KUNSKAPSFÖRBUNDET VÄST Årsredovisning 2015
INNEHÅLL Förbundsdirektören och direktionens ordförande har ordet... 2 Bakgrund...3 Det här är Kunskapsförbundet... 4 Kunskapsförbundets vision -drömmen om framtiden...5 Förvaltningsberättelse... 6 Omvärldsanalys... 6 Händelser under året... 8 Personalredovisning... 11 Målavstämning... 15 Ekonomisk analys... 23 Driftsredovisning... 24 Investeringsredovisning... 25 Verksamhetsberättelser per enhet... 26 Direktion... 26 förbundskontor... 27 Gymnasieskolan... 28 Vuxenutbildning... 32 Administrativa verksamhetsområdet... 35 Ekonomiska sammanställningar... 37 Resultaträkning... 37 Kassaflödesanalys... 37 Balansräkning... 38 Redovisningsprinciper... 39 Noter... 40 Begreppsförklaringar... 43 1
Förbundsdirektören och direktionens ordförande har ordet Allt börjar med en utbildning. Allt. Kunskapsförbundet bedriver viktig verksamhet. Att ge ungdomar och vuxna möjlighet att växa, känna framtidslust och förverkliga sina drömmar är både ett utmanande och ansvarsfullt uppdrag. Skolan kan och ska göra skillnad. Skolan är en betydelsefull samhällsaktör och en framgångsrik skola är kanske det viktigaste samhällsinstrumentet för att bygga en positiv framtid. Skolans betydelse märks inte minst genom att många tycker, tänker och engagerar sig kring utbildning och skola och Kunskapsförbundet. Genom att läsa denna årsredovisning får du en djupare insyn i hur det har gått för oss och vad som åstadkommits i våra verksamheter under året som passerat. 2015 har varit ett intensivt år. Vi har kommit en bit på vägen med våra utmaningar och mot våra mål. Ett stort tack till all personal som arbetar på i ombyggnationer, omorganiseringar och omvälvande samhällsförändringar och i vanligt härligt vardagsarbete med våra fantastiska elever. Det finns fortfarande utmaningar kvar och många mål som vi ännu inte uppnått. Vi är dock fyllda av tillförsikt. Vi i Kunskapsförbundet fortsätter på den inslagna vägen och ser fram emot ett riktigt bra 2016! Johan Olofson Förbundsdirektör Maud Bengtsson Direktionens ordförande 2
Bakgrund Kunskapsförbundet Väst är det kommunalförbund som är resultatet av en gemensam ansats av Trollhättans stad och Vänersborgs kommun att bättre möta efterfrågan och förutsättningarna för de frivilliga skolformerna genom ett samarbete mellan gymnasieskola och vuxenutbildning över kommungränserna. Kunskapsförbundet Väst ansvarar sedan 2013 därmed för den gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna (Särvux) samt utbildning i svenska för invandrare (Sfi) som bedrivs i Trollhättan och Vänersborg. Enligt förbundsordningen har Kunskapsförbundet till ändamål:» Att genom mellankommunal samverkan rörande tillhandahållandet av utbildning inom de frivilliga skolformerna uppnå ökad utbildningskvalitet för ungdomar och studerande i medlemskommunerna.» Att i samverkan med förbundsmedlemmarna och externa aktörer skapa förutsättningar för ett livslångt lärande» Att vara en viktig part i arbetet med att öka medlemskommunernas långsiktiga attraktionskraft samt» Att verka för att de frivilliga skolformerna ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen Genom rollen som ansvarig för Trollhättans stad och Vänersborgs kommun gymnasieoch vuxenutbildningar övertar Kunskapsförbundet förbundsmedlemmarnas lag- och författningsstadgade skyldigheter och befogenheter för dessa verksamheter. Det innebär att Kunskapsförbundet utöver de övergripande områdena kvalitet och attraktivitet, vilka presenterats utifrån förbundsordningen ovan, också ansvarar för att upprätthålla en effektiv organisation. Kortfattat kan man säga att Kunskapsförbundet har i uppdrag att uppnå högsta möjliga kvalitet i den pedagogiska verksamheten, inom ramen för den tilldelade resursen. 3
Det här är Kunskapsförbundet Kunskapsförbundets gymnasieutbildning består av gymnasiet och gymnasiesärskolan. Närmare 2 800 elever går på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg, Magnus Åbergsgymnasiet och Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan. Gymnasiet omfattar 16 nationella program, lärlingsprogram samt introduktionsprogrammen. Flera program finns i både Trollhättan och Vänersborg och gymnasiesärskolan finns på Magnus Åbergsgymnasiet. Vuxenutbildningen finns i Vänersborg och i Trollhättan och har drygt 2 100 heltidsplatser. Vuxenutbildningen består av utbildningsformerna Grundläggande vuxenutbildning (Gruv), Gymnasial vuxenutbildning (GYvux), Utbildning i svenska för invandrare (SFI) och Särskild utbildning för vuxna (Särvux). Utöver detta bedriver vuxenutbildningen utbildningar som beviljats genom statsbidrag, såsom yrkesutbildningar för vuxna, lärlingsutbildning och yrkeshögskoleutbildningar (YH). Det finns också uppdragsutbildningar som finansieras av olika uppdragsgivare. Direktionen, tillika styrelsen, är det högsta beslutande organet i Kunskapsförbundet Väst och har det yttersta ansvaret för all verksamhet i förbundets regi. I juridisk bemärkelse är direktionen enligt kommunallagen både den beslutande församlingen (att jämföra med kommunens fullmäktige) och styrelse. Direktionen består av 14 ordinarie ledamöter och 14 ersättare från de båda medlemskommunerna. Ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande utgör tillsammans direktionens presidium. I delegationsordningen framgår de ärenden där direktionens beslutanderätt har delegerats. Förbundsdirektören är förbundets högste tjänsteman och har det yttersta ansvaret mot direktionen. I direktörens förbundsledningsgrupp ingår verksamhetschefen för gymnasieoch gymnasiesärskolorna, verksamhetschefen för vuxenutbildningen, verksamhetschefen för den administrativa enheten, kommunikationsoch kanslichefen, utvecklingschefen, personalchefen samt ekonomichefen. Gymnasiechefen är chef över rektorerna i gymnasie- och gymnasiesärskolan och ansvarar dessutom för övergipande elevhälsa och bibliotek i gymnasieverksamheten. Vuxenutbildningschefen ansvarar för motsvarande funktioner inom vuxenutbildningen och är naturligtvis chef för rektorer för vuxenutbildningens olika verksamheter. Verksamhetschefen för det administrativa området är chef över enhetscheferna som arbetar med ansvar för lokaler, administration, IT, vaktmästeri, lokalvård, skolmåltider och café i både gymnasie- och vuxenutbildningen. Förbundskontoret arbetar strategiskt med ledning av förbundet och består av kvalificerade stödfunktioner som servar verksamheterna och direktionen med arbete inom områden som kommunikation, utveckling, juridik, ekonomi och personal. Förbundskontorets arbete kan jämföras med arbetet som görs på kommunernas kommunledningsoch skolförvaltningskontor. 4
Kunskapsförbundets vision - drömmen om framtiden En drömfabrik där alla växer och känner framtidslust. Visionen är den övergripande ledstjärnan för Kunskapsförbundet och anger färdriktningen och ambitionsnivån för hela organisationen. Med visionen menas att Kunskapsförbundet vill se på sig själva som en drömfabrik, en plats dit alla kan komma med sina drömmar. Det kan vara drömmar om yrken, om branscher eller om att utvecklas såväl individuellt som tillsammans med andra. Kunskapsförbundet vill inte vara en fabrik där man producerar exakt likadana produkter i en monoton process, utan vi ser oss tvärtom som en drömfabrik som förädlar råvaror med perfekta förutsättningar för att var och en ska kunna växa som människa, bortom läroplanen. Tänk om alla som utbildar sig i Kunskapsförbundet känner lust och glädje inför framtiden och att de kan bli utrustade med hopp, självförtroende och tillförsikt, förutom lagstadgade kunskaper och färdigheter. Det är visionen som Kunskapsförbundet tar sikte på. 5
Förvaltningsberättelse OMVÄRLDSANALYS EN VÄRLD I RÖRELSE Det händer mycket i vår omvärld. Av olika anledningar rör sig miljontals människor från sina hem och sammanhang, men en sak som förenar många av dem just nu är hoppet om möjligheter för framtiden i ett tryggare land. Sverige ses av många som ett löfte för framtiden. Under 2015 har 150 000 människor sökt asyl i Sverige, vilket är en fördubbling från 2014 (Migrationsverket, hämtat 151201 http://www.migrationsverket.se/om- Migrationsverket/Statistik.html). Vi som bor i Trollhättan och Vänersborg har fått nya grannar och våra skolelever har fått många nya klasskompisar vars öden har engagerat oss på flera olika sätt. Vi är alla påverkade och involverade och vi är berikade och utmanade. I Kunskapsförbundets skolor börjar de nya eleverna antingen i gymnasieskolans Språkintroduktion eller i vuxenutbildningens utbildning i Svenska för invandrare. Under 2015 har eleverna på de båda utbildningarna blivit många fler, exempelvis har gymnasiets Språkintroduktion vuxit med 127 nya elever under året och det är lika mycket som hela vårt bygg- och anläggningsprogram. Flera hundra elever står på tröskeln till att påbörja sin utbildning i svenska, en utbildning som i mångas fall är helt avgörande för möjligheten att bygga sitt nya liv och få chans att förverkliga sina drömmar. TRYGGHET OCH DEMOKRATISKA VÄRDEN I SKOLAN Med förändrade tider följer osäkerhet och oro. I dess kölvatten följer rädsla som ibland till och med tar sig så kraftiga uttryck som hat och terror. Den 22 oktober upplevde vi det på nära håll när elever och personal på grundskolan Kronan i Trollhättan blev utsatta för ett fruktansvärt våldsdåd och flera dödades eller skadades i skolan, den plats som är en av vårt samhälles viktigaste trygghetsoch värdegrundsarenor. När chocken och förstämningen släppt kvarstår debatten om skolan som offentligt rum eller inte, säkerheten för elever och personal men också det viktiga samtalet om värdegrundsuppdraget som alltid är och ska vara i fokus i skolan och som nu prioriteras extra högt. I Kunskapsförbundet ser vi över alla aspekter av vårt krisförebyggande arbete och jobbar aktivt med att förstärka läroplanernas demokratiperspektiv. GYMNASIEELEVERNAS KUNSKAPSRESULTAT Avstannade eller nedåtgående kunskapsresultat och fler studieavbrott är fortsatt en utmaning för den svenska gymnasieskolan. Skolinspektionen har konstaterat att uteblivna eller otillräckliga betyg inte bara försvårar möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden utan dessutom ökar risken kraftigt för psykosociala problem i vuxenlivet. En hög andel examensbevis från gymnasieskolan är förmodligen en av de bästa samhällsförsäkringarna för en framtid präglad av inkludering och delaktighet, vilka i sin tur är förutsättningar för ett tryggare och mer demokratiskt samhälle. Ett bristande systematiskt kvalitetsarbete genom hela styrkedjan utmålas som en av anledningarna till att skolor och kommuner inte lyckas vända trenderna. Ökad segregering, med olikvärdighet i spåren, ses som en mycket försvårande omständighet. 6
EN LIKVÄRDIG SKOLA Sedan flera år tillbaka brottas svensk skola med en ökande likvärdighetsproblematik. Kunskapsresultaten skiljer sig för mycket åt mellan skolor i olika kommuner, men också mellan skolor i samma kommun. I gymnasieskolan ser man till exempel stora resultatskillnader mellan yrkes- och högskoleförberedande program. Till och med inom en och samma skola ser man oacceptabelt stora resultatskillnader mellan grupper av elever, till exempel mellan män och kvinnor och mellan olika ämnen. Mer och mer intresserar sig skolforskning och skolhuvudmän för hur skolor kan kompensera för den ökande olikvärdigheten och fokuserat utvecklingsarbete pågår i de flesta kommuner. ATTRAKTIVITET EN FÄRSKVARA Nya invånare med olika språk och olika utbildningsbakgrund tillför nya kunskaper och perspektiv men gör också att vi behöver se över vårt utbildningsutbud och komplettera kompetenser hos många olika yrkeskategorier. Exempelvis har efterfrågan på lärare med behörighet i svenska som andraspråk ökat påtagligt. På Platsbankens lediga-jobbannonser är det den typen av tjänster som dominerar i kommunernas annonseringar efter nya medarbetare. Kompetensförsörjning och arbetsgivarvarumärke är därför frågor som är högaktuella och nödvändiga att fokusera på. Hur måste vi arbeta i Kunskapsförbundet för att bli den arbetsgivare som attraherar och behåller utbildad och kompetent personal? Det är en fråga som just nu diskuteras. Vuxenutbildningens utbildningsutbud påverkas i hög grad av samhällsutvecklingen. Utbildning i svenska för invandrare är en given start men när eleverna väl har lärt sig svenska behöver många också läsa vidare på grundläggande- och eller gymnasial nivå för att sedan kunna skaffa sig yrkesutbildning, högre utbildning eller jobb. Samhället blir beroende av snabba insatser från stat och kommun så att tillräckligt med utbildning av det efterfrågade slaget kan starta tillräckligt snabbt. Men också de enskilda utbildningsaktörerna, som Kunskapsförbundet, måste tänka nytt. Hur kan vi inom ramen för vår utbildning hitta snabbare, flexiblare vägar för människor som vill komma in i studier och ut på arbetsmarknaden? Vi vet ju att allt börjar med en utbildning. Allt. EFFEKTIVITET Medias rapportering och politikens debattörer ger oss ofta en känsla av kris men enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) går det ekonomiskt sett bra för Sverige som förutspås ha en god tillväxt under 2016. De kommande åren därefter förväntas ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur råder. Som tidigare nämnts ökar antalet invånare i Sverige och befolkningsökningen leder till att de kommunala verksamheterna skola, vård och omsorg behöver växa i snabb takt även om konjunkturen mattas av. Det kan leda till att kommunerna och landstingen tvingas till betydande skattehöjningar för att klara de ökade kostnaderna. Kunskapsförbundet har sedan starten haft en tuff ekonomisk situation och flera olika förändringar har gjorts för att kunna bedriva verksamheten så effektivt som möjligt. Efterfrågan på våra utbildningar förändras ständigt och då måste vi fortsätta att utveckla arbetet gällande frågan hur vi kan använda alla våra resurser på bästa sätt. Kunskapsförbundet ska vara en drömfabrik för alla elever, gamla och nya. Detta ställer vår kompetens, vår flexibilitet och vår samarbetsförmåga på prov. Gamla synsätt och arbetssätt måste utmanas och ibland förnyas. Vi tvingas tänka nytt, utifrån nya tider och nya elever, och det tror vi är bra för alla. 7
HÄNDELSER UNDER ÅRET DET FINNS HÄNDELSER OCH SÅ FINNS DET HÄNDELSER Ett år i en utbildningsorganisation, som Kunskapsförbundet, är innehållsrikt. I ett outsinligt flöde av pågående processer händer något hela tiden: Elever börjar, elever lär, elever når sina mål och slutar. Personal undervisar, förbättrar och justerar. Vi går framåt, långsamt, men framåt. Vi strävar på mot kunskapsmål, för examensandelarna behöver förbättras, mot attraktivitetsmål, för vi vill få fler elever, och effektivitetsmål, eftersom budgeten måste gå ihop. Och allt känns viktigt och på riktigt. Så inträffar händelser som ger oss perspektiv och ställer uppdraget på sin spets: Människor som flytt kriget anländer och skakar om oss med sina berättelser och på bara några sekunder, en fasansfull oktoberdag, gör en våldsverkare helt tydligt vad som måste vara överordnat alla andra uppdrag som skolan har: att värna om människolivets okränkbarhet och solidaritet mellan människor. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har ett ansvar för och en möjlighet att stärka förmågan att inse de värden som ligger i kulturell mångfald. Så står det i läroplanen och både ansvaret och möjligheten har lyfts fram och belysts extra starkt under året 2015. En rad förfärliga händelser i vår omvärld, och i vår närhet, har lett till en rad fina, solidariskt präglade och varmt mänskliga händelser i våra skolor. Elever och personal har på många sätt, och genom en mängd aktiviteter, engagerat sig djupare och mer konkret i skolans främsta uppdrag, att bidra till en bättre värld. Dessa är utan tvekan de viktigaste händelserna i Kunskapsförbundet 2015. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land, aktivt främja likabehandling av individer och grupper, uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, och visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt. (Ur Läroplan för gymnasieskola. 2011) TOPPMODERNA SKOLOR Det behövs många olika sorters rum för lärande. Det behövs rum för samtal, rum för reflektion och koncentration, rum för samspel och rum som stimulerar och motiverar till erövring av ny kunskap. Det krävs flexibla rum som tillåter förändring i takt med en föränderlig omvärld och det krävs professionella rum som signalerar till elever och personal att utbildning och lärande är viktigt i våra skolor, och i vårt samhälle. Under 2015 byggdes sådana rum för fullt i Kunskapsförbundet. Birger Sjöberg och Nils Ericson har renoverats och rustats upp för att möta visionen om de moderna och professionella skolhusen. De båda skolorna byggdes ursprungligen på 60- talet och delar av dem är inte renoverade sedan dess. Eleven har varit i centrum för mångmiljonupprustningen vilket kommer till uttryck i fler och större elevytor, ljusare och tryggare miljöer samt mer ändamålsenliga rum för lärande. Utöver den uppenbara förändringen bidrar ny ventilation, nya larm, lampor och sprinklers till en säkrare och hälsosammare arbetsmiljö för alla som har sin dagliga arbetsplats på skolorna. Till sommaren 2016 är arbetet helt färdigt men successivt fylls de nya lokalerna med elever och personal. 8
ETT ALLTMER MEDVETET KVALITETSARBETE Kunskapsförbundet har under året bibehållet fokus på utveckling inom tre huvudfält: det systematiska kvalitetsarbetet, det pedagogiska ledarskapet och det kollegiala lärandet. Syftet är att, på vetenskaplig grund, förbättra lärandet så att alla elever når alla mål och likvärdigheten ökar. Vi har under 2015 tillsammans genomfört ett flertal kollegiala lärtillfällen där lärare och ledare varit huvudpersoner. I bland annat forskningscirklar, dialogkonferenser och nätverk av olika slag har fokus satts både på det lärande som behöver utvecklas övergripande i förbundet och på skolenheternas lokala utvecklingsområden. Formerna för resultatuppföljning, analys och dokumentation har vidareutvecklats. Under våren genomfördes Kunskapsförbundets första Elevenkät vilken gav oss ett kvitto på hur väl eleverna trivs och ser möjligheter att utvecklas och lära i Kunskapsförbundet. Enkätens resultat har blivit ett viktigt underlag för kvalitetsarbetet, både lokalt på varje skolenhet och förbundsövergripande, eftersom det möjliggjort en mer nyanserad resultatanalys och ett mer träffsäkert beslutsfattande om kvalitetshöjande åtgärder. Det känns bra. Om man inte vet var man är, är det svårt att veta i vilken riktning man ska ta nästa steg för att nå målet. Resultatet från vår Elevenkät presenteras numera i vår Kvalitetsrapport. Kvalitetsdialogen, det vill säga den systematiska uppföljningen med samtal mellan huvudman och rektor om hur väl eleverna håller på att lyckas, har löpt på och förstärkt Kunskapsförbundets systematiska kvalitetsarbete. Styrkedjans olika nivåer länkas samman allt bättre, och det förbättrade kvalitetsarbetet har hjälpt oss att rikta fokus mot elevers behov och de omständigheter vi själva kan påverka: från klassrumsnivå till politisk nivå. I januari hölls den första Kvalitetsstämman. Vi börjar verkligen hitta formen i vårt viktiga kvalitetsarbete! VISST ÄR DET VIKTIGT ATT VARA ATTRAKTIV Varumärkesarbetet har haft tydligt fokus även under 2015. Aktiviteter som syftar till att stärka den interna identiteten, samhörigheten och kulturen har prioriterats och regisserats. 9 Exempelvis arrangerades ett gemensamt personalevent för alla anställda under våren, alla förbundets chefer har deltagit i flertalet aktiviteter med syfte att höja kunskap och medvetenhet om organisationskultur och en förstudie av ett nytt gemensamt intranät har genomförts. I det externa kommunikationsarbetet har utvecklingen av förbundets webbplatser och kommunikation i sociala medier prioriterats. För att bli än mer strategiska och proaktiva i arbetet med media har Kunskapsförbundet bland annat byggt upp ett digitalt nyhetsrum och utbildat nyckelpersoner i mediekommunikation. Den visuella delen av varumärket, den grafiska profilen, är en viktig identitetsbärare både internt och externt. Under året har en revidering av den grafiska profilen genomförts och Kunskapsförbundets grafiska manual har kompletterats med nytt teckensnitt, nya symboler samt nya mönster och färger. Arbetet med att informera om och marknadsföra gymnasieutbildningarna handlar om att ge ungdomar möjlighet att göra kloka val för framtiden men också att locka flera elever att välja Kunskapsförbundets utbildningar. Det tryckta och digitala informationsmaterialet har under året utvecklats och förbättrats än mer och årets marknadsföringsaktiviteter har samlats under etiketten och budskapet Allt börjar med en utbildning. Allt. Genom exempelvis bio-, bussreklam och olika typer av skyltar har vi försökt visa och uppmärksamma att framtidsyrken finns överallt i samhället, både på väntade och oväntade ställen. Kampanjen pågår över årsslutet och under våren 2016. SMÅ STEG FÖR BÄTTRE EFFEKTIVITET Att vara effektiv i en organisation som Kunskapsförbundet innebär att hushålla klokt med resurserna. Resurserna ska fördelas och prioriteras för att tillgodose verksamheternas behov och önskemål. Målet är inte att skapa vinst utan att tillgängliga resurser ska användas så kostnadseffektivt och ändamålsenligt som möjligt i enlighet med gällande lagar och regler för att nå förbundets mål. Arbetet med att effektivisera verksamheten pågår kontinuerligt. Flera olika kartläggningar har gjorts under 2015, främst inom områdena lokaler och personal, som har visat hur vi
bättre kan använda våra resurser. Med hjälp av kartläggningarna har nyckeltal beräknats och de är till hjälp för att bedöma om vi använder resurserna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. för att försöka anpassa verksamheten till innevarande års budget. Läs gärna mer under rubrikerna Ekonomisk analys och Verksamhetsområdet gymnasiet i den här rapporten. Förbundet gjorde en omfattande personalneddragning på gymnasiet inför hösten 2015 10
PERSONALREDOVISNING LÄRARLEGITIMATION Legitimationsreformen med ändringar i skollagen har genomförts i etapper under året. Från och med den 1 juli 2015 krävs att läraren har behörighet i samtliga ämnen som denne undervisar i. Om läraren från den 1 juli 2015 inte har behörighet och legitimation kan denne fortsätta att undervisa, men inte självständigt ansvara för undervisningen och besluta om betyg. För modersmålslärare och yrkeslärare gäller andra och mindre strikta regler om legitimation, och för särskolan gäller övergångsregler till år 2018. Legitimationsreformen kräver nya och mer utarbetade strategier för långsiktig kompetensförsörjning i Kunskapsförbundet och under slutet av 2014 påbörjades en kartläggning av vilka lärare som har legitimation och i vilka ämnen. Alla legitimationer registreras numer allt eftersom de lämnas in. Utifrån detta kan vi sedan ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan för att säkerställa att vi får behöriga och legitimerade lärare inom de ämnen vi behöver. Tätt kopplat till detta är naturligtvis också en väl utarbetad strategi för employer branding och rekrytering, vilket är under utveckling. ARBETSMILJÖ OCH SAMVERKAN Eftersom Kunskapsförbundet inte har ett samverksansavtal togs en samarbetsordning fram mellan parterna, vilken utvärderades av personalavdelningen under första kvartalet 2015 i dialog med de fackförbund som deltagit i de gemensamma samarbetsforumen. Utvärderingen resulterade i ett nytt förslag på samarbetsordning för dialog och förhandling, som fastställdes i förhandling i juni 2015. I förslaget finns även en ny struktur för arbetet med arbetsmiljöfrågor på olika nivåer i förbundet, där målet är att få en tydligare 11 ordning för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) samt att tydliggöra ansvar, mandat och befogenheter inom området. Inom arbetsmiljöområdet har det hänt mycket i förbundet 2015: I januari 2015 gjorde Arbetsmiljöverket en inspektion på förbundsövergripande nivå, samt på två av våra gymnasieskolor. De pekade bland annat på bristande fördelning av arbetsmiljöuppgifter, brister i den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt regelbundna riskbedömningar och behov av översyn av ventilation och bullernivå på skolorna. Förbundet svarade på inspektionsmeddelandena i mars 2015 efter att ha genomfört och planerat åtgärder på de bristande områdena. I början av 2015 arbetade förbundet dessutom med att svara på den framställan enligt arbetsmiljölagen ( 6 6a) som Lärarnas Riksförbund kom in med till Arbetsmiljöverket i maj 2014 genom huvudskyddsombud. Processen ledde till ett ytterligare grepp om det systematiska arbetsmiljöarbetet i allmänhet och lärarnas arbetsbelastning i synnerhet och har, tillsammans med Arbetsmiljöverkets rutinmässiga inspektion under året, bidragit till processen med att förbättra SAM i förbundet. Ärendet avslutades i och med att Arbetsmiljöverket accepterade Kunskapsförbundets planerade förbättringsarbete i början av juni 2015. Till följd av den nya arbetsordningen med facken har den tidigare centrala arbetsgruppen för arbetsmiljöfrågor permanentats och utgör nu central skyddskommitté. Skyddskommittén leds av personalchef och övriga deltagare är personalstrateg, samtliga tre verksamhetschefer samt förbundets tre huvudskyddsombud. Gruppens uppdrag är att planera, kontrollera och följa upp hälso- och arbetsmiljöförhållanden på en förbundsövergripande nivå. Samarbetet mellan
arbetsgivare och huvudskyddsombuden har under året varit gott och resulterat i att det systematiska arbetsmiljöarbetet fortsatt utvecklas. I april 2015 hölls en grundläggande utbildning i SAM för chefer och skyddsombud, där förbundets samtliga chefer och de flesta skyddsombud deltog under en heldag. Under våren 2016 planeras tillfällen med möjligheter till fördjupning inom SAM och föreskrifter för fortsatt kompetensutveckling inom arbetsmiljö. Under våren och sommaren 2015 gjordes ett grundligt arbete med riskbedömningar och handlingsplaner då en stor personalanpassning genomfördes på gymnasiets verksamhetsområde. Dessa handlingsplaner resulterade bland annat i framtagandet av en ny mall för planeringssamtal där prioriteringsordningen för lärare tydligt finns med. NYTT SYSTEM FÖR TIDRAPPORTERING Från och med den 1 maj 2015 är förbundets samtliga anställda användare av tidsrapporteringssystemet Medvind, som är ett led i att effektivisera och säkerställa kvaliteten i löneprocessen såväl som ett verktyg för anställda och chefer i de processer som rör planering, ledighet och frånvaro. 12
NYCKELTAL Kunskapsförbundet har 594 anställda varav de flesta är lärare. Den övriga personalgruppen består till exempel av skolmåltidspersonal, lokalvårdare, vaktmästare, administratörer och personal inom elevhälsa samt tjänstemän på förbundskontor och chefer. Våren 2015 påbörjades ett arbete med att minska antalet lärare inom gymnasiet, genom naturlig avgång, men också genom varsel. De flesta av dessa uppsägningar har trätt i kraft under höstterminen 2015. Antal anställda 2013 2014 2015 Lärare 410 393 380 Övriga 204 234 214 Totalt 614 627 594 Antal anställda per anställningsform Tillsvidare 2013 Tillsvidare 2014 Tillsvidare 2015 Visstid 2013 Visstid 2014 Visstid 2015 Lärare 354 317 323 56 76 57 Övriga 186 196 185 18 38 29 Totalt 540 513 508 74 114 86 Antal anställda uppdelat på kvinnor/män Antal anställda uppdelat på kvinnor/män 2013 2014 2015 Kvinnor 394 415 401 Män 220 212 193 Totalt 614 627 594 Antal anställa uppdelat på kvinnor/män per anställningsform Antal anställda uppdelat på kvinnor/män Tillsvidare 2013 Tillsvidare 2014 Tillsvidare 2015 Visstid 2013 Visstid 2014 Visstid 2015 Kvinnor 350 340 346 44 75 56 Män 190 173 162 30 39 30 Totalt 540 513 508 74 114 86 13
Sjukfrånvaro % av arbetad tid 2014 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaro per arbetsgrupp, 1-59 dagar Under 29 år 2,7 2,7 5,8 3,7 30-49 år 2,0 1,3 2,8 2,3 Över 50 år 2,2 1,7 2,9 1,5 Långtidsfrånvaro, 60 dagar eller mer Under 29 år 0,3 2,7 30-49 år 2,8 0,3 1,9 1,0 Över 50 år 3,8 3,8 3,9 3,6 Total sjukfrånvaro, alla dagar Under 29 år 2,7 3,0 2,8 5,7 6,4 6,0 30-49 år 4,8 1,6 3,8 4,7 3,3 4,3 Över 50 år 6,0 5,5 5,9 6,6 5,4 6,2 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till arbetad tid har ökat något jämfört med föregående år, från 4,9 % till 5,4 %. Som jämförelse hade samtliga kommuner i riket en sjukfrånvaro mellan 3,9 % och 9,6 % 2014 med ett vägt medelvärde på 6,3 % (källa: SKL:s sammanställning av uppgifterna från årsredovisningar 2014) Av de anställda är det 70 % som har mindre än fem dagars sjukfrånvaro. Det är en minskning jämfört med föregående år då siffran var 73 %. Medelåldern i förbundet har minskat med ett år till 50,5 år. Ett par personalgrupper i förbundet särskiljer sig med hög sjukfrånvaro, över 30 dagar per år och anställd. Snittet i antal karensdagar ligger på närmare 1,5, vilket tyder på längre sjukperioder snarare än hög korttidsfrånvaro. Det som kännetecknar dessa grupper är fysiskt krävande arbeten i kombination med lägre flexibilitet i arbetstidsvillkoren än bland förbundets övriga anställda. Vi ser att det fortsatta förbättrade systematiska arbetsmiljöarbetet, kontinuerligt arbete med analys av årliga medarbetarenkäter, samt ett bra samarbete med Hälsan i Trollhättans stad är nyckelfaktorer för att sänka sjuktalen i dessa grupper samt i förbundet i stort. 14
MÅLAVSTÄMNING Bevarad och förstärkt utbildningskvalitet ska vara en ledstjärna för kommunalförbundet. Utbildningskvalitet leder till konkurrenskraft och inspirerar eleverna att välja det kommunala utbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. (Projektrapport Kunskapsförbundet väst, Malmfors 2012) I. ALLA ELEVER SKA NÅ ALLA MÅL Eleverna ska nå de nationella målen för utbildningen i större utsträckning och i högre grad. Skillnaderna i måluppfyllelse mellan Kunskapsförbundets utbildningar, skolhus och elevgrupper ska minska. Kunskapsförbundets utbildningar ska hålla en hög kvalitet, vilket innebär att syftet med utbildningen ska fyllas. När de statligt uppsatta målen i läroplanerna för utbildningarna nås fylls syftet och vi vet att vi håller en tillräckligt hög kvalitet. De statliga målen i läroplanerna är många och kan grupperas i stora och komplexa områden som Hälsa och välbefinnande, Engagemang och lust att lära, Kunskap och lärande samt Personlig utveckling. Kunskapsförbundet arbetar med att öka uppfyllelsen av samtliga mål men fokus för utvecklingsinsatserna på förbundsövergripande nivå har under 2015 varit förbättrade kunskapsresultat för eleverna och ökad likvärdighet mellan Kunskapsförbundets olika utbildningar. Att återge en rättvisande bild av måluppfyllelsen inom området kvalitet genom att här redovisa några få mått är svårt, då de nationella målen är så många och ofta dessutom svårmätta. För några av Kunskapsförbundets utbildningar, till exempel Introduktionsprogrammen och Gymnasiesärskolan, saknas nationell uppföljning av resultaten och vår egen är ännu under uppbyggnad. Bifogad denna årsredovisning finns därför 2015 års Kvalitetsrapport i vilken en mer nyanserad bild av verksamheternas kvalitet och elevernas väg mot måluppfyllelse dokumenterats. I Kvalitetsrapporten finns resultatsammanställningar och analysunderlag 15 för samtliga verksamheter och målområden inom Kunskapsförbundet. Resultat 2015 Elevernas trivsel, trygghet och engagemang Resultaten från vår första Elevenkät visar att en majoritet av Kunskapsförbundets elever trivs bra och anser att kvaliteten på utbildningen de genomgår är god. Eleverna i vuxenutbildningen är generellt sett mer nöjda med sin utbildning än vad eleverna inom gymnasieskolan är, dock ger båda grupperna utbildningen höga betyg. Medelvärdet på svaren för de olika frågeområdena varierar mellan 3,59 och 4,38 på en femgradig skala, där 5 är det bästa resultatet. Bäst betyg ger eleverna Kunskapsförbundets arbete med Trivsel och trygghet samt Utbildning och framtidsplaner. De frågeområden som utmärkte sig med något lägre genomsnitt är Jämlikhet och likabehandling samt Delaktighet och inflytande. Det framkommer av enkäten att kännedomen om likabehandlingsplanen är dålig i vissa elevgrupper samt att det i några grupper finns svårigheter i att kunna påverka arbetsmiljön på utbildningen. Individualiserat stöd för elever är ytterligare ett område där utrymme för förbättring finns, enligt eleverna.
Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Motivation och engagemang 3,90 4,26 Trivsel och trygghet 4,37 4,38 Hjälp och stöd 3,71 3,99 Kommunikation 3,82 4,14 Jämlikhet och likabehandling 3,65 4,19 Delaktighet och inflytande 3,59 4,00 Utbildning och framtidsplaner 4,06 4,30 Förväntningar på utbildningen 3,90 4,10 Gymnasieskolans kunskapsresultat Kunskapsresultaten på de 16 nationella gymnasieprogram som erbjuds i Kunskapsförbundet varierar stort. Den genomsnittliga betygspoängen för respektive program spänner från 10,3 till 15,3 (det godkända betyget E i alla kurser ger 10,0). Skillnaden mellan lägsta och högsta programpoäng motsvarar två hela betygssteg på betygsskalan F-A och trenden, både lokalt och nationellt, fortsätter att vara högre resultat för eleverna på de högskoleförberedande programmen än på de yrkesförberedande. Genomsnittet för alla program i Kunskapsförbundet är 13,0 och det är en lätt negativ utveckling sedan 2014, då genomsnittet var 13,2. Sett till skolhusen är den genomsnittliga betygspoängen högst på Birger Sjöberggymnasiet (13,4), näst högst på Nils Ericsonsgymnasiet (12,9) och lägst på Magnus Åbergsgymnasiet (12,6). Skolverket räknar fram den genomsnittliga betygspoängen för Sverige men tar inte med alla kurser i sina beräkningar, vilket påverkar resultatet. Skolverkets siffra för genomsnittlig betygspoäng i riket är 14,0 och motsvarande siffra för Kunskapsförbundets utbildningar 13,7. För 8 av programmen är genomsnittsbetygen i nivå med eller högre än riksgenomsnittet. För 6 program är genomsnittet lägre än i riket. För Fordons- och transportprogrammet samt Humanistiska programmet anges inga siffror eftersom utbildningarna har för lågt elevantal. Vår egen statistik visar att liksom i övriga Sverige finns det inom Kunskapsförbundets 16 gymnasieskolor en differens mellan män och kvinnors resultat, där kvinnorna generellt sett lyckas bättre än männen. Sett till skolhusen är skillnaden mellan könen störst på Magnus Åbergsgymnasiet (2,3). På Nils Ericsonsgymnasiet är skillnaden 0,3 men till männens fördel, vilket är ovanligt. För Birger Sjöberggymnasiet är skillnaden 0,7 poäng och där är det kvinnorna som har de högre poängen. Av Kunskapsförbundets 809 avgångselever i juni 2015 nådde 73,5 % kraven för en yrkeseller gymnasieexamen. Det var färre än 2014 då 81 % lämnade med examensbevis. Det som sticker ut är olikvärdigheten inom förbundet: 63,4 % av yrkeseleverna och 81,2 % av de högskoleförberedande eleverna nådde examen. Då vi jämför programmen med varandra varierar examensandelen från 100 % till färre än hälften examinerade elever. Andelen elever som har grundläggande behörighet till högskolestudier efter avslutad gymnasieutbildning är något lägre inom Kunskapsförbundet än i övriga Sverige, 69,4 % jämfört med 71,3 %, Vuxenutbildningens kunskapsresultat Under våren 2015 betygsattes 1913 kurser i den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen i Kunskapsförbundet. Det var drygt 300 färre kursbetyg än terminen innan, och hela 1159 färre kursbetyg än hösten 2013. I takt med det minskade utbudet har betygsfördelningen förändrats på det sätt att de högre betygens (A, B och C) andelar minskat medan de lägre betygens (D, E och F) ökat. Totalt sett var 83,7 % av de satta betygen
godkända, det vill säga något av betygen E till A. Variationen mellan städerna är betydande. I Vänersborg är andelen lägst godkända kursbetyg 90,7 % och i Trollhättan 80,2 %. Variationen mellan studieformerna varierar också. Elever som läser grundläggande vuxenutbildning lyckas inte lika bra som de som läser gymnasiala kurser. Klart bäst lyckas eleverna som läser yrkesutbildningar (93,6 %) och lärlingsutbildning (93,8 %). Skillnaden mot gymnasieskolans motsvarande utbildningar är slående. Liksom i gymnasieskolan lyckas kvinnorna generellt sett något bättre än männen i vuxenutbildningen. Våren 2015 var andelen lägst godkända kurser 6,5 procentenheter högre för de kvinnliga eleverna. Inom SFI-utbildningen är betygsresultat inte ett lika intressant mått som inom vuxenutbildningens övriga utbildningar. Detta beror på att SFI-betygen inte meriterar för fortsatta studier. För eleven, såväl som samhället, är det framför allt viktigt att eleven når målen för utbildningen relativt snabbt så att vidare studier eller arbete kan påbörjas. Måttet för genomströmningshastighet är därför centralt inom SFI. Under våren 2015 varierade studietiden för de olika SFI-kurserna mellan 12,4 och 44,1 veckor. Variationen mellan de olika kurserna (Kurs 1A-kurs 3D) är större än den mellan de olika terminerna för respektive kurs (våren 2014 till våren 2015). Skillnaderna mellan städerna är generellt stor. Vänersborgseleverna går igenom kurserna snabbare än Trollhätteeleverna, ibland betydligt snabbare. Resultat i förhållande till mål och förutsättningar Kunskapsförbundet har ett gott jobb kvar att utföra innan alla elever når alla mål och vi kan hävda att vi fyller utbildningens syfte. Det är med glädje vi konstaterar att vi lyckas väl med de mjuka värdena samtidigt som vi inser, och tar på största allvar, att elevernas kursrelaterade kunskapsresultat totalt sett är alldeles för låga och att kvaliteten på utbildningen varierar för mycket både inom och mellan Kunskapsförbundets skolor. Att skapa uppåtgående kunskaps- och resultattrender genom att systematiskt börja använda vetenskapligt förankrade undervisnings- och utvecklingsmetoder, som Kunskapsförbundet nu gjort, är långsamt verkande processer. Förhoppningarna är givetvis varje år att samtliga kvalitetsresultat ska ha förbättras mot föregående, vilket inte är fallet för 2015. En mer rimlig förväntan är dock att det kommer att dröja flera år innan vi kan hoppas se en stabil och positiv utvecklingstrend i resultatbilden. Kunskapsförbundet är fortfarande i ett omfattande arbete med att skapa och presentera arbetsmodeller, förståelsegrund och engagemang för hur förbättringsarbeten ska kunna genomföras. Efter initieringsfasen väntar faser av implementering, Institutionalisering och spridning innan de flesta i organisationen kan förväntas vara delaktiga och bidragande i resultatutvecklingen på ett positivt och effektivt sätt (Miles, Ekholm & Vanderberghe. Lasting School Improvement. 1987). Tidsmässigt, menar skolforskare att denna process- det vill säga för en skola eller skolorganisation att omvandla en nyhet till en rutin- utgörs av fem till åtta år (Blossing. Att kartlägga och förbättra skolor. 2012). Kunskapsförbundet har sedan starten dragits med några försvårande omständigheter som säkert har påverkat resultatutvecklingen till det sämre. Det handlar till exempel om flera på varandra följande organisationsförändringar med lokal-, rektors- och lärarbyten som konsekvens, vilket givetvis lett till inbromsningar i utvecklingsarbetet inom främst gymnasieskolan. Inom vuxenutbildningen har ett markant minskat kursoch platsutbud påverkat elevgruppernas sammansättningar eftersom de elever som bedöms stå längst bort från arbetsmarknaden har förtur till vuxenstudier. Detta syns i resultaten då utbildningen i motsvarande takt inte lyckats kompensera och anpassa undervisningen till de nya elevförutsättningarna. Andra försvårande omständigheter är att elever försvunnit från några av utbildningarna, till exempel inom Yrkesvux, medan elevantalet ökat drastiskt på andra, till exempel Språkintroduktionen. Detta har försatt Kunskapsförbundet i ett gå runt -läge mer än i ett gå framåt -läge. Vi är dock trygga med att vi nu tycks gå in i ett mer stabilt läge såväl organisatoriskt som ekonomiskt, så att fokus allt mer förflyttas till eleverna och deras lärande. De åtgärder och aktiviteter som genomförts på förbundsnivå under 2015, i syfte att förbättra resultaten, som till exempel förstärkt kollegialt arbete och 17
förutsättningar för pedagogiskt ledarskap, har alla valts ut efter analys och evidenskoppling. Syftet är att komma tillrätta med vår oförmåga att kompensera för hinder i elevernas lärande. Nu ligger utmaningen i att behålla fokus och inte ändra riktning i utvecklingsarbetet. Även om det inte ännu är synligt i resultaten kommer det att löna sig. Det kommer att löna sig för våra elevers lärande. 18
II. EN ATTRAKTIV UTBILDNINGSAKTÖR Kunskapsförbundet ska bygga ett starkt varumärke och vara det självklara valet för gymnasie- och vuxenutbildning i Trollhättan och Vänersborg. Att vara en attraktiv utbildningsaktör innebär mer än att locka elever till våra gymnasieutbildningar. Det handlar också om att erbjuda alternativ för ett livslångt lärande inom vuxenutbildningen. Likaså handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare för att säkerställa framtida kompetensförsörjning och att vara en intressant samarbetsaktör för till exempel branscher, universitet och högskolor. Resultat 2015 Nedanstående rubriker utgör måtten för måluppfyllelse inom området Attraktivitet. De ger oss tillsammans bilder av hur attraktivt Kunskapsförbundet är som utbildningsaktör. -Andelen elever som efter avslutad utbildning är nöjda och rekommenderar den Måttet baseras på svaren från Elevenkäten från våren 2015 och frågorna Jag är nöjd med valet av utbildning och Jag kan rekommendera min utbildning till andra. På gymnasiet har eleverna i årskurs 3 valts ut, eftersom dessa är i slutet av sin utbildning. Dock är det inte möjligt att välja ut elever som avslutat eller är i slutet av utbildningen inom vuxenutbildningen, eftersom studieupplägget inom vuxenutbildningen ser annorlunda ut. Därför ingår alla elever som besvarat enkäten inom vuxenutbildningen i statistiken. Av dessa är 76,4 % av gymnasieeleverna nöjda med sitt val av utbildning och 78,5 % skulle rekommendera den. Bland eleverna på vuxenutbildningen är hela 87,4 % nöjda med sitt val av utbildning och 84,1 % kan rekommendera den utbildning de gått. Siffrorna säger oss att en stor majoritet av våra elever är nöjda och kan rekommendera utbildningen till andra, vilket är goda resultat att jobba vidare utifrån. -Andelen elever som tycker att studierna får avsedd verkan, det vill säga leder till arbete eller vidare utbildning Även i detta mått baseras resultatet på Elevenkäten från våren 2015, det vill säga årskurs 3 på gymnasiet och alla elever på vuxenutbildningen. I enkäten är frågan presenterad genom påståendet Utbildningen känns relevant för mitt kommande arbetsliv eller fortsatta studier. Av gymnasieeleverna är det 73,3 % som upplever att utbildningen är relevant för deras framtid, medan samma siffra hos eleverna vid vuxenutbildningen är 87,7 %. Den höga siffran på vuxenutbildningen är både naturlig och glädjande eftersom vuxenstuderande tordes ha ett än mer tydligt mål med vad utbildningen ska syfta till än ungdomar som är under 20 år kan tänkas ha. -Andelen förstahandssökande till Kunskapsförbundets gymnasieutbildningar Måttet baseras på siffror från den slutgiltiga antagningen i september 2015 och visar att av elever folkbokförda i Trollhättan och Vänersborg valde 69 % någon av Kunskapsförbundets utbildningar i första hand. Det är en lätt nedgång sedan 2014 då motsvarande siffra var 71 %. -Antalet sökande från andra kommuner än Trollhättans stad och Vänersborgs kommun Utanför Kunskapsförbundets upptagningsområde, det vill säga invånare i Trollhättan och Vänersborg, var det 93 gymnasieelever som började studera på någon av våra utbildningar hösten 2015. Det är en tydlig minskning från hösten 2014 då motsvarande siffra var 133. -Andelen elever inom vuxenutbildningen som är nöjda med utbildningsutbud, studieformer och studietider Under 2015 har vi inte kunnat följa upp det här måttet på ett statistiskt säkerställt sätt men vi återkommer med resultat i 2016 års rapporter. 19
-Andelen anställda som är nöjda med Kunskapsförbundet som arbetsgivare I den medarbetarundersökning som genomfördes under hösten 2014, det vill säga när Kunskapsförbundet funnits i drygt ett och ett halvt år, framkom att 42 % av medarbetarna har en positiv helhetsuppfattning om Kunskapsförbundet som arbetsgivare, 28 % är varken positiva eller negativa och 30% har en negativ bild av förbundet. Siffrorna visar att det är angeläget att arbeta aktivt med bland annat arbetsgivarvarumärket, vilket Kunskapsförbundet också prioriterar. -Vilka bilder har branscher och samarbetsaktörer av Kunskapsförbundet Vi har genomfört telefonintervjuer med representanter från 10 olika organisationer som Kunskapsförbundet samarbetar med, 3 kontakter från lokala företag, 3 från Vänerborgs kommun, 3 från Trollhättans stad och 1 kontakt från Högskolan Väst. 6 av 10 personer uttrycker förtroende för Kunskapsförbundet som utbildningsaktör och 4 är neutrala. Alla svaranden upplever att de representanter från Kunskapsförbundet som man varit i kontakt med är kunniga inom sitt yrkesområde och 9 av 10 tycker att de blir bemötta på ett positivt sätt. På frågan om Kunskapsförbundet är en öppen organisation väljer 4 att vara neutrala och 6 uttrycker sig positivt. På frågan om Kunskapsförbundet är en nytänkande organisation är det mer spridda skurar, 4 kontakter svarar positivt, 4 är neutrala och 2 är negativa. En majoritet av de nuvarande samarbetsparterna, 8 av 10, ser intressanta möjligheter i ett framtida samarbete med Kunskapsförbundet och 2 ställer sig neutrala. -Vilka bilder har medlemskommunernas invånare av Kunskapsförbundet? För att få en indikation på det här måttet har vi valt att använda resultaten i medborgarundersökningarna som genomförts av SCB i Trollhättans stad under hösten 2014 och i Vänersborgs kommun under hösten 2015. Där kan vi få en övergripande bild av den inställning kommuninvånarna i medlemskommunerna har till den kommunala gymnasieutbildningen, det vill säga Kunskapsförbundets gymnasieutbildning. Måtten som SCB använder i undersökningen är NMI, Nöjd-Medborgar-Index, där skalan går mellan 0 och 100 på varje frågeområde. Utifrån undersökningarna kan vi utläsa att kommuninvånarna i Trollhättan och Vänersborg generellt sett upplever att utbildningsmöjligheterna i kommunen är mycket goda, NMI för Trollhättan är 74 och Vänersborg 66 mot rikets genomsnitt på 60 under hösten 2015. Nästa del av undersökningen fokuserar på kommunens verksamheter och man frågar specifikt om den kommunala grund- och gymnasieskolan. Tyvärr saknas information om den kommunala vuxenutbildningen i SCB:s medborgarundersökning. NMI för gymnasieskolan i Trollhättan är 59 och i Vänersborg 55, vilket är strax över godkänd-nivå. Rikssnittet var 58 under båda dessa perioder. Området Gymnasieskola hamnar bland de lägst prioriterade områdena för förbättringsarbete då kommuninvånarna väljer. Värdet är högre för Bevara, vilket är särskilt tydligt i Vänersborgs kommun. Det kan tolkas som att medborgarna ser den kommunala gymnasieskolan som en funktionell organisation som man har förtroende för. 20
III. EN EFFEKTIV ORGANISATION Kunskapsförbundet resurser ska användas så effektivt som möjligt för att bidra till att fylla förbundets syfte och nå det övergripande målet att alla elever ska nå alla mål Förbundet arbetar för att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi. Strävan är att ha ett positivt resultat som kan hjälpa till att finansiera investeringar. Under 2015 har Kunskapsförbundet fokuserat på ekonomin och de två största kostnadsposterna lokaler och personal. Resultat 2015 Resultatet åskådliggörs genom redovisning av de mått som redovisas i tabellerna nedan och därefter kommenteras. Mått 2013 2014 2015 Antal kvadratmeter/elev, gymnasiet 28 29 28 Antal kvadratmeter/elev, vuxenutbildningen 5 5 5 Lokalkostnad/elev, kr, gymnasiet 21 316 22 798 21 602 Lokalkostnad/elev, kr, vuxenutbildningen 4 660 4 882 5 297 Antal lärare/100 elever, gymnasiet 9,0 9,7 8,9 Undervisningskostnad/elev, kr, gymnasiet 54 822 55 021 48 212 Undervisningskostnad/elev, kr, vuxenutbildningen 24 438 27 250 29 150 Inga stora förändringar har skett mellan åren när det gäller antalet kvadratmeter och lokalkostnad per elev. Gymnasiet ligger runt 28 kvadratmeter per elev och vuxenutbildningen runt 5 kvadratmeter. Det finns inga nationella mått att jämföra med men andelen kvadratmeter per elev på gymnasiet har ökat i takt med minskat elevantalet. När elevkullarna var större var siffran runt 20. För att få mer flexibla och attraktiva lokaler pågår ombyggnationer av Birger Sjöberggymnasiet och Nils Ericsonsgymnasiet som beräknas vara klara under 2016. Då kommer både gymnasiet och vuxenutbildningen att lämna vissa lokaler och det leder till att antalet kvadratmeter minskar, men det ger bara viss ekonomisk effekt eftersom Kunskapsförbundet får en högre hyreskostnad för de ombyggda lokalerna. Antalet kvadratmeter per elev beräknas då hamna på samma nivå som när gymnasiet hade stora elevkullar. I måtten antal lärare per 100 elever och undervisningskostnad per elev ingår förutom gymnasiet även de mer personaltäta verksamheterna gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen. Antal lärare per 100 elever tas fram i oktober varje år. Måtten har minskat mellan 2014 och 2015 till en följd av den personalneddragning som gjordes på gymnasiet inför höstterminen. Under sommaren förändrades lärartätheten från 8,9 lärare per 100 elever till 8,3 lärare per 100 elever och gymnasiet ligger nu på samma nivå som innan förbundet startade. Nyckeltalen för gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen är däremot oförändrade jämfört med 2014. Måttet undervisningskostnaden per elev på gymnasiet har minskat som en följd av den minskade lärartätheten. Det är effektivt att ha rätt kompetens på rätt position i en organisation. Majoriteten av de anställda i Kunskapsförbundet är lärare. Vi använder därför andelen legitimerade lärare som indikator för att mäta vår effektivitet i det här avseendet. I december 2015 har 213 av förbundets 323 tillsvidareanställda lärare redovisat sin legitimation. Det är främst yrkeslärare och lärare inom SFI som ännu inte uppvisat sin legitimation. Procentuellt är detta en liten ökning jämfört med december 2014, men det är fortfarande många behöriga lärare som väntar på Skolverkets process så siffrorna förväntas öka när den processen är klar. 21