VÄSTSVENSKARNA OCH EUROPASAMARBETET

Västsvenskarna och Europasamarbetet VÄSTSVENSKARNA OCH EUROPASAMARBETET RUTGER LINDAHL V ästra Sverige spelar sedan lång tid tillbaka en mycket framskjuten roll när det gäller förbindelser med omvärlden. Att västsvenskarna anser att det är förhållandevis viktigt att engagera sig i internationella frågor konstaterades i SOMinstitutets föregående undersökning. Två tredjedelar av de tillfrågade uppgav att det var mycket eller ganska viktigt att engagera sig i internationella frågor och i EU-frågor (Lindahl&Berg, 2000). Inom det sistnämnda området EU-frågor framträdde ett svarsmönster som allmänt visade på något lägre viktighetsgrad än internationella frågor och som också visade på stor regional variation i Västra Götaland. Högst intresse framkom i Göteborgsregionen och lägst i Dalsland. För att ge möjlighet till en mer djupgående analys av åsiktsmönstret i Västra Götaland när det gäller Europasamarbetet, och särskilt då det samarbete som äger rum inom ramen för Europeiska Unionen (EU), infördes i den senaste VästSOMundersökningen frågor rörande regioninvånarnas syn på Sveriges medlemskap i EU och effekter på det svenska samhället som medlemskapet för med sig. Även frågan om Sveriges medlemskap i den Ekonomiska och Monetära Unionen (EMU) har studerats, liksom frågan om hur västsvenskarna ser på behovet av samarbete med andra regioner i Europa. I några fall finns möjlighet att följa opinionsförändringar över flera år, liksom att göra jämförelser med motsvarande opinionsmönster på nationell nivå och på lokal nivå i sydvästra Skåne. Grundfrågeställningarna är: Skiljer sig opinionsmönstret i västra Sverige från det nationella? Framkommer det några tydliga inomregionala skillnader? Vilka likheter och skillnader framträder vid en jämförelse med motsvarande opinionsmönster i sydvästra Skåne? Undersökningen genomfördes under hösten år 2000, då Europadebatten i Sverige präglades av förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet, de fortsatta oroligheterna på Balkan, Danmarks folkomröstning om medlemskap i EMU, effekter av galna kosjukan och EU:s toppmöte i den franska staden Nice. Förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet framställdes huvudsakligen i positiva ordalag och därmed skapades troligen en hel del förväntningar kring politiska resultat som gick i svensk riktning. Oroligheterna på Balkan fortsatte att sprida osäkerhet om de europeiska staternas förmåga att upprätthålla fred och stabilitet i sin egen region. Den danska folkomröstningen om medlemskap i EMU resulterade i en klar övervikt för nej-sidan, vilket i sin tur fick tydliga konsekvenser på den allmänna opinionen i Sverige. Stödet för Sveriges deltagande i EMU, som tidvis varit högre än det allmänna stödet för Sveriges EU-medlemskap, sjönk kraftigt (Lindahl, 2001a). Svårigheterna att komma till rätta med spridningen av galna 247

Rutger Lindahl kosjukan och rapporter om dålig djurhållning och djurplågeri, tillsammans med protester mot jordbruksstödets andel av EU:s budget fick betydande genomslag i den svenska debatten under hösten 2000. Resultaten av EU:s toppmöte i Nice fick i Sverige ett blandat mottagande både i den allmänna politiska debatten och i massmedias nyhetsbevakning. Främst gällde det striden om inflytande i en framtida väsentligt utökad Europeisk Union. Betydande EU-motstånd Bland västsvenskarna svarar fyrtiofem procent att de är i huvudsak emot det svenska medlemskapet i EU, medan trettiofem procent uppger sig vara för och tjugo procent har ingen bestämd åsikt i frågan. Jämfört med resultaten på riksnivå är det en större andel bland medborgarna i Västra Götaland som uppger sig vara emot EUmedlemskap. Stödet för det svenska EU-medlemskapet är däremot ungefär lika starkt som på riksnivå. Ett resultat som också bör uppmärksammas är att Västra Götaland ligger under riksgenomsnittet när det gäller andel av befolkningen som inte uttalar någon bestämd åsikt i frågan. Det skulle kunna tolkas som att EUfrågan, i alla fall under hösten 2000, var mer politiserad och att medborgarna av denna anledning ansåg sig ha tillräckligt underlag för att ha en bestämd uppfattning i frågan. Tabell 1 Åsikt om Sveriges medlemskap i EU efter kön och bostadsort (Sverige Riks SOM; Västra Götaland Väst SOM; Sydvästra Skåne Skåne SOM) (procent) Riks SOM Väst SOM Skåne SOM Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt I huvudsak för Sveriges EUmedlemskap 44 29 35 44 26 35 51 39 45 I huvudsak emot Sveriges EU-medlemskap 38 45 41 42 49 45 30 33 32 Har ingen bestämd åsikt i frågan 18 26 24 14 25 20 19 28 23 Balansmått +6-16 -6 +2-23 -10 +21 +6 +13 Kommentar: I undersökningen Skåne SOM ingår de sydvästskånska kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. I tabellen redovisas balansmått som beräknats genom att minska procentandelen som stöder Sveriges EU-medlemskap med procentandelen som är motståndare därtill. 248

Västsvenskarna och Europasamarbetet Bland män brukar en positiv syn på EU överväga i undersökningar på nationell nivå (Lindahl, 2000a). Detta mönster framträder, om än på en något lägre nivå, även bland invånarna i Västra Götaland. Bland de västsvenska kvinnorna är andelen som uppger sig vara i huvudsak emot Sveriges medlemskap i EU större än på riksnivå. I sydvästra Skåne är inställningen till Sveriges EU-medlemskap klart positiv både bland män och kvinnor. En analys mot bakgrund av ett antal andra bakgrundsfaktorer visar att det i resultaten från den västsvenska studien inte finns något tydligt samband mellan ålder och åsikt om Sveriges medlemskap i EU. Däremot har utbildningsnivån betydelse. Ju högre utbildning västsvenskarna, liksom medborgarna i övriga Sverige, har, desto mer positiva är de till EU-medlemskapet. Samma tendens finns när det gäller bakgrundsfaktorerna politiskt intresse och inkomstnivå. Boende på landsbygden är mer emot medlemskap i EU än boende i tätorter eller städer. Sympatisörer med partier som anses ligga till vänster på den sk vänster-högerdimensionen i svensk politik är mer emot Sveriges EU-medlemskap än sympatisörer med partier till höger om mitten. Svenskar som uppger sig ha sina sympatier klart till vänster eller höger är genomgående mer bestämda i sin uppfattning än svenskar som anser sig åsiktsmässigt ligga i det politiska mittfältet. De resultat som i dessa avseende framkommit i studien av den västsvenska EUopinionen överensstämmer i huvudsak med vad som framkommit i de studier som genomförts på riksnivå i Sverige. För att få en något mer rättvisande jämförelse med undersökningen i Skåne, vilken inkluderar storstaden Malmö tillsammans med nio näraliggande kommuner, kan man ur Västra Götaland bryta ut Göteborgsregionen. Även vid denna jämförelse framstår Malmö-regionen som väsentligt mer EU-positiv. Balansmåttet (andel som är för EU-medlemskapet minus andel som är emot) för Göteborgsregionen är 2, vilket visserligen är mindre negativt än resultatet för hela Västra Götaland ( 10), men som visar på betydligt mer EU-negativ opinion jämfört med förhållandena i Malmöregionen, som får balansmåttet +13. Opinionsläget i Skåne har i tidigare undersökningar generellt varit mer positivt än i övriga Sverige, med undantag för den starkt EU-positiva Stockholmsregionen. En tänkbar förklaring är att de positiva effekterna av EUmedlemskapet varit mer tydliga i dessa regioner än i övriga. Till detta kommer den sydvästskånska delregionens geografiska, och kanske även kulturella, närhet till de kontinentala delarna av Europa. Inom Västra Götaland framträder ett åsiktsmönster som antyder att det även där finns betydande skillnader i synen på Sveriges medlemskap i EU, vilka kan knytas till en typ av geografisk närhet till de kontinentala delarna av EU. I den sydvästra delen av regionen, Göteborgs-regionen, finner vi det minsta motståndet mot EU-medlemskapet. Det starkaste motståndet finns i de nordligaste delarna, dvs. norra Bohuslän, Dalsland och östra Skaraborg. Det redovisade opinionsmönstret stämmer väl med resultat från andra undersökningar av liknande typ, där ett centrum-periferimönster kunnat konstateras 249

Rutger Lindahl (Lindahl, 2000b). Centrum kännetecknas bl.a. av fördelaktig geopolitisk och ekonomisk lokalisering, närhet till betydelsefulla politiska och ekonomiska beslutscentra, god tillgång till ekonomiska resurser och kvalificerad utbildningsmiljö. Tabell 2 Delregion Åsikt om Sveriges medlemskap i EU fördelat på delregioner i Västra Götaland (balansmått) Balansmått Göteborgsregionen -2 Västra Skaraborg -10 Sjuhärad -14 Fyrstad -16 Dalsland -23 Östra Skaraborg -27 Norra Bohuslän -36 Kommentar: I tabellen redovisas balansmått som beräknats genom att minska procentandelen som stöder Sveriges EU-medlemskap med procentandelen som är motståndare därtill. I det aktuella fallet har vi möjlighet att fördjupa analysen genom att analysera opinionsmönstret rörande inställningen till Sveriges medlemskap i EU mot bakgrund av hur medborgarna upplever effekter av EU-medlemskapet inom olika samhällssektorer.logiskt bör analysen visa att medborgare i de delregioner där en majoritet av medborgarna är emot Sveriges medlemskap i EU upplever att EUmedlemskapet i huvudsak haft negativa samhällseffekter. Graden av motstånd mot det svenska EU-medlemskapet bör motsvaras av gradskillnader i synen på EU-medlemskapets effekter. EU-medlemskapets effekter En rad internationella studier visar att medborgarnas syn på det egna landets medlemskap i EU är kopplad till uppfattningen om huruvida det egna landet haft nytta av medlemskapet eller ej. I länder där nyttan av EU-medlemskapet uppfattas som hög är stödet för EU också högt. Svenskarna tillhör dem inom EU som anser sig ha haft minst nytta av det egna landets medlemskap i EU. Av resultaten från tidigare SOM-undersökningar framgår emellertid också att svenskarna varierar sin bedömning av EU-medlemskapets nyttoeffekt beroende på politikområde (Lindahl&Oskarson, 2001). Mot denna bakgrund är det naturligt att närmare analysera hur medborgarna i Västra Götaland bedömer EU-medlemskapets effekter inom ett antal centrala politikområden. 250

Västsvenskarna och Europasamarbetet Inom miljö- och jordbrukssområdet är västsvenskarnas bild av EU-medlemskapets effekt något mindre negativ än vad som gäller i Sverige som helhet. Bilden av effekten på den svenska ekonomin överensstämmer i stora drag mellan Västra Götaland och Sverige som helhet. När det gäller effekter på sysselsättningen är bilden på regional nivå i Västra Götaland mer positiv än på riksnivå, medan det omvända gäller i synen på de svenska företagens konkurrensmöjligheter. Frågan om EU:s effekt på den regionala utvecklingen har inte ställts i något annat sammanhang och därför kan inte det redovisade positiva balansmåttet fullt ut bedömas. Några karaktäristiska drag som kan noteras är att män genomgående är mer positiva eller mindre negativa än kvinnor. De som är bosatta i tätorter eller i städer är mer positiva än boende på landsbygden. I några fall visar det sig att med högre utbildningsnivå följer en mer positiv attityd till EU-medlemskapets effekter på samhällsförhållanden i Västra Götaland. Detta gäller t.ex. synen på den allmänna ekonomiska utvecklingen, sysselsättningen, företagens konkurrensmöjligheter och den regionala utvecklingen. Inom miljö- och jordbruksområdet framträder inte någon sådan effekt av skillnader i utbildningsnivå. Att inställningen till EU-frågor i allmänhet liksom till Sveriges medlemskap i EU är nära kopplad till västsvenskarnas subjektiva uppfattning om egen placering längs den politiska vänster-höger dimensionen framgår tydligt av analysresultaten. Medborgare som uppfattar sig själva som till vänster i svensk politik är genomgående starkare motståndare till Sveriges EU-medlemskap och uppfattar i högre utsträckning negativa effekter av EU-medlemskapet, än de som uppfattar sig som politiskt stående till höger. Värt att notera är att de som anger sig vara varken till vänster eller till höger och som utgör den i särklass största gruppen, inom samtliga sex politikområden har antingen en mer negativ eller mindre positiv syn på EU-medlemskapets effekter än de som uppger sig vara något till vänster eller något till höger. Det råder enighet mellan de olika politiska grupperna om att EU-medlemskapet haft en negativ effekt på förhållanden inom jordbrukssektorn. Inom två områden sysselsättning och företagens konkurrensmöjligheter har man, å andra sidan, över hela den politiska vänster-höger dimensionen en positiv, om än i varierande grad, inställning till EU-medlemskapets effekter. Det bör i detta sammanhang noteras att mellan trettioen och fyrtioen procent bland de tillfrågade uppger att de inte har någon bestämd åsikt i fråga om EUmedlemskapets effekter. Om detta skall anses vara politiskt bekymmersamt eller ej kan diskuteras, men skillnaden mellan att åttiotvå procent bland västsvenskarna anser sig kunna ta ställning till frågan om Sveriges medlemskap i EU, medan endast femtionio till sextionio procent (beroende på politikområde) är beredda att ta ställning i frågor som rör innebörden i EU-medlemskapet, bör rimligen föranleda en diskussion om hur väl myndigheter, partier, organisationer och massmedia förmår att föra ut information, som av medborgarna kan användas för att underbygga politiska ställningstaganden. 251

Rutger Lindahl Delregionala skillnader När det gäller inställning till Sveriges medlemskap i EU visar analysen av resultaten från undersökningen i Västra Götaland att det framträder betydande skillnader mellan de sju delregionerna. Den minst negativa opinionssituationen återfinns i Göteborgsregionen och det största motståndet mot EU-medlemskapet i norra Bohuslän. En naturlig följdfråga är om motsvarande delregionala skillnader i opinionsmönster uppträder vid analys av västsvenskarnas syn på EU-medlemskapets effekter på förhållandena i Västra Götaland. Är det också så att det framträder ett samband mellan synen på det svenska EUmedlemskapet och bedömningen av EU-medlemskapets effekter? Det grundmönster som framträder när det gäller synen på effekter av EU-medlemskapet är förhållandevis homogent över Västra Götalandsregionen. Oftast dominerar positiva eller negativa omdömen genomgående i de sju delregionerna. Det finns dock anledning att uppmärksamma några delresultat av analysen. Ett sådant är att Göteborgsregionen, vars innevånare tidigare konstaterats vara minst negativa till Sveriges EU-medlemskap, har en förhållandevis positiv syn på EUmedlemskapets effekter. Invånarna i norra Bohuslän, östra Skaraborg och Dalsland, bland vilka det finns ett relativt starkt motstånd mot EU-medlemskapet, tillhör också de mest kritiska när det gäller bedömningen av EU-medlemskapets effekter. Tabell 3 Inställning till frågan om vad medlemskapet i EU hittills har inneburit för Västra Götaland, fördelat på politikområden och delregioner, samt motsvarande resultat för Sverige som helhet (balansmått) Politikområde Delregion Göteborgs- Östra Västra Norra Västra Regionen Sjuhärad Skaraborg Skaraborg Fyrstad Dalsland Bohuslän Götaland Sverige Miljö -3-4 -6-5 +/-0-9 -6-3 -8 Ekonomi -1-5 -12-9 +1-15 -8-4 -3 Sysselsättning +13 +12 +3 +9 +15-4 +12 +12 +7 Jordbruk -17-25 -26-24 -12-27 -35-20 -29 Företag.konkurrensmöjligheter +20 +18 +10 +6 +17 +4 +8 +16 +26 Regional utveckl. +8 +2-4 -2 +11 +8 +4 +5 - Kommentar: I tabellen redovisas balansmått som beräknats genom att minska procentandelen som stöder Sveriges EU-medlemskap med procentandelen som är motståndare därtill. Fyrstadsregionen visar sig vara den delregion vars invånare är mest positiva till EU-medlemskapets effekter. Som tidigare redovisats motsvaras dock inte denna opinionsbild av en lika positiv inställning till Sveriges EU-medlemskap. Samma sak gäller i viss mån även invånarna i Sjuhärad. 252

Västsvenskarna och Europasamarbetet Delregionernas grupperingsmönster när det gäller invånarnas åsikter om EUmedlemskapets samhällseffekter inom de olika politikområdena uppvisar ett antal intressanta drag. Inom miljöområdet är det relativt små differenser. Alla ligger i mitten eller på den negativa sidan, men förhållandevis nära skalans mittpunkt. När det gäller effekterna på de ekonomiska förhållandena i regionen går meningarna mer isär. Alla utom Fyrstadsregionen noteras för ett negativt balansmått och spännvidden mellan mest positiva och mest negativa delregion är större än i föregående fall. Samma sak gäller synen på EU-medlemskapets effekt på sysselsättningen i Västra Götaland, men inom detta område ligger alla utom Dalsland på den positiva sidan. Enighet råder om att EU-medlemskapet haft negativa effekter inom jordbruksområdet, men det är också här som spännvidden mellan opinionen i de olika delregionerna är som störst. Det är dock endast i norra Bohuslän som invånarna är mer negativa till EU-medlemskapet än det svenska riksgenomsnittet. När det gäller synen på vilken roll EU-medlemskapet har för företagens konkurrensmöjligheter blir det dominerande opinionsmönstret positivt, men alla delregionerna ligger väsentligt lägre än riksgenomsnittet. Slutligen när det gäller synen på effekter på den regionala utvecklingen i Västra Götaland är helhetsmönstret svagt positivt. Endast bland invånarna i de två delregionerna i Skaraborg är opinionen till övervägande del negativ. Den förhållandevis positiva bedömningen i Dalsland och norra Bohuslän kan möjligen ses som en effekt av att EU, främst genom strukturfonderna, på ett mycket påtagligt sätt varit närvarande i dessa delregioner. Samarbete med andra regioner i Europa Om EU:s insatser haft en positiv effekt för flertalet av delregionerna inom Västra Götaland ligger det nära till hands att analysera västsvenskarnas syn på om Västra Götalandsregionen skall öka sitt samarbete med andra regioner i Europa. I föregående VästSOM-undersökning kunde noteras ett starkt stöd för sådana satsningar. Endast tio procent av invånarna i Västra Götaland var negativt inställda till detta förslag. Starkaste stödet framträdde i Göteborgsregionen och det svagaste i Skaraborg. Den senaste undersökningen visar på en betydande förändring av inställningen till samarbete med andra europeiska regioner. Visserligen är helhetsbilden fortfarande klart positiv men på en lägre nivå än tidigare. Förändringen är särskilt stark i Dalsland, norra Bohuslän och östra Skaraborg. Resultaten i norra Bohuslän och Dalsland kan möjligen till någon del förklaras av att det i föregående års undersökning fanns med frågor som specifikt nämnde samarbete med regioner i Norge. Frånvaron av denna typ av referenser i den senaste undersökningen kan ha medfört att europeiska regioner huvudsakligen kommit att uppfattas som regioner i EU och att därvid den allmänt starkt negativa inställningen till EU i de nämnda 253

Rutger Lindahl delregionerna haft stor inverkat på svaren. Den i det närmaste lika starka nedgången i östra Skaraborg kan dock inte förklaras på samma sätt, vilket möjligen antyder att andra faktorer, som t.ex. att många medborgare upplever sig tillhöra en ekonomisk, politisk och social periferi, inom vilken man har svårare att se nyttan av ett interregionalt samarbete med andra delar av Europa. Tabell 4 Åsikt om förslaget att öka Västra Götalandsregionens samarbete med andra regioner i Europa, fördelat på delregioner 1999 och 2000 (procent) Delregion Göteborgs- Östra Västra Norra Västra Sydvästra Regionen Sjuhärad Skaraborg Skaraborg Fyrstad Dalsland Bohuslän Götaland Skåne -99-00 -99-00 -99-00 -99-00 -99-00 -99-00 -99-00 -99-00 -00 Bra förslag 56 49 45 42 48 32 41 40 53 42 46 26 52 34 52 43 45 Varken bra eller dåligt förslag 35 40 40 41 39 44 44 41 37 43 45 51 41 47 37 42 40 Dåligt förslag 9 11 15 17 13 24 15 19 10 15 9 23 7 19 11 15 15 Balansmått +47 +38 +30 +25 +35 +8 +26 +21 +43 +27 +37 +3 +45 +15 +41 +28 +30 Differens 99 00-9 -5-27 -5-16 -34-30 -13 Kommentar: I redovisningen har svarskategorierna Mycket bra förslag och Ganska bra förslag sammanslagits till Bra förslag. Samma sak har gjorts med svarskategorierna Mycket dåligt förslag och Ganska dåligt förslag som här redovisas under rubriken Dåligt förslag. I tabellen redovisas också balansmått som beräknats genom att minska procentandelen som stöder förslaget att Västra Götalansregionen skall samarbeta med andra europeiska regioner med procentandelen som är motståndare därtill. En fördjupad analys visar att män är mer positiva än kvinnor till förslaget. Unga västsvenskar är mest positiva till samarbete med andra europeiska regioner. Opinionsmönstret visar i övrigt upp ett välkänt mönster, där graden av positiv inställning till denna form av interregionalt samarbete ökar med stigande utbildningsnivå, politiskt intresse, boende i tätort och inkomst, dvs. faktorer som indikerar tillhörighet till någon form av politiskt, ekonomiskt och socialt centrum (Lindahl, 2000). Frågan om synen på ökat samarbete med andra europeiska regioner har också ställts till invånarna i delregionen sydvästra Skåne. För hela delregionen blir opinionsbalansen +30, dvs. ungefär på samma nivå som Västra Götaland. Det bör 254

Västsvenskarna och Europasamarbetet i detta sammanhang noteras att inställningen bland de västsvenskar som bor i Göteborgsregionen är markant mer positiv till samarbete med andra europeiska regioner än i Malmöregionen. EMU är det något för västsvenskarna? Sverige har hittills valt att avvakta med ställningstagande till medlemskap i den Ekonomiska och Monetära Union som tolv av EU:s medlemsländer nu ingår i. De politiska partierna i riksdagen har givit löfte om att frågan kommer att göras till föremål för en rådgivande folkomröstning. När denna skall arrangeras är dock inte bestämt. Sannolikt blir det dock inte förrän efter nästa riksdagsval, dvs. sent hösten 2002 eller under år 2003. Hittills har den svenska opinionen präglats av ett betydande motstånd mot förslaget att Sveriges skall ansöka om medlemskap i EMU. Opinionsläget i Västra Götaland skiljer sig inte mycket från läget i Sverige som helhet. Opinionsbalansen i Västra Götaland är 22. Skillnaderna mellan de sju delregionerna är dock stora. Ytterligheterna utgörs av Göteborgsregionen där opinionsbalansen är 16 och norra Bohuslän där den är 53. Även i östra Skaraborg och i Dalsland är EMU-motståndet mycket starkt. I stort överensstämmer opinionsmönstret i EMU-frågan med det som framkom genom analys av inställningen till Sveriges EU-medlemskap. Motståndet mot svenskt EMU-medlemskap är dock betydligt starkare. I delregionen sydvästra Skåne, som innefattar tio kommuner, resulterar analysen i en svagt negativ opinionsbalans ( 4), vilket följer samma trend som framträtt i riksmaterialet och i resultaten från Västra Götaland. Malmö ligger nära detta värde ( 3). Spridningen inom regionen är dock relativt stor. Invånarna i Lomma är något mer positiva (+9), medan Trelleborgarna är betydligt mer EMUnegativa ( 33). Vid bedömningen av de ovan nämnda opinionsmönstren bör man ha i minnet att hösten år 2000 präglades av bl.a. debatten inför och kommentarer till resultatet av den danska folkomröstningen om EMU. Nej-sidans seger påverkade också det svenska opinionsläget (Lindahl, 2001). På riksnivå sjönk opinionsbalansmåttet från +2 till 21 mellan år 1999 och år 2000. Bland alla politiska partiers sympatisörer kunde noteras ett ökat motstånd mot en svensk anslutning till EMU. Senare undersökningar har visat att opinionsläget är mycket instabilt och att förändringar kan vara både snabba och starka. Förmodligen kommer inte opinionsläget i denna fråga nå ökad stabilitet förrän datum för folkomröstningen har bestämts. EU-medlemskapet en splittrande eller förenande kraft? Även om relationerna till EU i grunden är en fråga som rör hela Sverige visar en analys av Västra Götaland att det även i denna typ av frågor uppträder opinions- 255

Rutger Lindahl mönster som indikerar olika uppfattningar bland befolkningen i olika delar av en region. I Västra Götaland framträder skillnader mellan befolkningen i olika delregioner när det gäller åsikter om internationellt engagemang, samarbete inom EU och effekter i Sverige av EU-medlemskapet. Skillnaderna följer ett relativt tydligt centrum-periferi mönster, där Göteborgsregionen utgör centrum, medan periferin utgörs av de geografiskt längst bort från Göteborg liggande delarna i Västra Götaland. De här kommenterade skillnaderna bland befolkningen i de olika delregionerna beträffande uppfattning om nyttan för Västra Götalandsregionen av Sveriges medlemskap i EU kan antas ge upphov till nya eller förstärka redan existerande inomregionala motsättningar i betydelsefulla samhällsfrågor. Referenser Berg, L. Och Lindahl, R. (1999) Västsvenskarna och omvärlden i Nilsson, L. (red.) Region i omvandling. Göteborg: SOM-institutet. Berg. L och Lindahl, R. (2000) Att verka i motvind västsvensk opinion och Västra Götalandsregionen i Nilsson, L. (red.) Den nya regionen. Göteborg: SOM-institutet. Kumlin, S. (2001) Missnöje på hemmaplan i Holmberg, S. m.fl. Europa- Opinionen. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Lindahl, R (2000) Svenskarna och EU kraftmätningar om folkopinionen inleder det nya millenniet i Bernitz, U, Gustafsson, S. och Oxelheim, L (red.) Europaperspektiv. Stockholm: Santérus förlag. Lindahl, R.(2000) I väntan på folkomröstningen om EMU i Holmberg, S. och Weibull, L. (red.) Det nya samhället. Göteborg: SOM-institutet Lindahl, R (2000) Swedish Public Opinion and the EU i Miles, L. (red.) Sweden and the European Union Evaluated. London: Continuum. Lindahl, R och Berg, L. (2000) Bortom regionens gräns åsikter om Västra Götalands internationalisering i Nilsson, L. (red.) Den nya regionen. Göteborg: SOM-institutet. Lindahl, R. (2001) Stabilitet och rörlighet i EU-opinionen i Holmberg, S. och Weibull, L. (red.) Land du välsignade. Göteborg: SOM-institutet. Lindahl, R. och Oskarson, M. (2001) EU-medlemskap på gott och ont i Holmberg, S. m.fl. EuropaOpinionen. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Oscarsson, H. (2000) Den nya EU-dimensionen i Holmberg, S. m.fl. Europa- Opinionen. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. 256