Dricksvatten: Produktion och Distribution Handbok för Egenkontrollprogram med HACCP
Förord Säkerhet i samband med produktion av samhällets viktigaste livsmedel dricksvatten är av yttersta vikt. För flertalet av invånarna i Sverige är produktion av dricksvatten kommunens ansvar. Kommunal dricksvattenförsörjning förser knappt 8 miljoner människor med rent, friskt och gott kranvatten dygnet runt, året om i Sverige. Men det är inte självklart att det ska vara så. Kommunerna utövar kontinuerligt en omfattande egenkontroll som syftar till att det kranvatten vi dricker ska vara hälsosamt och säkert. Egenkontrollen är en förutsättning för att dricksvattnets kvalitet ska kunna garanteras. För att underlätta vattenverkens arbete med egenkontroll har Svenskt Vatten, i samarbete med Livsmedelsverket, tagit fram detta förslag till branschriktlinjer för egenkontrollprogram med HACCP vid produktion och distribution av dricksvatten. Den här handboken är en vägledning till hur ett egenkontrollprogram för produktion av dricksvatten bör vara utformat. En röd tråd som finns i handboken är att arbeta förebyggande enligt HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point). HACCP förklaras närmare i handboken. Utarbetandet av branschriktlinjerna i form av en handbok har skett i en arbetsgrupp bestående av: Andreas Wiberg, Svenskt Vatten Gullvy Hedenberg, Svenskt Vatten Kristofer Dahlberg, Norrköping Vatten Camilla Ålenius, Göteborg Vatten Anna-Karin Söderstad, VA- och avfallskontoret i Uppsala kommun Vesna Karanovic, Miljö- och hälsoskyddskontoret i Norrköping Maria Piehl, Miljö- och hälsoskyddskontoret i Älmhult Christer Johansson, Livsmedelsverket ii
Sammanfattning egenkontrollprogram med HACCP Egenkontroll vid produktion och distribution av dricksvatten regleras i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten med tillhörande vägledning. Delar av Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien samt Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel innehåller också bestämmelser kring egenkontrollen. Den här handboken är tänkt att ge råd och tips kring hur arbetet med egenkontroll kan bedrivas. Handboken är uppdelad tre huvuddelar: Grundförutsättningar/Allmänna hygienregler HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point) Kontroll i efterhand Grundförutsättningar / Allmänna hygienregler är de rutiner som ska finnas för den dagliga verksamheten. Det kan vara till exempel verksamhetsbeskrivning, rutiner för utbildning, rengöring och ordning och rutiner för dokumentation. HACCP är ett sätt att kartlägga verksamheten för att hitta kritiska styrpunkter vid produktion och distribution av livsmedel. Genom att kunna kontrollera dessa kritiska styrpunkter är det tänkt att så långt det är möjligt garantera ett säkert dricksvatten. HACCP är ett sätt att arbeta förebyggande så att användaren i så liten utsträckning som möjligt märker en eventuell driftstörning. Kontroll i efterhand är de provtagningar och undersökningar som VAhuvudmannen ska genomföra. Ytterligare ett moment som blir allt viktigare är information, vilket också tas upp i handboken. Det kan gälla hur den bör utformas, hur den förmedlas samt hur en dialog förs med till exempel användarna. Varför är det bra att ha en väl fungerande egenkontroll? Följande punkter kan delvis ge en sammanfattning. För kundens säkerhet, dricksvatten som uppfyller Livsmedelsverkets krav. För bättre lönsamhet, rätt förebyggande underhåll ger bättre ekonomi. För att ha underlag till redovisning av egenkontroll vid godkännande eller registrering, bra dokumentation av egenkontroll underlättar myndighetens arbete. För att uppfylla de krav som ställs vid myndighetskontroll, givetvis måste lagar, föreskrifter och regler följas. iii
Innehållsförteckning 1 Egenkontrollprogram för vattenverk...1 1.1 Varför egenkontrollprogram med HACCP...1 1.1.1 För kundens säkerhet...1 1.1.2 För bättre lönsamhet...1 1.1.3 För att ha underlag till redovisning av egenkontroll vid godkännande eller registrering...1 1.1.4 För att uppfylla de krav som ställs vid myndighetskontroll...2 1.2 Avgränsningar...2 2 Kort om HACCP...3 3 Förslag till branschriktlinjer för hygienarbete vid dricksvattenproduktion...4 3.1 Målgrupp för Svenskt Vattens handbok för egenkontrollprogram med HACCP...4 3.2 Handboken är rådgivande...4 4 Egenkontroll fram till idag och vad bör göras i framtiden...4 5 Egenkontrollprogram förslag till innehåll...5 6 Grundförutsättningar/Allmänna hygienregler...5 6.1 Allmänna uppgifter...5 6.1.1 Ansvarig person...5 6.1.2 Datum...5 6.1.3 Sekretess...6 6.1.4 Begränsningar...6 6.2 Verksamhetsbeskrivning...6 6.3 Rutiner för utbildning...8 6.4 Rutiner för personlig hygien...10 6.5 Rutiner för råvattenkontroll...11 6.6 Rutiner för mottagning...12 6.7 Rutiner för separering...14 6.8 Rutiner för intern märkning...14 6.9 Rutin för nödvattenförsörjning...15 6.10 Rutiner för intern transport av kemikalier...16 6.11 Rutiner för avfall...16 6.12 Rutiner för skadedjurskontroll...17 6.13 Rutiner för rengöring och ordning...18 6.14 Rutiner för underhåll...20 6.15 Rutiner för klagomål och avvikelser...22 7 HACCP...23 7.1 Datum...23 7.2 Ansvarig person för HACCP samt för arbetsgruppen...24 7.3 Beskrivning av produkt och användningsområde...24 7.4 Flödesschema och processbeskrivning...24 7.5 Faroanalys och beskrivning av förebyggande åtgärder [PRINCIP 1]..24 7.5.1 Gruppering av hälsofaror...25 7.6 Identifiering av möjliga kritiska styrpunkter (CCP = Critical Control Point) [PRINCIP 2]...26 iv
7.7 Fastställande av kritiska gränsvärden för varje CCP [PRINCIP 3]...27 7.8 Övervakning av varje CCP [PRINCIP 4]...27 7.9 Korrigerande åtgärder för varje CCP [PRINCIP 5]...27 7.10 Rutiner för verifiering av HACCP-systemet [PRINCIP 6]...29 7.11 Rutiner för validering av HACCP-systemet [PRINCIP 6]...30 7.12 Rutiner för revidering av HACCP-systemet [PRINCIP 6]...30 7.13 Rutiner för upprättande av dokumentation [PRINCIP 7]...30 8 Kontroll i efterhand...31 8.1 Rutiner för provtagning bland annat kemiska, fysikaliska och mikrobiologiska kriterier...31 8.1.1 Föreskrivna, regelbundna undersökningar...31 8.1.2 Föreskrivna, ej regelbundna undersökningar...32 8.1.3 Övriga undersökningar...32 9 Rutiner för informationsutbyte...33 10 Rutiner för korrigerande åtgärder...33 10.1 Korrigerande åtgärder Grundförutsättningar...33 10.2 Korrigerande åtgärder HACCP...33 11 Rutiner för verifiering, validering och revidering...34 11.1 Verifiering och validering...35 11.2 Revidering...36 12 Rutiner för dokumentation...36 12.1 Dokumentation över HACCP-systemet...37 13 Sekretess allmänt...37 13.1 Sekretess VA-verksamheten...37 14 Material/handlingar till kontrollmyndigheten...38 14.1 Fastställande av egenkontrollprogram...38 14.2 Registrering eller godkännande av dricksvattenanläggning...38 15 Säkerhet i IT-system...39 16 Annan litteratur...39 17 Bilagor...39 v
I bilagornas numrering anger den sista siffran alltid bilagans nummer i avsnittet. Till exempel för avsnitt 7.5 anges första bilagan som 7.5.1. Bilagor, avsnitt 1 Egenkontrollprogram för vattenverk 1.1 Lagar, föreskrifter och regler Bilagor, avsnitt 6 Grundförutsättningar/Allmänna hygienregler Inga bilagor. Bilagor, avsnitt 7 HACCP 7.5.1 Faroanalys, lista med exempel på hälsofaror i dricksvatten [PRINCIP 1a] 7.5.2 Faroanalys och beskrivning av förebyggande åtgärder [PRINCIP 1b] 7.6.1 Beslutsträd för att identifiera möjliga kritiska styrpunkter (CCP) [PRINCIP 2a] 7.6.2 Identifiering av möjliga kritiska styrpunkter (CCP = Critical Control Point) [PRINCIP 2b] 7.9.1 Kritiska gränsvärden, övervakning samt korrigerande åtgärder för varje möjlig CCP [PRINCIP 3, 4 och 5] 7.9.2 Bedömningsskalor [PRINCIP 3, 4 och 5] 7.9.3 Risktal multiplicerat [PRINCIP 3, 4 och 5] 7.9.4 Risktal sorterat [PRINCIP 3, 4 och 5] Bilagor, avsnitt 8 Kontroll i efterhand Inga bilagor. Bilagor, avsnitt 9 Rutiner för informationsutbyte Inga bilagor. vi
1 Egenkontrollprogram för vattenverk I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten med tillhörande vägledning, finns beskrivet hur ett egenkontrollprogram (EKP) utformas. Det här dokumentet tar dels upp egenkontrollprogram som en helhet, men fokus ligger framförallt på förslag till hur hygienarbete i samband med produktion och distribution av dricksvatten bör bedrivas. Egenkontrollprogram skall utformas med ett säkerhetstänkande enligt HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point) för hela systemet (från råvatten till tappkran), det vill säga att arbeta förebyggande. 1.1 Varför egenkontrollprogram med HACCP Egenkontrollen är ett verktyg för styrning av verksamheten till säker och trygg produktion och distribution av dricksvatten. Genom att arbeta med ett egenkontrollprogram med HACCP som har förebyggande säkerhetstänkande som fokus kan i förlängningen en bättre ekonomi erhållas. Om det går att undvika att problem når användaren kan hanteringen av klagomål och provtagning i samband med klagomål minskas i omfattning. Sedan kan även ett ökat förtroende för VA-huvudmannen och dricksvatten som livsmedel sättas på pluskontot. 1.1.1 För kundens säkerhet Ett egenkontrollprogram med HACCP ger ett förebyggande säkerhetstänkande vid produktion och distribution av dricksvatten, och därmed är det mer sannolikt att distribuerat vatten är hälsosamt och rent. I dagsläget förekommer i huvudsak efterkontroll, vilket bidrar till att tiden inte finns eller kan bli för knapp för genomförande av önskad åtgärd innan drickvatten av otillfredsställande kvalitet når användaren. 1.1.2 För bättre lönsamhet Förebyggande säkerhetstänkande ger i förlängningen bättre ekonomi. 1.1.3 För att ha underlag till redovisning av egenkontroll vid godkännande eller registrering System för egenkontroll ska redovisas vid prövning inför godkännande alternativt registrering av dricksvattenanläggningen. Enligt livsmedelslagstiftningen ställs krav på godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar. Befintliga vattenverk kommer att prövas inför nytt godkännande alternativt registrering inom de närmaste åren. 1
Vattenverk som ska godkännas är de som har sådan beredning som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, och som utgår från ytvatten, från ytpåverkat grundvatten eller från grundvatten som ph-justeras och/eller desinfekteras. Vid godkännandeprövningen kan myndigheten begära in en del handlingar som behövs för prövningsprocessen. Att tänka på när material lämnas in till kontrollmyndigheten är att handlingarna blir offentliga då de diarieförs. Det är viktigt att samråda med kontrollmyndigheten om vilka handlingar som behöver skickas (se även avsnitt 14). Behöver man skicka in känsliga uppgifter är det viktigt att tydligt informera om vilka delar av egenkontrollen som ska sekretessbeläggas. Vid önskemål om sekretess bör man tänka på vilka uppgifter som kan leda till ekonomisk skada för företaget och vilka uppgifter som inte ska komma ut med tanke på företagets beredskapsarbete. Exempel på uppgifter som bör sekretessbeläggas är: karta över området för råvattenintag nätkartor driftinstruktioner HACCP. Området för råvattenintag kan tas med på en karta utan att själva intaget anges exakt. I stället för nätkartor kan översiktskartor lämnas till kontrollmyndigheten. En sammanfattning av driftinstruktionen och HACCP kan lämnas till kontrollmyndigheten med hänvisning till var dokumenten finns tillgängliga vid kontrollbesök. Genom att använda sig av hänvisningar till andra existerande dokument kan uppgifter skyddas. 1.1.4 För att uppfylla de krav som ställs vid myndighetskontroll Den offentliga kontrollen är utformad som en systemtillsyn. Detta innebär att kontrollmyndigheten kommer att kontrollera och bedöma vattenproducentens, alternativt distributörens, system för egenkontroll, som ska säkerställa att kraven i lagstiftningen är uppfyllda. Det system som granskas ska kunna visa att verksamheten är ändamålsenlig och fungerar, att alla som arbetar i verksamheten har rätt kompetens, att lokalerna är funktionella och att nödvändiga kontroller görs och dokumenteras så att levererat vatten är hälsosamt för användaren. 1.2 Avgränsningar Svenskt Vattens handbok för egenkontrollprogram med HACCP gäller för vattnet från råvatten till tappkran vid normal drift. Extraordinära händelser som naturkatastrofer, terrorattacker och andra oförutsägbara händelser ingår inte. Dessa behandlas under en kommuns krisberedskap. 2
I arbetet tas endast hänsyn till hälsofaror i det levererade vattnet, att konsumenten inte får något vatten alls ingår inte i HACCP. 2 Kort om HACCP HACCP är ett sätt att jobba med övervakning och kontroll av en produktionsprocess inom livsmedelsindustrin, där syftet är att alltid ha ett säkert livsmedel. Genom att arbeta med ett förebyggande säkerhetstänkande är målet att störningar i processen ska kunna upptäckas och åtgärdas innan de märks hos användaren av livsmedlet. HACCP innebär ett system som identifierar, bedömer och styr faror som är viktiga för dricksvattnets säkerhet. Mycket av det arbete som redan utförs inom området dricksvattenförsörjning baseras intuitivt på HACCP, men utförs inte alltid på ett systematiskt sätt. Dricksvattenföreskrifternas krav på säkerhetsbarriärer och larm kan betraktas som en precisering av de grundläggande kraven i kontrollföreskrifterna. HACCP-principerna innebär att (hämtat ur vägledningen till dricksvattenföreskrifterna): 1. Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas eller reduceras till en godtagbar nivå, 2. Identifiera kritiska styrpunkter på det stadium eller de stadier då styrning är av yttersta vikt för att förebygga eller undanröja en fara eller för att reducera den till en godtagbar nivå, 3. Fastställa kritiska gränsvärden mellan godtagbart och icke godtagbart för de kritiska styrpunkterna i syfte att förebygga, undanröja eller reducera identifierade faror, 4. Upprätta och genomföra effektiva förfaranden för att övervaka de kritiska styrpunkterna, 5. Fastställa vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas när övervakningen visar att en kritisk styrpunkt inte är under kontroll, det vill säga när styrningen av en kritisk styrpunkt gått förlorad, 6. Upprätta rutiner för att verifiera att de åtgärder som avses i leden 1-5 fungerar effektivt. Verifieringsförfarandena ska genomföras regelbundet, 7. Upprätta dokumentation och register avpassade för verksamhetens storlek och art för att visa att de åtgärder som avses i leden 1-6 tillämpas effektivt och för att underlätta tillsynen vid anläggningen. Dessa sju principer gäller allmänt för HACCP inom livsmedelsindustrin, och de ska gås igenom när man upprättar ett egenkontrollprogram med HACCP. 3
3 Förslag till branschriktlinjer för hygienarbete vid dricksvattenproduktion I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten med tillhörande vägledning finns avsnitt som tar upp egenkontroll med HACCP. HACCP-principerna har hittills inte använts i så stor utsträckning i samband med produktion och distribution av dricksvatten. För att underlätta vattenverkens arbete med egenkontroll beslutade Svenskt Vatten (SV), i samarbete med Livsmedelsverket, att ta fram branschriktlinjer (denna handbok) för egenkontrollprogram med HACCP vid produktion och distribution av dricksvatten. Arbetet har skett i en arbetsgrupp bestående av representanter för SV, tillsynsmyndigheter (Miljö- och hälsoskyddskontoren (MoH) i Norrköping och Älmhult) och dricksvattenproducenter (kommuner) i samarbete med Livsmedelsverket. 3.1 Målgrupp för Svenskt Vattens handbok för egenkontrollprogram med HACCP Dessa branschriktlinjer vänder sig i första hand till utredningsingenjörer inom VA i kommunerna och till konsulter med inriktning mot utredningar inom VA. Men för att ett egenkontrollprogram ska bli användbart är det av största vikt att flera personer inom VA-organisationen deltar i arbetet med att ta fram det. Personer som jobbar med drift på vattenverket och distributionsnätet, medarbetare inom information och marknad samt ledningsgrupp är exempel på personalkategorier som kan delta i arbetet. 3.2 Handboken är rådgivande Svenskt Vattens handbok för egenkotroll med HACCP vid produktion och distribution av dricksvatten är ett rådgivande dokument. Det finns med största sannolikhet andra sätt att uppnå det som handboken syftar till. Men fördelen med handboken är att den är väl genomgången av alla parter i vattnets väg från råvatten till tappkran. 4 Egenkontroll fram till idag och vad bör göras i framtiden Mycket av kontrollen vid vattenverken har gått ut på provtagning och uppföljning i efterhand, såsom klagomålshantering och enkäter efter en händelse. Ett fel på dricksvattnet kan i sämsta fall upptäckas först då en användare ringer in och påpekar att något är fel. Personal åker då ut och tar prover och försöker att vidta någon form av åtgärd för att avhjälpa problemet. Den här formen av 4
arbete kommer alltid att finnas kvar, men strävan skall vara att försöka upptäcka och att vidta korrigerande åtgärder innan dricksvatten av otillfredsställande kvalitet når ut till användaren. Onlinemätning av kritiska parametrar för en process är ett exempel på ett sätt att öka den förebyggande kontrollen. Ju tidigare ett problem upptäcks, desto lättare att hinna vidta åtgärder. Vid kemisk fällning är ph en viktig parameter att ha under kontroll. Om ph under- eller överstiger ett visst värde går ett larm, varvid omedelbar åtgärd skall vidtas. Instrumentet för ph-mätning får inte vara ur funktion. Regelbunden service och översyn förebygger fel på instrumentet. Ett annat exempel är kontroll och övervakning av råvattenkvalitet med mätinstrument online. Som exempel på det kan nämnas Göteborg Vattens övervakning av kvaliteten på råvattnet i Göta Älv uppströms råvattenintaget. 5 Egenkontrollprogram förslag till innehåll Innehållet i avsnitt 6, 7, 8 och 9 är ett förslag till innehåll i ett egenkontrollprogram. När ett egenkontrollprogram tas fram kan andra dokument utnyttjas genom att hänvisningar till dessa dokument förs in i egenkontrollprogrammet. Att upprepa saker som redan står i ett annat dokument är meningslöst. Använd korta sammanfattningar samt hänvisningar. För att undvika en del uppdateringsarbete rekommenderas att i det längsta avstå från att använda personnamn och andra personspecifika uppgifter. 6 Grundförutsättningar/Allmänna hygienregler Punkterna 6.1 6.15 tar upp grundförutsättningar, även benämnda som allmänna hygienregler. Grundförutsättningar är rutiner som ska finnas för den dagliga verksamheten. 6.1 Allmänna uppgifter 6.1.1 Ansvarig person Ansvarig(-a) person(-er) för egenkontroll och HACCP ska anges. Om det är flera personer ska det tydligt framgå vilket område var och en ansvarar för. Det är bra att ange titel i stället för namn för att slippa täta uppdateringar. 6.1.2 Datum Följande datum bör finnas tydligt angivna i egenkontrollprogrammet, helst i ett sidhuvud på varje sida: När egenkontrollprogrammet är framtaget, det vill säga giltigt från och med. 5
Datum för senaste revideringen av egenkontrollprogrammet. När provtagningsprogrammet är granskat och fastställt av kontrollmyndigheten. Hela egenkontrollprogrammet behöver inte skickas in för fastställande av kontrollmyndigheten. Det är tillräckligt om provtagningspunkter och provtagningsfrekvenser för de föreskrivna, regelbundna undersökningarna fastställs. 6.1.3 Sekretess Den del av egenkontrollprogrammet (provtagningsdelen) som ska fastställas av kontrollmyndigheten ska ange provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad kontroll. Det är viktigt att samråda med kontrollmyndigheten om vilka handlingar som behöver skickas in. I vissa fall behöver myndigheten fler handlingar än bara provtagningsdelen, till exempel verksamhetsbeskrivning. Att tänka på när dessa handlingarna skickas är att de blir offentliga då de diarieförs. Behöver man skicka in känsliga uppgifter är det viktigt att tydlig informera om vilka delar av egenkontrollen som ska sekretessbeläggas. Vid önskemål om sekretess bör man tänka på vilka uppgifter som kan leda till ekonomisk skada för företaget och vilka uppgifter som inte ska komma ut med tanke på företagets beredskapsarbete. Mer om sekretess finns i avsnitt 13. 6.1.4 Begränsningar Egenkontrollprogrammet ska omfatta: råvattenkontroll (som styr antalet barriärer) vattenberedning distribution. Egenkontrollprogrammet kan även omfatta: vattendom fastställt vattenskyddsområde med föreskrifter reservvatten beredskapsplan. Dessa uppgifter behöver inte tas med i egenkontrollprogrammet, men det är bra med hänvisning till var de finns. Beredskapsplan omfattar större och allvarligare händelser än de händelser som tas med i rutiner för klagomål och avvikelser. 6.2 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning ska innehålla: 6
företagsinformation godkännande- eller registreringsbeslut av livsmedelsanläggning och eventuella uppgifter om dispenser eller inskränkningar från central eller lokal myndighet beskrivning av vattenverket alternativt distributionsanläggningen beskrivning av vattenförsörjningsområde(-n) översiktskarta/situationsplan. Företagsinformation bör omfatta: företagets namn, organisationsnummer, adress och telefonnummer företagets organisationsplan med ansvarsområden anläggningens namn och besöksadress fastighetsbeteckning för relevanta fastigheter. Undvik namn och andra personspecifika uppgifter. Godkännande- eller registreringsbeslut av livsmedelsanläggning ska överensstämma med aktuell lokal och dricksvattenberedning. När till exempel företaget utvidgar produktionen eller ändrar processer ska detta kontrolleras mot aktuellt beslut om godkännande/registrering, det vill säga överensstämmer beslutet med aktuell lokal och verksamhet. Betydande ändringar ska anmälas till kontrollmyndigheten. Det är viktigt att kontrollera om eventuella beslut om inskränkningar i den normala kontrollens frekvens eller i den utvidgade kontrollens omfattning är aktuella. Har dispenser meddelats till exempel avseende larmkrav är det viktigt att kontrollera om beslutet följs i aktuell verksamhet. Beskrivning av vattenverket alternativt distributionsanläggningen bör omfatta: beskrivning av de fysiska delarna som ingår i vattenverket, till exempel o infiltration o brunnskonstruktioner o intagsledningar o beredningssteg o larm för processövervakningsparametrar o definierade säkerhetsbarriärer o reservoar o provtagningspunkt för utgående dricksvatten flödesschema och processbeskrivning (rekommenderad sekretess) skalenlig ritning som omfattar samtliga utrymmen i vattenverket med inredning, utrustning, tappställen, avlopp och ventilationsinstallationer (rekommenderad sekretess) skiss på brunnens utformning (rekommenderad sekretess). 7
Dricksvattenanläggningarnas utformning varierar stort. Anläggningen ska ha en planlösning som möjliggör att dricksvattenberedningen genomförs på ett hygieniskt sätt. Vanligt förekommande utrymmen är utrymme för: kemikaliemottagning utrymme för förvaring av utrustning (pumpar, slangar, tankar) beredningsutrymme personalutrymme förvaringsutrymme för avfall/returgods förvaringsutrymme för städmateriel och kemtekniska varor. Tappställen och avlopp bör finnas och vara placerade på sådant sätt att de är tillgängliga för aktuell arbetssituation. Ventilationsanläggningen ska vara ändamålsenlig och tillräcklig oavsett om den är naturlig eller mekanisk. För större anläggningar är det bra med separata vatten-, avlopps- och ventilationsritningar. För mindre anläggningar kan allt detta tas med på huvudritningen. Beskrivning av vattenförsörjningsområde(-n) bör innehålla: områdets benämning områdets geografiska lokalisering lista över alla vattenverk inom området, om det finns flera vattenverk producerad eller distribuerad volym dricksvatten. Översiktskartan (anges ibland som situationsplan) bör omfatta: område för råvattenintag råvattenledningar vattenverkets placering distributionsnät för dricksvatten tryckstegringsstationer reservoarer. Översikter kan skickas till kontrollmyndigheten, kartor och instruktioner på detaljnivå behålls av huvudmannen för att kunna tas fram vid behov, till exempel vid inspektion. Hänvisning till kartor på detaljnivå bör tas med. 6.3 Rutiner för utbildning Rutiner för utbildning i livsmedelshygien ska säkerställa att personalen har tillräcklig kunskap i livsmedelshygien för de arbetsmoment de utför. Rutiner för utbildning bör omfatta: 8
identifiering av personalkategorier och utbildningsbehovet omfattning och innehåll frekvens utvärdering korrigerande åtgärder dokumentation. Vid identifiering tar man ställning till vilken personal som ska utbildas. Först identifieras olika personalkategorier (till exempel personal vid vattenverket, ansvarig för HACCP, personal som utför arbeten i reservoarer och ledningsnät, externa entreprenörer, tillfällig personal, nyanställd, informationsansvariga till besökare) och därefter identifieras utbildningsbehovet. Externa entreprenörers utbildning kan styras genom avtal. Omfattning och innehåll anpassas till arbetsuppgifterna. Grundläggande utbildningen ska omfatta: produktion och distribution av dricksvatten livsmedelshygien smittämnen risker med smittspridning via vatten personalhygien. De personer som ansvarar för utveckling och underhåll av förfaranden grundade på HACCP-principerna ska ha bredare utbildning som omfattar särskild utbildning i HACCP. Speciellt viktig är utbildning i faroanalys. Exempel på utbildning kan vara kommunförbundets kurser i Sigtuna (Vattenskolan) eller teknisk fortbildning på högskola. När det gäller hygien kan externa konsulter eller kontrollmyndighetens inspektörer hyras in. I vissa fall kan det också finnas interna möjligheter till utbildning. Kunnig personal inom ett visst område kan hålla i utbildning för nyanställda eller fortbildning av befintlig personal. För tillfällig/nyanställd personal kan det vara lämpligt att kortfattad hygieninformation ges i anslutning till anställning. Regelbundet återkommande hälsoinformation om personalhygien kan tillgodoräknas som del av personalens utbildning. Frekvens, det vill säga hur ofta utbildning sker, anpassas till arbetsuppgifterna. Utvärdering bör genomföras i samband med utbildning för att få deltagarnas synpunkter på om rätt/tillräcklig kunskapsnivån uppnåtts. Korrigering av rutinen utförs om den planerade kunskapsnivån inte uppnåtts. Dokumentationen kan bestå av: 9
namnlistor/deltagarförteckningar från grundläggande utbildning vilka som har fått information om personlig hygien vem som höll i utbildningen vad utbildningen innehöll när utbildningen genomfördes utvärdering utförd av deltagarna i samband med utbildningen noteringar på utförda korrigerande åtgärder. Som en del av rutinen, eller i separat dokumentationsrutin, beskrivs hur dokumentation sker samt var och hur länge dokumentation förvaras. 6.4 Rutiner för personlig hygien Rutiner för personlig hygien ska säkerställa att dricksvattnet inte förorenas direkt eller indirekt via personalen. Rutiner för personlig hygien bör omfatta: arbetsplatsens hygienregler tillhandahållande och förvaring personalens hälsotillstånd rapportering korrigerande åtgärder dokumentation. I arbetsplatsens hygienregler bestäms till exempel: när skyddskläder ska användas vilka skyddskläder som ska användas när och hur ofta handtvätt sker vad som gäller för rökning, snusning, smycken och piercing. Hur tillhandahållande sker och var förvaring sker av till exempel skyddskläder samt flytande tvål och pappershanddukar till handtvätt ska beskrivas. Omklädning bör ske i separata utrymmen och arbetskläder ska förvaras åtskilt från andra kläder. Hur rengöring av arbetskläder genomförs samt av vem det görs är viktigt att ta med. Personalens hälsotillstånd (med avseende på smitta som kan spridas via dricksvatten) är arbetsgivarens ansvar. Enligt livsmedelslagstiftningen är arbetsgivaren skyldig att se till personal som misstänks vara smittbärare, eller ha smittsam sjukdom, inte tillåts hantera livsmedel eller vistas på arbetsplatsen där livsmedel hanteras, om det finns risk för direkt eller indirekt (till exempel via toalett och verktyg) kontamination. För att arbetsgivare ska kunna känna till personalens hälsostillstånd är det lämpligt med: 10
hälsoundersökning vid nyanställning återkommande hälsokontroll undersökning av avföringsprov efter utlandsvistelse. Det är viktigt att det i rutinen framgår tydligt vad som gäller vid sår, infektion eller misstanke om smitta. Beskriv hur och när rapportering sker till arbetsgivare. Ange vem som är ansvarig mottagare av rapporten. Det ska framgå vilka åtgärder (till exempel omplacering, sjukskrivning och avföringsprov innan arbetet återupptas) som vidtas av arbetsgivaren vid rapportering. Korrigerande åtgärder som vidtas vid eventuell smittspridning till dricksvatten ska var väl beskrivna i rutinen. Dokumentationen bör visa: befintliga nyanställningsintyg vilka som genomgått återkommande hälsokontroll analysrapporter på avföringsprov noteringar från rapportering av smitta noteringar på uppföljning noteringar på utförda korrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat dokumentationsrutin beskrivs hur dokumentation sker samt var och hur länge dokumentation förvaras. Rutinen ska ta hänsyn till personalens arbetsuppgifter (till exempel växling mellan orena och rena arbeten) och olika personalgrupper (till exempel egen personal, inhyrd personal och hantverkare). Någon form av avtal måste tecknas mellan VA-huvudmannen och entreprenören när det gäller personalhygien. Avtalet bör omfatta bland annat skyddskläder, hälsostillstånd, rapportering och åtgärder vid misstanke om personalsmitta. För besökare måste ställning tas i fråga om i vilka områden de får vistas och vad som gäller för till exempel hälsostillstånd (om man tar emot personer som varit eller är sjuka), skyddskläder, rökning, snusning och smycken. 6.5 Rutiner för råvattenkontroll Rutinen för råvattenkontroll ska säkerställa god kunskap om råvattenkvaliteten och tillräckligt antal mikrobiologiska säkerhetsbarriärer. Parametrar som analyseras i råvattnet, och som reduceras/justeras i beredningen av dricksvatten, bör också analyseras i utgående dricksvatten från vattenverket för att kontrollera att beredningen fungerar. Rutiner för råvattenkontroll bör omfatta: 11
omfattning och frekvens av råvattenkontroll sammanställning och uppföljning av råvattenkontroll korrigerande åtgärder dokumentation. Omfattning och frekvens av råvattenkontrollen ska utgå från råvattnets ursprung och variation av kvaliteten med årstiderna. Kunskap om variation i råvattnets kvalitet på kort och lång sikt är en förutsättning för bra utformning av dricksvattenberedningen. Det är viktigt att kartlägga de sämsta förhållandena i råvattnet. Mikrobiologiska analyser på råvatten (grund- och ytvatten) omfattar lämpligen E. coli, Enterokocker, Koliforma bakterier och Clostridium perfringens (ytvatten eller råvatten som påverkas av ytvatten), av vilka de tre förstnämnda ligger till grund för framtagande av antal mikrobiologiska säkerhetsbarriärer. Kemiska analyser på ytvatten bör omfatta temperatur, lukt, ph, färgtal, COD Mn, konduktivitet och turbiditet. Kemiska analyser på grundvatten bör omfatta aluminium, ammonium, ph, hårdhet, järn, klorid, konduktivitet, mangan, nitrat, nitrit och sulfat. Sammanställning av råvattenkontroll bör ske regelbundet (notera hur ofta) och omfatta normala, maximala och minimala halter samt hur variation sker med årstiderna. Sammanställningen ligger till grund för uppföljningen. Inom uppföljning av råvattenkontroll bör det finnas åtgärdsgränser och planer för att motverka eventuella negativa trender. Beskrivning ska finnas för korrigerande åtgärder som vidtas när åtgärdsgränser överskrids inom råvattenkontrollen. Dokumentationen bör innehålla: analysrapporter från råvattenprovtagning sammanställningar av råvattenprovtagning noteringar vid överskridande av åtgärdsgränser utförda korrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat dokumentationsrutin beskrivs hur dokumentation sker samt var och hur länge dokumentation förvaras. 6.6 Rutiner för mottagning Rutinen för mottagning ska säkerställa att produkter som beställs uppfyller givna specifikationer samt att mottagning sker på ett säkert sätt. Rutiner för mottagning ska omfatta: 12
vilka produkter som berörs av mottagningskontroll specifikationer kontroll vid fysisk mottagning korrigerande åtgärder dokumentation. Produkter som berörs av mottagningskontroll är till exempel: processkemikalier material och ämnen som kommer i kontakt med vatten rengöringsmedel för ytor som kommer i kontakt med vatten behållare för intern förvaring av processkemikalier. Specifikationer för beställda varor kan omfatta: krav på rent, oskadat emballage tillräckligt ren transportbehållare gräns för mängd kontaminerande ämnen i produkten märkningsuppgifter. Kontroll vid fysisk mottagning kan omfatta kontroll av att mottagna varor uppfyller krav enligt specifikation samt att påfyllning och placering för vidare lagring sker på ett korrekt sätt. Beskrivning bör finnas hur fysisk mottagning av olika produkter sker. För att undvika påfyllning i fel behållare ska intag/påfyllningsrör vara synligt och tydligt märkta. Rutinen kan även innehålla hur omhändertagande sker av eventuellt spill vid påfyllning eller om emballage går sönder. Beskrivning ska finnas för korrigerande åtgärder som vidtas när åtgärdsgränser överskrids vid eventuella tester av mottagna produkter, eller då kontrollen visar på att mottagning inte sker enligt rutin. Dokumentationen bör innehålla: analysrapporter från eventuell provtagning noteringar vid överskridande av åtgärdsgränser specifikationer eventuella noteringar vid den fysiska kontrollen utförda korrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat dokumentationsrutin beskrivs hur dokumentation sker samt var och hur länge dokumentation förvaras. 13
6.7 Rutiner för separering Rutiner för separering ska säkerställa att korskontamination inte sker. Det kan uppnås genom säker åtskillnad av dricksvatten från rengöringsmedel, städutrustning, kemikalier, ovidkommande föremål och annat som kan kontaminera dricksvattnet. Rutiner för separering ska omfatta: produkter/varor som berörs förvaring kontroll korrigerande åtgärder dokumentation. Beskriv vilka produkter/varor som berörs och hur förvaring av dessa ska ske. Det är viktigt att inte bara separera berörda produkter/varor från dricksvatten utan även från varandra. Beskriv hur kontroll sker att förvaringsanvisningar följs. Kontroll kan eventuellt utföras genom regelbundna ronderingar med checklista. Beskrivning ska finnas för vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas om det vid kontroll visar sig att förvaringsanvisningarna inte följs. Dokumentationen bör innehålla noteringar i checklistor och noteringar på utförda korrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat dokumentationsrutin beskrivs hur dokumentation sker samt var och hur länge dokumentation förvaras. 6.8 Rutiner för intern märkning Rutinen för intern märkning ska säkerställa att förväxling inte sker av internförpackade varor. Rutinen för intern märkning bör omfatta: produkter som berörs märkningsanvisningar kontroll korrigerande åtgärder dokumentation. En lista sammanställs på produkter som internförpackas (blandas eller packas om till interna behållare). Märkning av interna behållare är aktuell vid förvaring 14
av processkemikalier, rengöringsmedel och bränsle eller för behållare för blandning av någon av dessa. Märkningsanvisningar tas fram för behållare för förvaring av dessa produkter. I märkningsanvisningarna ska det framgå hur märkning ska ske för att den ska vara beständig och vilka märkningsuppgifter som ska tas med, till exempel beteckning, varningstext, kemisk formel, ph och datum. Beskriv hur kontroll sker att märkningsanvisningar följs. Kontroll kan eventuellt utföras genom regelbundna ronderingar med checklista. Om det vid kontroll visar sig att märkningsanvisningarna inte följs är det viktigt med uppföljning om förorening av dricksvattnet har skett inom ramen för korrigerande åtgärder. Beskrivning ska finnas för vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas. Dokumentationen bör innehålla noteringar i checklistor och noteringar av korrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat dokumentationsrutin beskrivs hur dokumentation sker samt var och hur länge dokumentation förvaras. Märkningskontroll av inköpta produkter sker vid mottagningskontrollen. 6.9 Rutin för nödvattenförsörjning När den ordinarie dricksvattenförsörjningen av något skäl är utslagen, helt eller delvis, behövs dricksvatten för människors överlevnad, så kallad nödvattenförsörjning. Rutin för nödvattenförsörjning ska säkerställa att transporterat dricksvatten är friskt och rent när det når användaren. Rutin för nödvattenförsörjning ska omfatta: när och hur transport av dricksvatten ska ske uppgifter om krav på behållare/cisterner om och hur märkning ska ske av behållare/cisterner hur sker hygieniskt och säker förvaring av behållare/cisterner hur kontroll sker att kraven uppfylls korrigerande åtgärder dokumentation. Rutin för nödvattenförsörjning kan skrivas som en särskild rutin eller ingå i: rutiner för separering (förvaring av behållare, krav på vilka andra varor som kan transporteras i cisterner förutom dricksvatten) rutiner för rengöring (rengöring av behållare och cisterner) 15
beredskapsdokumentationen (när transport av dricksvatten ska ske, placering vid uppställning av behållare/cisterner). Om det vid kontroll visar sig att anvisningarna i rutinen inte följs är det viktigt med uppföljning om förorening av dricksvattnet har skett inom ramen för korrigerande åtgärder. 6.10 Rutiner för intern transport av kemikalier Rutiner för intern transport av kemikalier ska säkerställa att hanteringen sker på ett hygieniskt och säkert sätt. Rutiner för intern transport av kemikalier omfattar till exempel kemikalier för beredning av dricksvatten, rengöringsmedel med mera. Rutiner för intern transport av kemikalier ska omfatta: när och hur sker intern transport (kemikalier, rengöringsmedel med mera) uppgifter om krav på behållare/cisterner om och hur märkning ska ske av behållare/cisterner hur sker hygieniskt och säker förvaring av behållare/cisterner hur kontroll sker att kraven uppfylls korrigerande åtgärder dokumentation. Rutiner för intern transport av kemikalier kan skrivas som särskilda rutiner eller ingå i: rutiner för separering (förvaring av behållare) rutiner för rengöring (rengöring av behållare och cisterner) beredskapsdokumentationen (när transport av kemikalier ska ske, placering vid uppställning av behållare/cisterner). Om det vid kontroll visar sig att anvisningarna i rutinen inte följs är det viktigt med uppföljning om förorening av dricksvattnet har skett inom ramen för korrigerande åtgärder. 6.11 Rutiner för avfall Rutiner för avfall ska säkerställa att avfallshantering sker på ett för dricksvatten säkert sätt, att inte skadedjur får tillgång till avfallet och att hantering sker på ett miljövänligt sätt. Rutiner för avfall ska omfatta: hur avfall förvaras 16
hur avfall avlägsnas ur utrymmen med öppna vattenytor hur rengöring av eventuella behållare och soprum ska ske hur hantering sker av oljespill hur kontroll sker att rutinen följs korrigerande åtgärder dokumentation. Rutiner för avfall kan ingå i rutiner för rengöring och ordning eller skrivas som separata rutiner. Om det vid kontroll visar sig att anvisningarna i rutinen inte följs är det viktigt med uppföljning om förorening av dricksvattnet har skett inom ramen för korrigerande åtgärder. 6.12 Rutiner för skadedjurskontroll Rutiner för skadedjurskontroll ska säkerställa att dricksvatten inte förorenas av närvaro av skadedjur. Rutiner för skadedjurskontroll kan omfatta: förebyggande åtgärder kontroll avtal åtgärdsgräns korrigerande åtgärder dokumentation. Förebyggande åtgärder går ut på att förhindra att skadedjur kontaminerar vattnet och övrigt som kommer i kontakt med vatten i anläggningen. Vattnet ska skyddas hela vägen från råvatten till tappkran, till exempel: vid råvattenintag (främst brunnar) i vattenverket i form av stängda och täta fönster/dörrar vid vattenverket i form av kontroll av utvändig vegetation vid vattenverket i form av kontroll av uppställning av pallar i distributionsanläggningen (främst reservoarer). Beskriv hur kontroll sker av om skadedjur finns närvarande. Kontroll kan utföras med utplacering av fällor inomhus och utomhus. Om fällor/betesstationer/indikatorer används bör det finnas underlag i form av ritning/karta över placering av dessa (inomhus och utomhus), typ av fällor, kontrollfrekvens och giftinformation. Det är viktigt att inte använda gift i livsmedelsanläggningen, utan istället använda betesstationer. Om avtal finns med skadedjurssanerande företag ska det anges i denna rutin. 17
Där åtgärdsgränser kan sättas ska dessa uppges inom rutinen. Korrigerande åtgärder omfattar typ av bekämpning av skadedjur samt åtgärder som vidtas vid uppföljning om risk finns för förorening av dricksvattnet. Dokumentationen bör innehålla noteringar i eventuella checklistor vid rondering samt avtal och noteringar av vidtagna korrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat dokumentationsrutin beskrivs hur dokumentation sker samt var och hur länge dokumentation förvaras. Skadedjur (gnagare och ormar) kan förutom att orsaka förorening av dricksvattnet också orsaka leveransstörningar, till exempel strömavbrott. 6.13 Rutiner för rengöring och ordning Rutiner för rengöring och ordning ska säkerställa att lokal med dess inredning och utrustning regelbundet rengörs så att fara inte uppkommer för att dricksvattnet förorenas. Rutiner för rengöring och ordning bör omfatta: rengöringsområden rengöringsmetoder rengöringskemikalier förvaring ordning och reda frekvens kontroll korrigerande åtgärder avtal med externt städföretag dokumentation. I större anläggningar kan det finnas behov av indelning i olika rengöringområden/hygienzoner med olika hygienkrav. Dessa bör beskrivas med tanke på graden av föroreningsrisk till öppna vattenytor vid användning av olika typer av rengöringsmetoder. Rengöringsmetoder (och eventuell desinfektion) beskrivs för lokaler med dess inredning och utrustning samt till exempel: råvattenbyggnad fordon tankar behållare reservoarer bassänger 18
hydroforer golvbrunnar ventilationsanordningar handtvättställ städmaterial UV-lampor kabelstegar ovanför öppna vattenytor verktyg. Kontrollera att det finns särskilda rengöringsinstruktioner framtagna för svårrengörbar utrustning. Val av rengöringsmetod, till exempel våttorkning eller högtryck, sker med hänsyn till föroreningsrisk för till exempel öppna vattenytor, då bildande av aerosoler och ånga kan förekomma. Om desinficering ingår i rengöring ska det framgå i beskrivningen. Det är bra med en lista på rengöringskemikalier samt en beskrivning när (på vilken typ av smuts) de olika rengöringskemikalierna används. Förvaring av rengöringsutrustning och kemikalier anges i rutinen. I rutinen ska det framgå hur ordning och reda upprätthålls för att underlätta rengöring. Ordning och reda innebär kontroll av att ovidkommande föremål (vattenmätare, slangar, kartonger), utrustning eller ämnen inte förvaras i vattenverket eller på dess område. Det ska råda god ordning i alla förrådsutrymmen, golvförvaring ska undvikas, det vill säga rätt sak på rätt plats. Hur ofta (frekvensen) rengöring sker beskrivs i rutinen, och hur kontroll utförs av att rengöring gett tillfredsställande resultat. Om inte resultatet är tillfredsställande ska det framgå i korrigerande åtgärder vad som ska göras för att förbättra rengöringen, samt vilka åtgärder som vidtas om dricksvattnet förorenats. Om avtal finns med externt städföretag ska detta redovisas. Det ska framgå vilket städområde det externa städföretaget har hand om. Dokumentationen bör innehålla: produktfaktablad för kemikalier noteringar i eventuella checklistor vid rondering (journalföring av rengöringskontroller, visuell eller mikrobilogisk) noteringar av vidtagna korrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat dokumentationsrutin beskrivs hur dokumentation sker samt var och hur länge dokumentation förvaras. 19
6.14 Rutiner för underhåll Rutiner för underhåll ska säkerställa regelbundet underhåll av anläggningar och kalibrering av utrustning. Rutiner för underhåll bör omfatta: omfattning frekvens kontroll korrigerande åtgärder dokumentation. Under omfattning sker beskrivning av alla lokaler, all inredning och den utrustning som omfattas av rutinen. Till exempel kan följande tas med: råvattenanläggning(-ar) brunnskonstruktion intagsledning bassänger för återinfiltration vattenverkets lokaler processutrustning distributionsanläggning fordon behållare tankar ledningar reservoarer hydroforer mätinstrument larmanordningar golvbrunnar bräddavlopp manluckor ventilation till reservoarer kabeldragningar lysrörsarmatur verktyg vattenverkets skalskydd vattenverkets brandskydd reservvattentäkt reservkraft ledningsnät. 20
Ta även med utrustning som bara används vid behov, till exempel doseringsutrustning för klor (natriumhypoklorit, NaClO), vilken kan anses vara en mikrobiologisk reservbarriär om vattenverket normalt inte doserar klor. För ledningsnätet bör underhållsplanen innefatta spolplan med olika former av regelbundna åtgärder (spolning, rensning med polypig etc.) för att hålla distributionsnätet för dricksvatten i trim. Något som bör tas särskild hänsyn till är hur underhåll av brandposter med tillhörande utrustning går till. Vilka använder brandposterna? Vem bär yttersta ansvaret för att de fungerar? Ett skriftligt avtal bör tecknas med alla som använder brandposter. Avtalet kan enkelt kompletteras med muntlig information. Beskriv hur ofta (frekvensen) och hur (till exempel checklistor) kontroll av underhåll genomförs. Om behov av underhåll konstateras ska det framgå i korrigerande åtgärder vad som ska göras och vilka åtgärder som vidtas om dricksvattnet förorenats. Som en del av rutinen eller i separat dokumentationsrutin beskrivs hur dokumentation sker samt var och hur länge dokumentation förvaras. Dokumentationen bör innehålla noteringar i eventuella checklistor vid rondering, planering av underhållsåtgärder och kvittens på utförda korrigerande åtgärder. Underhåll kan delas in i akut samt förebyggande eller planerat. Akut underhåll: Vid akuta händelser, till exempel fel och haverier, ska den som upptäcker felet avrapportera detta, vanligtvis en drifttekniker. Antingen muntligen till underhållsansvarig eller skriftligen via en felanmälan i ett underhållssystem om detta används. Underhållsansvarig avgör lämplig åtgärd för felets avhjälpande och gör en eventuell beställning. Felet avhjälps av egen personal eller entreprenör. När jobbet är klart återrapporterar utföraren vad som gjorts tekniskt och ibland även tidsåtgång, det vill säga ekonomiskt. Förebyggande eller planerat underhåll: Kan omfatta ronderingar, service och funktionskontroll av till exempel ventilation, kalibrering av mätinstrument, underhåll av lokal, inredning och utrustning samt byte av larmkoder. Förebyggande underhåll på nätsidan kan omfatta inventering och borttagning av korskopplingar, installation av återströmningsskydd och framtagande av förnyelseplan för distributionsnätet. 21
6.15 Rutiner för klagomål och avvikelser Rutiner för klagomål och avvikelser ska säkerställa att rätt åtgärder vidtas snabbt och effektivt samt att åtgärderna är anpassade till problemets allvarlighetsgrad och frekvens. Rutiner för klagomål och avvikelser bör omfatta: omfattning utredningsmetod åtgärdsgränser information sammanställning korrigerande åtgärder dokumentation. Beskriv omfattning, det vill säga vanligt förekommande klagomål och avvikelser som tas med i denna rutin. Beskriv hur utredning sker av orsak till klagomålet eller avvikelsen och vilken verkan (det vill säga hälsorisk) detta kan orsaka hos konsument. Ange åtgärdsgränserna, till exempel de kvalitetskrav som anges i lagstiftningen eller eventuellt tuffare gränsvärden. Hur information sker till berörda (användare/fastighetsägare, myndigheter, laboratoriet, internt) ska framgå i rutinen: Används mallar? Vem är ansvarig för att fylla i mallarna och förmedla till berörda? Hur förmedlas informationen? Är det klargjort hur konsumenterna (framförallt prioriterade kunder) ska informeras och vilka råd som ges? Finns aktuell telefonlista? I rutinen beskrivs hur sammanställning sker och hur ofta. Sammanställning omfattar årets klagomål och avvikelser, statistik/åtgärder/trender som kan påvisa om vissa områden har större problem än andra sett över tiden. Utredningen avslutas med vidtagna korrigerande åtgärder för att återställande av drickvattenkvaliteten och eventuella ändringar av rutinen. Dokumentationen bör innehålla: ifyllda mallar för dokumentation av klagomål och avvikelser sammanställning noteringar eller skriftlig information som meddelats/skickats analysrapporter 22
noteringar från vidtagna korrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat dokumentationsrutin beskrivs hur dokumentation sker samt var och hur länge dokumentation förvaras. 7 HACCP Innan avsnitt 7 HACCP gås igenom förutsätts att minst avsnitt 6 Grundförutsättningar/Allmänna hygienregler är genomarbetat och dokumenterat. Några begrepp: Produktionskedjan = från råvatten till tappkran HACCP = Hazard Analysis and Critical Control Point = faroanalys och kritisk styrpunkt HACCP-analys = HACCP-studie HACCP-plan = HACCP-system CP = Control Point = styrpunkt Styrbar grundförutsättning = en del i produktionskedjan, vilken ur övervakningssynpunkt inte är att betrakta som en CCP, men som ändå bedöms kräva mer än en grundförutsättning CCP = Critical Control Point = kritisk styrpunkt. Punkterna 7.1 7.13 tar upp rutiner för HACCP. Egenkontrollen ska baseras på principerna för HACCP, som är ett system som identifierar, bedömer och styr faror som är viktiga för dricksvattnets säkerhet och kvalitet. Arbetet med HACCP sker lämpligen i en arbetsgrupp bestående av personer från verksamheten. Förslag till hur ett HACCP-system kan byggas upp ges nedan i avsnitt 7. För en stegvis beskrivning av HACCP-analysen, se inramad text under respektive rubrik i avsnitt 7. Förarbete till HACCP-analysen Innan arbetet med HACCP påbörjas förutsätts att avsnitt 6, gällande grundförutsättningar/allmänna hygienregler, i Handbok för Egenkontrollprogram med HACCP (i fortsättningen kallad Handboken) är genomarbetat och dokumenterat. Det är även önskvärt att avsnitten 8 och 9 i handboken är genomarbetade och dokumenterade. Börja med att gå igenom och dokumentera avsnitten 7.1-7.4. Tänk på att det är möjligt att göra hänvisningar till grundförutsättningarna, till exempel när det gäller flödesschema. 7.1 Datum Datum bör anges när HACCP-studien är genomförd/uppdaterad. 23