Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala 2014.10.14 Anteckningar av Tobias Häggmark Svensson och Ann Eklund, sammanfattade av Katarina Elofsson Deltagare: Erik Dabaach (Per-Hans Fäbod) (ED) Ann Eklund (Viltskadecenter, Institutionen för Ekologi, SLU) (AE) Katarina Elofsson (Institutionen för Ekonomi, SLU) (KE) Peter Eriksson (Svenska Jägareförbundet) (PE) Anna Lena Erstadius (Fäbodbrukarna) (AL) Gudrun Haglund-Eriksson (Svenska Fåravelsförbundet) (GE) Björn Hallberg (Svensk Hjort) (BH) Ingevald Holmqvist (Sveriges Biodlares Riksförbund) (IH) Tobias Häggmark Svensson (Institutionen för Ekonomi, SLU) (THS) Solveig Larsson (Jägarnas Riksförbund) (SL) Svante Nilsson (Jordbruksverket) (SN) Ylva Persson (Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Expertråd Växa Sverige) (YP) Per Risberg (Naturvårdsverket) (PR) Margareta Steen (Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU) (MS) Anders Wetterin (Lantbrukarnas Riksförbund) (AW) Marit Widman (Institutionen för Ekonomi, SLU) (MW) Inga Ängsteg (Viltskadecenter, Institutionen för Ekologi, SLU) (IÄ)
Alla hälsas välkomna till Sveriges Lantbruksuniversitet av Katarina Elofsson, varpå en presentationsrunda hålls. Alla får möjlighet att framföra sina förväntningar och förhoppningar på uppdraget. Förhoppningar som nämns är: Att man reder ut vad som ska tas fram inom uppdraget. En beskrivning också av vad man inte ska göra, eftersom det finns så många missuppfattningar om vad uppdraget ska omfatta. Att få siffror på vad rovdjuren kostar. Detta gäller även fäbodbruken. Att hjortägare ska få möjlighet att söka stöd. En framtidstro, att man inte ska behöva oroa sig för att näringarna försvinner. Uppdraget Katarina håller en introduktion. Uppdraget är nu i en uppstartningsfas, man har en ambition av vad man vill åstadkomma men det går inte att säga att allt går att genomföra till hundra procent. Målsättningen är att få fram konkreta beräkningar och inte att bara kvalitativt beskriva vad det är som kostar. Man vill få en helhetsbild (ett samhällsekonomiskt perspektiv) av vad det är som kostar: Direkta kostnader: Döda och skadade djur. Indirekta privata kostnader: Denna fråga utreds med hjälp av en enkät. Indirekta samhällsekonomiska kostnader: T.ex. effekter på kulturvärden eller biologisk mångfald och biodiversitet. Kostnader relaterade till jakt: Det man tänkt inkludera i uppdraget är kostnader för företag, medan kostnader för förlorade rekreationsvärden inte täcks av uppdraget. Man kommer att titta på alternativa ersättningsmodeller som har använts på olika håll i världen och beskrivits i litteraturen. Hur kan man t.ex. på ett lämpligt sätt ersätta indirekta kostnader. Kan t.ex. ett liknande system som det som idag används inom rennäringen vara tillämpbart för lantbruket? Man vill titta på om bidrag för förebyggande åtgärder till biodling och hägnat vilt är motiverade utifrån regeringens mål för landsbygd och miljö. Ett mål har varit att jämföra kostnader och nytta av åtgärder i förhållande till kostnader och nytta av skyddsjakt. Detta kan dock vara svårt att få fram siffror på, men man ska försöka att åtminstone få fram vilka frågor det är som bör adresseras för detta. Rennäringen kommer inte att ingå i uppdraget. Kommentarer om uppdraget:
Det finns ingen definition av landsbygdsföretag men de företag, förutom lantbruksföretagen, som departementet tänkt sig ska ingå i uppdraget är i första hand jaktrelaterade företag. Diskussion och frågor: AL frågade hur de som har minskat/upphört sin verksamhet på grund av de tuffa förhållandena ska inkluderas i enkäten och om det är möjligt att gå ut med en enkät till de som lagt av? Svaret på frågan var att i nuläget kommer de inte med i urvalet då de inte finns med i det register som används. AL la dock fram att man kanske skulle kunna nå ut till dessa fäbodbrukare genom Jordbruksverkets register på de som sökt stöd för sin verksamhet och sedan slutat. KE konstaterade att kunskap om hur olika näringars storlek påverkas av rovdjur skulle kunna vara intressant, men att det är mkt tidskrävande att ta fram en sådan analys, och svårt att komma fram till tillförlitliga resultat. Det är också svårt att mäta huruvida nuvarande brukare tänker sig att öka/minska verksamheten p.g.a. rovdjur, eftersom man inte vet vad de gjort det om rovdjuren inte funnits i området. AL frågade om rapporteringarna till länsstyrelserna inte är relevanta som skadeobservationer? Fäbodbrukarna rapporterar observationer och incidenter med rovdjur inblandade direkt till länsstyrelsen även om en direkt attack inte har skett. Rapporterar även incidenter där djur har blivit skrämda av rovdjur. AL undrade därför om detta underlag går att använda för att fånga upp mörkertalet? IÄ svarade på frågan att dessa inte kommer in i Viltskadecenters databaser, och därför inte påverkat urvalet av respondenter på den planerade enkäten. Dock så menade IÄ att det är få län som berörs och de kanske går att få utdrag från länsstyrelserna om incidenterna har rapporterats korrekt från deras sida. KE sade att man ska undersöka i vilken form denna information finns för att se om den kan vara användbar. AL och ED menar att mörkertalet är enormt och ersättning söks inte för varje fall då rovdjur är skyldiga till attacker, då det i vissa fall krävs stor energi för att få tillgång till ersättningen, om man inte har ett färskt kadaver så delas inte ersättning ut. IÄ menade att det kan finnas information på länsnivå som kan ge indikation på mörkertalet. I värsta fall får det påpekas i resultatet att mörkertalet gör att de siffror som tas fram kan ses som miniminivåer. ED lyfte även fram att den svåra bevisbördan gör att folk struntar i att söka ersättning, och att de beslut som tas angående ersättning ej kan överklagas. IÄ svarade med att denna aspekt kanske borde tas med i uppdraget; lägga till att bevisbördan är svår i målen för projektet och att de krav som ställs kanske borde ses över. ED relaterade till det norska systemet som används för utbetalning av ersättning skulle kunna efterliknas; ersättning betalas ut om det kan/finns misstanke om att det var rovdjur som var orsaken till skadorna. AW hävdade senare att mörkertalet också är stort inom konventionell djurhållning, och drabbade drar sig från att söka ersättning då de i vissa fall har förekommit hot.
SL framförde att undersökningstekniken i enkäten är för svag om man inte för alla sektorer kan ta fram robusta och tillförlitliga resultat, och undrade om det finns ett alternativt sätt att arbeta på? Frågan diskuterades i samband med det faktum att det finns mycket få observationer i vissa grupper, t.ex. noll fäbodar utan rovdjursnärvaro, och ett litet antal fäbodar med angrepp (även om antalet kan vara högt räknat i procent rav det totala antalet fäbodar). KE svarade att det egentligen inte är fel på metoden utan att det blir svårt att generalisera resultaten när det endast finns ett fåtal observationer tillgängliga. Framförallt innebär detta svårigheter att beräkna kostnader för fäbodsföretag. Man har inom utredningen haft en livlig diskussion kring det meningsfulla i att inkludera fäbodarna i den planerade enkäten, men lutar åt att göra ett försök även om det kan vara svårt att fastlägga kostnader för dessa, av det skäl att observationerna är få. SL lyfte också fram att det är viktigt att i slutrapporten belysa vad uppdraget inte kan göra, och vad som inte inkluderas i resultaten så att korrekta tolkningar sker och att resultaten inte används på fel sätt. AW fortsatte på denna bana och ville betona vikten av tydliga definitioner för uppdraget och de begrepp som används, samt att vara tydlig med för vilka resultaten gäller. AW frågade angående skillnaden mellan rovdjursangrepp och rovdjursförekomst för de drabbade områden, samt hur effekten av dessa två ska skiljas från varandra. KE svarade att man kommer jämföra områden där endast rovdjur förekommer men inte står för attacker mot områden där rovdjur också är skyldiga till attacker. IÄ pratade även i sin presentation om områden där rovdjurstätheten är hög/låg kommer att används för att göra jämförelser. AW hade även synpunkter på den begränsning som används för urvalet för enkäten (storleken på gårdar). AW menade att urvalet inte inkluderar större gårdar (urvalet fångar inte upp de större djurbesättningarna), de som faktiskt kan försörja sig på sin produktion, och där effekten av rovdjur kan vara avgörande för inkomsten. AE svarade på denna fråga med att urvalet konstruerades så att de gårdar som inkluderas ska ha så likartade produktion/bruksmetoder som möjligt. AW menade då att kostnaden för de med större djurbesättningar är relevanta då rovdjur medför mycket merjobb för de som är drabbade och att det nuvarande urvalet fångar upp hobby -gårdarna, och att de som försörjer sig på detta inte kommer att beröras av undersökningen. Det är för dessa större besättningar metodutveckling kan ske menade AW. GHE höll med gällande att de större djurbesättningarna borde inkluderas i och med att de har störst potential att utvecklas samt att det är där framtiden ligger. KE och AE lovade att man ska se om man kan ta med även större gårdar. YP undrade om de som har getter inkluderas i enkäten? Majoriteten av getägarna är inte fäbodbrukare, dessa kommer falla utanför urvalet. YP påpekade att de som inte är fäbodbrukare upplever också rovdjursproblemet, och de har ganska stora besättningar i rovviltsområden. MW svarade att getter inte i nuläget är inkluderade i urvalet.
MS frågade om det var möjligt att få ta del av producenters produktionsplatsnummer. Om SLU kan få tillgång till producenternas inrapporterade data kan detta ge bra kompletterande information som är användbar i utredningen. AL svarade att detta låter som ett bra förslag, men frågan måste ställas till var och en som skulle behöva lämna ut sin information. KE och MW påpekade att det inte är aktuellt att ta med data för enskilda angivna producenter i utredningen, utan det är genomsnittliga utfall, och spridningen av utfall mellan olika producenter, som är intressant. PE ställde frågor om jaktverksamheten och om den finns med i uppdraget och i så fall hur kommer den verksamheten undersökas? PE framförde en oro över att de som arbetar med jakt kan falla utanför uppdraget. KE svarade att man har som mål att undersöka hur jaktarrenden påverkas av rovdjursförekomst. PE undrade också om det finns det någon inom arbetsgruppen som har relation till/ansvarig för jaktaspekterna? KE förklarade att man på institutionen för ekonomi har flera forskningsprojekt kring viltfrågor, och därigenom kontakter med kunniga i jaktfrågor. PE tyckte att jaktföretagen faller utan för enkäten, och undrade om det är det möjligt att kunna inkludera dessa i undersökningen? Frågan besvarades med att det behövs då ett kontakt register till dessa företag. PE svarade då med att Jägareförbundet har kontaktinformation till dessa jaktföretag som skulle kunna användas. KE sade att utredningen är tacksam om man kan få tillgång till denna kontaktinformation. SL konstaterade utvecklingen av rovdjursstammarna är snabb, älgjakt kan just nu inte bedrivas på vissa områden då avkastningen är borta. Kommer framtiden att beaktas i uppdraget? Då det är nu de stora effekterna har märkts, den historska effekten är mindre än vad de vi kommer uppleva i framtiden. KE svarade att det finns olika metoder som kan användas för att försöka säga något om framtiden, men det tillvägagångssätt som är planerat att tillämpas bygger på historiska siffror. GHE påpekade att rovdjursförekomst och viltskador vägs in som risk för skogsföretag och de som har tamdjur i sin verksamhet av bankerna. Det förekommer också att älgen flyttar sig från områdena med varg/rovdjur till områden utan rovdjur, då förflyttar sig kostnaderna till andra områden utan rovdjur. Viltskador (grödor mm.) uppkommer då på nya områden, kommer detta inkluderas? KE svarar att det kan vara mycket svårt att beräkna dessa effekter, oavsett om det är stora eller små, och att det därför troligen inte är en bra idé att lägga tid på detta med tanke på den begränsade tid och de begränsade resurserna inom utredningen. PR undrade om skillnaden mellan rovdjursförekomst och rovdjursangrepp. PR påpekade också att Naturvårdsverket inte tycker att det är givet att man kan se det som en kostnad när vilda djur som tar/påverkar andra vilda djur. Svaret från KE var att detta faktum ändå kan påverka samhällsekonomin genom effekten på t.ex. jaktvärden. IH undrade hur effekten på biodlingar inkluderas i uppdraget? KE svarade att man anser det nödvändigt att i utredningen också ta hänsyn till den samhällsekonomiska nyttan av biodling när man diskuterar stöd till förebyggande åtgärder. IH frågade om
tillvägagångssättet. KE svarade att tidigare forsking/resultat kommer att ligga till grunden. AW påpekade att minskad jakt på grund av rovdjur i och med att man inte kan jaga med hundar, leder till att jakten blir ointressant och markvärdet påverkas negativt vilket i sin tur leder till mycket vilt på området men jakt bedrivs inte. Är detta ett koncept som kommer diskuteras inom uppdraget. KE svarade att detta visserligen är en viktig fråga men stora delar av kostnaderna faller troligen på privatpersoner, och dessutom är det en krävande uppgift att tänka ut hur man ska kunna beräkna denna kostnad, och att finna bra data för analysen. Uppgiften kommer därför inte att hinnas med inom ramarna för utredningen. SL påpekade att projektet inte behöver hålla sig inom befintliga resurser vad gäller förslagen och KE instämde i detta och sa att det förenklar arbetet. BH undrade hur detta knyts ihop och avslutas, vem kommer fatta beslutet när utredningen är klar? Finns det risken att resultaten inte används? KE svarade att det alltid finns en risk, men resultaten ska presenteras, sedan lämnas i bästa fall en proposition till riskdagen från regeringen, eller så fattas beslut av berörda myndigheter. IÄ fortsatte denna diskussion med en fråga angående situationen som råder just nu med departements förflyttningar. Hur påverkar det uppdraget? Vem kommer rapporteringen att ske till? KE konstaterade att detta inte påverkar utredningens arbete, Att vi fått en ny regering påverkar inte arbetet med uppdraget, men det kommer att finnas en ny minister på plats då uppdraget rapporteras. Det kan påverka hur resultaten hanteras, men man vet inte hur. Alla deltagare vid mötet tackas för sina synpunkter!