RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK



Relevanta dokument
Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Lokal studieplan matematik åk 1-3

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

ARBETSPLAN MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Södervångskolans mål i matematik

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Förslag den 25 september Matematik

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Kursplan Grundläggande matematik

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Extramaterial till Start Matematik

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Broskolans röda tråd i Matematik

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Sammanfattningar Matematikboken X

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

48 p G: 29 p VG: 38 p


Matematik Uppnående mål för år 6

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

Lokala mål i matematik

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Mattestegens matematik

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Transkript:

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5

F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse GEOMETRI Känna igen siffrorna 0 9 Ramsräkna från 1 100 Ramsräkna från olika ställen 1 20 Räkna talraden baklänges från 10 ner till 0 Lägga till och ta bort ett Känna igen antal Förstå sambandet symbol och antal inom talområdet 0 9 Förstå enkla begrepp: Storlek: stor, större, störst liten, mindre, minst Antal: många, fler, flest få, färre, färst Lägesord: i, på, över, under, först, sist, före, efter, upp, ner, i mitten, framför, bakom, bredvid, mellan Se mönster, likheter och skillnader Likhetstecknet Mätandets idé. Jämföra och uppskatta längder.

F-KLASS Konstruktion av geometriska objekt. (Skala vid enkel förstoring och förminskning.) Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Månghörningar Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av Konstruktion av geometriska objekt. (Skala vid enkel förstoring och förminskning.) Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. SANNOLIKHETSLÄRA Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar SAMBAND OCH FÖRÄNDRING Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Jämföra areor Jämföra volym Begreppet hörn Storleksordna föremål Begreppet tid Enkla tabeller och stapeldiagram Begreppet hälften och dubbelt.

F-KLASS PROBLEMLÖSNING ÅK 1 Strategier för matematisk problemlösning i enkla Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga TALUPPFATTNING Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. Delta i samtal kring problemlösning och rita enkla lösningar Skriva siffrorna 0 9 De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i Ramsräkna från 0 till 100 Ramsräkna från olika ställen på talraden 0 till 100 Ramsräkna 10- hopp upp till 100 Ordningstal 1 till 10 Udda och jämna tal 0 10 Addition och subtraktion talområdet 0 20 utan tiotalsövergångar Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar. De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i Se sambandet addition och subtraktion 0 20 ex. 5+3 och 15 + 3 samt 5 3 och 15-3 Kunna 10- kamraterna Tvillingtalen 1 + 1 t.o.m. 10 + 10 Tecknen + - = Likhetstecknets betydelse Symbolerna större än mindre än

ÅK 1 ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse Förstå enkla begrepp: Kvantitet (volym): Mycket, mer, mest Liten, mindre, minst Längd: Lång, längre, längst Kort, kortare, kortast Lägesord: Ovanpå, överst, underst, i början, i slutet, högst upp, längst ner, nära, närmast, utanför, innanför, ovanför, nedanför, uppåt, neråt, fram, bak, framåt, bakåt Tidsord: Nu, då, förr, alltid, aldrig, ofta, oftast, idag, imorgon, igår, i förrgår, en stund, längesen Addition: Term + term = summa Subtraktion: Term - term = differens Lägga, rita och beskriva enkla mönster Fortsätta samt avbilda enkla mönster Enkla talföljder Likhetstecknet GEOMETRI av nutida och äldre metoder. (kunskapskrav år 4-6) Mätandets idé. Mäta längder utan enheter. Konservering av area Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. Konservering av volym

ÅK 1 av nutida och äldre metoder. (kunskapskrav år 4-6) Begreppet vinkel ÅK 2 SANNOLIKHETSLÄRA Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar Slumpmässiga händelser i experiment och spel SAMBAND OCH FÖRÄNDRING Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. PROBLEMLÖSNING Strategier för matematisk problemlösning i enkla Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga TALUPPFATTNING De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i Hälften och dubbelt så långa sträckor Begreppet tid (hel- och halvtimmar) Skapa och avläsa enkla tabeller och stapeldiagram Slumpmässiga, enkla undersökningar Begreppet hälften, dubbelt Proportionalitet Skapa en räknehändelse utifrån ett givet tal (addition och subtraktion) Lösa enkla räknehändelser Ramsräkna inom talområdet 0 1000 Ramsräkna 100 hopp upp till 1000 Udda och jämna tal 0 100 Ordningstalen 1 20 eller högre Se sambandet addition och subtraktion 0 100 ex. 5+3 och 35 + 3 samt 5 3 och 35-3

ÅK 2 Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar. Addition och subtraktion med tiotalsövergång 0 20 Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i Talets värde i positionssystemet 0 999 (ental, tiotal, hundratal) Algoritmuppställning i subtraktion utan växling 0 100 Algoritmuppställning i addition utan tiotalsövergång i talområdet 0 100 Räkna 2 och 5 hopp upp till 100 Förstå sambandet multiplikation och upprepad addition Multiplikationstabellerna 1 2 5 och 10 Förstå enkla begrepp: Massa (vikt): tung, tyngre, tyngst lätt, lättare, lättast Höjd: hög, högre, högst låg, lägre, lägst Bredd: smal, smalare, smalast Tjocklek: tjock, tjockare, tjockast tunn, tunnare, tunnast Ålder: ung, yngre, yngst Lägesord: vänster, höger Fler ord: alla, ingen, någon, udda, jämna, hälften, dubbelt, knappt, drygt, ungefär, full, tom, resten Tidsord: sällan, ibland, sedan, strax, snart, nyss Några andra ord: addition, subtraktion, multiplikation, division, kilo, hekto, deci, centi, milli, volym, ton, kvart, timme, halvtimme, dygn

ÅK 2 ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse Lägga, rita och beskriva enkla mönster med ökad svårighetsgrad Fortsätta samt avbilda enkla mönster Talmönster inom talområdet 0-99 Likhetstecknet GEOMETRI Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. av nutida och äldre metoder. (kunskapskrav år 4-6) Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. av nutida och äldre metoder. (kunskapskrav år 4-6) Mäta enheter med graderad linjal. Meter, decimeter, centimeter och millimeter. Uppskatta och mäta olika sträckor Fyrhörningar. Fyrhörningarnas egenskaper. Arean av oregelbundna figurer Rektangelns area Volym av vätska Rät vinkel, spetsig vinkel och trubbig vinkel Halvt och helt varv Vinklar i symmetriska trianglar och fyrhörningar Jämföra plana figurers area (laborativt)

ÅK 2 Begreppet tid (hel- och halvtimmar, kvart i och kvart över) Veckodagar, månader, årstider och år. ÅK 3 SANNOLIKHETSLÄRA Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar Slumpmässiga händelser i experiment och spel SAMBAND OCH FÖRÄNDRING Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. PROBLEMLÖSNING Strategier för matematisk problemlösning i enkla Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga TALUPPFATTNING Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i Skapa och avläsa enkla tabeller och stapeldiagram Slumpmässiga, enkla undersökningar Grundläggande enkla bråk Lösa problem på olika sätt (addition, subtraktion och multiplikation) Göra egna räkneproblem Kunna tallinjen upp till 1000 Talets värde i positionssystemet 0 9999 (ental, tiotal, hundratal,tusental) Multiplikation 1 t.o.m. 7 och 10 Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i Division, se samband med multiplikation

ÅK 3 Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga Enkla bråk ½, ¼ Begrepp Multiplikation Faktor x faktor = produkt Division Täljare / nämnare = kvot ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. GEOMETRI Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. SANNOLIKHETSLÄRA Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar Rita och beskriva mönster Talmönster inom talområdet 0-999 Mätning av omkrets Konstruera två-dimensionella figurer Kvadraten, rektangeln och romben Jämföra (inte beräkna) arean av en triangel och en parallellogram med arean av en lämplig rektangel Volym av rätblock i enheten kuber Likbent och liksidig triangel Vinklarna i triangel, kvadrat, rektangel, romb och parallellogram Förstora och förminska. Likformighet och kongruens. (laborativt) Analoga klockan (i 5 minuters intervaller) Skapa och avläsa enkla tabeller och diagram (linjeoch stapeldiagram)

ÅK 3 Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar Formulera och besvara frågor kring ett diagram ÅK 4 Slumpmässiga händelser i experiment och spel SAMBAND OCH FÖRÄNDRING Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. PROBLEMLÖSNING Strategier för matematisk problemlösning i enkla Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga TALUPPFATTNING Slumpmässiga experiment En hel delad i lika bitar En hel delad i olika bitar Grundläggande kunskaper om bråk Lösa problem på olika sätt (addition, subtraktion, multiplikation och division) Göra egna räkneproblem Multiplikationstabellen 1 10 Se sambanden med hjälp av multiplikationstabellen ex. 4 x 7 = 28 och 4 x 70 = 280 Utföra en multiplikation följt av en addition ex. 7 x 2 + 4 = 18

ÅK 4 Lösa multiplikationsuppgifter med ena faktorn ensiffrig och den andra inom talområdet 0 999. Rationella tal och deras egenskaper. Rationella tal och deras egenskaper. ALGEBRA Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol Känna till innehålls- och delningsdivision Behärska divisionstabellen Miniräknare Begrepp: kilo, hekto, deci, centi, milli, ton, täljare, nämnare, kvot, faktor, produkt, term, summa, skillnad Förstå att ett tal kan bytas ut mot en symbol och ett tomrum

ÅK 4 Metoder för enkel ekvationslösning Lösa enkla ekvationer med de fyra räknesätten Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas GEOMETRI av nutida och äldre metoder. av nutida och äldre metoder. Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. av nutida och äldre metoder. av nutida och äldre metoder. Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga Bygga, beskriva och uttrycka mönster Digitala klockan Att uttrycka storheter i decimalform och med prefixen deci, centi, milli uttryckt i decimaltal. Gamla enheter 1 fot = 12 tum, 2 fot = 1aln, 1 famn = 3alnar. Prefix: Centi = hundradel, Deci = tiondel, Milli = tusendel. Konstruera med passare och linjal: Romb, triangel, kvadrat, rektangel, cirkel och sexhörning. Konstruera geometriska kroppar med givna mått: t.ex.rätblock. Beräkning av parallellogrammens area. Volym av oregelbundna kroppar Uppskatta vinklars storlek Inför begreppet skala som uttrycks i formen a:1 eller 1:a.

ÅK 4 SANNOLIKHETSLÄRA SAMBAND OCH FÖR ÅK 5 Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök. SAMBAND OCH FÖRÄNDRING Proportionalitet och procent samt deras samband. PROBLEMLÖSNING Strategier för problemlösning i vardagliga Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga TALUPPFATTNING Kunna avläsa och göra enkla tabeller, stapel- och linjediagram. Slumpmässiga, enkla undersökningar Fortsätta talmönster Använda olika strategier för att lösa vardagliga problem Multiplikationsalgoritm med en faktor 0 9999 och andra faktorn ensiffrig. Behärskar divisionstabellen med rest Rationella tal och deras egenskaper. Kort division med minnessiffra 0 9999

ÅK 5 Överslagsberäkna Bedöma rimlighet Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska. Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga ALGEBRA Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol GEOMETRI av nutida och äldre metoder. Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras. av nutida och äldre metoder. Bråk och decimaltal Miniräknare Formulera och lösa enkla algebraiska uttryck och ekvationer i problemlösningssituationer Uttrycka och beskriva mönster i talföljder Förstå att ett tal kan bytas ut mot en variabel Mil och kilometer. Gamla enheter för areamätning som tunnland, skäppland och kappland. Symmetri och spegling (vikning) Triangelns area.

ÅK 5 Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga av nutida och äldre metoder.grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruera geometriska kroppar av papper. Uppskatta och jämför dess volym. av nutida och äldre metoder. Mäta och rita vinklar med gradskiva. Vinkelsumman i en triangel, fyrhörning, femhörning och sexhörning. SANNOLIKHETSLÄRA Tolkning av data i tabeller och diagram Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök Enkel kombinatorik i konkreta situationer Avläsa olika slags tabeller Skapa och avläsa enkla tabeller och diagram (linje-, stapel-, och cirkeldiagram) Slumpmässiga experiment Enkel kombinatorik Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan Medelvärde användas i statistiska undersökningar. SAMBAND OCH FÖRÄNDRING Proportionalitet och procent samt deras samband Procent betyder hundradel En hundradel = 1% En hel = 100 % En halv = 50% En fjärdedel = 25% En tiondel = 10% PROBLEMLÖSNING Strategier för problemlösning i vardagliga Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga Använda olika strategier för att lösa mer komplexa vardagliga problem