PM 2013:13 Energiwebb Dalarna Kommunalt verktyg för energistatistik Länsstyrelsen, Miljöenheten Olof Jönson
Energiwebb Dalarna Kommunalt verktyg för energistatistik Författare: Bengt Östling, Momentum Software AB Kontaktperson Olof Jönson, Miljöenheten 2
Innehåll INLEDNING 4 BAKGRUND 4 ENERGINÄTVERK 5 ARBETSPROCESS UPPSTART AV SYSTEMET 5 HUVUDPUNKTER I DAGORDNINGEN VID KVARTALSVISA MÖTEN 6 VAD FUNGERAR BRA 6 VAD KAN FÖRBÄTTRAS 6 KUNSKAP OM ENERGIEFFEKTIVISERING 6 BESLUT OM ENERGIEFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER I KOMMUNERNA 7 ARBETET I ENERGINÄTVERKET 7 Fastigheter 8 Transporter 8 Sätta målvärden i kwh och kronor 8 Baskomponenter i kalkyler 8 Rankingrapport 8 Möten i Energinätverket 8 KOMMUNENS KLIMAT OCH ENERGIGRUPP 8 KOMMUNSTYRELSEN 9 POLITIKERS INTRESSE FÖR ENERGIFRÅGORNA 9 SYNLIGGÖRA ENERGIFÖRBRUKNING FÖR KOMMUNINNEVÅNARNA 9 SYSTEMSTÖDET 10 MÅLGRUPP 10 DATABASSTRUKTUR 11 OMRÅDEN FÖR ENERGIUPPFÖLJNING 11 UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN 12 PRESENTATION 12 JÄMFÖRELSEVYN 12 FLERÅRSÖVERSIKT 14 INDATA 14 INMATNING AV FÖRBRUKNINGAR FÖR BYGGNADER 14 AREOR 15 ÖVRIGA INDATA 16 TRANSPORTER 17 BEARBETNINGAR I SYSTEMET 17 SAMMANFATTNING 18 3
INLEDNING Kommuner spelar en viktig roll i förverkligandet av den Energi och Klimatstrategi som tagits fram av Länsstyrelsen i Dalarnas län. För att skapa ett energiintelligent och klimatsmart Dalarna år 2050 krävs att kommunerna följer upp sin energi- och klimatpåverkan och vidtar åtgärder som sänker energiförbrukningar och kostnader. För att lyckas med ovanstående kan följande rekommenderas: - Säkra att kunskap finns eller kan anlitas beträffande energieffektivisering så att rätt åtgärder kan föreslås, - Ta fram ett arbetssätt på kommunerna som gör att beslut om och genomförande av energieffektiviseringsåtgärder prioriteras högt, - Att uppföljning av energisparåtgärderna görs så att man kan se att de gett den effekt som var tänkt, - Bilda ett nätverk vars medlemmar skall verka för att sänka energiförbrukningen i kommunerna, - Att använda ett gemensamt system för uppföljning av energiförbrukningar, kostnader och miljöpåverkan i kommunerna, - Att det i systemet är möjligt att jämföra sin egen kommuns energiförbrukning för en speciell verksamhet, t.ex. skolor, med andra kommuners motsvarande verksamheter, - Att en process tas fram för att samla in de uppgifter som skall registreras i systemet beträffande energiförbrukningar, areor, körda mil, kostnader, CO 2 -utsläpp. BAKGRUND För att ge en kommun möjlighet att jämföra sin energiförbrukning eller energikostnad för olika verksamheter med andra kommuners krävs att alla kommuner har samma indelning av sina verksamheter. Så ser det inte ut i verkligheten. De flesta kommuner har valt sin egen indelning av verksamheterna. Momentum Software AB, Momentum, och konsultföretaget Sweco fick därför ett uppdrag av Länsstyrelsen i Dalarnas län att ta fram en modell som skulle göra jämförelser möjligt. I slutet av 2011 tecknades avtal mellan Momentum, Länsstyrelsen i Dalarnas Län och kommunerna i Dalarna om att införa ett system som skulle: - möjliggöra jämförelser mellan Dalarnas kommuner beträffande årliga energianvändning, kostnader och klimatgasutsläpp uppdelat i sektorerna byggnader, transporter och övrig verksamhet (inklusive långsiktiga trender i diagramform). - redovisa motsvarande uppgifter för de verksamheter och delområden som kommunerna delats in i. - presentera specifika indikatorer i kommunernas klimat- och energistrategier/energiplaner i enlighet med kommunernas samlade behov. - leverera en sammanställning av de obligatoriska uppgifter energimyndigheten begär in för att få det årliga energistödet. Momentum fick uppdraget att leverera ett övergripande system till Dalarnas kommuner som kunde presentera data oberoende av vilka system/leverantörer/dataunderlag för uppföljning av energianvändning som respektive kommun arbetar med. Projektet förankrades väl av Länsstyrelsen med berörda kommuner. Det gjorde att i stort sett alla kommuner skrev på avtalen med Momentum inom en tvåveckorsperiod från att de skickades ut av Länsstyrelsen. Om andra län skall implementera detta finns det mycket att tjäna på att ta en diskussion om hur man bör lägga upp införandet och det fortlöpande arbetet med ansvariga på Länsstyrelsen i Dalarnas län. 4
ENERGINÄTVERK För att Dalarnas kommuner skall får ett gemensamt arbetssätt i energifrågor och möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra så har ett Energinätverk bildats. Deltagarna träffs en gång per kvartal. Energinätverket har strukturerat och specificerat vilka data som ska sammanställas för att kommunerna ska få en samlad bild över användningen av energi, kostnader för energi samt klimatpåverkan. Nyttan med Energinätverket är: Kravställare på energiledningssystem för att diskutera gemensamma indatadefinitioner, indikatorer och användning, Öka möjligheten att ge tyngd åt energifrågorna både regionalt och lokalt, Ta del av varandras förbättringsarbete, Genomföra studier av projekt, Ta fram en gemensam strategi för hur man kan få hög prioritet på energifrågorna i kommunerna, Ett kontaktnät för att ställa frågor och stämma av idéer med. Ett sätt att kanalisera frågeställningar och information till och från länsstyrelsen och andra myndigheter ARBETSPROCESS UPPSTART AV SYSTEMET Vid uppstart av systemet har ansvaret fördelats enligt nedanstående tabell. Aktivitet Länsstyrelsen Representant Energi nätverket Momentum Bildande av nätverk/förening X Tillsammans bestämma och definiera indata och indikatorer Tillsammans gå igenom och specificera innehållet i olika rapporter X X X X X X Utse ansvarig på varje kommun och klargöra vad som ligger i ansvaret X X 1/2 dags gemensam utbildning av personer som skall ansvara för systemet på kommunerna X X 5
HUVUDPUNKTER I DAGORDNINGEN VID KVARTALSVISA MÖTEN Aktivitet Länsstyrelsen Representant Energi nätverket Momentum Datainsamling X X X Redovisning av statistik per kommun Redovisning av respektive kommuns målsättningar för energibesparing och minskad klimatpåverkan samt redovisning av energieffektiviseringsåtgärder. Diskussion om förbättringsförslag i Momentums energiledningssystem. X X X X X VAD FUNGERAR BRA Deltagarna i Energinätverket har ett starkt engagemang för energifrågor och det har gjort att man varit noga med hur data skall rapporteras så att informationen i systemet inte blir fel. Mötesdeltagandet har varit bra och de allra flesta kommer på de möten som Länsstyrelsen i Dalarna anordnar. Till en början blev det en hel del diskussioner om indelningen av kommunernas verksamhetsområden. Idag är strukturen etablerad och endast detaljer diskuters på mötena. Länsstyrelsen drivning av projektet har fungerat mycket bra. VAD KAN FÖRBÄTTRAS Det är uppenbart att deltagarna i Energinätverket har många andra arbetsuppgifter som gör att det blir stressigt att få fram indatamaterialet i tid. Kvalitetssäkring av statistiken har varit ett problem och mera tid måste ägnas åt denna punkt. När Energinätverket nu har skaffat rutiner för att samla in data och har ett väl fungerande system för att presentera data bör fokus ligga på att redovisa kommunerans mål och vilka projekt som skall leda till att målen uppnås. KUNSKAP OM ENERGIEFFEKTIVISERING Kommuner har ofta ett miljökontor och en fastighetsavdelning. På fastighetsavdelningarna finns i många av de större kommunerna sedan lång tid tillbaka någon som ansvarar för energiuppföljningen och som stöd för detta används energiuppföljningssystem. I dessa registreras förbrukningsvärden eller avläsningar av mätare månadsvis. Den energiansvarige har ofta bra kunskap om energifrågor men har vanligtvis inte kunskap om att ta fram investeringsunderlag för energieffektiviserande åtgärder. De som arbetar på miljökontoren med energi och klimatfrågor har ofta ett mer omfångsrikt ansvar. De arbetar inte bara med energi i byggnader utan har ansvar för hela miljöområdet. Det gör att kunskapen om energibesparingsprojekt i byggnader ofta är sämre jämfört med den ansvarige för energiuppföljningen i byggnader som arbetar på fastighetsavdelningen. I många kommuner är det vanligt att den som ansvarar för energiuppföljningen i byggnader inte har särskilt mycket kontakt med de som arbetar med miljöfrågorna på miljökontoret. Det borde inte vara så då de gemensamt skulle kunna få en bättre förståelse för energifrågorna inom kommunen. 6
För att räkna hem investeringar som leder till sänkt energiförbrukning är vår bedömning att kommunerna behöver förstärka sina egna organisationer, alternativt hyra in konsulter. Kompetens kan också fås genom s.k. EPC-projekt. BESLUT OM ENERGIEFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER I KOMMUNERNA För att sänka energiförbrukningarna i kommunerna måste man arbeta aktivt med energieffektiviseringsåtgärder. Vissa kan vara rena besparingar och relativt lätta att räkna hem. För att göra riktigt stora sänkningar av energiförbrukning och miljöpåverkan krävs omfattande investeringar. Då kommunerna har begränsade resurser kommer investeringar inom energi- och miljöområdet att få konkurrera med andra behov. Ytterst är det politiker som fattar besluten i kommunerna och det är därför nödvändigt att informera dessa om fördelarna med att genomföra åtgärderna, både för miljön och ekonomiskt. Vi tror därför att en grundläggande strategi för hur detta skall gå till är nödvändig. Nedan ges ett förslag till en sådan strategi som består av fem huvudområden. Arbetet i Energinätverket Kommunens Klimat och Energigrupp Kommunstyrelsen Politikers intresse för energifrågorna Synliggöra energiförbrukning för kommuninnevånarna ARBETET I ENERGINÄTVERKET Den viktigaste arbetsuppgiften i energinätverket består i att säkerställa att respektive kommun når de mål man satt upp enligt nedanstående tabell. Vi föreslår följande arbetssätt för att lyckas med detta. 7
FASTIGHETER Vi föreslår att Energinätverket räknar om tabellen till energiförbrukning och kostnader för referensåret samt motsvarande för målen 2014 respektive 2020. För att få ett bättre grepp om målen bryts de ner på den indelning som Energiwebb Dalarna arbetar med. TRANSPORTER Motsvarande som för fastigheter görs för transporter men endast för hela kommunen, inte uppdelat på de olika verksamheterna. SÄTTA MÅLVÄRDEN I KWH OCH KRONOR När ovanstående är gjort vet man hur stora de reella besparingarna behöver vara. Målen för respektive kommun läggs in i Energiwebb Dalarna, kwh och kronor. Man kan då enkelt jämföra utfallet mot förväntade mål. För att kunna sätta målen i kronor krävs att man enas om en viss kostnadsökning i energipriser per år, t.ex. 2%. BASKOMPONENTER I KALKYLER På energinätverkets möten kommer det att vara vanligt att diskutera projekt för att sänka energiåtgången i kommunerna. Det blir då naturligt att presentera energisparprojekt för varandra under energinätverkets möten. Om alla kommuner räknar med olika kalkylränta, avskrivningstider, energipriser, etc. blir projektens lönsamhet som att jämföra äpplen och päron. Det vore därför bra om energinätverket kunde enas om dessa grundläggande uppgifter. Dels för jämförelser mellan kommuner, dels för att det går snabbare att göra kalkylerna i de olika kommunerna då man har bra referensvärden inom nedanstående områden att utgå ifrån: Kalkylränta Krav på återbetalningstid Pris på olika energislag som el, Fjärrvärme, Pellets Förväntad kostnadsökning på energi per år de närmaste 10 åren RANKINGRAPPORT Vi föreslår också att en rankingrapport tas fram av Energinätverket. Rapporten visar en ranking bland Dalarans kommuner för respektive område nedan: - Energiförbrukning för bostäder - Energiförbrukning för kommersiella lokaler - Energiförbrukning för verksamhetslokaler - Energiförbrukning för idrottsanläggningar - Energiförbrukning för park och gatubelysning - Energiförbrukning för VA-verksamhet - Energiförbrukning i skolor MÖTEN I ENERGINÄTVERKET Energiwebb Dalarna har bra funktioner för att följa upp energiförbrukningar, kostnader för energi och klimatpåverkan i Dalarnas kommuner. Systemstödet parat med de uppsatta besparings-målen för respektive kommun är grunden för att kunna föra bra diskussioner om de besparingsprojekt som kommunernas representanter presenterar på nätverksmötena. Huvudtemat för presentationerna bör vara i stil med: Vi stod på 100 år 2009. Idag är vi på 92 och de åtgärder som vi nu föreslår och här presenterar kommer att ta oss ner till 88. Vårt mål för 2020 är 80 så det finns mer att göra. KOMMUNENS KLIMAT OCH ENERGIGRUPP Varje kommun bör utse en energi- och klimatgrupp. Gruppens ledare är sammankallande och ansvarar för mötesanteckningar, uppdateringar etc. Gruppens medlemmar skall vara personer som har mandat att påverka energiförbrukningen i kommunens olika verksamheter. Deltagare bör vara: Kommunens representant i Energinätverket Fastighetschef eller driftschef på det kommunala bostadsbolaget Fastighetschef eller driftschef på det Kommunfastigheter eller motsvarande 8
Representant från den verksamhet som har stor inverkan på transporter Representant från teknisk försörjning Klimat och Energigruppen skall sammanställa de projekt som kommunen driver för att sänka energiförbrukningen och minska klimatpåverkan i kommunen. När sammanställningen är gjord jämförs projektens påverkan på förbrukningarna med kommunens besparingsmål för 2014 och 2020. Når man ej upp till målen börjar arbetet med att påverka nämnder och styrelser. Rankingrapporten som tas fram i Energiwebb Dalarna är viktig att presentera på dessa möten. Gruppen tar fram förslag på vilken besparing som respektive nämnd/styrelse behöver göra för att dra sitt strå till stacken och för diskussioner med dessa om hur målen skall nås. Gruppen redovisar en gång per år resultatet av sitt arbete till kommunstyrelsen. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen har många problem att brottas med. Ett svårt problem är att få ekonomin att gå ihop. Det kan därför vara svårt för förvaltningar/avdelningar att få medel att investera i åtgärder som sänker energiförbrukningar och minskar utsläpp. För att få en ökad fokus på energi- och klimatområdet i kommunerna måste energifrågorna komma upp på politikernas agendor. Vårt förslag är därför att Klimat och Energigruppen minst en gång per år presenterar för kommunstyrelsen hur: Den egna kommunen ligger till mot de energisparmål som fastslagits Vilka investeringar som planeras och hur dessa påverkar möjligheten att uppnå målet Kommunen ligger till mot andra kommuner, Rankingrapporten Bostadsbolaget och Kommunfastigheter har tunga energibudgetar och deras representanter får här tillfälle att förklara hur de tänker nå sina energibesparingsmål och få gehör för att nödvändiga investeringar måste göras. POLITIKERS INTRESSE FÖR ENERGIFRÅGORNA Politikerna bestämmer till stor del prioriteten på olika investeringar. Energifrågan är en av alla de frågor som de hanterar och andra frågor kan få högre prioritet på politikernas dagordning. Det gäller därför att kontinuerligt påminna dem om vikten av energiarbetet. Det kan ske på olika sätt: Debattartiklar Seminarier Informationsmöten SYNLIGGÖRA ENERGIFÖRBRUKNING FÖR KOMMUNINNEVÅNARNA Vi föreslår att Rankingrapporten görs tillgänglig för kommuninnevånarna. Det kan ske på olika sätt, exempelvis: - Kommunen lägger upp informationen, Rankingrapporten, på sin hemsida - - Länsstyrelsen publicerar årligen Rankingrapporten på sin hemsida. - - Rapporten sänds till kommunalråd, kommunchef, förvaltningschefer i varje kommun. - Länsstyrelsen eller kommuner bjuder in till presskonferens och presenterar utfallet av energibesparingarna i kommunerna och hur man ligger till i rankingen inom olika områden. Detta måste givetvis förankras på hög nivå i respektive kommun. 9
SYSTEMSTÖDET Att mäta är att veta. Ett energiledningssystem är grunden för att mäta och förstå hur man ligger till gällande energiförbrukningen inom olika områden. Utan den vetskapen har man svårare att prioritera sina förbättringsaktiviteter på energiområdet. Även om man idag upplever att man har en bra energiuppföljning kan det finnas behov av att kunna jämföra sig med andra likande verksamheter. MÅLGRUPP Målgruppen för systemet är primärt kommunstyrelsen eller motsvarande dvs. den nivå som svarar för att ange mål och uppföljning av olika förvaltningars resultat. Det handlar om att följa upp att kommunens förvaltningar har ett arbete som leder mot beslutade mål vad avser klimat/energi. Förvaltningarna ansvarar själva för att i sina egna system planera och följa upp objekt och enskilda åtgärder. Nedan ges en introduktion till det systemstöd som kommunerna i Dalarna arbetar med. Systemet baseras på ett standardsystem för energiuppföljning som är vanligt förekommande hos svenska fastighetsbolag. 10
DATABASSTRUKTUR För att kunna göra jämförelser mellan kommunernas energiförbrukningar, energikostnader och miljöpåverkan i byggnader enades projektgruppen om en lagringsstruktur som alla kommuner kan rapportera in sina värden i trots att organisationerna i kommunerna skiljer sig åt. Det finns, som framgår av bilden till vänster, tre nivåer i strukturen. Väljer man huvudgruppen Lokaler, får man energiförbrukningen för alla lokaler som finns i kommunen. I verksamhetsgruppen finns en finare indelning i verksamhetslokaler och kommersiella lokaler. I den tredje nivån kan man välja att se energiförbrukning, kostnader och miljöpåverkan fördelat på en finare indelning. OMRÅDEN FÖR ENERGIUPPFÖLJNING 11
UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN Det finns tre olika områden som kommunerna i Dalarna följer upp i systemet. Byggnader, Transporter och Teknisk Försörjning. För alla kan man i systemet se energiförbrukning, CO 2 utsläpp och kostnader, både som totaler och som nycketal. PRESENTATION Presentationen sker i webbläsare och är behörighetsstyrd. Ingen data kan uppdateras via webben utan det sker via funktionerna som beskrivs längre fram under Indata. Det finns två olika vyer. En för jämförelser mellan kommuner och en för flerårsöversikt. JÄMFÖRELSEVYN I denna vy jämför kommunerna sin energianvändning för byggnader, transporter och teknisk försörjning. Vyn har följande delar: Val av vilka verksamheter man vill se. Man kan välja verksamheter med en grov indelning som alla lokaler. I nästa nivå väljer man kanske bara verksamhetslokalerna. I den finaste indelningen bockar man kanske för skolor eller vill se skolor och förskolor tillsammans. Grafisk presentation per media. Tabellform med möjlighet att göra grupperingar på olika nivåer. Sorteringsmöjligheter. 12
Nedan visas detaljbilder på Jämförelsevyn. Bilden visar Jämförelsevyn där kommunerna grafiskt kan jämföra sina förbrukningar mot varandras. Möjlighet finns att jämföra energiförbrukningar för olika media, klimatpåverkan per media samt kostnader per media. Som komplement till den grafiska presentationen kan man se informationen i tabellform. Vilka verksamheter som skall visas, hela kommunen, per verksamhetsgrupp eller per verksamhet styrs under grupperingsnivån till vänster 13
FLERÅRSÖVERSIKT Vi har här växlat till vyn flerårsöversikt och kan välja att se information för den egna kommunen, ett valfritt urval av kommuner eller totalt i länet. Vi kan också välja att visa resultatet för ett eller flera verksamhetsområden. INDATA INMATNING AV FÖRBRUKNINGAR FÖR BYGGNADER Data från underliggande system som t.ex. Ess 200 eller Momentum RC förs över manuellt till systemet via Excel för att möjliggöra ett öppet och neutralt övergripande system med data på årsnivå. Förbrukningen matas in via ett excelark med en flik för varje mediaslag som el, fjärrvärme, olja, etc. Detaljgeringsgraden avgör man själv då man kan välja att registrera förbrukningen för t.ex. skolor med en rad för respektive skola, för varje mätare eller en total för alla skolor. Det är vanligt att det endast finns en mätare för t.ex. fjärrvärme på en skola som också förser förskolan med värme och varmvatten. Därför får man uppskatta hur stor %-andel som går till skolan respektive förskolan i detta exempel. Man gör det på det sätt som visas ovan vid pilen. 14
Det som rapporters in är: Förbrukning lokaler och bostäder: o antalet MWh för fjärrvärme o antalet MWh för fastighetsel/verksamhetsel o antalet MWh för direktverkande el för uppvärmning o antalet liter olja o antalet ton biobränsle o antalet NM 3 biogas o antalet MWh fjärrkyla o antalet MWh solkraft o antalet MWh solvärme o antalet MWh vindkraft Vatten o Avlopp o Process kwh o Distribution kwh o Biogas NM 3 AREOR Nyckeltalet för energiförbrukning är kwh/m 2. Därför behöver man veta hur stor area som varje verksamhet har. Praktiskt är att mata in detta per fastighet eller byggnad. Även area som kyls rapporteras in. Ett exempel på hur area rapproteras för några fastigheter i en kommun i Dalarna. 15
ÖVRIGA INDATA För att få fram vissa nyckeltal och kostnader för energi rapporterar kommunerna årligen de uppgifter som beskrivs till vänster. 16
TRANSPORTER Nedan visas vad som registreras i systemet beträffande transporter. De indata som levereras till systemet kommer att bearbetas i systemet enligt följande: Omräkning av liter, NM 3 eller kg till kwh och lagring av dessa på respektive nivå i databasen. Lagring av alla areor per areatyp som A- temp och aggregering av areorna till nivåer högre upp i strukturen. Kostnaden räknas fram per media, delområde, verksamhet, kommun och län. Värdena lagras i databasen på alla nivåer i strukturen. Klimatgasutsläpp räknas fram per delområde, verksamhet, kommun och län enligt en klimatprislista som gäller för respektive kommun. BEARBETNINGAR I SYSTEMET 17
SAMMANFATTNING Inledningsvis tog vi upp några punkter som är mycket viktiga för att lyckas med kommunernas del i Dalarnas Energi- och Klimatstrateg. Här följer en sammanfattning som visar hur projektet Energiwebb Dalarna hitintills har lyckats och vad som återstår att göra. 18