Från Troja till Mykene 7,5 hp VT-15 Kursansvarig: Michael Lindblom
Antikens kultur och samhällsliv A 30 hp VT-15 Från Troja till Mykene - denna kurs Det klassiska Grekland - den grekiska kulturvärlden under arkaisk och klassisk tid; konstvetenskaplig metodik Från Alexander till Augustus - den grekiska och romerska kulturvärlden under hellenistisk tid; epigrafiska och numismatiska källmaterial Det romerska imperiet - den antika världens kultur och samhällsliv under romersk kejsartid; historisk metodik
Funerary meals at the LH I Shaft Graves at Lerna Kommunikation via videolänk Institutionen gör det för att kunna erbjuda Samma utbildning vid två campus Mer lärarledd undervisning Det finns nackdelar Det tar längre tid Bild och ljud kan variera Lite svårare att ställa frågor och kommentera Förbindelsen kan brytas
Funerary meals at the LH I Shaft Graves at Lerna Kommunikation via videolänk Om videolänken bryts, vill jag att gruppen sitter kvar. Om förbindelsen inte återupprättas efter fem minuter, vill jag att någon ringer till mig på min mobil (070-9429234) så vi kan diskutera hur vi bäst går vidare.
Närvaro Jag vill veta vilka som är med vid undervisningen = närvarolista Texta namn tydligt på listan som går runt i salen! Sista personen som skriver på listan i Uppsala ansvarar för att lägga den i mitt postfack på institutionen.
Lärandemål Efter godkänd kurs skall studenten kunna: redovisa grundläggande kunskaper om grekisk och italisk förhistoria diskutera arkeologisk metodik i samband med studiet av antikt källmaterial utföra inom kunskapsområdet grundläggande sökningar i bibliotekets tryckta och digitala samlingar och bibliotekskataloger
Schema
Kurslitteratur Demoule, Jean-Paul & Catherine Perlès, The Greek Neolithic: A New Review, Journal of World Prehistory 7, 1993, 355 416 [Finns i SP]. *Gates, Charles, Ancient Cities. The Archaeology of Urban Life in the Ancient Near East and Egypt, Greece and Rome, 3:e uppl., London & New York: Routledge, 2011. Harding, Anthony & Harry Fokkens (eds.), The Oxford Handbook of the European Bronze Age (Oxford Handbooks in Archaeology), Oxford: Oxford University Press 2013. Kapitel 35 38 [Finns i SP]. Homeros, Iliaden, i övers, av Ingvar Björkeson, Stockholm: Natur & Kultur 2009. I urval enligt lärarens anvisningar. *Kyle, Donald G., Sport and Spectacle in the Ancient World, Malden, MA: Blackwell, 2006. Kapitel 1 3. *Morris, Ian & Barry B. Powell, The Greeks. History, culture and society, 2:a rev. uppl., Pearson 2009. Kapitel 1 6, samt relevanta delar av kapitel 25. *Pedley, John Griffiths, Greek art and archaeology, 5:e rev. uppl., Upper Saddle River: Pearson, 2011. Kapitel 1 4. Renfrew, Colin & Paul Bahn, Archaeology: theories, methods and practice, 6:e rev. uppl., London: Thames & Hudson, 2012. I urval efter lärares anvisningar. Shelmerdine, Cynthia W. (ed.), The Cambridge Companion to the Aegean Bronze Age, Cambridge: Cambridge University Press, 2008. * = kurslitteratur även i andra moment på A-kursen
Examination Examinationsgrundande komponenter : Seminarier (30/1 och 6/2) Salstentamen (20/2) OBS: Frånvaro vid seminarier ska anmälas och ger extrauppgift
Schema Anslagstavla Information om kurslitteratur Lokaler! Studentportalen Platser och begrepp Blindkartor Undervisningsmaterial
Frågor
Funerary meals at the LH I Shaft Graves at Lerna Kommunikation via videolänk Att tala inför andra nu testar vi!
Neolitikum i Grekland neoli tikum (latiniserad ordbildning av neo- och grek. lithiko s 'som rör stenar', av li thos 'sten'), yngre stenåldern, bondestenåldern (i motsats till paleolitikum, äldre stenåldern, jägarstenåldern). Nationalencyklopedin
Neolitiseringen - Vad innebar det? Övergången från fångst- och samlarekonomi till åkerbruk och boskapsskötsel.
Domesticering NE: domesticering (av domesticera, av latin dome sticus 'hörande till hus och hem', av do mus 'hus'), den förändring som en djurart genomgår när den övergår från vild form till ett av människan påverkat och mer eller mindre beroende husdjur. Djur Växter Människan Rummet
Jordbruket Linser (Lens culinaris) Emmervete (Triticum dicoccum) Även enkornsvete (Triticum monococcum), korn (Hordeum vulgare), ärter (Pisum sativum), bittervicker (Vicia ervilia), kikärter (Cicer arietinum),.
Djurhushållning Tamhunden arkeologiskt belagd från cirka 12000 f.kr. Den neolitiska domesticeringen innefattar inledningsvis framförallt får och getter, med kon och grisen introducerade något senare.
Den neolitiska revolutionen ökad befolkningsmängd och täthet, bofasthet, ökad social stratifiering, tekniska landvinningar, urbanisering, handel, aggression och erövring symbolvärld V. Gordon Childe, 1892-1957
Den bördiga halvmånen
Intraregional variation http://www.archatlas.org/themes/agriculture.php
En spridd domesticeringsprocess Från M.A. Zeder, PNAS 105: 33, 2008.
Det första jordbruket 9000-7000 f.kr.
Tell Abu Hureyra 11000-7000 f.kr. Norra Syrien, vid Eufrat (idag under vatten pga dammbygge) I. 1100-9400, Året-runt-boende för jägare-samlare (mycket välbevarad flora och fauna). II. 9400-7000, Jordbrukarsamhälle Övergången från mesolitikum till neolitikum dokumenterad Jakt ersätts delvis med jordbruk (vete, råg) och tamboskap (får) från ca. 9500 f.kr. Ökad bofasthet och intensifiering av insamling ochförrådshållning.
Jericho 9000-5000 f.kr. Belägg för jorbruk (vete och råg) samt domesticerade djur (får ochgetter) från ca. 9000 f.kr. En urban miljö med 2000-3000 invånare och en befästningsmur från ca. 8000 f.kr.
Choga Mami 5500-5000 f.kr. De äldsta bevarade bevattningskanalerna i Choga Mami visar ursprunget till tekniken som kom att spridas över hela Mesopotamien under 4000-talet.
Çatalhöyük 7400-5700 f.kr.
Çatalhöyük 7400-5700 f.kr. 5000-8000 invånare Jordbruk (vete, råg, ärtor, pistasch, päron) och tamboskap (grisar, får, getter, nötboskap) Långdistanshandel (bl.a. obsidian) Förvaringsutrymmen Kultutrymmen
Catalhöyük 7400-5700 f.kr.
Çatalhöyük 7400-5700 f.kr. http://www.catalhoyuk.com/index.htm
Primärt och sekundärt
Sekundära centra Från M.A. Zeder, PNAS 105: 33, 2008. Endogen Exogen Kombination
Fayum-sänkan (Egypten) En oas sydväst om Kairo Det äldsta jordbruket belagt från ca. 5000 f.kr. Relativt små, sjönära bosättningar Långdistanshandel
Den neolitiska sekvensen i Grekland Akeramiskt neolitikum Tidigneolitikum Mellanneolitikum ( Sesklo ) Senneolitikum ( Dimini ) Finalt neolitikum 6800-6500 f.kr. 6500-5800 f.kr. 5800-5300 f.kr. 5300-4500 f.kr. 4500-3100f.Kr.
Neolitiska Grekland
Dikili Tash, Makedonien http://www.dikili-tash.fr/index_en.htm Bosättningsperiod: 6400-4000 f. Kr. Fokus: 5200-4200 f.kr.
Sesklo, Thessalien - Mellanneolitikum, ca. 5800-5300 f.kr. - Sesklo består av en bebyggd akropol omgiven av en lågstad. Hela bosättningen täckte ungefär 25-30 hektar och där bodde uppskattningsvis 3000-4000 människor - Bosättningen omgärdades av en tjock mur
Dimini, Thessalien Senneolitikum till tidig bronsålder, ca. 5300-2700 f.kr. Arkitekturen i Dimini och Sesklo är distinkt under SN. Små fort med flera inhägnader runt en central byggnad som vetter mot en liten centralgård. 30-40 hus, 200-300 personer
Dimini, Thessalien
Franchthi-grottan, Argolis Paleolitiskt säsongsboende 20000-8300 f.kr. Mesolitiskt säsongsboende 8300-6500 f.kr. Permanent boende under hela neolitikum 6500-3100 f.kr.
Franchthi-grottan
Franchthi-grottan Neolitisk keramik Mesolitiska begravningar Neolitiska figuriner Fiskekrokar Fossila plantrester
Specialisering Obsidian Stämplar/sigill
Bildvärld