Miljöministern kommenterar minskade utsläpp

2014 Uttalande Miljödepartementet 29 april 2014 Miljöministern kommenterar minskade utsläpp Sveriges utsläpp av växthusgaser minskade år 2013 med tre procent visar Naturvårdsverkets preliminära statistik. Jämfört med utsläppen från år 1990 är det en total minskning med 23 procent motsvarande 17 miljoner ton koldioxid. Det är andra året i rad som Naturvårdsverket på regeringens uppdrag redovisar den preliminära utsläppsstatistiken redan i april. Att Sveriges utsläpp minskar är glädjande och beror på flera faktorer. Bland annat så minskar vägtrafikens utsläpp med tre procent. Vägtrafikens utsläpp ligger på ungefär samma nivå som 1990. Minskningen beror på att de nya bilar som sålts är bränslesnålare än äldre, men även på en ökad andel biobränsle. Minskningen har skett trots en liten ökning av trafiken på det statliga vägnätet under 2013. Regeringens målsättning är att minska utsläppen med 40 procent till år 2020 från de källor som inte ingår i EU:s utsläppshandel. Det behövs fortfarande nya insatser men min analys är att vi kommer klara detta högt ställda mål. Relaterat Mer om regeringens klimatpolitik Naturvårdsverkets pressmeddelande om minskade växthusgasutsläpp år 2013

Miljödepartementet 13 april 2014 Uttalande av miljöminister Lena Ek om IPCCs delrapport 3 FN:s klimatpanel (IPCC) har presenterat sin tredje delrapport om klimatförändringarna och om åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser. IPCCs rapport visar att det går att hindra klimatförändringarna och hålla den globala temperaturökningen under två grader. Men tiden håller på att rinna ut. Världens utsläpp fortsätter att öka och växthusgaserna ackumuleras allt mer i atmosfären. IPCC visar att om vi ska klara tvågradersmålet måste de globala utsläppen av växthusgaser i princip börja minska runt år 2020-2030. Världens utsläpp behöver minska med totalt 40-70 procent före 2050. Detta betyder att det krävs en omställning från ökande till kraftigt minskande utsläpp inom en snar framtid. IPCC visar också att det blir dyrare hur längre vi väntar med åtgärderna. En avgörande slutsats i rapporten är att omställningen väntas ge positiva följdeffekter för människors hälsa, ekosystem, resurshushållning, stabilitet i energiförsörjning, energiprisstabilitet m.m. De samhällsekonomiska vinsterna överstiger klart kostnaderna enligt IPCC. Jag är övertygad om att en snabb klimatomställning av vårt samhälle medför positiv utveckling även på andra områden. Det var därför jag initierade The Global Commission on the Economy and Climate även kallad New Climate Economy tillsammans med Norge och Storbritannien. Kommissionen är en global arbetsgrupp som fokuserar på vilka vinster i form av jobb, tillväxt, bättre hälsa och miljö som omställningen till ett hållbart och fossilsnålt samhälle väntas ge. Kommissionens första rapport presenteras vid det klimattoppmöte i september som FNs generalsekreterare kallat till. Rapporten kommer även att utgöra ett viktigt underlag för klimatförhandlingarna i Lima, Peru i slutet av 2014 och den globala klimatöverenskommelse som ska beslutas i Paris nästa år. Dagens ohållbara användning av fossila bränslen som olja, gas och kol kan enligt IPCC leda till temperaturhöjningar mellan 3 och 8 grader under slutet av detta århundrade. Vetenskapen varnar oss om att redan två graders global temperaturökning kan ge upphov till ohanterliga klimatförändringar och katastrofala effekter världen över. IPCC slår fast att ju tidigare vi börjar minska utsläppen desto större chans har vi att nå tvågradersmålet. I Sverige har vi sedan länge insett detta och vi arbetar därför aktivt med konkreta åtgärder och styrmedel. Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med 21 procent sedan 1990 samtidigt som BNP har ökat med 60 procent. För att åstadkomma internationella framsteg har EU en viktig roll. Det är centralt att EU ratificerar och genomför den andra åtagandeperioden för Kyotoprotokollet för att fortsätta minska EUs utsläpp av växthusgaser fram till 2020. Det är också avgörande att EU beslutar om ett ambitiöst klimatmål om att minska utsläppen av växthusgaser till 2030. Regeringen stödjer EU-kommissionens förslag om att minska utsläppen inom EU med minst 40 procent till 2030. Flera studier pekar på att det mest kostnadseffektiva sättet att nå tvågradersmålet innebär fokusering på åtgärder i de länder som förväntas få störst utsläpp under detta århundrade (dvs. många utvecklingsländer). Detta är en anledning till att regeringen vill gå längre och minska EUs utsläpp med 50 procent till 2030 med hjälp av ytterligare 10 procent minskning genom internationella åtgärder. På så sätt bidrar EU till omställningen i utvecklingsländerna och teknikspridning samtidigt som åtgärderna som genomförs blir kostnadseffektiva. IPPC slår fast att ekonomisk tillväxt fortfarande är den starkaste drivkraften bakom den globala ökningen av koldioxidutsläpp. Slutsatsen från panelen är att ekonomisk tillväxt måste frikopplas från ökade utsläpp av koldioxid. Det lyckades vi med i Sverige redan i början av 1990-talet. Utsläppen i Sverige minskar trots att ekonomin växer. Att omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle kan gå hand i hand med ekonomisk utveckling ett viktigt budskap Sverige har att förmedla. För att kunna minska utsläppen globalt är klimatförhandlingarna avgörande. För att möjliggöra framsteg inom förhandlingarna och för att bidra till minskade utsläpp och en påskyndad klimatomställning globalt arbetar Sverige med ett antal kompletterande initiativ och samarbeten. Sverige var med och startade CCAC, Climate and Clean Air Coalition, som arbetar med att minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Idag har koalitionen 75 parter över hela världen och ett stort antal program som syftar till att minska förekomsten av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Sverige är med i ett internationellt samarbete för att minska subventionerna till fossila bränslen runt om i världen. I det kvinnliga miljöministernätverket som spelat en nyckelroll för att nå framgångar i klimatförhandlingarna innehar Sverige en av ordförandeposterna. Att underlätta för utvecklingsländer att utvecklas hållbart och med låga utsläpp är tätt sammanlänkat med rättvisefrågan, även kallat "Equity", i förhandlingarna. Eftersom equity är en nyckelfråga i klimatförhandlingarna har regeringen tagit på sig en medlande roll kring frågan. Sverige har ordnat internationella informella dialogmöten och kommer anordna ytterligare ett sådant i maj. För att som enskilt land bidra till att minska utsläppen är det viktigt att fortsätta på den inslagna vägen mot regeringens långsiktiga vision att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. På vägen dit ska vi klara vårt 2020-klimatmål om 40 procent minskade utsläpp av växthusgaser. Regeringen tillsatte tredje april en utredning om Klimatfärdplan till 2050 som ska ge förslag på en strategi för hur visionen kan nås. Relaterat Om projektet New Climate Economy Om CCAC Sveriges nationella klimatmål EUs ramverk för klimat och energi till 2030 IPCC sammanfattande rapport "Summary for Policymakers" hittas här Mer om IPCC och rapporten på SMHIs webbplats

Sammanfattningen av denna och andra IPCC-rapporter riktar sig till bestlutsfattare, och det är många som behöver betrakta sig som beslutsfattare om vi ska utveckla våra samhällen världen över så att vi klarar tvågradersmålet. Politiker har ett stort ansvar men är beroende av det omgivande samhällets stöd för att kunna genomföra de åtgärder som lyfts i IPCC-rapporten. Miljöminister Lena Ek FN:s klimatpanels femte utvärderingsrapport FN:s klimatpanel (IPCC) har presenterat sin tredje delrapport om åtgärder för att begränsa växthusgasutsläppen. Rapporten är en del av IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5). Första delen om den vetenskapliga grunden för klimatförändringarna presenterades i Stockholm i september 2013, andra delen om klimatförändringarnas effekter, behov och möjligheter till anpassning samt sårbarhet presenterades i Japan 29 mars och en syntesrapport av de tre delarna kommer att publiceras i oktober 2014. Syftet är att ge världens beslutsfattare bästa möjliga vetenskapliga underlag för klimatrelaterade beslut. Kontakt Erik Bratthall Pressekreterare hos Lena Ek 08-405 10 00 072-743 31 57 e-post till Erik Bratthall

Miljödepartementet 31 mars 2014 Uttalande av miljöminister Lena Ek om IPCCs delrapport 2 FN:s klimatpanel (IPCC) har nu presenterat sin andra delrapport om klimatförändringarna. Det är en allvarlig bild som panelen ger av klimatförändringarnas effekter idag och i framtiden. Slutsatserna är viktiga att studera inte minst för infrastrukturplanering, säkerhetspolitik, hälsa och samhällsutveckling. Den samlade forskarvärldens budskap är tydligt: klimateffekter syns redan över hela världen. Arter flyttar och ekosystem förändras, livmedelsproduktionen, kvaliteten och tillgången på vatten påverkas och hälsoeffekter på människor kan skönjas. Samtidigt visar IPCC att beroende på våra vägval och beslut blir det stora skillnader i allvaret av konsekvenserna för exempelvis hälsa, livsmedelsförsörjning, ekonomi samt fred och stabilitet. Effekter som uppkommer av klimatförändringarna är väl kända för att driva på uppkomsten av konflikter i världen och förväntas påverka säkerhetspolitiken. Exempel på effekter som kan påverka är att matproduktion och tillgången till vatten hotas av klimatförändringarna. För världen handlar det nu om att utveckla samhällen på ett sätt som innebär kraftigt minskade utsläpp, men också att anpassa samhällen så att de negativa konsekvenserna mildras. Rapporten kommer lägligt inför FNs generalsekreterares toppmöte om klimat i september 2014 och inför klimatförhandlingarna i Lima i december då parterna ska ta fram utkast till en ny global överenskommelse som världens länder ska enas om på FN:s klimatmöte i Paris nästa år. Jag ser också rapporten som en viktig signal till EU att komma överens om ett ambitiöst klimatmål om att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 så att EU kan fortsätta vara ledande i de internationella klimatförhandlingarna. Jag hoppas verkligen att alla länder, kommuner, städer, företag världen över tar intryck av rapporten och genomför den samhällsutveckling som krävs för att tvågradersmålet klaras och anpassningsbehoven blir mindre. Omställning till ett hållbart samhälle med låga utsläpp av växthusgaser parallellt med anpassning av samhället till ett förändrat klimat ger bäst framtidsutsikter enligt IPCC:s rapport. Jag driver på för att anpassning och omställning till ett klimatsmart samhälle ska genomsyra alla sektorer och politikområden. På så sätt bygger vi ett hållbart och robust samhälle. Ett systematiskt och förebyggande arbete med klimatanpassning är ett viktigt komplement till åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. I Sverige arbetar ett 30-tal myndigheter med förebyggande åtgärder, ökad kunskap och bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner. Regeringens arbete med klimatanpassning har fokus på kunskapsuppbyggnad, sektorsintegrering och lokalt och regionalt arbete. Inom dessa områden har regeringen gjort långsiktiga satsningar på cirka 100 miljoner kronor per år. Som exempel har Kunskapscentrum för klimatanpassning inrättats vid SMHI. Länsstyrelserna arbetar med att integrera klimatanpassning i alla sektorer och tar fram regionala handlingsplaner. Precis som IPCC påpekar är fysisk planering ett viktigt verktyg för hantera klimatförändringarna och här har kommunerna en central roll. Väl planerade och tidiga anpassningsåtgärder skyddar samhället mot mycket farligare och dyrare klimateffekter senare. Miljöminister Lena Ek IPCC sammanfattande rapport "Summary for Policymakers" hittas här Se mer om IPCC och rapporten på SMHIs webbplats Fakta: FN:s klimatpanels femte utvärderingsrapport FN:s klimatpanel (IPCC) har presenterat sin andra delrapport om klimatförändringarnas effekter, behov och möjligheter till anpassning samt sårbarhet. Rapporten är en del av IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5). Första delen om den vetenskapliga grunden för klimatförändringarna presenterades i Stockholm i september 2013 och en syntesrapport av de tre delarna kommer att publiceras i oktober 2014. Syftet är att ge världens beslutsfattare bästa möjliga vetenskapliga underlag för klimatrelaterade beslut.

28 mars 2014 Uttalande inför Earth Hour 2014 På lördag den 29 mars är det åter dags för miljömanifestationen Earth Hour. Som miljöminister välkomnar jag att så många människor, både privatpersoner och företag, organisationer och myndigheter över hela världen, deltar i denna viktiga symbolhandling. Earth Hour sporrar och lyfter även det långsiktiga och dagliga arbetet för ett bättre klimat och miljö. Sveriges regering arbetar för en hållbar samhällsutveckling där vi minskar vår energianvändning och vår klimatpåverkan. Påfrestningar på vår miljö har starka kopplingar till den ekonomiska tillväxten. Det är bråttom att minska på klimatutsläppen om vi ska hålla oss inom två graders uppvärmning enligt FN:s klimatpanel. Om vi snabbare går över till förnybar energi så är det inte längre lönsamt att investera i kolkraft och olja. Det är avgörande att vi hjälps åt att skapa mer hållbara livsmönster för att de stora miljöproblemen ska kunna vara lösta till nästa generation. Våra barn och barnbarn ska också kunna få ta del av naturens värden. Både kommuner, myndigheter, näringslivet, privatpersoner och civila samhället har en roll i detta arbete. Som svensk miljöminister arbetar jag aktivt för att driva på arbetet med den globala klimatfrågan tillsammans med ledare världen över. På lördag släcker vi ljuset för att visa vårt engagemang för en mer hållbar värld. Under Earth Hour släcker Regeringskansliet och Statens Fastighetsverk ner alla lokaler utom de som bör vara tända av säkerhetsskäl. Miljöminister Lena Ek Relaterat Om regeringens klimatpolitik Om regeringens arbete med hållbar utveckling Länk till Earth Hour på WWF:s webbplats

Miljödepartementet 20 mars 2014 Miljöministern kommenterar mätningar av utsläpp från Sverige utomlands - Att minska utsläppen både nationellt och internationellt är en viktig del av regeringens klimatstrategi. Sveriges utsläpp av växthusgaser rapporteras i enlighet med den internationella standard som används inom FN:s klimatkonvention, till Kyotoprotokollet och för rapporteringen inom EU. För att kunna göra en säker jämförelse över tid och mellan länder är det viktigt att alla länder använder en internationell standard. En standard där metoderna ständigt förbättras och blir mer exakta. Enligt denna standard har de svenska utsläppen minskat med 21% sedan 1990. - Alla länder har ett ansvar för sina utsläpp och då måste det finnas internationell standard. Att åka till en klimatförhandling där olika länder har olika modeller skulle inte fungera. All officiell klimatrapportering görs enligt FN:s och EU:s riktlinjer. - Naturvårdsverket har i uppdrag från regeringen att följa upp miljökvalitetsmålen och i det ingår också att följa upp effekter utanför Sveriges gränser. Utsläppen som orsakas av svensk konsumtion kan inte mätas med samma noggrannhet och bör ses som ett kompletterande mått till den internationella rapporteringsstandarden. Men det finns ingen erkänd modell för att beräkna utsläpp från svensk konsumtion, olika modeller kan ge olika resultat och siffrorna är osäkrare än den internationellt accepterade rapporteringen. - Det är viktigt att kunskapsläget om utsläpp till följd av svensk konsumtion förbättras. Inte minst för att det sätter fokus på att klimatfrågan är global och endast kan lösas på den globala nivån. För att minska klimatpåverkan av svensk konsumtion till en hållbar nivå räcker det inte med att vi minskar de svenska utsläppen till en mycket låg nivå utan utsläppen måste minska även i de länder vi importerar varor ifrån. Vi måste fortsatt driva på i de internationella förhandlingarna för att alla stora ekonomier ska begränsa utsläppen. - Sverige kombinerar en politik för ambitiösa utsläppsminskningar på hemmaplan med satsningar utanför Sverige för att minska utsläppen även där. Sverige verkar mycket aktivt för att få ett globalt klimatavtal på plats som är tillräckligt ambitiöst för att klara det så kallade 2-gradersmålet. Det är naturligtvis avgörande att vi rika länder på ett konkret sätt stödjer och bidrar till de fattiga ländernas strävan att utvecklas i hållbar riktning och hålla utsläppen nere, säger miljöminister Lena Ek. Relaterat Om regeringens arbete med klimatfrågan Kontakt Erik Bratthall Pressekreterare hos Lena Ek 08-405 10 00 072-743 31 57 e-post till Erik Bratthall

13 februari 2014 Kommentar av miljöminister Lena Ek: Viktigt att dricksvattnet testas noggrant Dricksvatten som förorenats av brandskum har hittats i tre kommuner i Sverige: Ronneby, Botkyrka och Uppsala. Det är så kallade högfluorerade ämnen, som till exempel PFAS, som hittats i vattnet. Dessa ämnen är numera förbjudna att använda i brandskum. Att dricka vattnet under en längre tid kan enligt Livsmedelverket leda till påverkan på sköldkörteln, levern, fettmetabolismen, reproduktionssystemet och immunförsvaret. Jag delar Livsmedelsverkets analys att det är viktigt att grundvattnet runt flygplatser nu testas noga, för att se hur omfattande problemen är. Det är också viktigt att vi skärper reglerna för hur farliga ämnen får hanteras och användas för att undvika liknande händelser i framtiden. Regeringen arbetar aktivt för att fler farliga ämnen ska förbjudas och bytas ut. I den kemikalieproposition som vi lade fram till riksdagen i slutet av november finns flera förslag för hur kemikalielagstiftningen bör skärpas. Bland annat vill vi lägga mer pengar på förebyggande arbete och vi vill också stärka försiktighetsprincipen. Sedan 2011 har vi en handlingsplan för en giftfri vardag. Vi hoppas nu att propositionen röstas igenom i riksdagen så att insatserna i handlingsplanen kan stärkas ytterligare. I budgetpropositionen för 2014 satsade regeringen ytterligare resurser till år 2020 för att minska exponeringen för farliga kemikalier i vardagen, med särskilt fokus på att skydda barnen. 2014 tillförs ytterligare 17 miljoner kronor utöver de 25 miljoner kronor som tidigare beslutats om och för åren 2015-2020 tillförs 30 miljoner kronor per år. Satsningen innebär också att Livsmedelsverket, Konsumentverket och Naturvårdsverket får del av de ökade resurserna. Eftersom högfluorerade ämnen är mycket svårnedbrytbara kommer de finnas kvar i naturen under lång tid. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen har uppmanat alla dricksvattenproducenter som har brandövningsplatser i närheten att undersöka om vattnet är förorenat och svar väntas i april i år. Den som är orolig kan kontakta sin kommun, det är kommunerna som testar dricksvattnet och kan svara på vilka områden som är drabbade eller om det finns skäl att vara orolig. Relaterat Mer om regeringens nationella kemikaliepolitik

23 januari 2014 Lena Ek om EU:s handel med utsläppsrätter: Marknadslösningar kan minska utsläppen Utsläppshandel är ett komplicerat och mångbottnat system. Just därför är det enkelt att använda i en politisk diskussion - inte särskilt många utanför klimat- och miljöpolitiskt initierade kretsar har insikt i hur handeln villkoras och bedrivs. När den andra handelsperioden av EU:s utsläppshandelssystem (ETS) inleddes 2008 skapade man ett tak för utsläppen för EU:s tunga industri. Inom detta tak får företagen handla sinsemellan så att industrier som gjort stora utsläppsminskningar kan tjäna pengar på att sälja överskottet till de som släpper ut för mycket. I början fick företagen utsläppsrätter gratis, men gradvis infördes en ordning där de fick köpa utsläppsrätter som auktionerades ut av medlemsstaterna. För att inte skapa en skevhet i handeln där gamla företag fått gratisrätter och nya tvingades köpa dem på marknaden, upprättades så kallade New Entrants Reserves (NER) som en reservpott för nya verksamheter. För Sverige innebar detta att en mindre del av de 110 miljoner utsläppsrätter man hade, sattes åt sidan för gratis utdelning till nya verksamheter. När handelsperioden var slut 2012 hade inte hela reserven använts - 1,3 miljoner utsläppsrätter återstod. Eftersom dessa ingick i det utrymme som industrin blivit lovad när medlemsländerna antog klimatpaketet 2008, och eftersom de dragits undan från den kvot som skulle delas ut, valde regeringen att återföra dem till marknaden. Låt mig ändå vara tydlig: de reservrätter regeringen avyttrade har inte lett till ökade utsläpp. De är en del i de utsläpp som EU bestämt är tillåtna fram till 2020 för att EU:s klimatmål ska vara uppfyllda. Skillnaden för utsläppsrätterna i NER var att Sverige hade utrymme under EU-lagstiftningen att låta dem förfalla, något som Riksrevisionen mycket riktigt påpekat. Men här går en skiljelinje mellan de som tror på marknadsmekanismer i klimatpolitiken och de som inte gör det. Det är en förutsättning för all fungerande handel att beslut fattas transparent och med framförhållning - ETS är inget undantag. Därför har också de flesta länder som haft något kvar i sin reserv återfört NER:s till marknaden - däribland Storbritannien, Norge, Belgien, Tyskland, Holland och Tjeckien. Utsläppsminskningarna går inte tillräckligt fort och man måste vända varje sten för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar. Vad debatten, om något, visar är att ETS behöver reformer. Överskottet på cirka 2000 miljoner utsläppsrätter har lett till att priset fallit till så låga nivåer att investeringar i kol och annan fossil energi åter är lönsamma (även om denna handel på längre sikt kommer att tryckas ut från marknaden i takt med att utsläppstaket sänks). Regeringen arbetar hårt för att åstadkomma en förändring som återupprättar förtroendet för handelssystemet och bidrar till att priset bättre motsvarar klimatförändringarnas kostnader. I det perspektivet är det långt viktigare med demokratiska beslut om minskningar i miljardklassen än spelad indignation över 1,3 miljoner sålda reservrätter. Interpellationsdebatt den 14 januari om överskott av utsläppsrätter utslappshandel.se

2013 Uttalande Miljödepartementet 16 april 2013 Kommentar av miljöminister Lena Ek till Naturvårdsverkets rapport om preliminära utsläpp av växthusgaser i Sverige 2012 - Det är oerhört glädjande att utsläppen av växthusgaser i Sverige fortsätter att minska. På ett år har utsläppen minskat med 5 procent och sedan 1990 har vi totalt sett en minskning med 20 procent. Det visar att våra styrmedel och vår klimatpolitik ger effekt men för att nå regeringens höga målsättningar krävs att vi fortsätter arbetet med att få ner utsläppen, säger miljöminister Lena Ek. Minskningarna sker inom de flesta sektorer, såsom industrin, bostäder och energiproduktion. Utsläppen från trafiken fortsätter också att nedåt, med 4 procents minskning mellan 2011 och 2012. Detta eftersom de nya bilar som säljs har bränslesnålare motorer, men även i och med att andelen fordon som körs på biobränsle ökar. Dessutom minskade den totala mängden trafik på de svenska vägarna under 2012. - De infrastruktursatsningar som regeringen lade fram i höstens budget kommer att bidra ytterligare till att begränsa trafikens klimatpåverkan. Vi kommer att fortsätta driva en politik som ökar ansträngningarna för att minska utsläppen för att uppnå klimatmålet som riksdagen antagit om 40 procent minskning till år 2020, liksom för att realisera visionen om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050, säger Lena Ek. Pressmeddelande från Naturvårdsverket: Rekordlåga svenska utsläpp av växthusgaser 2012 Kontakt Erik Bratthall Pressekreterare hos Lena Ek 08-405 10 00 072-743 31 57 e-post till Erik Bratthall