bruk av alkohol och droger förändrats under boendetiden. Förändringen efterfrågas även om inte klienten fått del av någon insats inom just detta livsområde. H Behandlingshistoria H1. Har du under de senaste 30 dagarna vårdats för... Ange om klienten har vårdats för narkotikaproblem, alkoholproblem eller läkemedelsmissbruk de senaste 30 dagarna. Med vård avses t.ex. behandlingshemsvistelse, avgiftning, substitutionsbehandling, öppenvårdsmottagning, missbruksrelaterad sjukhusvård. Här avses inte deltagande i självhjälpsgrupper som Länkarna, AA och liknande. 23

I - Fysisk hälsa I1. Har du under de senaste 30 dagarna haft något/några allvarliga problem med din fysiska hälsa? Med allvarligt problem menas ett medicinskt tillstånd, som kräver regelbunden vård (medicinering, dietrestriktioner, oförmåga att delta i eller utföra normala aktiviteter). I2. Är du testad för HIV efter det att du flyttat in? Ange om klienten har testat sig för HIV under boendetiden. I3. Är du testad för Hepatit efter det att du flyttat in? Ange om klienten har testat sig för Hepatit under boendetiden. I4. Hur mycket stöd eller hjälp har du fått av vår enhet med din fysiska hälsa under boendetiden? Här ska klienten bedöma hur mycket stöd eller hjälp denne upplever sig fått av enheten när det gäller sin fysiska hälsa. Frågan ställs även om klienten inte uttryckt något behov av stöd och hjälp vid inskrivningstillfället. I5. Hur har din fysiska hälsa förändrats sedan du flyttade in? Här ska klienten bedöma hur dennes fysiska hälsa förändrats under boendetiden. Förändringen efterfrågas även om inte klienten fått del av någon insats inom just detta livsområde. J - Psykisk hälsa J1. Har du under de senaste 30 dagarna haft något/några allvarliga problem med din psykiska hälsa? Med allvarligt problem menas ett tillstånd, som kräver regelbunden vård eller behandling som t.ex. medicinering eller samtal. Det är även allvarligt om det medför oförmåga att delta i eller utföra normala aktiviteter. J2. Hur mycket stöd eller hjälp har du fått av vår enhet med din psykiska hälsa under boendetiden? Här ska klienten bedöma hur mycket stöd eller hjälp denne upplever sig fått av enheten när det gäller sin psykiska hälsa. Frågan ställs även om klienten inte uttryckt något behov av stöd och hjälp vid inskrivningstillfället. J3. Hur har din psykiska hälsa förändrats sedan du flyttade in? Här ska klienten bedöma hur dennes psykiska hälsa förändrats under boendetiden. Förändringen efterfrågas även om inte klienten fått del av någon insats inom just detta livsområde. K - Våld och utsatthet K1. Har du under de senaste 30 dagarna utsatts för fysiskt våld? (t ex knuffad, slagen, sparkad eller annat)? Ange om klienten utsatts för fysiskt våld de senaste 30 dagarna. K2. Har du under de senaste 30 dagarna utsatts för psykiskt våld (t ex kränkt, trakasserad, hotad, kontrollerad, tvingad eller annat)? Ange om klienten utsatts för psykiskt våld de senaste 30 dagarna. K3. Har du under de senaste 30 dagarna utsatts för sexuellt våld? (att utföra sexuella aktiviteter/handlingar mot din vilja) Ange om klienten utsatts för sexuellt våld de senaste 30 dagarna. K4. Har du utsatt någon för hot eller våld de senaste 30 dagarna? 24