BORLÄNGE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2417975000 SWECO CIVIL AB FALUN GEOTEKNIK 1 (12)
Innehållsförteckning 1 Uppdrag 3 2 Objektsbeskrivning 3 3 Underlag 4 3.1 Tidigare utförda undersökningar 4 4 Styrande dokument 4 5 Befintliga förhållanden 5 6 Geotekniska förhållanden 5 6.1 Östra området (Uvbergsviken, område 1) 6 6.1.1 Jordlagerföljd 6 6.1.2 Berg 6 6.1.3 Materialegenskaper 6 6.1.4 Markradon 6 6.2 Västra området (Uvberget, område 2) 7 6.2.1 Jordlagerföljd 7 6.2.2 Berg 7 6.2.3 Materialegenskaper 8 6.2.4 Markradon 8 6.3 Strandläge (Område 3) 8 6.4 Geohydrologiska förhållanden 8 7 Rekommendationer 10 7.1 Grundläggningsförutsättningar 10 7.2 Geoteknisk kategori 10 7.3 Grundläggning, Schakt och fyllning 10 7.3.1 Tomtmark 10 7.3.2 Gator och ledningar 11 7.3.3 Båtbrygga 11 7.3.4 Radon 11 8 Kontroll 11 9 Sammanfattning 12 2 (12)
1 Uppdrag På uppdrag av Borlänge Kommun har Sweco Civil AB upprättat ett projekterings-pm Geoteknik avseende ett område för planerad bostadsbebyggelse med tillhörande gator vid Uvberget och Uvbergsviken. Området är beläget vid Uvberget strax norr om Torsång i Borlänge kommun. PM:et syftar till att beskriva rådande geotekniska förhållanden samt att ge underlag för dimensionering av gator, grundläggningsförhållanden för bebyggelse samt bestämning av bergfritt djup i lägen för tomter och gator. Rekommendationer för grundläggning och schaktarbeten inarbetas i PM:et. Området klassas även med avseende på radonrisk. Föreliggande utredning är ett projekteringsunderlag och får inte utgöra del av förfrågningsunderlag. Geotekniska krav och rekommendationer för byggskedet ska inarbetas i byggbeskrivningen, eller så ska denna handling omarbetas före byggstart. 2 Objektsbeskrivning Borlänge kommun planerar att exploatera ett obebyggt skogsområde som angränsar till ett befintligt bostadsområde (Uvberget) som påbörjades 2006 och ett äldre bostadsområde som uppfördes under 1980-talet. Till dessa tänkta tomter anläggs även tillhörande infrastruktur i form av lokalgator och ledningar. Figur 1. Översikt av exploateringsområdet Uvbergsviken delplan 2. Till väster ses befintligt bostadsområde från 2006, och till öster angränsar bostadsområdet från ~1980. 3 (12)
Område 1: Nytt exploateringsområde för bostäder ner mot Uvbergsviken. Största delen är tänkt att exploateras med villabebyggelse. Vid den södra delen ner mot Torsångsvägen planeras ev framtida flerfamiljshus. Till detta område inkluderas även nya gator samt servisledningar till tomterna. Område 2: Området är en del av det redan exploaterade bostadsområdet på Uvberget. I sydsluttningen av berget vill kommunen utöka antalet villa tomter samt anlägga tillhörande anslutningsgata. Här utförs främst kontroll av bergfritt djup. Område 3: Ett mindre område vid strandkanten ut mot Runn. Här kontrolleras förutsättningarna för att eventuellt anlägga ytterligare en båtbrygga som ett komplement till den redan befintliga brygga som finns i närheten. 3 Underlag Följande undersökningar och utredningar har utförts inom området och använts vid upprättande av detta PM: Beskrivning och omfattning av tjänsten för upphandlingen. Visma Direktupphandling, 160524. Underlag till grundundersökning, Uvbergsviken 160425, Plan- och markkontoret Samhällsbyggnadssektorn, Borlänge Kommun, (Grundundersökning bild 2). Geologisk karta, erhållet via SGU Tidigare utförda undersökningar enligt kapitel 3.1 Platsbesök med fotodokumentation, 160524 samt 160901 Markteknisk undersökningsrapport, Uvbergsviken Delplan 2, 2417975, Sweco. Daterad Uppgifter om framtida laster, husutformningar eller grundläggningsnivåer har ej erhållits vid framtagandet av detta PM. 3.1 Tidigare utförda undersökningar Undersökningar inom området har tidigare utförts enligt nedan: Geoteknisk utredning, Uvberget, Sweco Infrastructure AB, 2006-02-15 Undersökningspunkter har i tillämpliga delar inarbetats i denna handling. 4 Styrande dokument [1] Dimensionering SS EN 1997-1 TD Grunder (IEG Rapport 2:2008, rev 2) [2] AMA Anläggning 13 4 (12)
5 Befintliga förhållanden Västra delen av området utgörs idag av bitvis öppen mark och sly. Området är kuperat med sten och block i markytan. Marknivåerna längs med det undersökta området varierar mellan +129,6 och +133,8. Området angränsar till befintligt bostadsområde från 2006. Östra delen av området utgörs idag av skog. Området är måttligt kuperat med låg andel block i markytan. Området angränsar till en större höjd åt söder och åt ett befintligt bostadsområde från ~1980 i öster. Marknivåerna längs med den undersökta sträckan varierar mellan +108,4 och +119,7. Flertalet skogsstigar finns i området. Figur 2. Bild från området i de östra delarna. Tät skogsmark angränsande till bostadsområdet från ~1980. 6 Geotekniska förhållanden Tolkningarna är utförda till största del utifrån de undersökningar som utfördes i området 2016. Undersökningarna som gjordes 2006 har inarbetats i framtagandet av plan-, profiloch sektionsritningar. Ett platsbesök gjordes också i maj 2016. Då området är stort (ca 5,5 ha) kan mindre lokala avvikelser förekomma. 5 (12)
6.1 Östra området (Uvbergsviken, område 1) 6.1.1 Jordlagerföljd 6.1.2 Berg Jorden utgörs överst av ett ca 0,1m vegetationslager som underlagras av fast silt till 2,4-4,5m djup. Under silten följer morän som vilar på berg. Moränen bedöms huvudsakligen som en sandig siltmorän. Lokalt kan vegetationen underlagras direkt av morän. Längs med linjerna VAG_A och VAG_B (km 0-0/330) påträffas fyllning efter ledningsarbeten. I samtliga punkter förutom 1640, 1644, 1655 har sondering utförts till minst 3 meters djup för kontroll av bergfritt djup. De punkter som har gått på tidigare stopp återfinns främst i områdets östra del nedanför den större höjden som återfinns i områdets mitt. 6.1.3 Materialegenskaper Material Tunghet (kn/m 3 ) Karakteristisk friktionsvinkel ( ) Karakteristisk E- modul (MPa) Kommentar γ γ k Ek Silt 18 9 32 10 Naturligt lagrad Morän 20 12 36 25 Naturligt lagrad Packad fyllning av bergkross 22 45 50 Utförd enligt kap 9 Silten i området klassas enligt materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Moränen klassas även den som materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. 6.1.4 Markradon Markradonmätning har utförts i 5 punkter utmed området. Mätningen utfördes momentant med instrumentet Markus10 av Marcus Sjöberg. De uppmätta värdena varierade mellan 2-12 kbq/m 3, vilket medför att marken klassas som lågradonmark (<20 kbq/m 3 ). Se rekommendationer avseende radon under kapitel 7. 6 (12)
6.2 Västra området (Uvberget, område 2) 6.2.1 Jordlagerföljd Jorden utgörs överst av 0,1-0,2m mulljord som underlagras av en sandig siltmorän som i sin tur vilar ovan berg. Lokalt kan tunnare skikt av silt av torrskorpekaraktär förekomma. Moränens mäktighet varierar över området. Mäktigheterna i västra delen bedöms till 2,7-4,5m och 1,0-1,9m i östra delen. Markytans blockighet bedöms som hög, särskilt i de branta partierna. Ställvis förekommer även större block. 6.2.2 Berg Figur 3. Ytliga block i västra delen av område 2 Området har utförts med slagsondering för att kontrollera bergfritt djup. Bergytans nivå varierar över området. Generellt bedöms det att berget ligger ytligt, främst i östra delen. Sonderingar har avbrutits mot berg eller större block på ca 1,1-1,8m djup i områdets östra del och på 1,8-2,6m djup i västra delarna. Lokalt kan vissa avvikelser förekomma. 7 (12)
6.2.3 Materialegenskaper Nedan följer en tabell med utvärderade materialparametrar: Material Tunghet (kn/m 3 ) Karakteristisk friktionsvinkel ( ) Karakteristisk E- modul (MPa) Kommentar γ γ k Ek Morän 20 12 36 25 Naturligt lagrad Packad fyllning av bergkross 22 45 50 Utförd enligt kap 9 8 (12) Förekommande moräner som dominerar området klassas som siltmorän och tillhör materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Dimensionerande grundtryck på berg begränsas till 1MPa, då undersökning av bergtyp inte utförts. 6.2.4 Markradon Markradonmätning har utförts i 2 punkter. Mätningen utfördes momentant med instrumentet Markus10. De uppmätta värdena varierade mellan 2-5 kbq/m 3, vilket medför att marken klassas som lågradonmark (<20 kbq/m 3 ). De låga värdena beror bland annat på de täta jordar som förekommer inom området. Se rekommendationer avseende radon under kapitel 7. 6.3 Strandläge (Område 3) Längs med strandkanten önskar kommunen anlägga en ny båtbrygga för boende i området. Handhållen viktsondering och lodning av botten har utförts från båt i 4 sektioner utmed strandlinjen för att kontrollera förutsättningarna för lämpligt bryggläge. 30 meter ut från strandkanten är djupet till botten cirka 1,5m. Botten består av dy som underlagras av ca 2m lös lera innan friktionsjord tar vid på cirka 5m djup. Lermäktigheten är störst i norra delen av området och minskar till ca 0,5m i delen närmast befintlig båtbrygga. 6.4 Geohydrologiska förhållanden Grundvattennivån har avlästs i 5 punkter utmed området. Vid avläsning har majoriteten av rören varit torra.
GW-rör Avläsningsdatum Marknivå GW-nivå Meter under markytan (mumy) SW1603GW 2016-09-07 2016-09-16 SW1618GW 2016-09-07 2016-09-16 SW1625GW 2016-09-07 2016-09-16 SW1634GW 2016-09-07 2016-09-16 SW1650GW 2016-09-07 2016-09-16 +132,9 +131,4 +131,4 +115,4 Torr Torr +118,7 Torr Torr +113,6 +109,6 +109,6 +117,1 Torr Torr 1,5 4,0 Figur 4. Området i öster sluttar ner mot Ösjön där nytt läge för båtbrygga planeras. 9 (12)
7 Rekommendationer 7.1 Grundläggningsförutsättningar Ur geoteknisk synpunkt föreligger generellt inga förstärkningsåtgärder gällande anläggande av vägar och grundläggning av byggnader. Vissa schakt- och fyllningsarbeten kommer att erfordras. Främst i Område 2 uppe på Uvberget där terrängen sluttar mer än östra delen och är mer kuperat än övriga områden. Här återfinns också lokalt flertalet block i ytan vilket innebär att blockrensning av olika omfattning kommer att krävas inför färdigställandet av gata och tomter. Bergschakt för servis och i vissa fall byggnader beroende på byggnadsnivåer kommer att krävas i områden med ytnära berg. Detta område 2 där ytliga stopp påträffats. Bergschakt i område 1 bedöms inte förekomma, vissa mindre lokala avvikelser kan dock ske. Grundläggningsarbeten ska utföras frostskyddat. Siltjordar dominerar området och dessa jordar kan vara mycket flytbenägna i vattenmättat tillstånd. Flytjordsbildning uppkommer således uppkomma vid nederbördsrika- och snösmältningsperioder vilket skall beaktas i samband med schaktningsarbeten. Siltjordar skall ej användas som fyllnadsmassor under byggnader. 7.2 Geoteknisk kategori Grundläggningsarbetena för villor kan dimensioneras enligt geoteknisk kategori 1 (GK1) under förutsättning att kraven i TD Plattgrundläggning (IEG Rapport 7:2008) är uppfyllda. Om inte dessa uppfylls utförs arbetena i geoteknisk kategori 2 (GK2). GK2 bör användas vid projektering för flerbostadshus. 7.3 Grundläggning, Schakt och fyllning 7.3.1 Tomtmark Grundläggning av byggnader kan ske med platta på mark på ny packad fyllning ovan naturligt lagrad jord. All eventuell befintlig fyllning och vegetation skall schaktas bort under byggnader. Befintliga fyllningar skall ej användas som massor under byggnader. Om GK1 används vid dimensionering grundplatta på mark kan följande dimensionerande grundtrycksvärden användas: Silt 50kPa Morän 200kPa Grundplattor bör grundläggas på minst 0,2m ny packad fyllning av bergkross som utläggs på geotextil. Fyllning utläggs och packas enligt kap CEB 212 i AMA anläggning 13. 10 (12)
Inför planering av flerbostadshus rekommenderas kompletterande undersökningar när dess läge och utformning är beslutat. 7.3.2 Gator och ledningar Dimensionering av gator kan ske för terrassmaterial med materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 enligt anläggnings AMA 13. Viss bergschakt i område 2 kommer att krävas. 7.3.3 Båtbrygga 7.3.4 Radon De geotekniska förutsättningarna för att anlägga en brygga anses goda. Förslagsvis anläggs ny brygga liknande den befintliga. Första 30-40 metrarna kan utföras med stålpålar ner i friktionsjord. Lös dy och lera finns på botten till cirka 3m djup innan friktionsjorden tar vid. Sista delen kan utföras som flytbrygga med ankare för att hålla den på plats. Eventuella pål- och ankarlängder bedöms bli något längre ju mer norrut från befintlig brygga man kommer då de lösa sedimentlagren i sjöbotten är mäktigare norrut. Områdena kan överlag klassas som lågradonmark. Det rekommenderas dock att projektering utförs utifrån normalradonmark vilket medför att byggnader skall utföras radonskyddade. Ett radonskyddat utförande innebär att golv och väggar tätas mot marken: Undvik kantisolering som släpper igenom jordlufs längs ytterkanterna på betongplattan. Bygg så att sättningar undviks (kan ge upphov till sprickor som läcker radon) Täta rörgenomföringar i husets bottenplatta. Överväg installation av slang i plattan för att i framtiden kunna utföra åtgärder på ett enklare sätt. Det bör även beaktas att anskaffat fyllningsmaterial kan innehålla höga halter av radon. 8 Kontroll Schaktbottenbesiktning för grundläggning av ny byggnad skall utföras av geotekniskt sakkunnig. Besiktningen skall verifiera att grundläggning utförs på naturligt lagrad silt av torrskorpekaraktär eller morän. Kontroll av grundvattennivåer utförs inför schaktningsarbeten för VA-ledningar. 11 (12)
9 Sammanfattning Området anses ur geoteknisk synpunkt ha relativt goda exploateringsförhållanden. Inga större skillnader beträffande jordartsförekomst bedöms förekomma i området. Inom större delen av området utgörs jorden ytligt av silt som underlagras av morän. Sweco Civil AB Falun Geoteknik Johan Danielsen Handläggare Thomas Reblin Granskning 12 (12)