Göteborgs Universitet Kollegium SSKKII Använder människor prototyper vid kategorisering? C-uppsats i kognitionsvetenskap Karin Jarlgård Kollegium SSKKII Handledare Pierre Gander Göteborgs universitet Höstterminen 2005 2006-01-15
Abstrakt I alla tider har forskare intresserat sig för hur människor tolkar och definierar begrepp. Kategorisering innebär en indelning av objekt och begrepp i kategorier. Min uppsats handlar om kategorisering. En teori som beskriver kategorisering är prototypteorin. Syftet med uppsatsen var att undersöka om prototypteorin är riktig. För att visa om prototypteorin är riktig har jag använt mig av två tester, ett produktionstest och ett verifikationstest. Produktionstestet gick ut på att personer fritt ur minnet fick återge så många kategorimedlemmar som möjligt ur en given kategori. I verifikationstestet skulle de återgivna kategorimedlemmarna bedömas utifrån hur typiska de var. Respektive test har genomförts av olika grupper. Hypotesen är att de första kategorimedlemmarna som listats i produktionstestet ska vara de objekt som bedöms som mest typiska för kategorin i verifikationstestet. Resultatet visar att prototypteorin är en möjlig förklaring till hur människor kategoriserar. I diskussionen tar jag upp ett antal förklaringar till varför utfallet av resultatet blev som det blev. Resultatet kan bero på såväl tillgänglighet, som inlärda kunskaper, motivation eller kulturella modeller, men att det även kan finnas andra förklaringar. Slutsatsen som kan dras av studien är att prototypteorin är en möjlig förklaring till hur människor kategoriserar. Frågan är om vi någonsin kommer att hitta en slutgiltig förklaring till kategorisering. Det vi med säkerhet vet är att alla människor på något sätt kategoriserar objekt. Nyckelord: Kategorisering, prototyp.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION...- 3 - INLEDNING... - 3 - SYFTE OCH HYPOTES... - 3-2. KATEGORISERING...- 4 - PROTOTYPTEORIN... - 5 - Attribut och familjelikhet...- 6 - Sammanhanget och kulturens påverkan...- 7 - EXEMPLARTEORIN... - 8-3. METOD...- 9 - DELTAGARE... - 9 - MATERIAL... - 9 - Produktionstest...- 9 - Verifikationstest...- 10 - PROCEDUR... - 10 - Produktionstest...- 10 - Verifikationstest...- 10 - DATABEHANDLING... - 11-4. RESULTAT...- 12 - PRODUKTIONSTEST... - 12 - Kategori fordon...- 12 - Kategori möbler...- 12 - Kategori frukter...- 13 - Kategori fåglar...- 13 - Kategori blommor...- 13 - VERIFIKATIONSTEST... - 14 - Kategori fordon...- 15 - Kategori möbler...- 16 - Kategori frukter...- 17 - Kategori fåglar...- 18 - Kategori blommor...- 19 - ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN TESTERNA... - 19-5. DISKUSSION...- 21-6. SLUTSATS...- 24 - FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER... - 24 - REFERENSER...- 25 - BILAGA, SAMMANSTÄLLNING ÖVER PRODUKTIONSTEST...- 26 - SAMMANSTÄLLNING ÖVER KATEGORIN FORDON... - 26 - SAMMANSTÄLLNING ÖVER KATEGORIN MÖBLER... - 26 - SAMMANSTÄLLNING ÖVER KATEGORIN FRUKTER... - 27 - SAMMANSTÄLLNING ÖVER KATEGORIN FÅGLAR... - 28 - SAMMANSTÄLLNING ÖVER KATEGORIN BLOMMOR... - 29 - - 2 -
1. Introduktion Inledning Använder människor prototyper vid kategorisering? I alla tider har forskare intresserat sig för hur människor tolkar och definierar objekt. Tidigt kom man fram till att människor tolkar objekt i olika kategorier. Objekt som har liknande egenskaper tillhör samma kategori. Hur kategoriseringen utförs finns det ett antal teorier om. En teori som har uppmärksammats mycket är prototypteorin som skapades på 1970-talet (Ungerer & Schmid, 1996). Enligt prototypteorin så kategoriseras objekt utifrån en generell modell som människor har kunskaper om. För att avgöra om ett objekt tillhör en kategori jämförs objektet med den generella modellen. En rad olika experiment har gjorts för att undersöka om prototypteorin är giltig, experiment där personer associerat fritt kring olika kategorimedlemmar 1, identifierat bilder och bedömt kategorimedlemskap. Målet med uppsatsen är att undersöka om prototypteorin stämmer. För att få svar på det har jag använt mig av två tester dels ett produktionstest där deltagare fritt ur minnet återgav kategorimedlemmar och dels ett verifikationstest där kategorimedlemskap skulle bedömas. Syfte och hypotes Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en överensstämmelse mellan utfallet av produktionstestet och utfallet av verifikationstestet. Hypotesen är att överensstämmelsen mellan de första kategorimedlemmarna som listats i produktionstestet ska vara de objekt som bedöms som mest typiska i verifikationstestet. Om så är fallet så talar det för prototypteorin. 1 Med kategorimedlemmar menar jag objekt som tillhör samma kategori. - 3 -
2. Kategorisering Använder människor prototyper vid kategorisering? Kategorisering av objekt är en viktig del inom kognitiv lingvistik. Hur människor kategoriserar är en del i förståelsen för hur språket fungerar. Inom lingvistiken omfattar kategorisering två nivåer (Taylor, 1995). För det första så behövs kategorisering för att beskriva olika begrepp, t.ex. kategoriseras ord som subjekt och objekt, ljudsegment klassificeras som vokaler eller konsonanter. För det andra så benämner kategorier olika fysiska och perceptuella egenskaper som finns i verkligheten. Om människor inte skulle utföra någon form av kategorisering, utan behandla alla objekt som unika så skulle uppgiften att definiera objekt bli övermäktigt (Hossian & Lee, inget årtal angivet). När ett objekt påträffas så utnyttjas kunskaperna om andra objekt. Objekten jämförs med varandra och behöver därför inte identifieras som unika. De kunskaper och erfarenheter som människor har används för att bilda och namnge nya objekt. Till exempel, vi vet att en stol 2 har fyra ben och att vi kan sitta på stolen. Om vi då ser ett objekt som påminner om stol så tolkas det som en medlem i kategorin stol. Kategorisering och klassificering är alltså nödvändig för människors förståelse och identifiering av ord för att förstå sin omvärld. Vissa objekt är lättare att kategorisera än andra, t.ex. konkreta objekt är lättare än abstrakta. Objekt som t. ex böcker, bilar och hus har tydliga gränser vilket gör kategoriseringen lättare. I motsats har enheter som knä, dal och dimma otydliga gränser, men de ger intrycket av att vara avgränsade. En knäskål kan inte inkluderas i ett lår och en bergstopp är aldrig en del av en dal. Men för fenomen som temperatur och färger finns det inga sådana gränser utan de är tolkade av oss människor. Därför måste kategorisering uppfattas som någon form av mental process (Ungerer & Schmid, 1996). Fysiska egenskaper och speciellt färger har fungerat som en startpunkt för den psykologiska och konceptuella synen på betydelsen av ord. Kategorisering är alltså den mentala process då objekt klassificeras och olika kognitiva kategorier är produkten av kategorisering t.ex. färgkategorierna röd, grön och gul. Den klassiska teorin för kategorisering, som utvecklades av Aristoteles, innebär att alla medlemmar i en kategori är lika eftersom de har en mängd egenskaper som är nödvändiga och tillräckliga för att tillhöra en kategori (Gärdenfors, 2001). Till exempel, om ett päron ska tillhöra kategorin frukt så ska päronet inneha ett antal egenskaper som alla frukter har och som är specifika för dem. 2 Notera att stol är en underkategori till kategorin möbler. - 4 -
Den klassiska teorin medför svårigheter eftersom det kan vara svårt att dra tydliga gränser för kategoritillhörighet, t.ex. kan en kopp ha ett öra eller vara utan. Det betyder att egenskapen öra inte kan vara en nödvändig egenskap för att ett objekt ska tillhöra kategorin kopp vilket medför att också en skål tillhör kategorin. Inom den klassiska teorin finns inte heller några nivåer av tillhörighet, antigen så uppfyller ett objekt de nödvändiga villkoren eller inte. Ett alternativ till den klassiska teorin är prototypteorin. Prototypteorin förklaras närmare i avsnittet nedan. Prototypteorin På 1970-talet utvecklade Eleanor Rosch prototypteorin vars centrala idé är att utvalda objekt inom en kategori bedöms som mer representativa eller typiska än andra. Det objekt i en kategori som är det mest representativa kallas prototypiskt element (Gärdenfors, 2001). Grunden till prototypteorin finns i teorin om fokala 3 färger. I slutet av 60-talet gjorde Berlin och Kay en rad olika experiment som resulterade i ett viktigt steg på vägen mot prototypteorin (Ungerer & Schmid, 1996). Berlin och Kay kom fram till att människor anser att vissa punkter i färgspektra är perceptuellt framträdande. De punkterna kallas för fokala färger och skulle ses som de bästa exemplaren i olika färgkategorier. Rosch kom att bli väldigt intresserad av de fokala färgerna. Hon utförde experiment med syfte att undersöka om fokala färger har sin grund i språket eller tänkandet. Resultaten av experimenten visade att: fokala färger är perceptuellt mer framträdande än icke fokala färger. fokala färger lättare är ihågkomna i korttidsminnet och kan lättare återges från långtidsminnet. namnen på fokala färger lättare produceras i uppgifter där namn på färgerna ska anges och barn lär sig dem tidigare. Alltså verkar fokala färger vara speciellt framträdande i vårt medvetande. Efter Rosch upptäckt att fokala färger var oberoende av språk och att de var framträdande i en mängd av färger oberoende av position så bytte Rosch ut ordet fokal mot prototyp. Ordet prototyp stod för artificiellt skapat bästa exempel. Om man slår upp ordet prototyp i Svenska akademins ordlista så förklaras ordet på följande vis: prototyp-en-er s. urtyp; urbild; grundform; likare. Fördelen med att använda ordet prototyp var att man kunde använda notationen på andra kategorier än färger t. ex figurer, organismer och begrepp. Rosch gjorde en hel rad experiment på andra kategorier med syftet att undersöka om kategorier formas kring en 3 Fokal kommer från fokus som betyder i centrum. - 5 -
prototyp, där prototypen fungerar som en referenspunkt för objekten i kategorin. Resultaten av hennes experiment visade att prototyperna för olika kategorier följer samma mönster som de fokala färgerna, de känns igen snabbare, människor talar oftare om dem och prototyperna bedöms som mer typiska. En kategoris prototyp är kategorins ideal eller medelvärde. Prototypen är kategorins representation i medvetandet. När ett objekt ska bedömas om de tillhör en speciell kategori så jämförs objektet med prototypen i den aktuella kategorin. Om det inte finns någon likhet mellan prototypen och objektet så tillhör objektet inte kategorin men om det finns likheter så dras slutsatsen att objektet tillhör kategorin (Reisberg, 2001). Två viktiga punkter i Roschs teori är att det inte finns några klara kategorigränser samt att medlemskapet är graderat (Pihl, 2005). Det medför att vissa hundar är bättre hundar än andra beroende på hur nära kategorins prototyp de befinner sig. Attribut och familjelikhet På femtiotalet satt filosofen Wittgenstein och funderade över hur olika typer av spel definierades (Reisberg, 2001). Det finns brädspel som definieras på ett sätt men olympiska spelen är också en typ av spel och definieras på ett helt annat sätt men båda typerna hör till kategorin spel. För varje definition kan man hitta undantag, t.ex. kan en aktivitet kallas spel utan att ha relevanta egenskaper. Egenskaper hos objekt tillhörande en specifik kategori kan vara gemensamma men alla objekt behöver inte ha samma egenskaper för att tillhöra kategorin. Det finns alltså inga klara definitioner för egenskaper hos ett objekt men om objektet har en mängd specifika egenskaper så kan man dra slutsatsen att de hör till en viss kategori (se figur 2:1). Däremot så kan egenskaperna överlappas hos de olika kategorimedlemmarna. Ett objekts tillhörighet i en kategori kan vara svår att avgöra. Oftast finns det inga klara gränser som avslutar en kategori. Ett objekts attribut är information om objektets egenskaper (Ungerer & Schmid, 1996). Prototypen i en kategori är det objekt som har flest gemensamma attribut med de andra kategorimedlemmarna. Vid kategorisering så jämförs prototypens attribut med det aktuella objektets attribut. Om prototypen och objektet har alla eller de flesta attribut gemensamt så tillhör objektet den aktuella kategorin. Med familjelikhet menas att objekten är sammanlänkade på ett nätverksliknande sätt med hjälp av attribut som finns hos de olika objekten. Familjelikhet kan sägas följa mönstret AB, BC, CD där varje objekt har minst ett eller flera attribut som är gemensamma med andra objekt men inga eller endast ett par attribut är gemensamma för alla objekt. - 6 -
Tester har visat att överlappning av attribut är minst mellan prototyper i olika kategorier men att överlappande attribut finns i större utsträckning mellan de inte så självklara kategorimedlemmarna. Sammanfattningsvis har de prototypiska medlemmarna i en kategori det största antalet attribut gemensamt med andra medlemmar tillhörande kategorin och det minsta antalet av attribut som också finns hos medlemmar i närliggande kategorier. De dåliga exemplen eller de som finns i marginalen hos en kategori har endast få attribut gemensamt med andra medlemmar tillhörande samma kategori men har samtidigt ett antal attribut som sammanfaller med medlemmar i andra kategorier (Ungerer & Schmid, 1996). Figur 2:1. Vilka egenskaper definierar en stol? Sammanhanget och kulturens påverkan Kategoriers interna struktur verkar bero på sammanhanget, kontexten, och i ett vidare perspektiv på våra sociala och kulturella kunskaper (Ungerer & Schmid, 1996). Om man ber någon att läsa följande meningar: 1. Polisen hade med sig sin hund King när han skulle leta efter spår. 2. Damen i vit pälskappa gick på trottoaren med en hund i koppel. I den första meningen är det troligt att människor tänker på en schäferhund eftersom det är den rasen som polisen till största del använder i sitt arbete. I den andra meningen kanske man tänker på en pudel eftersom man ofta förknippar damer med små hundar. Det här betyder att kategoriers prototyper inte är fixerade utan kan variera beroende på kontexten (Ungerer & Schmid, 1996). Människor har kognitiva modeller (Ungerer & Schmid, 1996). Modellerna är inte universella utan är beroende av kulturen och uppfattningar om världen. Kulturen tillhandahåller - 7 -
information om alla de situationer som måste upplevas för att kunna skapa en kognitiv modell. Det betyder att kognitiva modeller för specifika områden beror på en kulturell modell. Kulturella modeller kan ses som kognitiva modeller som är gemensamma för människor som tillhör samma sociala grupp. Den kulturella modellen medför att prototyper hos en kategori inte behöver vara densamma i hela världen. Exemplarteorin Exemplarteorin är ett alternativ till prototypteorin. Enligt exemplarteorin lär sig människor att kategorisera med hjälp av erfarenheter och kunskaper som erhålls från olika objekt (Harrie, 1997). I relation med andra människor skapas villkor som fungerar som vägledning när objekt kategoriseras. Det kan liknas vid att man för ett barn visar ett antal bilder på djur och talar om för barnet vilket djur som är en hund. Då har barnet fått ett exemplar av hund i kategorin hund (Harrie, 1997). Med andra ord kan man säga att exemplarteorin bygger på att människor jämför objekt med specifika exemplar i en kategori för att avgöra om objekt tillhör kategorin eller inte. Kategorisering sker alltså med hjälp av kunskaper om t.ex. en specifik stol, istället för kunskaper om stolar generellt. Skillnaden mellan prototypteorin och exemplarteorin är följande: i exemplarteorin jämförs objekt med flera olika exemplar för att avgöra till vilken kategori objektet tillhör medan objekt i prototypteorin jämförs med en generell modell (Pihl, 2005). - 8 -
3. Metod Jag har använt mig av en empirisk studie. Studien bestod av två delar där den första delen är ett produktionstest och den andra är ett verifikationstest. Enligt prototypteorin så är en kategoris prototyp perceptuellt mer framträdande och lättare att återge från minnet, vilket innebär att de ord som först återges i produktionstestet är de som kan tolkas som prototyper. Deltagarna i produktionstestet ska alltså, enligt prototypteorin, först lokalisera prototyperna tillhörande varje kategori och sedan utgå från dem när de letar i minnet efter andra medlemmar tillhörande samma kategori. Det betyder, exempelvis, att de fåglar som befinner sig nära prototypen är de som listats först. Resultatet av verifikationstestet ska då visa att alla de första kategorimedlemmarna deltagarna i produktionstestet skrev ska vara de som bedöms som de mest typiska kategorimedlemmarna. Deltagare Valet av deltagare till båda testerna var godtyckligt, enda kriteriet var att man kunde tala och använda svenska felfritt. Deltagarna var alla studerande på olika nivåer. Deltagandet var anonymt, endast ålder och kön krävdes som bakgrundsvariabler. Deltagandet var frivilligt och utan arvode. I produktionstestet skulle tio deltagare delta men endast åtta infann sig vid testillfället. De var i åldrarna mellan 19 och 32 år, varav 3 var män och 5 var kvinnor. I verifikationstestet deltog 20 personer i åldrarna mellan 21 och 52 år varav 16 var kvinnor och 4 var män. Material Till de båda testerna användes frågeformulär. Produktionstest I produktionstestet innehöll frågeformuläret först en kort instruktion om hur formuläret skulle fyllas i. På varje sida i formuläret stod en kategori. Kategorierna som användes var: fordon, möbler, frukter, fåglar och blommor. Deltagarna uppmanades att lista alla ord de kom på som tillhörde den aktuella kategorin på följande sätt: Skriv ner alla fåglar du kan komma på. Tänk efter ordentligt och ta den tid du behöver. Ordet fåglar ersattes av de andra kategorinamnen på de efterföljande sidorna. Kategorierna valdes utifrån liknande tester som Rosch gjort där personer fått bedöma kategorimedlemskap. Ingen tidsangivelse angavs utan deltagarna fick hålla på tills de kände sig nöjda. - 9 -
Verifikationstest Använder människor prototyper vid kategorisering? Frågeformuläret som användes i verifikationstestet inleddes även det med en kort instruktion om hur formuläret skulle fyllas i. Formuläret var utformat på så sätt att ord 4 ur kategorierna fordon, möbler, frukter, fåglar och blommor var listade. Till varje ord fanns det olika alternativ om hur väl ordet passar in i kategorin. De olika alternativen var: stämmer i hög grad, stämmer ganska bra, stämmer i viss mån, stämmer inte alls samt vet ej vad ordet betyder. Deltagarna skulle tolka alternativen på följande vis. Om ordet ansågs vara en mycket typisk medlem så skulle alternativet stämmer i hög grad anges. Om ordet ansågs vara en ganska typisk medlem så skulle alternativet stämmer ganska bra anges. Om ordet inte ansågs vara en självklar medlem i kategorin så skulle alternativet stämmer i viss mån anges. Om ordet inte ansågs tillhöra kategorin så skulle alternativet stämmer inte alls anges. Jag hade även med ett exempel för att var extra tydlig. Exemplet var: hus är en mycket typisk medlem i kategorin byggnader, ett kryss markeras i rutan under "stämmer i hög grad". Deltagarna instruerades att markera hur väl de tyckte att orden passar in i de olika kategorierna genom att kryssa i det alternativ som stämde överens med deras åsikt. Procedur Produktionstest Innan produktionstestet utfördes fick deltagarna endast information om att de skulle delta i ett test som behandlade språket. Deltagarna ombads att inte ställa några frågor under experimentets gång och att inte titta på efterföljande sidor efter den aktuella sidan. Instruktioner stod även på första sidan i frågeformuläret, på grund av att deltagarna inte skulle påverkas av varandra och att de inte heller skulle kunna fundera och gå tillbaka till en kategori och fylla på kategorimedlemmar. Alla deltagarna utförde experimentet samtidigt i en ordinär samlingslokal. Deltagarna fick var sitt frågeformulär som fylldes i under tystnad. När deltagarna var färdiga lämnades frågeformuläret in till mig. När alla deltagare lämnat in sitt formulär berättade jag varför experimentet hade utförts och i vilket syfte. Deltagarna fick även ställa frågor. Verifikationstest Verifikationtestet utfördes i en vuxenstudiegrupp där läraren fick formulär att dela ut till sina elever. Eftersom jag inte hade möjlighet att medverka själv så hade jag skrivit en kort 4 Orden i formuläret var tagna från tidigare gjort produktionstest. - 10 -
introduktion om vem jag var och vilket syfte studien hade. Läraren hade fått instruktioner om att testet var anonymt samt att det var individuellt. Läraren vidarebefordrade instruktionen till deltagarna. Om deltagarna hade några frågor angående studien så hade jag bifogat min e- postadress. Databehandling Informationen i produktionstestet sammanställdes genom att jag först skrev ner alla ord, som deltagarna listat i tabeller. Jag valde att inte använda alla ord från produktionstestet i verifikationstestet eftersom det inte fordrades för att kunna dra slutsatser. För att få en så stor spridning som möjligt av kategorimedlemmar så valde jag ut deltagarnas fem första, fem mittersta och fem sista ord i varje kategori. De orden använde jag i verifikationstestet. För verifikationstestet sammanställdes data genom att jag räknade ihop hur många av deltagarna som kryssat i de olika alternativen. - 11 -
4. Resultat Produktionstest Som visas i tabell 4:1 så varierade antalet ord i kategorierna stort mellan deltagarna. Jag har samlat den mest relevanta informationen nedan. Tabeller över undersökningen finns i bilaga. Tabell 4:1 Sammanställning över antalet kategorimedlemmar som deltagarna angav. Person Antal fordon Antal möbler Antal frukter Antal fåglar Antal blommor 1 0 9 20 21 20 2 14 19 16 19 15 3 9 10 13 25 25 4 5 6 12 10 6 5 6 15 12 8 16 6 14 12 14 30 31 7 23 21 26 31 25 8 11 23 14 10 4 Kategori fordon Deltagarna var relativt eniga i sin listning av fordon. I kategorin fordon har en av deltagarnas svar ej räknats med på grund av att personen inte hade listat fordon utan bilmärken. Resterande deltagare angav 82 fordon. De kategorimedlemmar som förekom först i listorna var; bil, buss och tåg. Alla angav bil, moped och motorcykel dock med varierande position i listningen förutom för bil där fem hade skrivit bil som det första fordon de kom på och två hade skrivit bil i position två respektive tre. Sex gånger förekom buss och cykel, där alla deltagare förutom två hade angivit orden bland de fem första positionerna. Tåg förekom tre gånger varav en deltagare skrivit tåg först. Hälften av deltagarna hade angivit lastbil, flygplan, helikopter, spårvagn och traktor, dock på mycket varierande positioner. Fyrhjuling, grävskopa, raket, truck och tunnelbana förkom vardera en gång i den nedre delen av listorna. Se bilaga, tabell 1. Kategori möbler Antalet möbler som listades var 115. Deltagarna var även här relativt eniga i sin listning. De första möblerna som listats var; stol, soffa och fåtölj. Alla åtta deltagare listade stol och soffa varav fem skrev stol på position ett och soffa listades någonstans bland de fyra första orden. Sju gånger förekom fåtölj, pall samt säng på varierande positioner. Bord förekom sex gånger där alla skrivit ordet på position två. Fem gånger förekom bokhylla men på varierande positioner, allt från position fem till tolv. Spegel, skohylla och garderob förkom minst två - 12 -
gånger på positioner någonstans efter sju. Baden-Badenstol, cd-ställ, golvlampa, gungstol, sminkbord och stereomöbel förekom endast vardera en gång bland de sista positionerna. Se bilaga, tabell 2. Kategori frukter Antalet frukter som listades var 127. De frukter som förekom först i listorna var; banan, kiwi, sharon och äpple. De frukter som var mest förekommande var banan, apelsin och päron som alla deltagare hade skrivit ner men dock på mycket varierade positioner med undantag för banan som av alla skrevs bland de fem första orden. Ananas, clementin, melon och äpple skrevs av sju personer och kiwi av sex personer. Positionen där kiwi hade listats varierade mellan ett och sjutton. Sharonfrukt, citron och lime listades av två deltagare vardera på mycket olika positioner. Nektarin och passionsfrukt listades vardera av en person. Se bilaga, tabell 3. Kategori fåglar Totala antalet fåglar som listades var 154. Det var även den kategori där flest kategorimedlemmar hade listats dock förekom många medlemmar endast en gång. Antalet listade medlemmar varierade stort mellan deltagarna, från 8 till 31. Fåglarna som förekom först var; skata, talgoxe, blåmes, duva, svan och struts. Fiskmås, kråka och skata förekom sju gånger på mycket varierande positioner. Skata och kråka figurerade mest bland orden som hade listas bland de första. Duva, flamingo, talgoxe och blåmes förekom minst fyra gånger men även de på mycket olika positioner. Kolibri förekom tre gånger varav två deltagare listat dem i slutet. Påfågel, struts, tupp och örn förkom två gånger. Struts hade listas som det första ordet och påfågel som andra ordet, tupp och örn förekom bland de sista orden. Se bilaga, tabell 4. Kategori blommor Det totala antalet blommor som listades var 142. Variationen i antal medlemmar som listades av deltagarna var mycket stor, mellan 4 och 31 ord. Ros, pelargon, magnolia, orkidé och trampört var de blommor som förekom först i listorna. Ros var den enda blomman som förekom hos alla deltagarna varav fyra hade listat ros som första blomma och resterande hade listat ros i positionerna mellan två och fjorton. Maskros och tulpan förekom sju respektive sex gånger. Maskros hade skrivits på mycket olika positioner, allt mellan tre och tjugofyra. För tulpan var variationen inte så stor då tulpan förkom fem gånger bland de fem första - 13 -
positionerna. Vitsippa, blåsippa och prästkrage förekom vardera fem gånger, vitsippa och blåsippa bland de listade 12 första orden men prästkrage hade varierande positioner mellan tre och tjugo. Hyacint förekom fyra gånger där en deltagare hade listat hyacint på position fyra men de andra tre på position tolv eller sexton. Trampört och magnolia hade skrivits ner vardera en gång. Kaktus, hundkex, näckros och ormbunke förekom också vardera en gång på mycket varierande positioner. Se bilaga, tabell 5. Verifikationstest Alla kategorier redovisas med hjälp av tabeller. Första kolumnen innehåller kategorimedlemmar. Andra kolumnen innehåller medelvärde för typiskhet hos varje kategorimedlem. I de resterande fem kolumnerna visas hur många deltagare som har angivit de olika alternativen. För att kunna räkna ut ett medelvärde har jag omvandlat de olika alternativen enligt följande mönster: 4 = stämmer i hög grad = mycket typisk kategorimedlem 3 = stämmer ganska bra = typisk kategorimedlem 2 = stämmer i viss mån = inte en självklar kategorimedlem 1 = stämmer inte alls = anses inte vara en medlem i kategorin - = vet inte vad ordet betyder - 14 -
Kategori fordon För alla kategorimedlemmar låg medelvärdet på minst tre förutom för luftballong och raket som båda hade ett medelvärde på 2.55 (se tabell 4:2). Det betyder att alla kategorimedlemmar ansågs som mycket typiska eller typiska medlemmar med undantag för luftballong och raket som ansågs inte vara självklara medlemmar. Tabell 4:2 Tabellen visar antalet deltagare som markerat för de olika alternativen samt ett medelvärde för varje kategorimedlem. Medelvärdet är ett värde på hur typisk en kategorimedlem är. Kategorimedlem Medelvärde 4 3 2 1 - Bil 4 20 Buss 4 20 Båt 3.6 13 6 1 Cykel 3.25 10 5 5 Flygplan 3.65 13 7 Fyrhjuling 3.65 13 4 3 Grävskopa 3.05 10 3 5 2 Helikopter 3.5 12 6 2 Jetplan 3.5 12 4 3 Lastbil 3.9 18 2 Luftballong 2.55 4 5 9 2 Moped 3.85 18 1 1 Motorcykel 3.8 19 Raket 2.55 6 5 3 6 Skoter 3.85 17 2 1 Spårvagn 3.85 17 2 1 Svävare 3 7 7 5 1 Traktor 3.5 14 2 4 Truck 3.2 10 4 6 Tåg 3.7 15 4 1 Vespa 3.9 19 1-15 -
Kategori möbler Som framgår av tabell 4:3 har kategorimedlemmarna, även här, ett medelvärde på minst tre vilket medför att de anses som typiska. Det är endast Baden-Badenstol som inte anses som en självklar medlem eftersom den har ett medelvärde under tre. Tabell 4:3 Tabellen visar antalet deltagare som markerat för de olika alternativen samt ett medelvärde för varje kategorimedlem. Medelvärdet är ett värde på hur typisk en kategorimedlem är. Kategorimedlem Medelvärde 4 3 2 1 - Baden-Badenstol 2.79 5 6 7 1 1 Bokhylla 3.95 19 1 Bord 4 20 Byrå 4 20 Cd-ställ 3 8 7 2 3 Fåtölj 3.8 19 Garderob 3.55 15 3 1 Golvlampa 3.36 12 4 1 2 1 Gungstol 3.95 19 1 Hylla 3.8 18 2 Nattduksbord 3.8 19 Pall 3.85 17 3 Skohylla 3.2 10 6 2 2 Sminkbord 3.85 17 2 1 Soffa 4 20 Spegel 3.16 8 7 3 1 1 Stereomöbel 3.9 19 1 Stol 4 20 Säng 3.95 19 1 Vitrinskåp 3.9 19 1-16 -
Kategori frukter Resultatet för kategorin frukter (se tabell 4:4) är att alla anses som mycket typiska då de har ett medelvärde över 3.5. Tabell 4:4 Tabellen visar antalet deltagare som markerat för de olika alternativen samt ett medelvärde för varje kategorimedlem. Medelvärdet är ett värde på hur typisk en kategorimedlem är. Kategorimedlem Medelvärde 4 3 2 1 - Ananas 4 20 Apelsin 4 20 Aprikos 4 20 Banan 4 20 Citron 3.6 14 4 2 Clementin 3.95 19 1 Granatäpple 4 20 Grape 3.9 18 2 Kiwi 3.95 19 1 Lime 4 20 Mango 3.94 15 1 3 Melon 3.95 19 1 Nektarin 3.95 19 1 Papaya 4 20 Passionsfrukt 3.95 19 1 Persika 4 20 Physalis 4 20 Päron 3.65 14 5 1 Sharon 4 19 1 Äpple 4 20-17 -
Kategori fåglar Även alla kategorimedlemmar i kategorin fåglar ansågs som mycket typiska, då alla har ett medelvärde närmare fyra (se tabell 4:5). Tabell 4:5 Tabellen visar antalet deltagare som markerat för de olika alternativen samt ett medelvärde för varje kategorimedlem. Medelvärdet är ett värde på hur typisk en kategorimedlem är. Kategorimedlem Medelvärde 4 3 2 1 - Albatross 3.9 19 1 And 3.9 18 2 Anka 3.9 19 1 Blåmes 4 20 Domherre 4 20 Duva 4 20 Fiskmås 4 20 Flamingo 4 20 Flugsnappare 3.9 18 1 Gås 3.9 19 1 Hackspett 4 20 Höna 3.8 17 2 1 Kolibri 4 20 Koltrast 4 20 Kråka 4 19 Lärka 4 20 Orre 3.9 18 1 1 Papegoja 3.95 19 1 Pelikan 3.95 19 1 Påfågel 3.95 19 1 Rödhake 4 20 Skata 4 20 Skogsduva 4 20 Stork 4 20 Struts 3.7 16 3 1 Svala 4 20 Svan 3.95 18 1 Talgoxe 4 20 Tjäder 4 20 Trana 4 19 Tupp 3.7 15 4 1 Uggla 4 20 Undulat 4 20 Örn 3.9 19 1-18 -
Kategori blommor Använder människor prototyper vid kategorisering? Som framgår av tabell 4:6 så anses också de flesta blommor vara mycket typiska. Det är endast ormbunke och kaktus som ligger på gränsen till typiska. Tabell 4:6 Tabellen visar antalet deltagare som markerat för de olika alternativen samt ett medelvärde för varje kategorimedlem. Medelvärdet är ett värde på hur typisk en kategorimedlem är. Kategorimedlem Medelvärde 4 3 2 1 - Begonia 4 19 1 Blåklint 4 20 Blåklocka 4 20 Blåsippa 4 20 Förgätmigej 3.9 18 1 1 Hundkex 3.8 16 1 1 2 Hyacint 4 20 Kaktus 2.9 8 5 3 3 1 Kaprifol 3.65 16 2 1 1 Krokus 3.75 18 1 1 Lavendel 3.6 15 3 1 1 Lupin 4 17 3 Magnolia 3.7 18 2 Maskros 3.7 17 1 1 1 Mjölkört 3.9 15 1 4 Näckros 3.85 18 1 1 Orkidé 4 20 Ormbunke 2.9 10 2 4 4 Prästkrage 4 20 Riddarsporre 3.9 17 1 2 Ros 4 20 Rödklöver 3.7 15 2 1 2 Solros 4 20 Tulpan 4 20 Viol 4 20 Vitsippa 4 20 Överensstämmelse mellan testerna Efter att jag sammanställt resultaten för de olika testerna så studerade jag utfallet för att undersöka om de första kategorimedlemmarna i produktionstestet var de som ansågs mest typiska i verifikationstestet. Jag tittade på kategorimedlemmarnas medelvärde för att avgöra om de var typiska. I tabell 4:7 har jag sammanställt de först listade medlemmarna från produktionstestet och medelvärdet för hur typiska de olika objekten var i verifikationstestet. Frekvensen står för hur många deltagare som listat de olika objekten. Som visas av tabell 4:7-19 -
så har alla kategorimedlemmar ett högt medelvärde, vilket jag tolkar som att de är mycket typiska medlemmar. Det här pekar på att det finns en överensstämmelse. Tabell 4:7 Tabell över medelvärdet och frekvens för de först listade objekten. Kategorimedlem Frekvens Medelvärde Bil 7 4 Buss 6 4 Tåg 3 3.7 Stol 8 4 Soffa 8 4 Fåtölj 7 3.8 Banan 8 4 Kiwi 6 3.95 Sharon 2 4 Äpple 7 4 Skata 7 4 Talgoxe 5 4 Blåmes 4 4 Duva 5 4 Svan 3 3.95 Struts 2 3.7 Ros 8 4 Pelargon 2 - Magnolia 1 3.7 Orkidé 1 4 Trampört 1 - - 20 -
5. Diskussion Använder människor prototyper vid kategorisering? Jag har i uppsatsen studerat om människor har prototyper för olika kategorier. Hypotesen var att överensstämmelsen mellan de första kategorimedlemmarna som listats i produktionstestet ska vara de objekt som bedöms mest typiska för kategorin i verifikationstestet. Som visades av Rosch experiment, som beskrivs i Ungerer och Schmid, ska en prototyp vara lättare att återge från minnet vilket betyder att de kategorimedlemmar som först återges kan tolkas som prototyper. Resultatet av testerna visade att det fanns en överensstämmelse, vilket talar för prototypteorin. Det visade att människor skulle kunna ha prototyper som fungerar som referenspunkter för kategorisering, men att olika människor har olika prototyper för olika kategorier. Resultatet visade också, i viss mån, att medlemskap i en kategori är graderat eftersom alla medlemmar inte ansågs vara mycket typiska av alla deltagare. I kategorierna fordon och möbler förekom variationer som kan tyda på att deltagarna inte var riktigt säkra på om objekten verkligen hörde till kategorierna. Hur många deltagare som skrivit de olika objekten hade ingen märkbar påverkan på utfallet av verifikationstestet, oberoende av hur många deltagare som listat de olika kategorimedlemmarna, ansågs medlemmarna typiska. För kategorierna fordon, möbler och frukter så stämde prototypteorin utan undantag. Alla de kategorimedlemmar som angivits först hade också verifierats som typiska medlemmar för kategorierna. Men, som resultatet också visar, så stämde inte teorin till hundra procent för kategorierna fåglar och blommor, även om avvikelsen var minimal. I de kategorierna fanns det objekt som inte bedömdes som självklara medlemmar. Det här tror jag kan vara ett resultat av att deltagarna har olika kunskaper om objekt. Man kanske har lärt sig att struts inte är en fågel och då verifieras det inte som en medlem i kategorin fåglar. Resultatet av produktionstestet visade också att människor inte har samma prototyper i samma kategorier, vilket inte är så konstigt eftersom prototypen ska fungera som ett ideal och alla människor kanske inte har samma uppfattning om vad det idealiska är (Reisberg, 2001). Ytterligare en orsak till att alla inte har samma prototyper kan vara att de har olika kulturella modeller eller att de tillhör olika sociala grupper, precis som Ungerer och Schmid skriver. En annan förklaring kan vara att människor inte utgår från en prototyp utan att de istället har olika exemplar av kategorimedlemmar i huvudet, precis som exemplarteorin förordar. Resultatet talar även för exemplarteorin, eftersom deltagarna listat många olika kategorimedlemmar. Om deltagarna har exemplar av kategorimedlemmar så ter det sig naturligt att exemplaren inte behöver vara de samma. Utfallet av resultatet kan också vara beroende av tillgänglighet av kategorimedlemmar i minnet. Deltagarna kanske precis hade - 21 -
sett en skata innan produktionstestet utfördes eller åkt bil, buss eller tåg under dagen. Deltagarna satt vid ett bord, på en stol vilket gjorde att de medlemmarna i kategorin möbler var mycket nära till hands. Tiden på året kan också spela roll, det var många som med avseende på kategorin blomma associerat till hyacint som är en typisk julblomma (testerna utfördes i december). I produktionstestet varierade antalet kategorimedlemmar mycket, både mellan olika kategorier och mellan deltagare. Det kan bero på att deltagarna har olika kunskaper om olika kategorimedlemmar. Reisberg (2001) skriver att människor använder sig av både prototypteorin och exemplarteorin när de ska kategorisera. Det har visat sig att noviser använder sig av exemplar eftersom de är de enda som finns tillgängligt i minnet innan man har fått djupare kunskaper om variationer. En expert däremot, som har stött på ett stort antal exemplar av någon viss kategori, har inte möjlighet att hålla alla i minnet utan bildar sig en generell prototypisk representation och har möjlighet att förfina kategoriseringen i underkategorier. Det kan vara en förklaring till att blommor och fåglar var de kategorier där deltagarna listat flest medlemmar eftersom en av deltagarna var biologilärare. Jag tror att det varierande antalet även kan bero på om deltagarna hade några speciella minnesknep för att komma ihåg saker, en deltagare sa till mig efter testet att hon hade lärt sig olika minnesknep och därför kunde komma på många ord. Ytterligare en orsak kan vara att deltagarna blev trötta efter ett antal kategorier och inte orkade skriva mer eller att de helt enkelt inte hade lust att tänka efter. Det var en deltagare som skrivit orkar inte skriva fler under en kategori. Som Ungerer och Schmid skrev så spelar även sammanhanget stor roll när objekt ska kategoriseras. Det kanske kan vara en förklaring till att deltagarna skrev så många olika kategorimedlemmar. De kanske försökte minnas olika händelser där ett objekt ur en viss kategori fanns med. Det medförde att deltagarna skrev ner de objekt som de såg framför sig. Resultatet av verifikationstestet visade att deltagarna ansåg att de flesta av kategorimedlemmarna var mycket typiska för respektive kategori med några få undantag. En orsak till det kan, även här, vara att deltagarna har olika kunskaper om olika begrepp. Men de flesta ansåg att alla kategorimedlemmar var typiska eller ganska typiska medlemmar. Det här skulle kunna vara ett resultat av att deltagarna grundar sina uppfattningar på prototyper som har vissa attribut. Ungerer och Schmid skriver att när kategorimedlemskap ska bedömas så - 22 -
jämförs den aktuella kategorimedlemmens attribut med attributen hos prototypen för den kategorin. Det kanske var så här deltagarna gjorde för att avgöra om en viss kategorimedlem tillhörde en viss kategori. När deltagarna skulle avgöra om en kategorimedlem var typisk så jämförde de kategorimedlemmens attribut med attributen hos den prototyp som de hade i huvudet. Om det visade sig att attributen var de samma eller nästan de samma så ansåg deltagarna att kategorimedlemmarna var mycket typiska medlemmar för kategorin och om det inte fanns några överensstämmande attribut så hörde kategorimedlemmen inte till kategorin. Deltagarna kanske även tittade efter familjelikhet, och ansåg att de flesta medlemmar hade likheter med varandra vilket medförde att de ansågs som typiska. En annan orsak till enigheten kan vara att deltagarna varken hade lust eller ork att tänka efter. Det var enkelt att kryssa för samma alternativ hela tiden. En förklaring till att de flesta kategorimedlemmar ansågs typiska är att de medlemmar som skrevs ner i produktionstestet är de mest vanliga objekten som tillhör respektive kategori. - 23 -
6. Slutsats Jag valde att göra en studie i om människor använder sig av prototyper för att kategorisera objekt. Studien bestod av två tester, ett produktionstest och ett verifikationstest. Jag har också gjort en väsentlig beskrivning av prototypteorin, exemplarteorin och kategorisering. Slutsatsen som kan dras av studien är att prototypteorin är en möjlig förklaring till hur människor kategoriserar. Men studien visade även att exemplarteorin kan vara ett alternativ till hur kategorisering sker. Resultatet av min undersökning visade inte på större variationer vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser. Jag tycker att det som Reisberg skriver, om att människor använder sig av både prototypteorin och exemplarteorin vid kategorisering, låtar som rimlig förklaring till hur kategorisering sker, men jag tror inte att gåtan med kategorisering är löst. Frågan är om vi någonsin kommer att hitta en slutgiltig förklaring till kategorisering. Det vi med säkerhet vet är att alla människor på något sätt kategoriserar objekt. För att få tydligare resultat så kunde kanske valet av kategorier ha gjorts på ett annat sätt. En mer genomarbetad överföring av ord från produktionstestet till verifikationstestet kunde ha gjorts, då jag upptäckte vid sammanställning av resultatet att ett par objekt som var relevanta från produktionstestet inte överförts till verifikationstestet. Men jag tror inte att det skulle ha påverkat mitt resultat anmärkningsvärt. Jag kanske också skulle ha varierat följden på kategorier i frågeformulären för få ett jämnare antal medlemmar i de olika kategorierna. Jag har inte undersökt om de olika objekten verkligen hör till respektive kategori utan helt utgått från deltagarna. Förslag till fortsatta studier Studien skulle kunna utökas till att innefatta fler kategorier. Deltagarantalet skulle kunna utökas för att få ett bredare underlag. Man skulle även kunna utöka studien till att innefatta olika språk och se hur kategorisering skiljer sig åt i olika kulturella och sociala grupper. Fler tester skulle kunna göras för att även här få ett bredare underlag. En utvidgning av studien skulle vara att titta på abstrakta begrepp. Det skulle vara intressant att titta på begrepp som t.ex. godhet eller ondhet eftersom de inte har klara gränser. Det skulle även vara intressant att titta närmare på de kategorimedlemmar som befinner sig i marginalen, för att undersöka till vilka kategorier de hör. - 24 -
Referenser Gärdenfors, P. (2001). Blotta tanken (3rd ed.). Nora: Nya Doxa. Harrie, L. (1997). Kan en karta vara korrekt?[www document] URL http://www.lamtm.lth.se/personal/lars/kartblad97.pdf Hossain, A., & Lee, M. G.(Inget årtal angivet). A Cognitive Approch to Conceptual Ontologies. Birmingham: University of Birmingham, School of Computer Science. Pihl, E. (2005). Studenters kommunikationsfokus och användning av designbegrepp i kollaborativ interaktionsdesign.[www document] URL http://www.nada.kth.se/utbildning/grukth/exjobb/rapportlistor/2005/rapporter05/pihl_erik_05 147.pdf Reisberg, D. (2001). Cognition: exploring the science of the mind (2nd ed.). New York: Norton. Taylor, J.R. (1995). Linguistic catgorisation - Prototypes in linguistic theory (2nd ed.). New York: Oxford. Ungerer, F., & Schmid, H.J. (1996). An introduction to cognitive linguistics, Essex: Longman. - 25 -
Bilaga, Sammanställning över produktionstest Första kolumnen innehåller alla ord som deltagarna listat för en viss kategori. Andra kolumnen innehåller hur många gånger varje medlem i kategorin förekom och tredje kolumnen innehåller i vilken position deltagarna listat de olika medlemmarna i kategorin. Sammanställning över kategorin fordon Tabell 1 Tabellen visar vilka fordon deltagarna listat samt hur många som har listat fordonen och på vilken position. Fordon Antal Position Fordon Antal Position Bil 7 1,1,1,1,1,2,3 Motorcykel 7 2,4,4,5,5,6,14 Bilkärra 1 14 Raket 1 7 Buss 6 1,2,2,3,4,9 Skoter 2 9,21 Båt 2 2,6 Segelflygplan 1 13 Cykel 6 3,4,4,4,5,6 Skateboard 1 13 Flygplan 4 3,6,8,9 Skördetröska 1 17 Formul1 1 9 Spårvagn 4 6,8,10,14 Fyrhjuling 1 5 Svävare 1 10 Gocart 1 8 Traktor 4 2,2,10,16 Grävskopa 1 3 Truck 1 18 Helikopter 4 7,9,11,22 Tunnelbana 1 11 Jetplan 1 12 Tåg 3 1,7,9 Lastbil 5 2,3,7,11,20 Vespa 1 8 Linbana 1 12 Zeppelinare 1 12 Luftballong 2 8,11 Moped 7 3,4,5,5,6,7,13 Sammanställning över kategorin möbler Tabell 2 Tabellen visar vilka frukter deltagarna listat samt hur många som har listat frukterna och på vilken position. Möbler Antal Position Möbler Antal Position Baden-Badenstol 1 12 Matsalsbord 2 11,22 Barnstol 1 5 Pall 7 3,5,6,9,9,10,23 Blomställ 1 18 Skohylla 3 10,14,12 Bokhylla 5 5,5,6,12,12 Skrivbord 3 3,4,13 Bord 6 2,2,2,2,2,2 Skåp 2 6,9 Bordslampa 1 16 Skänk 1 18 Byrå 2 6,19 Sminkbord 2 13 Bänk 2 5,7 Soffa 8 1,1,2,2,3,3,3,4 Cd-ställ 1 14 Spegel 2 11,15 Databord 3 10,12,14 Stereomöbler 1 8 Fåtölj 7 1,5,6,8,9,10,17 Stol 8 1,1,1,1,3,3,7,1 Garderob 4 7,8,10,19 Säng 7 4,4,4,7,8,9,10 Golvlampa 1 21 Sängbord 3 9,10,11 Gungstol 1 4 Taklampa 1 15 Hatthylla 3 8,11,13 Tidningsställ 1 17 Hylla 4 4,5,6,8 Tv-bord 3 7,16,21 Hörnsoffa 2 3,17 Vitrinskåp 3 5,7,15 Klädhängare 1 19 Vägglampa 1 14 Köksbänk 1 9-26 -
Sammanställning över kategorin frukter Tabell 3 Tabellen visar vilka möbler deltagarna listat samt hur många som har listat möblerna och på vilken position. Möbler Antal Position Möbler Antal Position Ananas 7 6,6,10,11,18,6,5 Mango 5 13,10,7,8,22 Apelsin 8 4,6,13,4,5,2,3,20 Melon 7 11,9,7,13,17,4,10 Aprikos 2 14,15 Nektarin 1 4 Avokado 1 12 Papaya 4 7,23,14,11 Banan 8 1,1,2,3,1,1,5,5 Passionsfrukt 1 13 Blodapelsin 1 12 Persika 3 3,9,9 Citron 2 10,7 Physalis 5 12,19,12,12,14 Clementin 7 5,9,9,4,5,4 Plommon 4 7,5,6,8 Granatäpple 3 6,15,16 Pomelo 1 14 Grapefrukt 4 12,9,8,12 Päron 8 4,11,11,3,2,8,13,3 Guava 2 19,21 Sharon 2 1,7 Kiwi 6 1,11,9,10,2 Vindruvor 7 11,3,5,8,6,14,2 Lime 2 11,18 Äpple 7 2,2,7,1,2,1,3-27 -
Sammanställning över kategorin fåglar Tabell 4 Tabellen visar vilka fåglar deltagarna listat samt hur många som har listat fåglarna och på vilken position. Fåglar Antal Position Fåglar Antal Position Albatross 2 11,31 Ladusvala 1 26 And 2 2,4, Lärka 1 9 Anka 1 5 Lövsångare 1 4 Arapapegoja 1 11 Nymfparakit 1 9 Berguv 1 4 Näktergal 1 10 Blåmes 4 1,2,8,11 Ormvråk 1 9 Domherre 4 6,12,20,23 Orre 1 29 Dopping 1 20 Papegoja 3 6,8,28 Duva 5 1,5,13,14,19 Pelikan 3 8,18,25 Fiskljuse 1 7 Pilfink 1 22 Fiskmås 7 3,3,5,8,11,13,16 Pilgrimsfalk 1 9 Flamingo 4 10,12,15,26 Påfågel 2 2,17 Flugsnappare 1 1 Rödhake 3 3,8,24 Glada 1 16 Silltrut 1 5 Gråsparv 4 3,5,18,23 Skata 7 1,1,1,3,6,7,15 Gråtrut 1 6 Skogsduva 2 14,2 Gräsand 1 16 Stork 2 13,17 Gröngöling 1 25 Strandskata 1 19 Gulsparv 1 21 Struts 2 1,12 Gås 1 7 Svala 3 7,21,22 Gärdsmyg 1 27 Svan 3 1,3,5 Hackspett 3 6,10,24 Svartvit flugsnappare 1 23 Havstrut 2 4,10 Sädesärla 1 21 Havsörn 2 6,8 Talgoxe 5 1,2,5,11,12 Hussvala 1 24 Tjäder 2 16,30 Häger 2 12,14 Tornfalk 3 5,10,17 Kaja 2 7,9 Tornsvala 1 25 Kakadua 1 30 Trana 3 17,18,19 Kanadagås 1 15 Trast 1 19 Kanariefågel 1 27 Trädkrypare 1 28 Kolibri 3 3,29,29 Tupp 2 7,10 Koltrast 3 6,9,9 Tärna 1 13 Kricka 1 22 Uggla 3 4,13,15 Kråka 7 2,2,4,4,7,8,16 Undulat 3 3,7,10 Kungsörn 1 18 Örn 2 8,14-28 -
Sammanställning över kategorin blommor Tabell 5 Tabellen visar vilka blommor deltagarna listat samt hur många som har listat blommorna och på vilken position. Blommor Antal Position Blommor Antal Position Amaryllis 2 9,17 Liljekonvalj 3 4,4,25 Astrar 1 8 Linnea 1 7 Begonia 1 2 Lobelia 1 21 Benjaminfikus 1 9 Luktärt 1 13 Blodrot 1 22 Lupin 1 23 Blåklint 1 16 Magnolia 1 1 Blåklocka 1 28 Maskros 7 3,3,5,6,13,16,24 Blåsippa 5 3,5,5,6,7 Mjölkört 1 31 Brudslöja 1 15 Mormorsglasögon 1 21 Kalla 1 25 Nejlika 1 17 Flitiga lisa 1 9 Näckros 1 4 Flockfibbla 1 17 Orkidé 4 1,7,11,12 Förgätmigej 1 18 Ormbunke 1 10 Gerbera 1 7 Pelargon 2 1,13 Gråbo 1 15 Penséer 1 10 Gullviva 1 25 Prästkrage 5 3,7,10,11,20 Gulsippa 1 6 Påsklilja 2 5,15 Gåsört 1 19 Renfana 1 13 Hortensia 1 10 Riddarsporre 1 11 Hundkex 1 12 Ringblomma 1 19 Hyacint 4 4,12,16,16 Ros 8 1,1,1,1,2,5,6,14 Höstfibbla 1 15 Rölleka 1 10 Höstglöd 1 12 Smörblomma 1 20 Jasmin 1 14 Snödroppe 1 22 Julstjärna 3 8,15,18 Solros 3 5,6,8 Kaktus 1 6 St paula 1 2 Kamomill 1 8 Tistel 1 21 Kaprifol 1 8 Trampört 1 1 Klöver 2 22,23 Tulpan 6 2,3,4,4,5,14 Krokus 2 16,3 Tussilago 4 2,11,12,17 Kärleksört 1 26 Viol 3 2,9,12 Lavendel 1 13 Vitsippa 5 4,4,4,6,12 Lilja 5 2,7,14,15,18 Våtarv 1 3 Yucca palm 1 24-29 -