Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Relevanta dokument
Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Ekonomirapporten. oktober 2012

BNP Kvartal. 30 maj 2018

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

BNP Kvartal. 28 februari 2018

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

BNP Kvartal. 13 september 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

BNP Kvartal. 29 november 2018

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

BNP Kvartal. 13 september 2018

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Ekonomiska bedömningar

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Mdr kr

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Penningpolitisk rapport september 2015

Svensk ekonomi

Sverige bedöms i stället bruttoskulden minska kraftigt, till under 30 procent av BNP 2020.

1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Pressmeddelande från SCB

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Penningpolitisk rapport. April 2015

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

BNP Kvartal. 28 juli 2017

Utvecklingen fram till 2020

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Vad är prognosen för 2014

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Marknadsekonomins grunder

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Penningpolitisk rapport juli 2015

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv Procent

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

BNP Kvartal. 30 juli 2018

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

MakroNytt. Stabilt skatteunderlag trots bräcklig konjunktur. Gradvis stärkta förhoppningar. Inhemsk efterfrågan håller uppe svensk konjunktur

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Transkript:

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion... 6 Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation... 10 Tabeller till avsnitt 9 Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen... 12 3

Tabellförteckning 1 BNP-tillväxt...5 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs...5 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt...5 4 Försörjningsbalans...6 5 Bidrag till tillväxt...6 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling...6 7 Fasta bruttoinvesteringar...7 8 Hushållens ekonomi...8 9 Näringslivets produktion...8 10 Offentlig produktion...9 11 Bytesbalans...9 12 Bruttosparande...9 13 Bruttonationalinkomst (BNI)...9 14 Arbetsmarknad och resursutnyttjande...10 15 Löneutveckling och inflation...11 16 Offentliga sektorns finanser...12 17 Statens finanser...13 18 Ålderspensionssystemet...13 19 Kommunsektorns finanser...14 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor...14 4

Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi Tabell 1 BNP-tillväxt. Procentuell volymförändring 1 Förenta staterna 2,5 3,6 3,1 2,7 2,1 0,4-2,9 1,1 3,2 3,3 Euroområdet 0,8 1,9 1,8 3,1 2,7 0,6-4,3 0,3 1,7 2,0 1 Kalenderkorrigerad. Källor: Eurostat, U.S. Department of Commerce och egna beräkningar. Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs. Värde vid respektive års slut Reporänta 2,75 2,00 1,50 3,00 4,00 2,00 0,25 0,50 1,25 2,50 6-månadersränta 2,69 2,05 1,93 3,06 4,12 1,58 0,20 0,60 1,00 2,50 5-årsränta 4,30 3,33 3,16 3,69 4,19 2,33 2,80 3,30 3,80 4,20 10-årsränta 4,86 3,95 3,38 3,64 4,32 2,67 3,60 3,80 4,10 4,50 10-årsdiff. SEK-DEM 0,5 0,3 0,0-0,2 0,1-0,4 0,0-0,2-0,1 0,0 6 mån. EURIBOR 2,09 2,11 2,46 3,61 3,97 1,97 0,80 1,00 1,50 3,70 TCW-index 124,39 122,38 131,21 123,07 125,70 141,95 141,00 138,00 132,00 132,00 EUR/SEK 9,02 8,98 9,44 9,03 9,43 10,83 10,60 10,20 9,60 9,60 USD/SEK 7,33 6,69 7,95 6,84 6,48 8,00 7,68 7,56 7,50 7,50 EUR/USD 1,23 1,34 1,19 1,32 1,46 1,35 1,38 1,35 1,28 1,28 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt. Årsgenomsnitt 6-månadersränta 3,01 2,16 1,75 2,45 3,59 3,81 0,39 0,42 0,82 1,81 5-årsränta 4,08 3,78 2,85 3,52 4,15 3,79 2,54 3,07 3,57 4,02 10-årsränta 4,63 4,43 3,38 3,70 4,18 3,90 3,33 3,71 3,96 4,32 10-årsdiff. SEK-DEM 0,53 0,36 0,00-0,08-0,06-0,10-0,04-0,11-0,15-0,05 6 mån. EURIBOR 2,21 2,05 2,13 3,06 3,97 3,70 0,81 0,91 1,27 2,69 TCW-index 127,60 125,92 128,28 127,30 125,15 127,17 142,96 139,38 134,75 132,00 EUR/SEK 9,12 9,12 9,28 9,25 9,25 9,62 10,79 10,38 9,88 9,60 USD/SEK 8,07 7,34 7,47 7,37 6,75 6,59 7,93 7,61 7,53 7,50 EUR/USD 1,13 1,24 1,24 1,26 1,37 1,46 1,36 1,36 1,31 1,28 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 5

Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell volymförändring 2008 Hushållens konsumtionsutgifter 1 467 2,0 2,6 2,7 2,3 3,0-0,2-1,8 1,2 3,0 3,4 Offentliga konsumtionsutgifter 834 0,4-0,2 0,4 2,0 0,4 1,5 1,2 1,1-0,3-0,5 Statliga 219 2,0-0,9-2,5 1,0-0,8 0,2 3,2 2,6-0,3-1,3 Kommunala 615-0,2 0,1 1,5 2,4 0,8 2,0 0,5 0,5-0,3-0,2 Fasta bruttoinvesteringar 615 1,4 5,7 8,9 9,1 7,5 2,7-16,6-6,6 4,0 8,4 Lagerinvesteringar 1 5 0,2-0,3 0,0 0,2 0,8-0,6-0,7 0,4 0,4 0,2 Export 1 711 4,0 11,0 6,6 8,9 5,8 1,8-15,3 2,2 6,7 7,9 Import 1 477 3,8 6,8 7,0 8,7 9,4 3,0-16,1 1,3 6,2 7,8 BNP 3 157 1,9 4,1 3,3 4,2 2,6-0,2-5,2 0,6 3,1 3,8 BNP, kalenderkorrigerad 3 154 2,1 3,5 3,3 4,6 2,7-0,4-5,1 0,3 3,1 4,2 1 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Anm.: Fasta priser. Tabell 5 Bidrag till tillväxt. Procentenheter Hushållens konsumtionsutgifter 1,0 1,3 1,3 1,1 1,4-0,1-0,8 0,6 1,4 1,6 Offentliga konsumtionsutgifter 0,1 0,0 0,1 0,5 0,1 0,4 0,3 0,3-0,1-0,1 Statliga 0,2-0,1-0,2 0,1-0,1 0,0 0,2 0,2-0,0-0,1 Kommunala 0,0 0,0 0,3 0,5 0,2 0,4 0,1 0,1-0,1-0,0 Fasta bruttoinvesteringar 0,2 0,9 1,5 1,6 1,4 0,5-3,2-1,1 0,6 1,3 Lagerinvesteringar 0,2-0,3 0,0 0,2 0,8-0,6-0,7 0,4 0,4 0,2 Export 1,8 4,8 3,1 4,3 3,0 1,0-8,3 1,1 3,3 4,0 Import -1,4-2,5-2,7-3,5-4,1-1,3 7,5-0,6-2,6-3,4 BNP 1,9 4,1 3,3 4,2 2,6-0,2-5,2 0,6 3,1 3,8 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Export Mdkr Procentuell volymförändring 2008 Varuexport 1 208 4,9 10,1 5,0 7,6 3,1 1,1-19,9 2,3 6,3 7,7 Bearbetade varor 1 965 4,9 10,2 4,6 8,0 3,9-0,2-23,4 1,8 6,9 8,6 Tjänsteexport 504 1,3 13,4 11,7 12,5 13,3 3,7-4,2 2,0 7,5 8,4 Total export 1 711 4,0 11,0 6,6 8,9 5,8 1,8-15,3 2,2 6,7 7,9 Exportpris -1,9-0,5 2,8 2,9 2,0 4,2 1,2-2,2-1,0 0,1 Import Varuimport 1 081 5,7 7,9 7,4 9,0 9,2 2,2-20,1 1,2 6,1 7,5 Bearbetade varor 1 761 4,5 9,9 8,9 10,9 11,9 0,4-24,0 2,3 6,8 8,3 Tjänsteimport 396-1,2 4,0 5,6 7,8 10,1 5,0-5,0 1,6 6,5 8,6 Total import 1 477 3,8 6,8 7,0 8,7 9,4 3,0-16,1 1,3 6,2 7,8 Importpris -2,0 0,9 4,6 3,2-0,1 4,3 0,4-1,5-0,8 1,3 1 Varugrupper enligt SNI. 6

Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell volymförändring 2008 Näringslivet 1 421 1,6 4,8 8,9 8,3 8,4 4,6-21,2-8,9 Varuproducenter 184 6,0 0,2 14,2 5,8 9,5 3,9-19,7-8,6 Industri 97 2,2-1,7 12,8-1,2 11,4 2,2-24,5-11,1 Övriga varuproducenter 87 13,1 3,3 16,3 15,8 7,2 6,0-14,3-6,1 Tjänsteproducenter 1 237-1,4 8,3 5,1 10,1 7,6 5,1-22,5-9,2 Bostäder 98 5,4 15,4 15,7 15,0 8,7-5,4-22,8 0,1 Nybyggnationer 55 6,3 23,1 18,3 12,8 8,6-13,3-42,4-1,5 Ombyggnationer 43 4,0 4,6 11,3 18,9 8,9 7,7 2,3 1,2 Offentliga myndigheter 96-2,7 1,9 2,8 6,6 2,4 4,0 10,3-4,1 Staten 47 1,7 10,6-1,9 2,3-3,7 3,7 10,0-3,3 Kommuner 50-6,9-7,0 8,4 11,4 8,6 4,3 10,6-4,8 Totalt 615 1,4 5,7 8,9 9,1 7,5 2,7-16,6-6,6 4,0 8,4 Byggnader 262-2,1 6,3 4,7 10,3 6,4 1,5-7,2-2,8 4,0 7,0 Maskiner 260 4,8 3,8 12,2 9,5 9,8 5,8-29,0-10,3 4,1 9,5 Mjukvara 94 0,5 9,5 11,1 5,0 4,8-2,2-8,4-9,5 3,5 10,3 1 Exklusive bostäder. 7

Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring, löpande priser 2008 Real disponibel inkomst 1 1,4 1,3 1,2 3,3 3,6 3,6 0,6 1,2 1,2 1,6 Prisindex 2 1,7 0,9 1,2 1,0 1,1 2,8 2,2 0,5 0,4 0,8 Nominell disponibel inkomst 1 563 3,2 2,1 2,4 4,3 4,8 6,6 2,8 1,7 1,6 2,4 varav Lönesumma 3 1 309 2,4 2,6 3,6 5,4 7,0 5,8-0,6 0,1 2,5 3,6 Övriga faktorinkomster 261 4,2-0,9 4,6 8,8 2,2 3,0 0,5 1,4 2,1 3,3 Räntor och utdelningar, netto 4-4 0,0 0,6-0,2-0,2-0,5-0,5-0,4 0,1-0,1-0,3 Offentliga transfereringar 499 7,8 3,4 1,7 1,9-1,1 1,3 7,4 3,5 1,0 1,2 varav Pensioner 262 10,8 3,2 0,7 2,8 4,0 5,5 6,8 0,8 2,2 3,6 Sjukdom 113 7,4 1,0 3,7 0,0-1,4-3,1-2,0-4,9-3,9-1,9 Arbetsmarknad 21 11,1 10,9-0,3-9,0-32,5-20,7 71,2 46,0 1,6-2,4 Familjer och barn 55 3,0 1,8 2,8 8,7 1,9 2,0 2,9 2,0 2,3 1,9 Studier 12-9,4 1,2 2,9 5,3-3,2-2,5 18,5 8,6-1,9-4,8 Övrigt 37 0,9 6,8 1,5 5,1-2,6 3,9 6,5 6,5 4,6-1,9 Privata transfereringar 51 5,2 2,8 6,0-0,4 6,0-1,2 6,4 0,4 1,7 2,2 Skatter och avgifter 554 6,6 4,6 4,7 5,4 1,7-3,2-2,9-0,4 3,0 3,7 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 2008 Eget sparande 96 3,7 2,4 1,0 1,9 2,5 6,1 8,4 8,3 6,8 5,1 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 106 5,9 5,7 6,2 6,4 7,2 6,8 6,7 6,8 6,4 6,2 Total sparkvot 5 202 9,0 7,7 6,8 7,8 9,1 12,1 14,1 14,1 12,4 10,7 Finansiellt sparande 155 7,7 5,8 4,7 5,2 6,3 9,9 12,7 13,0 11,0 9,0 1 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 2 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 5 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. Tabell 9 Näringslivets produktion Mdkr Procentuell volymförändring 2008 Varuproducenter 816 2,5 8,5 3,6 5,3 2,6-1,6-13,1 1,9 5,2 6,4 varav: Industri 544 4,9 9,1 4,4 7,4 2,4-3,4-18,6 3,1 7,0 8,1 Byggverksamhet 141-3,3 4,8 4,3 4,0 4,6 2,9-3,7-1,1 2,8 4,8 Tjänsteproducenter 1 351 2,3 3,4 4,3 5,7 3,7 0,4-2,7-0,2 3,2 3,9 varav: Handel 322 6,7 6,5 4,4 3,3 4,0 0,5-5,1-0,4 4,3 4,8 Företagstjänster 315 2,2 8,4 6,0 11,2 6,2-1,1-6,7-1,8 2,3 4,6 Näringslivet totalt 2 167 2,4 5,3 4,0 5,6 3,3-0,3-6,6 0,5 3,9 4,8 8

Tabell 10 Offentlig produktion Mdkr Procentuell volymförändring 2008 Kommunal produktion 415-0,3 1,2 0,6 0,1 0,4 0,7-0,3 0,5 0,4 0,2 Statlig produktion 145 1,6 1,5-1,0 0,1-0,6 0,7 1,2 1,1-0,3-1,1 Total offentlig produktion 560 0,2 1,3 0,2 0,1 0,1 0,4-0,4 0,9-0,1-0,1 Tabell 11 Bytesbalans. Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges Handelsbalans 150 169 146 152 117 118 114 111 114 113 procent av BNP 6,0 6,4 5,3 5,2 3,8 3,7 3,7 3,6 3,6 3,4 Tjänstebalans 17 43 58 75 107 116 107 111 124 129 Faktorinkomster 31 0 21 55 74 54 37 38 42 49 Löpande transfereringar -18-35 -34-36 -34-42 -37-38 -40-43 Bytesbalans 181 177 190 246 264 246 222 222 239 248 procent av BNP 7,2 6,7 7,0 8,5 8,6 7,8 7,2 7,1 7,4 7,4 Kapitaltransfereringar 0 0 2-20 -3-5 -6-5 -5-5 Finansiellt sparande 181 177 193 226 261 241 216 217 234 242 procent av BNP 7,2 6,8 7,0 7,8 8,5 7,6 7,0 7,0 7,3 7,2 Bytesförhållande procentuell utveckling 0,2-1,3-1,7-0,3 2,1-0,1 0,8-0,7-0,2-1,2 Tabell 12 Bruttosparande Mdkr Procent av BNP 2008 Realt sparande 621 16,6 16,4 17,2 18,2 19,7 19,7 16,5 15,9 16,6 17,7 Fasta investeringar 615 16,3 16,4 17,4 18,2 19,0 19,5 17,1 16,1 16,4 17,3 Lagerinvesteringar 5 0,3 0,0-0,2 0,0 0,7 0,2-0,6-0,2 0,2 0,4 Finansiellt sparande 241 7,2 6,8 7,0 7,8 8,5 7,6 7,0 7,0 7,3 7,2 Offentlig sektor 79-1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5-2,2-3,4-2,1-1,1 Hushåll 155 3,9 2,9 2,3 2,5 3,0 4,9 6,7 6,8 5,7 4,5 Företag 7 4,4 3,3 2,7 2,9 1,7 0,2 2,6 3,6 3,7 3,7 Bruttosparande 862 23,8 23,2 24,2 26,0 28,2 27,3 23,5 22,9 23,9 24,9 Tabell 13 Bruttonationalinkomst (BNI). Miljarder kronor, löpande priser BNP 2 515 2 625 2 735 2 901 3 064 3 157 3 067 3 104 3 214 3 364 Primära inkomster netto 23-6 -4 49 63 70 38 40 44 51 BNI 2 538 2 619 2 731 2 949 3 127 3 227 3 105 3 143 3 258 3 415 9

Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation Tabell 14 Arbetsmarknad och resursutnyttjande Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Procentuell förändring om annat ej anges BNP 1 1,9 4,1 3,3 4,2 2,6-0,2-5,2 0,6 3,1 3,8 Produktivitet 2 3,4 3,6 3,0 3,0-0,6-1,7-1,3 2,1 2,7 3,6 Arbetade timmar -1,4 0,8 0,2 1,3 3,2 1,6-3,9-1,5 0,3 0,2 Medelarbetstid -1,0 1,3-0,6-0,6 0,6 0,4-1,4 2,1 0,9-0,7 Kalenderkorrigerat BNP 1, 3 2,1 3,5 3,3 4,6 2,7-0,4-5,1 0,3 3,1 4,2 Produktivitet 2, 3 3,2 4,1 3,0 2,8-0,7-1,4-1,4 2,4 2,7 3,2 Arbetade timmar 3-1,1-0,3 0,2 1,9 3,5 1,0-3,7-2,1 0,4 1,0 Medelarbetstid 3-0,7 0,2-0,6-0,1 0,9-0,1-1,1 1,5 0,9 0,1 Sysselsatta, 16 64 år -0,4-0,5 0,5 1,8 2,4 0,9-2,6-3,4-0,6 0,8 Sysselsatta, 15 74 år 4-0,4-0,5 0,8 2,0 2,5 1,2-2,6-3,5-0,5 0,9 Sysselsättningsgrad, 16 64 år 5 74,8 74,0 73,9 74,5 75,6 75,7 73,3 70,5 70,0 70,6 Arbetskraften, 16 64 år 6 0,3 0,4 0,5 1,1 1,4 0,9 0,3-0,8-0,3 0,1 Arbetskraften, 15 74 år 4, 6 0,3 0,4 0,8 1,2 1,5 1,2 0,2-0,8-0,3 0,2 Arbetslöshet, 16 64 år 6, 7 6,8 7,7 7,7 7,1 6,2 6,1 8,9 11,4 11,6 11,0 Arbetslöshet, 15 74 år 4, 6, 7 6,8 7,7 7,7 7,1 6,1 6,2 8,8 11,4 11,6 10,9 Arbetslöshet, 16 64 år, enl. tid. 5,5 6,3 6,0 5,4 4,6 4,6 7,1 8,4 8,5 8,2 def. 8 Programdeltagare 9 2,0 2,3 2,6 2,9 1,8 1,7 2,7 5,0 4,9 4,8 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program Tusental personer, årsgenomsnitt Sysselsatta 22 27 40 56 37 16 10 14 14 14 I utbildning 70 80 83 82 52 69 123 228 225 221 Totalt 93 108 123 139 89 85 133 242 239 235 Resursutnyttjandet Procent av potentiell nivå 9 BNP-gap -0,7 1,0 1,3 2,5 2,6 0,0-6,4-6,5-5,0-3,0 Produktivitetsgap 0,2 2,7 2,9 3,2 1,5-0,4-2,8-1,7-0,4 1,3 Medelarbetstidsgap -0,0-0,0-0,1-0,1 0,5 0,2-0,5 0,9 1,3 1,1 Sysselsättningsgap -0,8-1,6-1,5-0,6 0,6 0,2-3,1-5,7-5,7-5,2 1 BNP till marknadspris, fasta priser. 2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 4 Officiell arbetsmarknadsstatistik avser åldersgruppen 15 74 år. Åren fram till och med 2004 används OECD:s tillbakaskrivna dataserier, då Statistiska centralbyrån ännu inte publicerat länkad statistik. 5 Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen i procent av befolkningen i denna åldersgrupp. 6 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-defintionen). 7 I procent av arbetskraften. 8 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S.k. öppen arbetslöshet. 9 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften 15 74 år. 10 Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att BNP-gapet beräknas utifrån BNP till marknadspris medan delgapen beräknas utifrån BNP till baspris. Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 10

Tabell 15 Löneutveckling och inflation. Procentuell förändring om annat ej anges Nominell löneutveckling Industri 3,2 3,1 3,1 3,2 3,7 4,4 2,8 2,0 1,9 2,3 Byggindustri 3,8 2,6 3,1 3,4 2,6 4,5 3,1 2,0 1,9 2,3 Näringslivets tjänstesektorer 3,2 3,0 3,3 3,1 3,4 3,7 3,2 2,0 1,9 2,3 Statliga myndigheter 4,2 2,9 3,3 3,4 3,8 3,8 3,3 2,5 2,5 2,8 Kommunala myndigheter 3,8 4,2 2,8 2,8 3,0 5,0 3,3 2,0 1,9 2,3 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,5 3,3 3,1 3,1 3,3 4,3 3,1 2,0 1,9 2,3 Totalt, nationalräkenskaperna 3,4 3,1 3,5 3,3 3,1 4,4 3,2 2,2 2,1 2,5 Inkomstbasbelopp, tusen kronor 40,9 42,3 43,3 44,5 45,9 48,0 50,9 51,1 52,1 54,0 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 1,3 0,3 0,9 1,6 3,5 0,9 0,3 0,6 1,0 2,4 KPI, årsgenomsnitt 1,9 0,4 0,5 1,4 2,2 3,4-0,4 0,4 0,8 1,8 KPIX, dec dec 1 1,6 0,7 1,2 1,2 2,0 1,4 1,5 0,4 0,6 0,9 KPIX, årsgenomsnitt 2,2 0,8 0,8 1,2 1,2 2,5 1,4 0,6 0,4 0,8 KPIF, dec dec 2 1,9 1,0 1,6 1,2 2,4 1,6 1,9 0,6 0,7 1,1 KPIF, årsgenomsnitt 2,5 1,1 1,1 1,4 1,5 2,7 1,8 0,8 0,7 1,0 HIKP, dec dec 1,8 0,9 1,3 1,4 2,5 2,1 2,0 0,4 0,6 0,9 HIKP, årsgenomsnitt 2,3 1,0 0,8 1,5 1,7 3,3 1,8 0,7 0,4 0,8 NPI, dec dec 0,8 0,1 0,2 1,9 3,8-0,2 0,1 0,4 0,6 0,9 NPI, årsgenomsnitt 1,5 0,1 0,1 1,1 2,7 2,7-0,8 0,3 0,4 0,8 Prisbasbelopp, tusen kronor 38,6 39,3 39,4 39,7 40,3 41,0 42,8 42,4 42,5 42,8 1 Mått på underliggande inflation. I KPIX exkluderas både räntekostnader för egnahem och direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner. 2 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 11

Tabeller till avsnitt 9 Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen Tabell 16 Offentliga sektorns finanser. Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster 1 334 1 399 1 491 1 561 1 642 1 664 1 593 1 605 1 657 1 727 Procent av BNP 53,0 53,3 54,5 53,8 53,6 52,7 51,9 51,7 51,6 51,3 Skatter och avgifter 1207 1271 1346 1413 1473 1479 1417 1428 1474 1532 Procent av BNP 48,0 48,4 49,2 48,7 48,1 46,8 46,2 46,0 45,9 45,5 Kapitalinkomster 49 49 62 60 71 77 67 63 64 69 Övriga inkomster 78 79 83 87 98 108 108 114 119 126 Utgifter 1 363 1 384 1 435 1 491 1 526 1 585 1 660 1 711 1 724 1 763 Procent av BNP 54,2 52,7 52,5 51,4 49,8 50,2 54,1 55,1 53,6 52,4 Transfereringar och subventioner 544 561 586 595 589 602 649 675 684 695 Hushåll 466 482 490 499 494 500 537 556 562 569 Näringslivet 47 43 55 51 53 53 62 68 69 70 Utlandet 31 36 41 45 43 49 50 51 53 56 Konsumtion 692 703 723 762 793 834 864 888 891 910 Investeringar m.m. 70 72 75 83 89 95 109 109 109 109 Ränteutgifter 57 48 52 51 55 53 39 38 40 49 Finansiellt sparande -29 15 55 70 116 79-68 -107-67 -36 Procent av BNP -1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5-2,2-3,4-2,1-1,1 Staten -47-13 12 32 74 45-63 -109-68 -32 Pensionssystemet 24 23 27 30 34 31 6 3 1-2 Kommunsektorn -6 4 16 8 9 2-11 0 0-2 Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld 1 315 1 345 1 396 1 331 1 241 1 201 1 314 1 412 1 464 1 522 Procent av BNP 52,3 51,2 51,0 45,9 40,5 38,0 42,8 45,5 45,6 45,2 Nettoskuld 84 52-76 -434-610 -437-466 -369-318 -282 Procent av BNP 3,3 2,0-2,8-15,0-19,9-13,8-15,2-11,9-9,9-8,4 12

Tabell 17 Statens finanser. Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster 730 772 840 877 916 884 809 816 851 895 Skatter och avgifter 661 704 759 799 825 788 715 721 751 787 Överföring från AP-fonden 1 3 1 1 1 1 1 1 1 1 Övriga inkomster 68 65 80 77 90 95 93 94 99 107 Utgifter 777 785 828 846 842 838 872 926 919 926 Transfereringar till privat sektor 350 359 375 375 358 355 381 400 401 400 Bidrag till kommunsektorn 122 122 142 150 159 152 157 179 167 165 Ålderspensionsavgifter 23 26 27 27 24 24 24 24 23 23 Konsumtion 195 194 195 205 210 217 227 240 245 247 Investeringar m.m. 36 40 41 43 44 45 50 50 48 47 Ränteutgifter 51 44 47 46 49 45 32 33 35 43 Finansiellt sparande -47-13 12 32 74 45-63 -109-68 -32 Procent av BNP -1,9-0,5 0,4 1,1 2,4 1,4-2,1-3,5-2,1-0,9 Budgetsaldo -47-51 14 18 103 135-196 -106-72 -51 Procent av BNP -1,9-1,9 0,5 0,6 3,4 4,3-6,4-3,4-2,2-1,5 Statsskuld 1 186 1 213 1 262 1 220 1 115 1 062 1 160 1 253 1 306 1 356 Procent av BNP 47,1 46,2 46,1 42,1 36,4 33,6 37,8 40,4 40,6 40,3 Tabell 18 Ålderspensionssystemet. Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster 182 191 200 210 223 233 226 227 232 239 Socialförsäkringsavgifter 143 147 151 160 169 178 178 179 183 190 Statliga ålderspensionsavgifter 23 26 27 27 24 24 24 24 23 23 Räntor, utdelningar m.m. 16 18 22 24 30 31 24 25 25 27 Utgifter 158 168 173 180 189 202 220 223 230 241 Pensioner 155 163 169 176 186 199 217 220 227 238 Överföring till staten 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga utgifter 3 3 3 4 3 3 3 3 3 3 Finansiellt sparande 24 23 27 30 34 31 6 3 1-2 Procent av BNP 1,0 0,9 1,0 1,0 1,1 1,0 0,2 0,1 0,0-0,1 13

Tabell 19 Kommunsektorns finanser. Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster 575 593 630 658 694 731 747 773 772 791 Inkomstskatter 403 420 436 454 479 500 511 514 525 542 Kommunal fastighetsavgift 13 14 14 15 14 Statsbidrag 1 90 90 108 114 120 112 115 137 124 122 Skatter och statsbidrag 1, procent av BNP 19,6 19,4 19,9 19,6 19,6 19,4 20,4 21,0 20,2 19,7 Kapitalinkomster 12 12 10 11 12 12 12 11 10 12 Övriga inkomster 2 70 71 76 80 83 94 95 97 98 101 Utgifter 581 588 614 650 685 728 758 773 772 792 Transfereringar till hushåll 25 26 27 28 28 29 32 34 35 36 Övriga transfereringar 14 11 12 13 16 16 20 24 23 23 Konsumtion 495 506 526 555 581 615 635 646 644 660 Investeringar 39 38 43 47 53 58 63 62 64 66 Ränteutgifter 8 7 6 7 9 10 8 7 6 7 Finansiellt sparande -6 4 16 8 9 2-11 0 0-2 Procent av BNP -0,2 0,2 0,6 0,3 0,3 0,1-0,3 0,0 0,0-0,1 Resultat före extraordinära poster -1 2 13 15 14 8-6 4 6 3 1 Statsbidrag exklusive mervärdesskatt. 2 Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt. Tabell 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor. Procent av BNP, om annat ej anges Finansiellt sparande, miljarder kronor -29 15 55 70 116 79-68 -107-67 -36 Finansiellt sparande -1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5-2,2-3,4-2,1-1,1 Justering för konjunkturläge 0,4-0,6-0,7-1,4-1,4 0,0 3,5 3,6 2,7 1,6 Justering för engångseffekter 1 0,0-0,4-0,5 0,0 0,0-0,3-0,1 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster 0,2 0,1-0,2-0,5-0,8 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 Strukturellt sparande -0,5-0,3 0,6 0,5 1,6 2,3 1,4 0,2 0,7 0,6 Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000 0,7 0,7 0,9 1,1 1,5 1,6 1,2 0,8 0,5 0,4 BNP-gap 2-0,7 1,0 1,3 2,5 2,6 0,0-6,4-6,5-5,0-3,0 1 Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor 2009. 2 Procent av potentiell BNP. 14