Tobakspolitiskt program för Jönköpings län 2000-08-01 Ulla Lindström Folkhälsoplanerare
FÖRORD Här föreligger nu det Tobakspolitiska programmet för Jönköpings län, resultatet av ett samarbete mellan Folkhälsoavdelningen, Tandvårdsförvaltningen och Kommunförbundet, bearbetat efter remissomgången och antaget av Läns- LAKO 2000-05-19. Programmet är i linje med målsättningarna från Världshälsoorganisationen (WHO), Nationella folkhälsokommittén och Hälsopolitiska programmet för Jönköpings län. Ansvaret för genomförandet ligger både hos Landstinget och kommunerna och kommer att följas upp efter två år. FOLKHÄLSOAVDELNINGEN Marianne Tollin Avdelningschef Handläggare för det tobakspreventiva arbetet Ulla Lindström Folkhälsoplanerare Tfn: 036-32 22 51 0705-60 15 47
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Målsättningar för WHO:s europaregion och Sverige 1 Målsättningar för Jönköpings län 1 Mål för att minska tobaksskadorna i Jönköpings län 2 Inriktning för att nå målen 2 Landstingets uppgift 3 Kommunernas uppgift 4 Bakgrundsfakta 5 Tobaksbruket i länet och riket 5 Tobaksbrukets konsekvenser 6 Tobaksprodukternas kemi 7 Medicinska effekter av rökning 8 Medicinska effekter av passiv rökning 9 Medicinska effekter av snusning 9 Referenser 10
TOBAKSPOLITISKT PROGRAM FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Målsättningar för WHO:s europaregion och för Sverige. I september 1998 antog Sverige tillsammans med övriga länder i WHO:s europaregion en ny hälsopolitisk strategi med 21 mål - Hälsa 21. Mål 12: Till år 2015 skall skadeverkningarna från beroendeframkallande substanser som tobak, alkohol och andra psykoaktiva droger ha minskat påtagligt i alla medlemsstater. Särskilt delmål om tobak: Andelen rökfria skall i alla länder vara minst 80% bland dem som är över 18 år och nära 100% bland dem som är under 18 år. (s.37) Nationella folkhälsokommittén har i sitt delbetänkande formulerat förslag till mål för Sverige enligt följande: 1. Tobakskonsumtionen skall minska Från 2005 skall alla nyfödda få en rökfri livsstart. År 2010 skall ingen vare sig röka eller snusa före 18 års ålder. År 2010 skall minst 90% av den vuxna befolkningen vara helt rökfri. Bruket av tobak skall minska mest hos de grupper som har högst konsumtion. Bruket av snus skall inte öka. 2. Ingen skall utan eget val utsättas för tobaksrök i sin omgivning Restauranger skall i princip vara rökfria 3. Licensiering skall införas för detaljhandel med tobak 4. Tillgången till rökslutarstöd skall öka (SOU 1999:137. s.313) Målsättningar för Jönköpings län I Jönköpings län har Läns-LAKO, dvs samarbetsorganet mellan Landstinget och Kommunförbundet under 1998 antagit ett Hälsopolitiskt program. Den övergripande visionen anger Alla medborgare skall tillförsäkras möjligheter till ett gott och aktivt liv på lika villkor. Ingen skall dö i förtid eller drabbas av ohälsa, sjukdom eller skada som hade kunnat undvikas. För kommande generationer skall hälsoarbetet ges en långsiktig hållbar utveckling. (s.1) Vad gäller tobak poängteras särskilt en nollvison för barn och ungdom, vikten av vuxna förebilder, aktivt arbete med ungdomarna på deras villkor, rökslutarstöd samt arbete för fler rökfria miljöer. Som ett led i förverkligandet av det hälsopolitiska programmet har Landstinget i sin budget för 2000 skrivit in Bättre folkhälsa som det första strategiska målet. - 1 -
Mål för att minska tobaksskadorna i Jönköpings län Att färre börjar röka/snusa genom att foster får utvecklas rökfritt i livmodern. att barn vistas i tobaksfria miljöer och presenteras tobaksfria förebilder i hemmet, förskolan, skolan samt i fritidsanläggningar. att kunskap och attityder om livsstilar förmedlas på olika sätt och utgår från barns och ungdomars perspektiv. Att färre blir passiva rökare genom att miljön är rökfri överallt där barn vistas. att miljön är rökfri i hela den offentliga sektorn i länet. att miljön är rökfri i fler kaféer, restauranger och andra offentliga platser Att fler slutar röka/snusa och förblir tobaksfria genom att mödra- och barnhälsovården genomför programmet rökfria barn. att före detta rökare/snusare uppmuntras till fortsatt tobaksfrihet i samband med besök inom hälso- och sjukvård samt tandvård. att rökare/snusare uppmuntras till att sluta med tobaksbruket i samband med besök inom hälso- och sjukvård samt tandvård. att den som vill sluta med sitt tobaksbruk erbjuds stöd från professionell rökavvänjare Inriktning för att nå målen för att minska tobaksskadorna i Jönköpings län. För att minska tobaksskadorna på längre sikt är det viktigast att stärka tobaksfrihet bland barn och ungdom. Insatser och därmed resurser måste öka för att nå målet till år 2010 att ingen ska använda tobak före 18 års ålder. Om färre röker i samhället kommer också färre att börja röka, alternativt feströka. På kort sikt är det mest effektivt att fler slutar röka. För att minska hälsans ojämlika fördelning bland befolkningen kan det vara nödvändigt med särskilda insatser för de grupper där tobakskonsumtionen är högst. Rökning hör ofta samman med livsvillkor och därför behövs hälsofrämjande insatser för att öka individens möjligheter att ta kontroll över sin livssituation. Epidemiologisk registrering av tobaksvanorna i länet är en förutsättning för att möjliggöra uppföljning av tobakspreventiva insatser. - 2 -
Landstingets uppgift Landstinget har flera roller i det tobakspreventiva arbetet: som ansvarig för samordningen av länets tobaksprevention - bilda en övergripande länstobaksgrupp. Gruppen kan bestå av folkhälsoplanerarna med direktkoppling till kommunernas folkhälsoråd samt representanter från primärvård, tandvård och kommunförbund. Gruppen ska ha funktionen som lärande nätverk och: - utvärdera det tobakspolitiska programmet efter 2 år - ansvara för att kartläggning av tobaksvanorna sker med jämna intervall - ta initiativ till utbildnings- och utvecklingsinsatser - vidareförmedla forsknings- och utvecklingsresultat inom området tobak - vara ett stöd för det lokala arbetet som bedrivs - erbjuda erfarenhetsutbyte mellan olika lokala insatser - följa och utvärdera effekterna av arbetet - främja samarbete med alla aktörer inom folkhälsoarbetet. som hälso- och sjukvårdshuvudman inkl. tandvården: - följa lagen om rökfria miljöer - inte tillåta försäljning av tobaksprodukter på sjukhus och andra vårdinrättningar - som rutin inom mödra- och barnhälsovård fråga om fostret/barnet har en rökfri miljö, vilket dokumenteras i journalen - som rutin i patientkontakter fråga efter tobaksvanor från 11 år och uppåt, vilka dokumenteras i journalen - erbjuda lättillgängligt stöd för den som vill sluta använda tobak - följa tobaksbruket och effekter av gjorda insatser bland befolkningen - sätta verksamhetsmål som möjliggör årlig uppföljning av insatserna - ökad utbildning i tobaksprevention i Hälsohögskolans kurser och program. som delansvarig för länets utveckling: - verka för ett minskat tobaksbruk och fler stödjande rökfria miljöer i Jönköpings län - verka för att skapa stödjande miljöer inom ramen för hälsofrämjande skola - i samverkan med länets kommuner genomföra särskilda insatser till åldersgruppen 11-19 år - initiera utbildning i tobaksprevention till anställda, folkhälsoråd, politiker m fl som betydelsefull arbetsgivare i länet: - främja de anställdas hälsa genom att bidra till ett minskat tobaksbruk - kontinuerligt följa tobaksbruket och effekter av gjorda insatser bland de anställda. - 3 -
Kommunernas uppgift Kommunerna har flera roller i det tobakspreventiva arbetet som ansvarig för verksamheter som förskola, skola och fritid: - följa tobakslagen om rökfria miljöer - erbjuda barnen rökfria och stödjande miljöer t ex genom hälsofrämjande skola och i föreningslivet - främja att barnen får tobaksfria förebilder - förmedla kunskap om livsstilar på olika sätt i ordinarie verksamhet och som utgår från barns och ungdomars perspektiv - stimulera föreningar och föräldrar att aktivt arbeta för tobaksfrihet bland barn och ungdom - möjliggöra kompetensutveckling för personal - efterfråga ökad utbildning i tobaksprevention i Högskolans för lärarutbildning och kommunikation kurser och program som ledning för det lokala folkhälsorådet: - initiera, stödja och följa upp insatser i den egna kommunen - integrera tobakspreventionen i övrigt hälsoarbete - stimulera alla kommunala förvaltningar att delta i arbetet mot tobaken som tillsynsmyndighet - tillse att tobakslagen följs om rökfria miljöer och åldersgräns vid försäljning och utlämning av tobaksprodukter - följa upp och redovisa resultaten av tillsynen som betydelsefull arbetsgivare: - främja de anställdas hälsa genom att bidra till ett minskat tobaksbruk - kontinuerligt följa tobaksbruket och effekter av gjorda insatser bland de anställda. - 4 -
Bakgrundsfakta Tobaksbruket i länet och riket Tobaksbrukets utbredning i Sverige sammanställs årligen av SCB utifrån undersökning av levnadsförhållanden (ULF), som omfattar ett urval av befolkningen i landet. I nedanstående tabell visas förändringen i Jönköpings län och i riket bland kvinnor och män. Tabell 1. Andel dagligrökare, 16-84 år (5-årsmedelvärde),% År Kvinnor F-län Kvinnor riket Män F-län Män riket 1985 30 29 36 31 1990 21 28 23 26 1995 19 24 19 21 Källa: SCB:s ULF-undersökning 1997 gjordes en befolkningsenkät i Jönköpings län om attityder till rökfria miljöer. Tobaksvanorna från den undersökningen redovisas i tabell 2. Tabell 2. Tobaksvanor i åldersgruppen 16-65 år i Jönköpings län 1997, % (n=1099) Kön Rökare Före detta rökare Icke-rökare Kvinnor 22 31 48 Män 16 37 47 Totalt 19 34 47 N 207 373 519 Källa: Breithold, S. Attityder till rökfria miljöer. Drygt hälften i undersökningen hade aldrig rökt och i åldersgruppen 16-25 år var det 71% som aldrig hade rökt. Det är alltså fler bland de unga som aldrig rökt. Den största andelen rökare finner man i åldersgruppen 46-55 år, men det är också i den gruppen som flest har slutat röka. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) har i samarbete med Folkhälsoinstitutet gett ut en rapport (1999) med statistik från enkäter bland elever i årskurs 9 i Sverige. Bland ungdomar är tobaksvanorna inte lika vanemässiga som bland vuxna. Många ungdomar prövar och röker mer eller mindre tillfälligt. Men ju fler som prövar att röka, desto fler kommer att bli beroende och därmed dagligrökare. Därför redovisas i gruppen rökare både de som dagligröker och de som röker mer sällan (feströker). Trots att fler flickor än pojkar röker så är fler pojkar tobaksbrukare eftersom fler av dem snusar, vilket innebär större nikotinberoende, se tabell 3. - 5 -
Tabell 3. Andel elever i årskurs 9 i Sverige som uppgett att de röker eller snusar, % År Rökare + Daglig-/nästan Snusare Feströkare dagligrökare Flickor Pojkar flickor Pojkar flickor Pojkar 1975 45 32 - - 5 26 1980 33 21 - - 8 30 1985 21 16 14 11 2 21 1990 31 20 19 13 2 20 1995 27 19 17 13 1 19 1996 25 19 17 12 1 17 1997 37 28 16 12 3 21 1998 34 28 14 11 2 20 Källa: CAN. 1983 och 1997 infördes delvis nya frågor, vilket gör att siffrorna inte helt kan jämföras. Under lång tid har de rökningsrelaterade sjukdomarna betraktats som typiskt manliga. Tobaksindustrin har under 50- och 60-talen utnyttjat den föreställningen till att få kvinnor att tro att de var immuna mot tobaksbrukets skadliga effekter. Samma argument och strategi riktas nu till u-länderna. Idag har WHO konstaterat att om kvinnor röker som män gjorde tidigare kommer deras hälsa att drabbas i lika hög utsträckning som männens, eller ännu mer enligt Europeisk rapport 1999. I Sverige röker idag fler kvinnor än män, men fler män snusar vilket innebär att fler män är tobaksbrukare än kvinnor. Tobaksvanorna skiljer sig också mellan olika åldrar och socioekonomiska grupper. Det är fler äldre som röker än yngre och det är fler rökare bland lågutbildade än bland högutbildade. Flest rökare finner man bland arbetslösa, förtids- och sjukpensionärer. Rökningen har minskat i Sverige både genom att färre börjar att röka och fler slutar att röka. Tobakslagen med krav på rökfria miljöer har påverkat den utvecklingen. Marknadsföringen av tobak har fått en starkare inriktning på att påverka barn och unga att börja använda tobak. Ju tidigare tobaksdebuten sker desto mer ökar beroendet vilket leder till trogna tobaksbrukare i många år. Tobaksbrukets konsekvenser Tobaken är idag enligt WHO den största enskilda förebyggbara orsaken till för tidig död och ohälsa och ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i samhället. Detta gäller såväl i Sverige som i hela den industrialiserade delen av världen. Varannan rökare kommer att dö i förtid av sin rökning, varav hälften före 65 års ålder. I Sverige liksom i övriga västländer har rökningen minskat och därmed har den rökningsrelaterade dödligheten reducerats. För närvarande (1999) beräknas 8000 personer i Sverige årligen dö i förtid till följd av sitt tobaksbruk. Rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. Sedan 1950-talet har omkring 60 000 vetenskapliga artiklar publicerats över tobakens skadeverkningar, men det var inte förrän 1986 som det fanns tydliga bevis på den passiva rökningens skadliga effekter. - 6 -
För att minska rökningsrelaterad dödlighet på kort sikt är det avgörande att fler slutar röka. Den som slutar röka före 30-årsåldern undanröjer i stort sett helt risken att dö i förtid av sin rökning, och även för den som slutar senare i livet sker en förhållandevis snabb minskning av riskerna. Efter 5 års rökstopp har cancerrisken halverats, efter 10 år är den lika låg som hos icke-rökare. Efter ett års rökfrihet har risken för hjärtinfarkt halverats. I och med att skadorna av tobaksrökning utvecklas successivt tar det lång tid innan de allvarliga sjukdomarna visar sig, vilket innebär en eftersläpning vad gäller statistik över dödsorsaker gentemot tobaksvanor. Männen började röka tidigare än kvinnorna och har också slutat i högre utsträckning än kvinnorna. Rökningsrelaterad dödlighet ökar bland kvinnor medan den minskar bland män, se figur 1. Antal rökningsrelaterade dödsfall i Sverige fördelat på kön. 1955-1995 6000 5000 antal dödsfall 4000 3000 2000 kvinnor män 1000 0 1955 1965 1975 1985 1995 år Figur 1: Antal rökningsrelaterade dödsfall i Sverige fördelat på kön, 1955-1995. Källa: CAN rapport 99. Tobaksprodukternas kemi Tobaksrök innehåller en komplex blandning av ämnen, vilka huvudsakligen bildas vid den ofullständiga förbränningen som sker då cigaretten är tänd. Av de 4000 olika substanser som har identifierats i cigarettröken kan nämnas acetylen, ammoniak, arsenik, benzpyrén, bly, kadmium och cyanväte. Ämnena i tobaksrök delas upp i sex grupper efter huvudsaklig effekt på människan: beroendeskapande, cancerframkallande, kvävande i andningsoch cirkulationssystemet, allmängiftiga i kroppen i övrigt, retande på slemhinnor samt allergiframkallande. - 7 -
Cigarettrök kan delas in i huvudrök (den rök som bildas vid insugningen och som rökaren själv inandas) och i sidorök (den rök som avges från den glödande delen av cigaretten mellan rökarens bloss). Sidoröken från glöden innehåller dubbelt så mycket koloxid, tre gånger mer benzpyrén och 70 gånger mer ammoniak än den rök som rökaren inhalerar. Detta ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, kronisk lungsjukdom och cancer för såväl den aktiva som den passiva rökaren. Särskilt utsatta för passiv rökning är make/maka och barn till rökare. Barn i rökande hem drabbas oftare av luftrörskatarr, lunginflammation och öroninflammation än andra barn. En stor andel av rökarna i Sverige röker light-cigaretter, vilka visat sig ge lika mycket skador som andra cigaretter. Blodets syreupptagningsförmåga minskar p g a att kolmonoxid binds till de röda blodkropparnas hemoglobin istället för syre. Nikotinet är starkt beroendeframkallande och påverkar hjärta, hjärna och binjurar. Det fördelas i alla delar av kroppen och gör att blodkärlen drar ihop sig, vilket bl a leder till ökad puls och högre blodtryck. Medicinska effekter av rökning Den mest kända sjukdomen orsakad av rökning är lungcancer, men det är mindre känt hur små chanserna är att överleva den sjukdomen. Lungcancer är mycket ovanlig om man inte själv rökt eller levt med en rökare. Även cancer i munhåla, svalg, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, njurar, urinblåsa, livmoderhals och blodbildande organ har starkt samband med rökning. Rökning sätter kroppens egen skyddsmekanism (flimmerhåren i luftrören) ur funktion. Rökning förstör lungvävnaden på många sätt. KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) är en svår, tärande och i många fall dödlig sjukdom. Lungan blir som en punkterad ballong genom att den förlorar sin elasticitet i kombination med förstorade lungblåsor. Detta bidrar till att andra skadliga ämnen i miljön mycket lättare följer med inandningsluften ner i lungorna och skadar lungvävnaden och sprids ut i blodcirkulationen. Tobaksrökning är en starkt bidragande orsak till sjukdomar i hjärtat och blodkärlen. Någon eller några cigaretter om dagen fördubblar risken för hjärt-kärlsjukdom och vid en konsumtion av 20 cigaretter eller fler per dag tredubblas risken för hjärtinfarkt. Det finns ett dosrelaterat samband mellan stroke och antalet rökta cigaretter. Risken för hjärnblödning ökar ungefär nio gånger hos de som röker. Ju mer tobaksrökningens effekter undersöks desto mer skadeverkningar finner man. Risken ökar för diabetes typ 2, magsår, reumatoid artrit, ryggproblem, benskörhet, impotens och infertilitet. Vad gäller tandlossningssjukdomar beräknas 80% av dessa bero på rökningen, vilket förklarar varför rökare har 40% högre tandvårdskostnader än andra. - 8 -
Ungefär 30% av gravida rökande kvinnor slutar röka när de blivit gravida. Fostret drabbas mer av röken än vad mamman gör p g a att kolmonoxid anrikas i fostrets blodkroppar. Den bäst dokumenterade effekten av moderns rökning är lägre födelsevikt bland barn till rökande mödrar än bland andra barn. Detta orsakas av ett slags svält i livmodern p g a att moderkakan utsätts för kronisk syrebrist och ger försämrad näringstillförsel till fostret. Risken att födas för tidigt och för plötslig spädbarnsdöd ökar påtagligt om modern rökt under graviditeten. Medicinska effekter av passiv rökning Effekterna för ett genomsnittslandsting av passiv rökning under ett år har beräknats till: - 1 dödsfall i plötslig spädbarnsdöd - 0,3 dödsfall p g a infektioner i övre luftvägarna - 300-2000 fall av öroninflammationer - 500 läkarbesök p g a astma - 1000-2000 läkarbesök p g a hosta - 260-430 bronkitfall - 120-190 fall av lunginflammation bland barn under fem år Medicinska effekter av snusning Snusning förekommer i alla samhällsgrupper men till övervägande delen bland män. Nikotinhalten är högre hos snusaren än hos rökaren och därmed starkt beroendeframkallande. Genomsnittssnusaren förbrukar en tredjedels dosa per dag och får i sig nikotin motsvarande 30 cigaretter per dag. Även om forskningen inte visat på samband med cancer i munhålan har snusare oftare högt blodtryck och dör oftare i hjärtinfarkt än de som inte använder tobak. Risken är lägre än för rökarna men fördubblad jämfört med dem som inte använder tobak. Snus har ett högt ph-värde och fräter på munnens slemhinna och tänder. - 9 -
Referenser Bolinder, G. Long-term Use of Smokeless Tobacco. Karolinska Institutet, Stockholm 1997. Breithold, S. Attityder till rökfria miljöer på restauranger och caféer i Jönköpings län. Landstinget i Jönköpings län, 1998. Europeisk rapport 1999: Vem är rädd för Virginia light? Kvinnor och rökning i Europeiska Unionen. European Network for Smoking Prevention. 1999. Folkhälsoinstitutet och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Rapport99 Drogutvecklingen i Sverige. Stockholm 1999. Folkhälsoinstitutet: Underlag till en nationell handlingsplan mot tobak. F- serie nr 4, 1999. Kullberg Schoonens, A., Rönnerstam, L. Beskrivning av tobaksförebyggande arbete i Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län, 1998. Nationella folkhälsokommittén. Levnadsvanor 1, Rapport från arbetsgruppen Levnadsvanor 1. Underlagsrapport nr 7. Stockholm 1999 Orth-Gomér, K., Perski, A., Preventiv medicin i teori och praktik En metodik för bättre folkhälsa. Studentlitteratur, Lund 1999. Pellmer, K., Wramner, B. Tobaksbruk - förekomst, effekter och förändringsmöjligheter. Studentlitteratur, Lund 1997. Post, A., Gilljam, H. Tackla tobak Tobaksavvänjning och tobakskunskap - en handbok i praktiskt folkhälsoarbete. Studentlitteratur, Lund 1997. Rönnerstam, L. Folktandvårdens tobakspreventiva insatser - inventering utförd våren 1999 via enkät till Landstingens tandvårdsdirektörer. Landstinget i Jönköpings län, 1999. SBU-rapport nr 138: Metoder för rökavvänjning, Stockholm, 1998. Tobakslagen - SFS 1993:581. World Health Organisation (WHO) Europe: Hälsa 21 - Hälsa för alla på 2000-talet. En introduktion 1998. www.tobaksfakta.org - 10 -